Arkiv för November 2016

- Sida 1 av 2

Hon har granskat dödligt våld mot kvinnor sedan 2009

av Magnus Ringman

Kerstin Weigl prisas på nytt.

Aftonbladets reporter har fått journalistpris av 1,6 Miljonersklubben för Kvinnor & Hälsa.

– Lika underbart fantastiskt roligt varje gång, säger hon själv.

I fjol fick hon ta emot Lukas Bonniers Stora journalistpris för sitt outtröttliga grävande” och sin kartläggning av mäns dödliga våld mot kvinnor. Nu har Kerstin Weigl prisats igen. 1,6 Miljonersklubben för Kvinnor & Hälsa delar årligen ut två priser till personer som genom sitt yrkesutövande har utmärkt sig genom att förbättra kvinnors liv, hälsa och välmående. Vetenskapspriset går i år till Maj-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin och livsstilsprofessor. 

kerstin2
Kerstin Weigl

Och journalistpriset tilldelas alltså Kerstin Weigl, journalist och kolumnist på Aftonbladet. 

– Vi vill framhålla Maj-Lis Hellenius och Kerstin Weigls outtröttliga kamp för kvinnors hälsa, både på det fysiska och psykiska planet. Vi vill premiera deras glöd och att de, i motvind, kämpar för att förbättra villkoren för kvinnor i samhället och därmed gör alla våra medsystrars liv både friskare och mer meningsfullt, säger Alexandra Charles, ordförande för 1,6 & 2,6 miljonerklubben om utmärkelsen.

Kerstin Weigl själv är mycket glad. 

– Priser är pondus. För mig personligen, men även för ämnet. Att ge mig priset är att viktiggöra frågan om dödligt våld mot kvinnor, som Kristina Edblom och jag granskat sedan 2009. Och det är en enorm tillfredsställelse! Jag tror till och med att vi lyckats förändrat synen på kvinnomorden, att de inte bara är skitiga tragedier, utan samhällsproblem, en följd av misslyckanden och systemfel, säger hon till Aftonbladet Inifrån.

Du har prisats många gånger tidigare. Slutar utmärkelser att betyda något till sist, eller är det lika roligt varje gång?

– Lika underbart fantastiskt roligt varje gång, jag lovar. Men är det så många gånger?

Du är kanske mest känd för ditt outtröttliga arbete med reportage och avslöjanden kring dödade kvinnor och våldet mot kvinnor i vårt samhälle. Ett tungt och ofta dystert ämne. Hur orkar du fortsätta?

– Jag tänker inte så. Jag tänker att det journalistiskt är ett ämne som omfattar så mycket: klass, kön, politik, psykiatri, rättssystemet, kulturer….och jag hittar ständigt starka berörande historier. Jag kan nästan känna mig förvånad att inte fler nyhetsjournalister för länge sedan kastat sig över ämnet.

Du har varit i yrket väldigt länge. Vad är det som driver dig att fortsätta?

– Lusten att berätta historier. Även tanken på mina bostadslån har ju en viss inspirerande effekt. Faktiskt.

På tal om år i yrket: vilka skulle du säga är de största förändringarna för en journalist 2016 jämfört när du började

– Jag skrev mina första artiklar på Norra Skåne i Hälssleholm, på en enorm järnpjäs, en Halda. Nätet har gjort en journalist bättre och kunnigare, men även mer sårbar.

Jag kan tänka mig att det kräver en del mod att göra den sortens journalistik som du gör. Är du modig?

– Jag behöver inte vara modig. Jag behöver vara uthållig, noggrann, empatisk och en god lyssnare. Det är inte så svårt.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Att den jävla julen var över.

Martin Söderström

Vi har aldrig haft så många läsare som nu

av Magnus Ringman

Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta skulle förmodligen vara rätt mallig över sin tidning i dag.

hierta
Lars Johan Hierta

I december 1830 publicerades det första numret av Aftonbladet och Hierta kämpade hårt mot kungamakten, som ständigt drog in utgivningsbevisen. Men med kluriga namnbyten för att kringgå den missnöjde monarken gav kungen så till slut upp. Lars Johan kunde fortsätta trycka sin tidning och lade därmed grunden för den svenska tryckfriheten.

Aftonbladet har aldrig tidigare nått så många läsare. Trots det ökande informationsbruset, med en oändlig mängd källor på nätet, så växer Aftonbladet.

Varför?

Svenskarna söker nyheter, men också sammanhang och bakgrund. Det finns inte längre en gemensam världsbild att samlas kring. Varje läsare väljer sina egna källor och därmed egna sanningar. I det gamla mediesamhället saknade konspirationsteoretikerna helt en plattform. Nu finns det mängder av grupper i sociala medier där de får sina idéer bekräftade och påhejas av likasinnade.

Hos Aftonbladet sätts nyheterna i kontext och källorna går att lita på, till skillnad från mycket annat på nätet. Ansvarig utgivare-institutet är kvittot på det, mitt uppdrag vidimerar etik och sanning.

Och det vore konstigt att inte vara stolt över vår journalistik som manifesterar detta. Ta bara några exempel: Kerstin Weigls och Kristina Edbloms kartläggning av dödligt våld mot kvinnor. De har jobbat med kartläggningen i sju år, en uthållighet som saknar motstycke inom svensk journalistik. Richard Aschbergs avslöjande om pampfasonerna i Kommunals ledning och Anders Johanssons bragd att få en oskyldigt morddömd man friad och rentvådd. Lena Mellins inrikespolitiska analyser som har dominerat svensk journalistik i över 30 år och vår omfattande bevakning av USA-valet. Det finns som sagt många skäl, många fler än de ovan nämnda, att vara fortsatt mallig över Aftonbladet.

sofia

Och varje dag besöks Aftonbladet av mer än tre miljoner individer, nästan hälften av alla mellan 16 och 80 år. Under onsdagen den 9 november, med USA-val och snökaos, nådd
e vi hela 5,1 miljoner unika besökare, som gjorde över 12 miljoner besök.

Det är smått svindlande siffror och tacka sjutton för att Lars Johan Hierta nog är nöjd där han tittar ned på oss från sin himmelska redaktion.

Sofia Olsson Olsén

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Så blir du journalist på Aftonbladet

av Magnus Ringman

Sveriges största tidning – och Sveriges roligaste arbetsplats.

Att jobba på Aftonbladet är aldrig tråkigt.

Men hur får man jobb här?

Och vad krävs av framtidens journalister?

Aftonbladet Inifrån har svaren.

”Det händer alltid något spännande på Aftonbladet”. De orden står strax här intill. Som en programförklaring för bloggen. Men också för att det är alldeles sant. Livet på en nyhetsredaktion kan vara väldigt många saker. Men aldrig tråkigt. Slitigt, stressigt, rörigt och knasigt – absolut. Men inte tråkigt. Aftonbladet är Sveriges största tidning. Här jobbar flera av vårt lands absolut skarpaste pennor och skickligaste journalister. Det kommer dagligen in ansökningar från människor som gärna vill jobba på Aftonbladet. Somliga får det, andra inte.

Men hur är det egentligen att arbeta på Aftonbladet? Vad krävs för att göra det?

Och viktigast; vad krävs för att kunna leverera morgondagens journalistik?

poromaa

Michael Poromaa, nyhetschef på Aftonbladet, får det att låta så enkelt.

– Vad vi letar efter hos personer som vill jobba här? Ödmjukhet och människor som är sugna på en stor och rolig utmaning. Nån som vill vinna varje dag och göra det i lag. Som tycker att superdupertopp och dunderflash låter kul. Eftersom jag tidigare har jobbat på sporten i 13 år är jag fast i floskelträsket och brukar säga som Stuart Baxter* sa när jag träffar folk som söker jobb på Aftonbladet: ”This is the f-ing Champions League”. Jag är ute efter morgondagens stjärnor, säger han.

En stabil journalistgrund är viktig, menar Michael Poromaa. 

– Ja, absolut. Antingen via utbildning eller att man har jobbat på en lokaltidning. Har man det och vill köra ett race på Sveriges största och bästa tidning så är man mycket välkommen med en ansökan. Snabb, säker och glad är viktiga egenskaper.

Aftonbladet desk och tv studio
Aftonbladets nyhetsdesk. Nyhetsredaktören Hanna Olsson i samspråk med reportern Svante Lidén.

Mediebranschen – och journalistiken – är i snabb förändring. Aftonbladet var först ut på nätet och är i dag dubbelt så stora som alla de andra svenska dagstidningarnas sajter – tillsammans. Men framtiden då? Hur är det med den? Vad är viktigt för framtidens journalister?

Michael Poromaa igen:

– De måste vara öppna för nytt. Nytt berättande. Journalistik har aldrig utvecklas så snabbt som den gör just nu. Text, tv, sociala medier, läsarmedverkan, live. Plus att du ska kunna vara publicist mitt i din rapportering och kunna ta etiska beslut live, säger han.

Marianne Peterson är personalredaktör på Schibsted Media som rekryterar alla journalister till Aftonbladet. Det är hon som tar emot jobbansökningarna och genomför många av anställningsintervjuerna. Många är de unga journalister som suttit nervösa i intervjuer med henne. Undertecknad är bara en av dem.

marianne-peterson
Marianne Peterson

Hon vet kanske bättre än någon vad Aftonbladet söker. Vad som passar, och vad som inte gör det. Ett tips från henne? Var på hugget.

– Hör inte bara av dig när du ser en annons! Vi älskar spontanansökningar. Berättar  man att man finns tillgänglig nu eller senare har man en större chans att komma på intervju, än när vi annonserar, då ju konkurrensen blir större, säger Marianne Peterson. 

Hon fortsätter:

– Lägg energi på ditt presentationsbrev! Vad brinner du för? Vad vill och kan du arbeta med på Aftonbladet? Varför ska vi satsa på dig? Kan du tillföra något? 

Mediebranschen är inte alltid en dans på rosor. Under de senaste åren har allt fler redaktioner gjort sig av med allt fler journalister. Det skärs och sparas överallt. Det innebär färre jobb. Och, faktiskt, något färre jobbansökningar än tidigare. 

– Antalet ansökningar har blivit färre de senaste åren. Det är inte konstigt eftersom det utbildas färre journalister och många väljer andra banor pga att även antalet arbetstillfällen inom media minskar. Men jobben på Aftonbladet minskar inte! Vi har massor av lediga vikariat på alla avdelningar, inte minst tv, säger Marianne Peterson. 

Det är onlinejobben som är i majoritet nu. Aftonbladet var tidiga med sin policy Online first. Det märks också på arbetsmarknaden. 

– Onlinejobben är i majoritet, men även olika yrken inom tv, särskilt på Aftonbladet. Fortfarande är det ganska stor brist på erfarna webbredaktörer, säger Marianne Peterson.

Vad letar vi efter hos folk som vill arbeta på Aftonbladet?

– Först och främst mångfald. Och sedan att man älskar jobbet som journalist – oavsett om man fastnat för att vara livereporter på tv, webbredaktör, redigerare eller breaking news-reporter.

Vilka egenskaper ska morgondagens journalister ha?

– Lyhörd, allmänbildad, flexibel och nyfiken på både jobbet och media i stort. 

Till sist, varför är det så roligt att jobba på Aftonbladet?

– Vi har en helt unik laganda, samt en proffsighet gentemot våra läsare och tittare. På Aftonbladet finns en mängd utvecklingsmöjligheter. Inte bara inom den redaktionella delen av Aftonbladet utan, tack vare att vi ingår i Schibsted-koncernen, många chanser till alternativa, spännande karriärvägar, säger hon.

Hon får medhåll av Michael Poromaa. På frågan varför är det så roligt att jobba på Aftonbladet blir svaret snabbt och långt.

– För att du kommer att få jobba med Isabelle, Jocke, Victor, Karoline, Staffan, Kenan, Gustaf, Kerstin, Christoffer, Karin, Micke med flera – proffs och fantastiska människor som ser till att Aftonbladet är Sveriges nyhetskälla nummer 1 varje dag. Spelar ingen roll om det är en superflash som sätter igång desken eller fredagschatten – den levererar alltid, säger han. 

Martin Söderström

stuart-baxterStuart Baxter var tränare för fotbollslaget AIK och kommentaren kom efter Champions League-mötet mot Barcelona när han sågade domaren. Vilket får mig att inse att jag har jobbat 18 år på Aftonbladet – vilket är ett gott betyg för hur kul och utvecklande det är att jobba här.

Magnus bilder sprids över världen

av Magnus Ringman

Vi rör oss i IS fotspår.
Timmar efter att de dödats eller flytt sina posteringar i byarna runt Mosul.
Här tycks livet ha handlat om en enda sak – att förbereda sig på att dö.

 

Så börjar ingressen till Erik Wimans och Magnus Wennmans unika reportage som nyligen publicerades i Aftonbladet. För ett par veckor sedan besökte teamet byn Shaquli, strax söder om Mosul i Irak.

foto : magnus wennman : irak / kurdistan. irakiska och kurdiska trupper har inlett operationen att Œterta iraks nŠst stšrsta stad mosul frŒn is/daesh. bilderna visar hur is bott och vad de lŠmnat efter sig nŠr de tvingats fly eller blivit dšdade. en rosa klŠnning ligger slŠngd pŒ golvet i ett av is hus i byn shaquli sšder om mosul
En rosa kläŠnning ligger släŠngd påŒ golvet i ett av IS hus i byn Shaquli söšder om Mosul. FOTO: Magnus Wennman

IS-soldaterna hade just flytt byn och Erik Wiman och Magnus Wennman skildrade deras härjningar innan flykten.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-11-kl-11-36-07-1
ska%cc%88rmavbild-2016-11-11-kl-11-31-22
CNN och TIME.

I oktober var Magnus Wennman och Erik Wiman på plats vid fronten mot Mosul. De fantastiska bilderna som Magnus tog från en by som befriats av IS har nu köpts av flera av världens största medier som CNN, TIME och The Guardian.

– Det märks en tydlig skillnad efter det här året med framgångarna för ”Där barnen sover” och ”Fatimas teckningar”. Det har gjort att många internationella medier uppmärksammar det jag gör på ett helt annat sätt. Det är väldigt tacksamt som bildjournalist att bilderna får en sådan spridning. Bildjournalistik är ju ett internationellt språk som går över alla gränser, säger Magnus Wennman.

Han har ett farligt men viktigt jobb. Ett jobb som kom att skildra hur två världar kolliderat på en och samma plats – och de katastrofala följderna för alla. 

För familjerna som bodde där fram till 2014 – och för männen som kom, tog över deras hus och förberedde sig för krig. 

Resultatet blev unika bilder som ger en unik inblick i verkligheten för IS-krigarna. Bilderna visar slängda skyddsvästar, sovplatser, tandborstar, improviserade försåtsmineringar och IS hemliga tunnlar. 

Här kan du läsa Magnus Wennman och Erik Wimans reportage.

Martin Schori, chef för Aftonbladets utrikesdesk, är inte förvånad över genomslaget som Magnus Wennmans bilder fått.

– Aftonbladet har några av världens bästa fotografer så jag är inte förvånad. Jag är mycket glad och stolt över att jobba på en arbetsplats som inte bara har kvar utan även lyfter fram duktiga fotografer och försöker ge bildjournalistiken den plats den förtjänar, säger han. 

Martin Söderström

 

Nya Aftonbladet = snabbare och snyggare

av Magnus Ringman

Snabbare, snyggare och med smartare annonsformat.

Det är receptet när Aftonbladet tar upp kampen med onlinejättarna.

I dag får läsarna ett smakprov av nya aftonbladet.se.

I praktiken flyttar aftonbladet.se till en ny teknisk plattform. Det låter kanske inte jättespännande i sig. Men för journalistiken – och användarna – blir det ett jättelyft.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-14-kl-15-33-30
Smygtitt / Nya Aftonbladet

Läsare av aftonbladet.se kommer att mötas av snabbare laddning, renare utseende och smartare annonser.

– Det största skillnaden som användare blir att aftonbladet.se laddar väldigt mycket snabbare. Det blir snabbare på både mobil och tablet men den största skillnaden när det gäller laddningstid blir på desktop. Från IT:s sida har man pratat om 14 gånger snabbare laddning. säger Andreas Aspegren, onlinechef.

Kommer jag som läsare att känna igen mig?

– Ja, absolut. Den härliga, levande och sprudlande Aftonbladet-känslan ska absolut vara kvar. Men kanske uppfattas den nya designen som lite mer ren och uppstädad, i synnerhet på desktop.

aspegren
Andreas Aspegren

Fördelarna för läsarna och användarna av aftonbladet.se är många, menar Andreas Aspegren.

– För det första: Vår nya fantastiska publiceringsplattform kommer underlätta för redaktionen och skapa förutsättningar för att kunna komma ut ännu snabbare med vår journalistik. 

Han fortsätter:

– För det andra kommer den nya publiceringsplattformen underlätta när det gäller och skapa mer spännande artikelformat där vi enklare kan blanda upp brödtexten med grafik, stillbilder, webb-tv, omröstningar etc. 

För det tredje laddar alltså sidorna mycket snabbare.

Tack vare ett nytt publiceringsverktyg blir också arbetet för Aftonbladets redaktörer både enklare och säkrare. Det går snabbare att publicera nyheter och risken för misstag blir mindre, vilket ger stora fördelar i breaking news-läge. 

– Publiceringsverktyget är ett jättelyft på redaktionen. Det bidrar till ökad kvalitet och ger ett betydligt smidigare arbetssätt för våra redaktörer. Det blir helt enkelt ännu roligare och mer attraktivt att jobba på Aftonbladet, säger Sofia Olsson Olsén.

sofia
Sofia Olsson Olsén

Den nya plattformen är också ett sätt att på allvar ta upp kampen mot de amerikanska nätjättarna.

– Nu får vi bättre förutsättningar att driva kampen mot de amerikanska onlinejättarna, såväl när det gäller att attrahera användare som annonsörer, säger Sofia Olsson Olsén, Aftonbladets publisher.

Det är inte bara läsare och användare av aftonbladet.se som kommer att märka av förändringen. Förbättringarna gäller även för annonsörer, i form av garanterad synlighet och smartare annonsladdning. 

Schibsted Publishing Platform är en enhetlig plattform för att utforma, distribuera och skapa affärsmöjligheter för innehåll. Förutom Aftonbladet använder Omni, Aftenposten och Svenska Dagbladet plattformens verktyg för innehållsproduktion och VG, Bergens Tidende, Stavanger Aftenblad och Fædrelandsvennen följer efter under de närmaste månaderna. 

Martin Söderström

Datainspektionen öppnar för medias användning av drönare

av Magnus Ringman

Är det tillåtet för medier att använda drönare eller inte?

Nu kommer ett klargörande från Datainspektionen – som ger medierna ett litet hopp om ändring av lagen.

Aftonbladet inifrån har tidigare skrivit om Högsta förvaltningsdomstolen som nyligen avkunnade en dom som innebär att användning av drönare likställs med kameraövervakning. Konsekvensen av domen är att många kommersiella aktörer – mäklare, skogsförvaltare med flera – nu måste söka tillstånd för att använda drönare i sina verksamheter.

3
Aftonbladets fotograf Peter Wixtröm med drönare.

Det har också varit oklart vad som gäller för massmedier.

Olika företag gör olika tolkningar. Sveriges television anser att företaget skyddas enligt yttrandefrihetsgrundlagen genom utgivningsbeviset. Om en medarbetare rapporteras så lovar SVT att stå för alla eventuella böter och ställa upp med juridisk hjälp.

Aftonbladet, som också hittills använt drönare i den journalistiska bevakningen, avvaktar ytterligare klargöranden eftersom det är den enskilde medarbetaren som dras inför rätta och vid en eventuell dom får en anmärkning i kriminalregistret – inte företaget.

Nu har Datainspektionen yttrat sig om användning av drönare.

På myndighetens hemsida, under ”fråga/svar” om kameraövervakningslagen, skriver DI på frågan om medier får använda drönare:

”Huvudregeln i kameraövervakningslagen är att det krävs tillstånd för att kameraövervaka en plats dit allmänheten har tillträde och det finns inte något uttryckligt undantag i lagen för kameraövervakning som sker för journalistiska ändamål, såsom det finns i personuppgiftslagen. En grundprincip är dock att grundlag går före lag. Det kan därför inte uteslutas att det finns bestämmelser i grundlagen, såsom yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, som får till följd att tillstånd inte krävs för att använda kameraförsedda drönare i en grundlagsskyddad verksamhet.”

Men i en skrivelse från Datainspektionen till landets samtliga länsstyrelser, som ska vägleda myndigheterna om hur lagen ska tolkas, står det inte ett ord om massmedier.

– Vid ett telefonmöte med länsstyrelserna den 7 november önskades vägledning om vilka villkor som ska gälla för verksamhet med samhälleligt syfte, säger Malin Ricknäs, jurist vid Datainspektionen.

Har inte massmedier ”samhälleliga syften”?

– Medieras användning av drönare har inte prövats än. Vi valde därför inte att ta med massmedier i skrivelsen till länsstyrelserna, säger Malin Ricknäs.

Hittills har ett massmedieföretag ansökt om att få använda drönare i journalistisk verksamhet. I samband med endurotävlingen Gotland Grand National på Gotland ansökte ett produktionsbolag – som filmade på uppdrag av Sveriges television – om att få använda drönare i direktsändning.

Länsstyrelsen på Gotland gav tillstånd och skriver:

”Länsstyrelsen gör sammantaget bedömningen att sökandens intresse att få övervaka platsen för direktsändning av endurotävlingen i Sveriges Television också kan sägas vare ett allmänt intresse då SVT är ett public serviceföretag, väger tyngre än allmänhetens intresse att inte övervakas vid tävlingen.”

Branschorganisationen Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter ser positivt på Datainspektionens formuleringar i fråga/svar på deras hemsida.

jeanette
Jeanette Gustafsdotter

– Det är en klar öppning, säger hon.

I januari nästa år träffar TU den statliga utredning som är tillsatt för att se över kameraövervakningslagen. De fick nyligen förlängd utredningstid från februari till sommaren 2017.

– Jag hoppas verkligen  att det blir en ändring, så att journalistisk verksamhet undantas från drönarförbudet, säger Jeanette Gustafsdotter.

 

Magnus Ringman

I en orolig omvärld kommer läsarna till Aftonbladet

av Magnus Ringman

Donald Trump blev amerikansk president. Då surfade svenska folket in på Aftonbladet.

Onsdagen den 9 november slog vi rekord i antal besök.

12 207 881 stycken.

Det finns envisa röster som förutspår journalistikens död.

Dystopin kan avfärdas. När omvärlden är orolig söker sig svenska folket till Aftonbladet – för att veta mer om vad som inträffat och läsa kommentarer samt fakta.

I onsdags förra veckan valdes Donald Trump till amerikansk president, mot alla odds. Samma dag drabbades mellansverige av ett sällan skådat snöoväder. I Stockholms innerstad uppmättes 39 centimeter nysnö – på ett och samma dygn. Rekord för huvudstaden.

I dag släpptes KIA trafiksiffrorna för förra veckan. På onsdagseftermiddagarna får branschen svar på hur sajterna egentligen går.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-16-kl-16-04-10
Avser totala besök vecka 45. Källa: KIA-index.

På förstaplats tronar Aftonbladet. Under veckan hade vi totalt 57 miljoner besök. Vi hade 233 miljoner sidvisningar (!) Det är siffror att vara stolt över. Det innebär att totalt så är detta den fjärde starkaste besökssiffran någonsin tidigare – och den sjätte starkaste avseende sidvisningar.

Vi ökade antalet unika webbläsare som kom till Aftonbladet, jämfört med föregående vecka. Konkurrenten Expressen minskade, trots det skarpa nyhetsläget.

Valdagen var den bästa någonsin i Aftonbladets historia sett till besök, totalt hade vi 12 207 881 under dygnet. Besöken är alltså varje gång en läsare kommer in på Aftonbladet. Siffrorna visar tydligt att läsarna höll sig uppdaterade av Aftonbladet kring valet.

poromaa
Michael Poromaa

Aftonbladets nyhetschef Michael Poromaa har all anledning att vara nöjd.

– Otroligt skönt att vi fortsätter att vara svenskarnas nyhetskälla vid stora nyhetshändelser. Förra veckan dominerades givetvis av Trump och där gav vi läsarna det dem ville ha: breakingnyheter, fantastisk valvaka i tv och tunga analyser, säger han.

– Vi hade även ett galet snökaos mitt i valet som engagerade läsarna. Bland annat hade vi en mycket populär snöakut där läsarna fick tipsa varandra bästa sätten att ta sig hem i trafiken.

Så tack alla läsare för förtroendet. Vi lovar att fortsatt serva er med journalistik som redovisar, förklarar och sätter allt i ett sammanhang även i framtiden.

Magnus Ringman

 

 

 

900 000 läsare är nyfikna på döden

av Magnus Ringman

Läser folk verkligen en stor artikelserie om döden?

Svaret är ett rungande ja: Över 900 000 har varit inne på ”Efter livet”.
Den drabbar oss alla, förr eller senare.
Men ändå är döden så frånvarande. Vi pratar sällan om den.
Aftonbladets reportrar Cecilia Gustavsson och Åsa Passanisi samt fotografen Stefan Mattsson bestämde sig för att ta reda på vad svenskarna tänker om tiden efter livet.
Det blev en stark och tankeväckande artikelserie.
Flera personer som själva är döende berättar om hur de föreställer sig livet efter detta.
Ida Boström bor med man och två barn utanför Umeå. Hon har fjorton elakartade tumörer i skelettet och hon vet vad som väntar.
– Jag tror att jag får vara kvar hos mina barn som en slags skyddsängel, som hjälper dem när det är tufft, säger hon.
TV-profilen Arne Hegerfors, som själv haft en ”nära döden-upplevelse” beskriver i en intervju med Aftonbladets Marcus Leifby livet på andra sidan:
ska%cc%88rmavbild-2016-11-11-kl-08-21-01
– Det var en fridfull plats, ombonad av sammet. Ingenting att vara rädd för. Nej, jag
är inte rädd för döden.
Artikelserien ”Efter livet” har en mer filosofisk ton än andra liknande reportage. Den publicerades i ”longreadformat” som gjorts av Aftonbladets Linn Ogelid och Sofia Boström.
– Vi ville ta upp något som berör precis alla, men var lite osäkra på om ett så pass tungt ämne skulle locka läsare. Vi är jättestolta över resultatet, och det var extremt intressant att jobba med det här, säger Cecilia Gustavsson.
Magnus Ringman
 ska%cc%88rmavbild-2016-11-11-kl-08-27-15

Val och snökaos gav åtta miljoner besök – rekord!

av Magnus Ringman

8 339 671.

Så många besök har Aftonbladet aldrig tidigare haft under en enda dag i mobilen.

Rekord!

USA-val och snökaos engagerade svenska folket.

Hon låter fortfarande trött.

Tillsammans med kollegan Henrik Torehammar lotsade Karin Magnusson Aftonbladets TV-tittare genom den dramatiska valnatten.

#abmorgon. aftonbladet morgon. henrik torehammar, karin magnusson, journalist sverige aftonbladet,
Henrik Torehammar och Karin Magnusson.

Det blev 12,5 timmar i direktsändning för deras del. Lite sliriga på slutet….

– Jag fick en dipp vid halvsju-tiden på morgonen och trillade nästan av stolen. Jag fick problem med kortidsminnet och gick ur studion i tjugo minuter för att ladda om, säger Karin Magnusson.

– Jag lärde mig att äta en halvljummen natthamburgare under en tre minuters reklampaus. Den var så god, säger Henrik Torehammar och skrattar.

Totalt sände Aftonbladet 28 timmars sammanhängande valvaka.

919 577 – nästan en miljon – startade strömmar som såg valvakan (dvs antal gånger som en tittare startat ett tv-klipp och tittat förbi reklamen).

Sammanlagt hade Aftonbladet 2,4 miljoner startade strömmar totalt under gårdagen.

Inte rekord, men nästan.

Karin Magnusson och Henrik Torehammar hade ett manus att luta sig emot från klockan 21 till klockan 02. Ungefär samtidigt som det började stå klart att det var Donald Trump – och inte förhandstippade Hillary Clinton – som skulle segra, så fick radarparet Magnusson / Torehammar köra på känsla.

– Det var verkligen en dramatisk natt, säger Karin Magnusson. Jag är så glad att jag fick vara med om just den här valvakan. Den kommer jag aldrig att glömma.

REKORD!

Gårdagens USA-val och snökaos lockade rekordmånga besök på Aftonbladet.

12 207 881 besök i desktop, tablet och mobil

Varav 8 399 671 besök enbart i mobilen.

Vårt förra rekord i besök var 11,4 miljoner och inträffade efter terrorattackerna i Paris då Säpo höjde terrornivån i Sverige till 4 – den 18 november 2015.

Men det var inte bara Aftonbladets TV som gick bra i går.

I mobilen slog vi rekord i antalet besök, 8 399 671.

USA-valet och gårdagens snökaos i mellansverige lockade till läsning.

poromaa
Michael Poromaa

– Över åtta miljoner besök är en fantastisk siffra. Svenska folket återkommer för att bli uppdaterade av våra nyheter. Det är mycket glädjande och ett kvitto på att det vi gör är bra, säger nyhetschef Michael Poromaa.

Och som om det inte var nog fick Aftonbladet dessutom många nya digitala prenumeranter. Plus-redaktionen jobbade för högtryck och levererade fördjupande journalistik om konsekvenserna av Donald Trump som USA nya president. Från klockan 05 i onsdags morse sköt Plus-försäljningen i höjden.

– Det är glädjande att vi säljer Plus även i samband med stora nyhetshändelser, säger Plus-chefen Ted Kudinoff.

Karin Magnusson fick två timmars sömn i går förmiddag – och sov sedan hela natten till idag.

Henrik Torehammar fick också två timmars sömn efter 30 timmar vaken – sedan krävde lilla bebisen hemma uppmärksamhet.

– Jo, visst var det ett hårt dygn, men så kul vi hade, säger Karin Magnusson.

Magnus Ringman

 

 

 

 

Succéserien ”Nästa nivå” tillbaka på AB TV

av Magnus Ringman

Det är dags för en ny omgång.

Aftonbladets Booms succéserie ”Nästa nivå” gör comeback i Aftonbladet TV.

– Jag kan redan nu avslöja att det här är den bästa säsongen hittills, säger Emma Fägerwall, exekutiv producent på Aftonbladet TV. 

Artisten Linda Pira och Naod i New York inför ”Nästa nivå”.

Det blir fjärde gången gillt. Sedan starten 2013 har Aftonbladet Booms succéserie ”Nästa nivå” varit med och lyft fram nya talanger. Nu är det dags igen. Nya säsongen har premiär på torsdag 10 november.

– Det jag kan avslöja är att det den absolut bästa säsongen hittills. Vi kastas rakt in i ett känslosamt och hårresande musikskapande, mitt i ett kokande New York. Som tittare är det svårt att inte dras med när Harlem möter svensk hip hop, säger Emma Fägerwall, exekutiv producent på Aftonbladet TV till Aftonbladet Inifrån.

I Nästa Nivå ser vi den svenska hiphop-eliten scouta fram fyra nya lovande talanger.
Denna säsong är det Elliphant, Sabina Ddumba, Chapee och Linda Pira som väljer sina talanger – och tar med dem till New York för att spela in nya låtar.
 

ska%cc%88rmavbild-2016-11-08-kl-16-12-11

Tidigare har artister som Adam Tensta, Timbuktu, Maskinen, Sebbe Staxx, Medina, Salazar Brothers, Ison & Fille och Silvana Imam varit med och coachat de nya talangerna.

– Det är jättekul och en ära att så stora artister och musikproducenter vill vara med även i år och lyfta detta projekt till vad det är idag. Det visar hur bra och viktigt detta är för musikindustrin, säger Emma Fägerwall.

Nästa nivå presenteras i samarbete med Red Bull och produceras av Sto-Cph Produktion AB. Serien visas exklusivt av Aftonbladet TV fram till årsskiftet.

Martin Söderström

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Micke Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB