Arkiv för October 2016

- Sida 1 av 2

Aftonbladets valvaka sänds i TV3

av Magnus Ringman

Den 8 november är det dags för valet hela världen väntat på.

Blir det Hillary Clinton – eller Donald Trump?

Följ dramat i Aftonbladet och på TV3.

Sedan den 1 september sänds Aftonbladet Morgon live både i Aftonbladets kanaler och i TV3.

Nästa tisdag, den 8 november, startar sändningarna klockan 16.00 i Aftonbladets kanaler och direktsänds i TV3 från klockan 00:15 så att tittarna kan följa det spännande presidentvalet i USA mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sändningen pågår från det att USA vaknar till att vallokalerna stänger sent på natten.

En insatt trio – Karin Magnusson, Henrik Torehammar och Claes Åkeson – lotsar tittarna genom natten. Programledare i vår studio i New York är Matilda Wennerholm.

claes Œkeson, programledare, ab morgon. foto : lotte :
Claes Åkeson
foto : bjoli : ab-morgon ,karin magnusson
Karin Magnusson
halsduken
Henrik Torehammar

–  Det är med stolthet vi nu kan sända en valvaka genom vårt spännande samarbete med Aftonbladet Morgon och bjuda TV3s tittare på en riktig valrysare, säger Karin Stjärne, programdirektör på MTG Sverige.

Sändningen varvas med viktiga samtal i studion i Stockholm och direktrapporter från Aftonbladets åtta utsända medarbetare på plats i USA.

www-centerpartiet
Annie Lööf, en av alla medverkande i valvakan.

Det är redan klart att centerledaren Annie Lööf, kd-ledaren Ebba Busch Thor, liberalernas Birgitta Ohlsson och vänsterledaren Jonas Sjöstedt medverkar i programmet.

– Allt står på spel och det blir en mycket spännande natt. Samarbetet med TV3 är perfekt i det här läget. Vi når ut till fler och TV3:s tittare får en riktig nagelbitare och en vaka av toppkvalitet, säger Lotta Folcker, TV-chef på Aftonbladet.

En första fingervisning kring valresultatet kommer mellan 01:00-02:00 på natten efter att Florida stängt vallokalerna.

Magnus Ringman

1892 människor räddades av Gula båtarna

av Magnus Ringman

Minns rösten i andra änden av telefonluren.

Trött men samtidigt upphetsad.

– Magnus, vi gjorde det, vi räddade 46 människors liv där ute på havet, sa Andreas Arvidsson.

g12
Sjöräddningssällskapets operativa chef Andreas Arvidsson ombord på Gula båtarna. Foto: Gustav Mårtensson

Det gick en ilning även genom mig.

Vi hade sagt: om vi räddar ett enda liv så är Gula båtarna succé.

Denna första kväll var de 46 överlevande.

I helgen är det ett år sedan och jag sitter hemma i Skåne och sammanfattar projektet i dessa rader.

Det startade med ett vanligt HR-ledningsmöte en mulen torsdag i början av september i Schibsted-huset. Koncernens informationsdirektör Fredrik Lindén kastade upp frågan vad Schibsted kunde göra i den pågående flyktingkrisen i Medelhavet. Medarbetarna undrade.

Dagarna innan hade bilden på 3-årige Alan Kurdi publicerats i världens medier. En död pojke som spolades upp på en strand i Turkiet.

Bilden väckte världen.

– Sjöräddningssällskapet, sa jag. De kan rädda liv. Vi når svenska folket genom våra bolag.

Det gick ett samstämmigt hummande genom rummet.

Direkt efter mötet ringde jag Sjöräddningssällskapet i Göteborg. Pratade med kommunikatören Jessica Nauckhoff. Sa samma sak till henne som på mötet. ”Vi når publiken. Ni kan rädda liv. Vi struntar i alla problem. De tar vi sedan. Ska vi sätta en båt i Medelhavet tillsammans?”

Samtalet blev märkligt kort. Bara några få minuter. Jessica lovade att återkomma. Hon ringde tidigt fredag morgon.

– Vi är på!

Vi reste till Göteborg, Fredrik Lindén, Schibsteds HR-direktör Håkan Halvarsson och undertecknad. Vi möttes av ett gäng underbara människor som såg möjligheterna. Naturligtvis även hindren. Men det var möjligheterna som styrde mötet.

Vid sittande bord blev en båt två båtar.

Vi delade upp våra ansvarsområden. Schibsted ansvarade för insamling.

Sjöräddningssällskapet stod för insatsen i Grekland.

20160110-600
En av alla räddningsinsatser utanför Samos kust.

Bara några veckor senare lämnade de två rödgula båtarna varvet i Sölvesborg och kördes på lastbil genom Europa till Piréus.

Visst hade det varit problem. Mängder med hinder. Och även om båtarna nu var på väg så visste vi ärligt inte riktigt hur de grekiska myndigheterna skulle reagera på projektet.

Men är en idé bra – så bär den ofta hela vägen.

Så också denna gång.

Sjöräddningssällskapets VD Rolf Westerström och Andreas Arvidsson övertalade den grekiska kustbevakningen.

Vi fick tillstånd att sjösätta båtarna – och gick i hårt väder mot Samos.

Så började projektet.

Aftonbladet och Svenska Dagbladet skickade ner reportageteam som under den första månaden följde arbetet ombord på båtarna.

Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar för över 100 år sedan.

Organisationen får inga bidrag från staten, men står ändå för över 70 procent av all sjöräddning i Sverige.

De har 69 räddningsstationer längs våra kuster och i de stora sjöarna, 200 räddningsbåtar och 2100 frivilliga sjöräddare.

Blocket, Let´s deal och flera av de andra Schibsted-bolagen publicerade annonser för projektet.

Det blev en tuff höst och vår för våra sjöräddare på Samos.

Jag fick dagliga rapporter om nya räddningar och förde in allt i ett växande excel-ark. Räddade människoliv i ena kolumnen, insamlade pengar i den andra.

Det blev 1 892 räddade liv.

8 102 824 insamlade kronor.

Den 11 maj 2016 genomförde vi den sista räddningen. En 30-årig man som drogs upp ur vågorna utanför Samos.

g8
Sjöräddaren Johannes Jovlunden, 23, räddar Abdullah, 30 – den siste att plockas upp av Gula båtarna. Foto:Sjöräddningssällskapet

Dagarna tidigare hade de europeiska ledarna ingått ett avtal med Turkiet vilket i praktiken strypte flyktingarnas väg över Egeiska havet.

I stället flyttade flyktingströmmen till den betydligt farligare passagen över öppet hav från nordafrika.

Oktober för exakt ett år sedan. På en stenig klippa ute i vattnet sitter nio huttrande överlevare som just lurat döden i Egeiska havet. Vinden är hård och stora vågor från det turkosblå havet sveper över de redan blöta flyktingarna.

– Det första jag tänkte när jag såg dem var att det inte var sant. Hemma så tränar och utbildar vi för sådana här scenarier, men när man väl står där så förstår man inte, minns Andreas Arvidsson.

Han berättar att den lilla gruppen flyktingar dirigerade den andra båten vidare. De pekade längre ner i viken.

Bakom udden låg 40-talet människor i vattnet.

Unga, gamla, män, kvinnor kämpade för sina liv.

Det blev Gula båtarnas första insats.

46 människors räddades.

För dem gjorde Gula båtarna skillnad.

Magnus Ringman

Schibsteds projektledare för Gula båtarna

Se dokumentären om Gula båtarna – Dödens kust.

UPPDATERING. Läs Susanna Nygren och Andreas Hillergrens reportage om familjen som räddades av Gula båtarna och nu befinner sig i Sverige.

CNN värvar från Aftonbladet

av Magnus Ringman

Inizio, företaget som gör Aftonbladets opinionsundersökningar, väcker internationell uppmärksamhet.

Nu rekryterar den amerikanska tv-giganten CNN företagets analyschef Karin Nelsson – för att bland annat ta del av opinionsmätningar och medverka i produktionen under slutspurten av den amerikanska valrörelsen.

– Jag blev så glad och trodde inte att det var sant. Jag är stolt och lite nervös, säger Karin Nelsson.

nelsson
Karin Nelsson. BILD: Jonas Herjeby
Karin Nelssons väska är redan packad – i dag lyfter planet till Washington. I lite mer än två veckor ska hon vara hos tv-bolaget CNN och bevaka det amerikanska presidentvalet, men det råder stort hemlighetsmakeri kring exakt vad Karin Nelsson ska göra.

– Jag har skrivit på ett sekretessavtal och får faktiskt inte säga så mycket om vad jag ska göra på CNN, säger hon.

– I internationella sammanhang har jag flera gånger presenterat hur framgångsrikt samarbetet mellan Inizio och Schibsted är. Trots att amerikanerna själv är duktiga på mätningar så har vårt recept med korta enkäter och rekryteringen av folk som svarar på undersökningarna väckt uppmärksamhet.

Karin Nelsson berättar att hon är den enda utomstående konsulten som rekryterats till CNN i detta sammanhang.

Varför tror du att det blev just du?

– För att jag är bra på det jag gör. Jag är erfaren och har varit med länge.

Hon berättar att det känns spännande att få vara med på insidan.

– Det finns ingen gräns på den här boosten. Det är jättestort, säger Karin Nelsson.

I Washington kommer hon också att försöka förstå varför olika målgrupper röstar på en viss kandidat.

– Olika demografiska grupper resonerar på olika sätt och i detta val är det två kandidater som det råder otroligt starka åsikter om. Det är en sällsynt smutsig kampanj och grupper ställs mot varandra. Jag kommer helt enkelt att söka svaret på hur folk tänker.

Hennes schema är fullspäckat från morgon till kväll under veckorna i USA.

– Jag kommer även att rapportera för Aftonbladet på plats så det blir till att gå upp tidigt och lägga sig sent. Men det känns bara kul, jag kommer att vara trött och lycklig när jag kommer hem, säger Karin Nelsson.

Carin Fock

 

Trams Frans börjar på Nöjesbladet

av Magnus Ringman
Hans blogg är vass, varm och vanebildande.
Frans Strandberg driver med kändissverige som ingen annan.
– Jag följer upp C-kändisarnas Instagramkonton och kommenterar det som händer där på mitt eget speciella sätt, säger han.
 Nu börjar ”Trams Frans” på Aftonbladet.
Han har bloggat på Nöjesguiden i sex år.  Trots att han bara är 22 år fyllda. Redan som 16-åring skickade Frans Strandberg ett mejl till tidningen och ville börja blogga.
Och sedan dess har det rullat på.
blogg-noje-02
Frans ”Trams Frans” Strandberg.
Under vinjetten ”Trams Frans” skojar han friskt med svenska kändisar med värme och humor. Speciellt C-kändisar.
Vem är egentligen C-kändis?
– Det blir mycket om Anna Book och Martin Melin, säger Frans Strandberg och skrattar.
Trams Frans har egentligen ett vanligt jobb långt från kändisar och glamour. Han är handläggare på landstinget i Stockholm.
– Men när jag är ledig dricker jag bubbel och ser på schlager, säger han.
Aftonbladets nöjeschef Ylva Niklasson är stolt och glad över värvningen. Hon har funderat en längre tid på att Frans Strandberg borde komma till Aftonbladet.
IMG_1323
Ylva Niklasson

– Han är en av Sveriges just nu roligaste pennor. Vi har suttit på Aftonbladets nöjesredaktion och skrattat åt Tramsfrans briljanta blogg alldeles för länge, så vi gjorde slag i saken och snodde över honom till oss., säger Ylva Niklasson.

– Frans ser fenomen ur ett alldeles eget perspektiv, han lockar till skratt i de mest oväntade historier och har en sällsynt förmåga att vara vass och varm samtidigt. Vi är oerhört glada att han kommer till Nöjesbladet.
Trams Frans första blogginlägg i Aftonbladet publiceras den 1 november. Håll utkik på Nöjesbladet.
Magnus Ringman

Dagens Nyheters fotograf skottskadad i Irak

av Magnus Ringman

I eftermiddags blev Dagens Nyheters fotograf Paul Hansen beskjuten i Irak.

Han befann sig med en grupp journalister cirka tre mil utanför Mosul för att bevaka de irakiska och kurdiska styrkornas försök att ta över staden från terrororganisationen IS.
Paul Hansen träffades av två skott som avlossades av en krypskytt. Enligt DN.se skadades han lindrigt.
Han befinner sig nu i Erbil där han får läkarvård.
Paul-Hansen
Paul Hansen
Aftonbladet har också haft medarbetare på plats i Mosul, Magnus Wennman och Erik Wiman. De är nu hemma i Sverige igen.
– Vi är hemma och vi mår bra, säger Magnus Wennman.
Magnus Ringman

Domstol förbjuder foto från drönare

av Magnus Ringman

Bilderna längs E4:an efter den stora olyckan på Södertäljebron i somras fick oss att förstå vidden av de milslånga bilköerna.

Aftonbladets fotograf Peter Wixtröm tog filmen med hjälp av en drönare.

Efter en dom i fredags är det förbjudet.

Skärmavbild 2016-10-22 kl. 15.50.13
Peter Wixtröms drönarbilder av köerna på E4:an i somras.

För ett par år sedan kom ett nytt tekniksprång som utvecklade bildjournalistiken. Drönaren. Ett litet helikopterliknande föremål som bär kameran och som manövreras från marken. Plötsligt blev det möjligt att ge läsarna en överblick över en situation som annars bara vore möjlig från en vanlig helikopter.

Den stora olyckan på Södertäljebron på midsommarafton i år är ett exempel. En lastbil körde rakt in i broräcket och bron var bara delvis framkomlig i flera månader. Aftonbladets fotograf Peter Wixtröm skickades till platsen för att dokumentera köerna. Givetvis använde han drönaren.

3 (1)
Peter Wixtröm med drönare. Foto: Jimmy Wixtröm

– Det är ett utmärkt exempel på hur fotografering med drönare har utvecklat journalistiken. Med hjälp av flygbilder och grafik får läsaren en bättre överblick av händelsen, säger Peter Wixtröm.

I fredags kom så en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Ett företag i mellansverige hade i god ordning ansökt om att få filma med drönare. Ansökan passerade flera instanser innan den slutligen hamnade i HFD. Läs domen här.

Knäckfrågan var om drönaren är en ”övervakningskamera” och om den skulle anses vara ”uppsatt” eller inte.

Domstolen slog fast att det är en övervakningskamera och att den skulle anses vara uppsatt i lagens mening. Därmed krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen och då måste fotograferingens syfte vara att ”förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor”. Det nämns inget undantag för journalistisk verksamhet.

I praktiken innebär domen att kommersiell och journalistisk användning av drönare totalförbjuds med omedelbar verkan.

Jeanette Gustafsdotter, VD för branschorganisationen Tidningsutgivarna, är mycket upprörd.

JHP3848-Edit-2
Jeanette Gustafsdotter. Foto: Jonas Hellsén

– Jag ser allvarligt på detta. Det här är ännu ett steg i fel riktning. I förlängningen är det ett hot mot viktiga demokratiska värden när fotografernas möjlighet att utöva yrket hela tiden inskränks, säger hon.

Hon syftar bland annat på lagen om kränkande fotografering som infördes nyligen och som TU varit mycket kritiska mot.

På måndag ska Jeanette Gustafsdotter gå genom Högsta förvaltningsdomstolens dom ordentligt och lägga en plan för hur Tidningsutgivarna ska agera.

– Vi får begära ett omedelbart möte med justitieministern och kräva att det blir en ändring, säger hon.

För Peter Wixtröm och hans fotograferande kollegor på Aftonbladet blir det nu svårare att ge läsarna hela överblicken från olika nyhetshändelser.

– Det är ett ogenomtänkt beslut. I stället för att bygga ett regelverk som fungerar tar man den enkla vägen och stänger alla dörrar, säger Peter Wixtröm.

FAKTA / tillstånd för drönare

Fram till Högsta förvaltningsdomstolens dom i fredags har följande gällt:

Alla som använder en drönare i kommersiellt eller journalistiskt syfte måste söka tillstånd hos Transportstyrelsen. I vissa fall krävs även medgivande från Lantmäteriet. Läs mer här. 

 

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén säger i en kommentar till domen:

– Tyvärr slår det här hårt mot våra möjligheter att bevaka och dokumentera såväl nyheter som viktiga händelseförlopp, inte bara under stora nyhetshändelser utan generellt. Det finns redan i dag ett tydligt regelverk över hur drönare får användas och att på det här sättet totalförbjuda användandet är en överreaktion

– Inom annan lagstiftning, som till exempel personuppgiftslagen, PUL, finns dessutom undantag för företag som sysslar med journalistisk verksamhet. Det borde det finnas även här, för drönare har utvecklats till att bli ett mycket värdefullt journalistiskt arbetsverktyg, säger Sofia Olsson Olsén.

Magnus Ringman

 

 

Så bevakar Aftonbladet USA-valet

av Magnus Ringman

I natt smäller det.

Den sista stora debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump sänds i TV.

Aftonbladet är på plats i Las Vegas.

Det är valspurt i USA. Den 8 november går landets medborgare till valurnorna. Heter nästa president Hillary Clinton – eller lyckas Donald Trump ta hem segern?’

martinschori
Martin Schori

Allt färre experter tror det. Just nu visar opinionsundersökningarna fördel för Hillary Clinton. Natten till torsdag duellerar hon mot ärkerivalen Donald Trump i Las Vegas.


På Aftonbladets redaktion har valplaneringen pågått i flera månader. Utrikesredaktör Martin Schori och hans medarbetare jobbar nu nästan dygnets alla timmar för att ge den bästa servicen till våra läsare.

unnamed-4
Aftonbladets profiler Nivette Dawod, Henrik Torehammar, Karin Magnusson och Gustaf Tronarp jobbar alla med USA-valet.

– Jo, det är mycket nu, konstaterar Martin Schori.

– Men det är roligt att intresset är så stort.

Han ser det direkt i ”klickstatistiken”. Det finns ett stort intresse för USA-valet. Läsarna är speciellt intresserade av Wolfgang Hanssons initierade analyser och klipp från debatterna klickas enormt.

– Intresset är mycket större än vad vi först anade, säger Martin Schori. Men så är det också ett mycket spännande läge.

Reportern Gustaf Tronarp är redan på plats I USA och rapporterar direkt för vår ”Breaking news-redaktion”.  Inom kort får han sällskap att ett helt gäng Aftonbladet-medarbetare.

Aftonbladets USA-team:
Reportrarna Nivette Dawod, Wolfgang Hansson och Gustaf Tronarp
Tv-reportrarna Malin JohanssonEmma Lovén Svensson och programledaren Matilda Wennerholm
Fotograferna Andreas Bardell och Urban Andersson
Reportageteamet – Robert Laul och Pontus Orre – som ger dig allt du inte visste att du ville ha från USA-valet.
Henrik Torehammar och Karin Magnusson leder tv-sändningarna i Stockholm.

En av dem är Robert Laul, vanligtvis mest känd från Sportbladet.

byline_robertlaul_pink
Robert Laul

– Vi funderar just nu på hur vi ska lägga upp bevakningen, säger Robert Laul.

Från början var idén att ha ett mer humoristiskt tilltal i Robert Laul och fotografen Pontus Orres bevakning. Men så blev cirkusen kring Donald Trump allt mer bisarr.

– Risken är att skrattet fastnar i halsen om vi skojar allt för mycket med valet. På något sätt ska vi skildra presidentvalets galenskap, men exakt hur är fortfarande en öppen fråga, säger Robert Laul.

Om 20 dagar vet vi vem som vinner.

Hillary eller Donald?

Martin Schori funderar en stund och säger:

– Hillary vinner med stor marginal.

unnamed-3

Magnus Ringman

 

 

Aftonbladet prisat för digital storytelling

av Magnus Ringman
 Aftonbladet prisas igen.

Nu har tidningen tilldelats pris i Society for News Design Scandinavias årliga tävling.

– Det är en seger för lagmaskinen Aftonbladet, säger projektledaren Johan Edling.

 När Society  for News Design Scandinavia (SNDS) delade ut sina årliga priser kammade Aftonbladet hem ännu ett. Digitalreportaget Dödens kust knep silvermedaljen i kategorin Digital storytelling.

Skärmavbild 2016-10-17 kl. 15.55.03
Reportaget var en del i Schibsteds stora satsning ”Gula båtarna” som räddade totalt 1 872 människor från att drunkna i Medelhavet.

– Det känns jättebra. Det är ett jobb som är väl värt ett pris, tycker jag. Dödens kust var ett stort jobb med många inblandade. Fotografer, reportrar, digitala storytellingteamet och IT-avdelningen – alla gjorde ett kanonjobb. Så man kan säga att det är en seger för lagmaskinen Aftonbladet, säger Johan Edling, Aftonbladets projektledare för Dödens Kust.

– Efter att ha sett konkurrensen tycker jag absolut att vi var värda guldet, om jag ska vara helt ärlig, tillägger han.

Titti Jersler var ansvarig för den digitala designen av jättereportaget:

avatar.jpg.320x320px
Titti Jersler

– Jätteroligt att detta projektet vinner pris. Jag tycker att vi lyckades hitta ett sätt att förvalta detta enormt viktiga material som reportrarna och fotograferna hade gjort och samlat på sig under flera månader på Gula båtarna. 

Hon fortsätter:

– Vi byggde tillsammans med utvecklarna en helt ny plattform, en interaktiv longread anpassad för mobilen, där vi med ljud, rörlig bild och text försökte förmedla känslan av att vara på plats i Medelhavet. 

Martin Söderström

SÅ GICK DET FÖR ANDRA MEDIEHUS I SCHIBSTED

Vann prisklassen gjorde norska Verdens gang för ”Surviving death in the death in the Arctic Sea”.

Guldmedalj + Best detail i kategorin fick norska Adresseavisen för digitalreportaget ”Elvas tapte sølv”.  Tredjeplatsen togs hem av norska Bergens Tidende för reportaget ”Nedbygd”.

Svenska Dagbladet fick ett hedersomnämnande i papperstidningskategorien Feature för kulturreportaget ”Bortom silikonfantasi och anatomi”.

Dagen då Aftonbladet gick om Expressen

av Magnus Ringman

Han klev upp på skrivbordet, mitt på redaktionsgolvet.

Orden rasslade ur honom, i ren eufori skrek dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson ut det efterlängtade beskedet:

– Aftonbladet är större än Expressen.

Där och då skrevs tidningshistoria. Idag är det exakt 20 år sedan.

aftonbladet störst; aftonbladet är nu den största dagstidningen i sverige, thorbjörn larsson, journalist chefredaktör sverige aftonbladet presenterar siffrorna för redaktionen, personalen och pressen.
Dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson meddelar: Aftonbladet är större än Expressen.

Månad efter månad det året hade redaktörerna förväntansfullt samlats framför faxen och väntat på att siffrorna från Tidningsstatistik skulle ticka fram.

Redan i februari 1996 var Aftonbladet om Expressen – men marginalen var så liten, 6 200 exemplar, att ingen vågade andas ut.

Mars, april, maj, juni, juli, augusti. Expressen var något större, men avståndet minskade.

Så kom septembersiffrorna torsdagen den 17 oktober 1996. Avståndet kändes lite mer betryggande – 11 400 exemplar.

Thorbjörn Larsson klev upp på skrivbordet.

Jubel på redaktionen.

Några grät, rörda lättade tårar. ”Större än första barnet”, utbrast en medarbetare.

– Vi hade visserligen känt att det varit på gång ett tag. Men att det verkligen skulle ske – och ännu mer att det verkligen hade gjort det var fullständigt ofattbart. Vi hade lika gärna ha kunnat landa på månen, säger Aftonbladets seniorreporter Svante Lidén.

svanteportratt
Svante Lidén

Sigge Ennart, chef för Aftonbladets contentstudio beskriver känslan den 17 oktober som eufori.

– Ja, total eufori! Vi var ständiga underdogs. Vi slogs i alla lägen mot Expressen som på den tiden hade mycket större resurser. Om vi var två på ett evenemang så var de tio utsända. Att gå om Expressen var inget som någon vågade ta i sin mun, säger han.

Men alla var inte på plats den där legendariska oktoberdagen för tjugo år sedan.

Aftonbladets Lena Mellin var befann sig i Washington och studerade amerikansk politisk journalistik.

– Jag ringde vår dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson för att gratulera men han var tyvärr inte talbar. Rusig av lycka skulle man nog kalla tillståndet han befann sig i, säger hon.

Hur kändes det?

– Fantastiskt. Vi kämpade ju varje dag för att slå getingarna. Och nu hade vi gjort det.

Redan samma kväll bjöd tidningen medarbetarna på Operaterrassen. De många berättelserna därifrån är alla blöta, vilda, lyckliga och gör sig inte alltid så bra i skrift. Men alla var överens: tidningshistoria skrevs den dagen.

hqdefault
Gösta Ekman och Tage Danielsson i den klassiska sketchen Aftonbladet eller Expressen?

Gösta Ekman kom dit och underhöll och gjorde en variant av den klassiska Hasse och Tage-sketchen där han tvekar mellan Aftonbladet och Expressen. Nu var det ingen tvekan längre, säger Aftonbladets filmnestor Jens Peterson.

Det var en sensationellt minnesvärd stämning den kvällen. Det skriver alla närvarande under på.

–  Ja herrejävlar vilken kväll. Ett par dagar senare satt jag på flyget till Malmö. Varenda en, absolut varenda en, satt och läste Aftonbladet. Everybody loves a winner liksom, säger Svante Lidén.

Jens Peterson beskriver perioden kring det klassiska datumet som en brytningstid fylld av härlig samarbetsanda.

jensp
Jens Peterson

– Vi hade haft några år av medvind. Vi hade startat Söndagstidningen i nuvarande format och var före konkurrenten. Vi hade tidigare än alla andra satsat på det digitala och webben, och när vi gick över från PC till Apple 1994 var det mest redaktionen som höll i utbildningen. Anders Hvidfeldt och jag hjälpte till att lära våra kolleger och vi satt också och skrev html-koder för att lägga ut musik- och filmmaterial, säger han och fortsätter:

– Samtidigt som vi gick om i print var vi före de andra tidningarna med nätet. Det var en brytningstid med en härlig samarbetsanda på Aftonbladet, säger han.

På samma gång är 20 år en lång tid. I en föränderlig mediebransch är det en evighet. Men Aftonbladets position i toppen av det svenska medielandskapet består. Aftonbladet har i dag 157 miljoner sidvisningar online per vecka. Mer än dubbelt så många som de andra svenska storstadsdagstidningarna – tillsammans.

Aftonbladet har i dag fler läsare än någonsin. Vad beror det på?

eVi2_D7U
Sofia Olsson Olsén

– Aftonbladet var väldigt tidiga online vilket gjorde att läsarna också tidigt gjorde Aftonbladet till sin primära nyhetskälla i Sverige. Vi når över 3,5 miljoner läsare varje dag, vilket är helt otroligt med tanke på folkmängden, och självklart skulle vi inte göra det om vi inte också vore väldigt bra. Snabba, initierade och med de bästa journalisterna, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Hur ska Aftonbladet göra för att behålla positionen som Sveriges största och bästa nyhetskälla?

– Genom att fortsätta röra oss efter och vara lyhörda mot  användarna. Våra medievanor och beteenden ändras ständigt och vi på Aftonbladet ska med vår journalistik vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Och på rätt sätt.

 

Martin Söderström

Magnus Ringman

 

 

Nu försvinner Ronnie in i filmens värld

av Magnus Ringman

Han kom till Aftonbladet som 18-årigt geni.

Nu, flera hundra kolumner och tretton år senare, går Ronnie Sandahl, 31, vidare.

– Ett riktigt vemodigt beslut, säger han.

KB_Sandahl_Ronnie
Ronnie Sandahl

Bomben släpptes på Aftonbladets årliga kolumnistmiddag i går kväll. Plötsligt tog Maria Trägårdh, biträdande redaktionschef och ansvarig för Aftonbladets kolumnister, till orda och meddelade Ronnie Sandahls beslut.

Han slutar att skriva kolumner i Aftonbladet för att i stället helt och hållet ägna sig åt film, både som manusförfattare och regissör.

I ett känslosamt tal tackade Maria Trägårdh honom för alla hans insatser för Aftonbladet.

mariatragardh
Maria Trägårdh

– Det är dags att klippa navelsträngen med tidningen, där jag har arbetat i hela mitt vuxna liv, säger Ronnie Sandahl själv, just när han klivit av tåget från Stockholm i sin hemstad Malmö.

Det har blivit flera hundra kolumner genom åren. Den sista kom att handla om skådespelaren och regissören Woody Allen, en av Ronnie Sandahls favoriter. ”Det har blivit svårare att försvarar min rätt att älska Allens filmer.”

En ”tre plus-kolumn” enligt Ronnie själv.

Den krönika han är mest stolt över är ”Brev till en nyfödd son” som handlar om sonen Harrys födelse.

– Det är den mest delade av allt som jag har skrivit, säger han.

Ronnie Sandahl har vid sidan av kolumnerna i Aftonbladet haft flera strängar på sin lyra. Han har givit ut boken ”Vi som aldrig sa hora” och har själv skrivit samt regisserat manus till den kritikerrosade filmen ”Svenskjävel”.

Nu är han aktuell som manusförfattare till den internationella filmen Borg/McEnroe som har premiär nästa år.

– Jag arbetar med fem, sex filmer samtidigt som alla befinner sig i olika stadier. Till exempel skriver jag just nu på en engelsk långfilm som utspelar sig under ”Blizten” i början av andra världskriget, säger han.

Det blev ett ömsint farväl av kollegorna på kolumnistmiddagen, men han ångrar inte sitt beslut.

– Jag vill inte skriva kolumner med vänsterhanden. Nu får jag inte tiden att räcka till och då måste jag göra så här, säger han.

En sak är dock säker. Banden till Aftonbladet är fortsatt starka.

– Jag är en Aftonbladare i själ och hjärta. Jag kommer nog alltid att säga ”vi” när jag pratar om Aftonbladet, säger Ronnie Sandahl.

Kan du tänka dig att komma tillbaka till tidningen i framtiden?

– Oh ja. Om jag ska skriva kolumner i någon tidning i framtiden, så blir det i Aftonbladet. Absolut ingen annanstans.

Magnus Ringman

 

 

N

 

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Micke Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB