Startsida / Inlägg

1892 människor räddades av Gula båtarna

av Magnus Ringman

Minns rösten i andra änden av telefonluren.

Trött men samtidigt upphetsad.

– Magnus, vi gjorde det, vi räddade 46 människors liv där ute på havet, sa Andreas Arvidsson.

g12
Sjöräddningssällskapets operativa chef Andreas Arvidsson ombord på Gula båtarna. Foto: Gustav Mårtensson

Det gick en ilning även genom mig.

Vi hade sagt: om vi räddar ett enda liv så är Gula båtarna succé.

Denna första kväll var de 46 överlevande.

I helgen är det ett år sedan och jag sitter hemma i Skåne och sammanfattar projektet i dessa rader.

Det startade med ett vanligt HR-ledningsmöte en mulen torsdag i början av september i Schibsted-huset. Koncernens informationsdirektör Fredrik Lindén kastade upp frågan vad Schibsted kunde göra i den pågående flyktingkrisen i Medelhavet. Medarbetarna undrade.

Dagarna innan hade bilden på 3-årige Alan Kurdi publicerats i världens medier. En död pojke som spolades upp på en strand i Turkiet.

Bilden väckte världen.

– Sjöräddningssällskapet, sa jag. De kan rädda liv. Vi når svenska folket genom våra bolag.

Det gick ett samstämmigt hummande genom rummet.

Direkt efter mötet ringde jag Sjöräddningssällskapet i Göteborg. Pratade med kommunikatören Jessica Nauckhoff. Sa samma sak till henne som på mötet. ”Vi når publiken. Ni kan rädda liv. Vi struntar i alla problem. De tar vi sedan. Ska vi sätta en båt i Medelhavet tillsammans?”

Samtalet blev märkligt kort. Bara några få minuter. Jessica lovade att återkomma. Hon ringde tidigt fredag morgon.

– Vi är på!

Vi reste till Göteborg, Fredrik Lindén, Schibsteds HR-direktör Håkan Halvarsson och undertecknad. Vi möttes av ett gäng underbara människor som såg möjligheterna. Naturligtvis även hindren. Men det var möjligheterna som styrde mötet.

Vid sittande bord blev en båt två båtar.

Vi delade upp våra ansvarsområden. Schibsted ansvarade för insamling.

Sjöräddningssällskapet stod för insatsen i Grekland.

20160110-600
En av alla räddningsinsatser utanför Samos kust.

Bara några veckor senare lämnade de två rödgula båtarna varvet i Sölvesborg och kördes på lastbil genom Europa till Piréus.

Visst hade det varit problem. Mängder med hinder. Och även om båtarna nu var på väg så visste vi ärligt inte riktigt hur de grekiska myndigheterna skulle reagera på projektet.

Men är en idé bra – så bär den ofta hela vägen.

Så också denna gång.

Sjöräddningssällskapets VD Rolf Westerström och Andreas Arvidsson övertalade den grekiska kustbevakningen.

Vi fick tillstånd att sjösätta båtarna – och gick i hårt väder mot Samos.

Så började projektet.

Aftonbladet och Svenska Dagbladet skickade ner reportageteam som under den första månaden följde arbetet ombord på båtarna.

Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar för över 100 år sedan.

Organisationen får inga bidrag från staten, men står ändå för över 70 procent av all sjöräddning i Sverige.

De har 69 räddningsstationer längs våra kuster och i de stora sjöarna, 200 räddningsbåtar och 2100 frivilliga sjöräddare.

Blocket, Let´s deal och flera av de andra Schibsted-bolagen publicerade annonser för projektet.

Det blev en tuff höst och vår för våra sjöräddare på Samos.

Jag fick dagliga rapporter om nya räddningar och förde in allt i ett växande excel-ark. Räddade människoliv i ena kolumnen, insamlade pengar i den andra.

Det blev 1 892 räddade liv.

8 102 824 insamlade kronor.

Den 11 maj 2016 genomförde vi den sista räddningen. En 30-årig man som drogs upp ur vågorna utanför Samos.

g8
Sjöräddaren Johannes Jovlunden, 23, räddar Abdullah, 30 – den siste att plockas upp av Gula båtarna. Foto:Sjöräddningssällskapet

Dagarna tidigare hade de europeiska ledarna ingått ett avtal med Turkiet vilket i praktiken strypte flyktingarnas väg över Egeiska havet.

I stället flyttade flyktingströmmen till den betydligt farligare passagen över öppet hav från nordafrika.

Oktober för exakt ett år sedan. På en stenig klippa ute i vattnet sitter nio huttrande överlevare som just lurat döden i Egeiska havet. Vinden är hård och stora vågor från det turkosblå havet sveper över de redan blöta flyktingarna.

– Det första jag tänkte när jag såg dem var att det inte var sant. Hemma så tränar och utbildar vi för sådana här scenarier, men när man väl står där så förstår man inte, minns Andreas Arvidsson.

Han berättar att den lilla gruppen flyktingar dirigerade den andra båten vidare. De pekade längre ner i viken.

Bakom udden låg 40-talet människor i vattnet.

Unga, gamla, män, kvinnor kämpade för sina liv.

Det blev Gula båtarnas första insats.

46 människors räddades.

För dem gjorde Gula båtarna skillnad.

Magnus Ringman

Schibsteds projektledare för Gula båtarna

Se dokumentären om Gula båtarna – Dödens kust.

UPPDATERING. Läs Susanna Nygren och Andreas Hillergrens reportage om familjen som räddades av Gula båtarna och nu befinner sig i Sverige.

  • Tjänstgörande redaktörer: Ellinor Brenning och Filip Lindahl
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB