Arkiv för January 2017

- Sida 1 av 2

Smartare annonser och helt nya möjligheter

av Petter Ovander

Låt oss gå tillbaka i tiden. Tio år till 2006. Aftonbladet var då som nu Sveriges största dagliga rikstidning.

En annons i papperstidningen kunde ses av 1 353 000 läsare. Väldigt många – men vi hade bara en vag aning om vilka.

I dag är situationen en helt annan.

Aftonbladet når dagligen över tre miljoner läsare. Och nu vet vi ganska väl vem du är.

Det är dags för tredje avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om annonsörerna, om nya konkurrenter – och helt nya möjligheter.

balk_hangmed

Det är gigantiska skillnader mellan då och nu.

Då stod slaget om annonspengarna – och läsarna – mellan kvällstidningarna, två morgontidningar, flera gratistidningar – och en mängd lokaltidning

Nu står slaget mellan mediekoncernen Schibsted – och de amerikanska IT-jättarna Google och Facebook.

En ojämn konkurrens kan det tyckas.

Men Aftonbladet och syskonbolagen i Schibsted är på god väg att utmana jättarna.

Kampen handlar förstås ytterst om att vinna tillbaka annonsörernas pengar från Google och Facebook – och säkra en god och trovärdig journalistik i Sverige.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Heidi Solheim började som annonssäljare på Aftonbladet. I dag har hon och Schibsteds alla säljare gått över till ett gemensamt säljbolag – med helt nya möjligheter att ge annonsörerna rätt målgrupp vid rätt tillfälle. FOTO: Elvira Pihl

En trappa upp från sorlet på Aftonbladets redaktion sitter Heidi Solheim. För fem år sedan sålde hon annonser i Aftonbladet.

Det gör hon fortfarande – men bara när det är optimalt för just den annonsören.

Det är det i och för sig ganska ofta.

Heidi Solheim och kollegerna på Aftonbladet har lämnat tidningen och gått ihop med säljarna på Svenska Dagbladet, Blocket, Omni – och kollegerna på Schibsted Sveriges övriga sajter. De jobbar nu i ett övergripande säljbolag, Schibsted Sales and Inventory, SSI.

De säljer annonser och kampanjer för alla Schibsteds svenska kanaler och utnyttjar det ekosystem som gör det möjligt att rikta rätt annonsbudskap till den mest relevanta läsaren.

Joakim Claesson är chef för strategi  på SSI och pratar lyriskt om Schibsteds ”ekosystem”.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. joakim claesson, strategichef schibsted sales & inventory
Joakim Claesson är strategichef på Schibsted Sales and Inventory. FOTO: Gustav Mårtensson.

Där finns Aftonbladet med den stora räckvidden, där finns Svenska Dagbladet med den starka målgruppen, men också köp- och säljsajten Blocket, nyhetsleverantören Omni, kända varumärken som Tv.nu och Klart.se – och en mängd mindre men ack så viktiga bolag som gör ekosystemet effektivt och låter rätt annons träffa rätt mottagare.

Schibstedsajterna är samlade på gemensamma plattformar som kan ta upp konkurrensen med både Facebook och Google. Plattformar som kan dra nytta av en enorma mängd data om läsarnas och användarnas vanor och beteende som följer med när de surfar in på bolagens sajter.

Något 6,4 miljoner svenskar gör varje vecka – bara via de annonsbärande sajterna.

Lägger man till de användare som tillkommer via digitala tjänster – som Lendo, Bytbil, Mötesplatsen, Compricer, Servicefinder och Letsdeal – har Schibsted kontakt med ytterligare fler än så under en vecka.

Ekosystemet och den gemensamma plattformen gör att Schibsteds annonssäljare i dag vet mer än någonsin tidigare om läsarna.

Kunskap som hjälper dem rikta annonsbudskap på liknande sätt som de nya konkurrenterna, som Facebook.

Heidi Solheim berättar om ett säljarbete som både blivit roligare – och mer komplext.

Från att tidigare bara sålt för Aftonbladet – där en stor del för bara några år sedan handlade om annonser i papperstidningen – har hon i dag alla Schibsteds tidningar och sajter att erbjuda sina kunder och en närmast oändlig mängd möjligheter att skräddarsy kampanjer. Digitalt, print – och tv.

Låt oss ta Volvo som exempel, ett av de företag Heidi Solheim är ansvarig för och som i dagarna går ut med en stor kampanj för nya V90 Cross Country.

Först med helsidesannonser i Aftonbladet och Svenska Dagbladet för att få hög räckvidd snabbt. Sen med med mindre annonsformat veckorna framåt för att på riktigt sätta den nya bilmodellen i svenskarnas medvetande.

Så långt är allt som förr.

Men om ett par veckor följs kampanjen upp.

Volvo vill berätta sin historia, storyn bakom V90 CC.

De vill få människor, potentiella bilköpare, att stanna upp i livet och fundera på vad som är viktigt. Tänka tanken att den här bilmodellen kan bli ett steg mot att förverkliga just den drömmen.

För att nå ut har Volvo tagit fram poddsändningar med kända profiler som berättar storyn.

Poddarna får hjälp att spridas med native-annonsering – annonsmärkta journalistiska texter som tagits fram av Schibsteds Partnerstudio – som publiceras online på Svenska Dagbladet och Omni där de når rätt målgrupp.

Men Heidi Solheim berättar att Volvo är bättre än så på att utnyttja de nya fördelarna med Schibsteds ekosystem.

När användaren söker efter en Volvo på Blocket Bil, kan annonser för Volvofinans eller Volvia vara relevanta – och syns därför i användarens flöde.

Och med hjälp av big data kan vi hitta unika målgrupper skräddarsydda för Volvo i Schibsteds ekosystem.

Genom att samla in beteendedata från alla Schibsteds sajter kan säljarna gå djupare in i läsarnas och användarnas beteenden, intressen och vanor.

De vet vilka som planerar att köpa en bil, ny eller begagnad.

De vet vilka som funderar på att köpa en Volvo.

Vilka som är väldigt nyfikna på en Volvo V90.

De vet till och med vilka som står i valet och kvalet mellan en Volvo V90 mot Audi A6.

Detta öppnar för helt nya möjligheter att rikta relevanta annonser – annonser som både är till nytta för annonsören – och läsaren.

Och med geostyrning utnyttjar Volvo den data som finns genom geofencing och som berättar vilka mobiltelefoner som befunnit sig hos någon av Volvos återförsäljare.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Det redaktionella materialet är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över. FOTO: Elvira Pihl.

– Vi vet förstås inte vilken bil användaren tittat på i butiken, bara att telefonen varit där. Men det betyder att vi senare kan skicka ut ett erbjudande från just den butiken till just den telefonen, säger Heidi Solheim.

En ny möjlighet den digitala tekniken ger är Programmatic som öppnar för annonsörer att köpa annonser i realtid.

I samma millisekunds som en relevant mottagare surfar in på en artikel på Aftonbladet startar en auktion om annonsutrymmet.

Det gör att annonsören själv kan styra hur många visningar hen vill ha – och vad det får kosta.

Det finns förstås en etik att förhålla sig till med all den data som finns om Schibsteds användare.

Som att inte låta Volvo geofenca Audis återförsäljare, i syfte att skicka ut Volvoannonser till Audi-spekulanter.

Och viktigt att slå fast. Vi vet användarens beteende, men sällan dess identitet.

Det gör Facebook.

Facebook vet ju allt om oss, konstaterar Heidi Solheim. I det avseendet har de en fördel jämfört med Schibsted, även om allt mer id-data kommer in via tjänster som Aftonbladet Plus och betalssystemet SPiD.

Men Facebook har inte innehållet. Det är deras stora bekymmer.

Det redaktionella materialet från Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över från mediehus världen runt.

Läsarnas integritet är därför en fråga som engagerar Joakim Claesson. Fel hanterad kan den kunskap som finns om Schibsteds 6,4 miljoner veckoanvändare riskera att slå tillbaka.

Joakim Claesson pratar om risker att bygga in läsaren i informationsbubblor där redaktionellt och kommersiellt material skräddarsys för hårt efter användarens intresse – och risken att allt för massiv annonsering kan irritera läsaren.

Integritetsfrågan är, säger han, helt avgörande för att långsiktigt nå framgång i strategin med Schibsteds ekosystem och användandet av big data.

För att inte missbruka de nya insikterna om läsarna tittar därför Schibsted ständigt på frågan.

Ur två perspektiv:

Vad får vi ha koll på – rent juridiskt?

Och det andra:

Vad vill vi ha koll på?

De digitala annonserna ska tillföra något för användaren.

De ska kännas – och vara – relevanta.

Att läsa Aftonbladet, Omni eller Svenska Dagbladet ska ge en positiv användarupplevelse.

Schibsted Sales and Inventory har tillsammans med Handelshögskolan tagit fram ny kunskap just om hur annonsörerna upplevs av läsaren.

Det visar att 50 procent fler av läsarna av de datamålgruppsriktade annonserna kommer ihåg att de sett annonsen jämfört med om samma annons visats utan målgruppsstyrning.

Undersökningen visar också att datastyrda annonser upplevs som  över dubbelt så relevanta för användarna jämfört med annonser där big data inte använts.

En win-win-situation således.

Effektivare kampanjer för annonsören – och en bättre användarupplevelse för läsaren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Viktoria Gelin är ny marknadschef på Aftonbladet

av Magnus Ringman
Viktoria Gelin, 35, blir ny marknadschef på Aftonbladet.
– Jag är extremt glad över förtroendet, säger hon.
Viktoria Gelin. porträtt.
Viktoria Gelin.
Hon har arbetat på Aftonbladet i elva år, först på papperstidningens säljavdelning, sedan som projektledare på marknadsavdelningen.
I dag blir Viktoria Gelin chef för den avdelning som hon har arbetat för i fem år.
– Jag är extremt glad över möjligheten och förtroendet att få ta nästa steg inom Aftonbladet. Det ska bli spännande att få fortsätta stärka vårt erbjudande, digitalisera vår marknadsföring och utveckla våra varumärken tillsammans med mitt team, säger Viktoria Gelin.
Aftonbladets onlinechef Andreas Aspegren är mycket nöjd med rekryteringen.
– Det ska bli väldigt roligt att få jobba ännu närmare Viktoria! Med henne får vi en engagerad marknadschef med lång erfarenhet, hög kompetens och stort nätverk på företaget. En viktig uppgift för avdelningen framöver blir att få ihop Aftonbladets marknadskommunikation på ett ännu starkare sätt, oavsett om det handlar om egna kanaler, fysiska events eller sociala medier, säger han.
13ANDREAS ASPEGREN
Andreas Aspegren
Privat beskriver Viktoria Gelin sig som sportintresserad. Hon älskar fotboll, speciellt AIK, och spelar innebandy. Annars går det mesta av lönen till god mat, vin och shopping.
Viktoria Gelin ser fram emot att rivstarta med det nya jobbet.
– Att få jobba med duktiga medarbetare och en redaktion i världsklass gör att jag kan gå in i rollen med en trygghet i att våga utmana och testa nya vägar i den föränderliga värld vi lever i, säger hon.
Magnus Ringman

Regeringen vill sänka momsen för digitala tidningar

av Magnus Ringman

Regeringen vill sänka momsen till sex procent för digitala tidningar.

Det skrev finansminister Magdalena Andersson och kulturminister Alice Bah Kuhnke i DN idag.

– Äntligen! säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

sofia
Sofia Olsson Olsén

Det avgörande beslutet om att sänka momssatsen från 25 till 6 procent fattas av EU. Regeringen lovar dock nu i en debattartikel att ”aktivt verka för att EU snarast ska införa en möjlighet till lägre moms för digitala tidningar och tidskrifter, tidningssajter och e-böcker.”

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén blev glatt överraskad när hon läste om regeringens avsikt.

– Att momssatserna har varit, och fortfarande är, olika för tryckt tidning och journalistik som säljs online är olyckligt. Framtidens journalistik är onlinepublicerad och den ska naturligtvis inte missgynnas av olika momssatser. Det är alltså ett mycket efterlängtat besked, säger Sofia Olsson Olsén.

jeanette
Jeanette Gustafsdotter

Branschorganisationen Tidningsutgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter säger:

– Det är utmärkt att vi nu till sist äntligen får ett klart och tydligt besked! Vi har jobbat med den här frågan i massor av år. Medborgarnas tillgänglighet till de nyheter, den information och den opinionsbildning som framför allt förmedlas av dagspressen är central för det demokratiska samtalet och då får inte momsen vara ett hinder, säger TU:s VD Jeanette Gustafsdotter.

Magnus Ringman

 

De är nominerade till Årets bild

av Magnus Ringman

Tre fotografer från Aftonbladet nomineras till Årets bild.

Urban Andersson, 61, Anna Tärnhuvud, 30 och Magnus Wennman, 37.

– Fantastiskt roligt och mycket välförtjänt, säger bildchef Anne Kindahl.

I går släpptes nomineringarna till Årets bild. Det är Sveriges största fototävling som har arrangerats av Pressfotografernas klubb sedan 1942. I år står Linköping värd för evenemanget.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-24-kl-15-40-21
Urban Andersson och dottern Lisa Mattisson

Aftonbladets fotograf Urban Andersson blev dubbelt glad när nomineringarna offentliggjordes. Hans dotter Lisa Mattisson – som är frilansfotograf – finns också med bland de nominerade.

– Det är hur stort som helst, säger han. Jag är så stolt!

Vi vet ännu inte vilka de vinnande bilderna är. Anna Tärnhuvud tävlar med reportaget om Malin Blom som blev påkörd vid en smitningsolycka. Anna Tärnhuvud och reportern Eric Tagesson har följt hennes svåra väg tillbaka till livet. Men hon tävlar också med bilder på Håkan Hellström som hon har tagit på uppdrag av nöjesredaktionen.

– Jag hoppas att det är reportaget om Malin Blom som vinner, säger Anna Tärnhuvud.

Urban Andersson har följt USA:s nytillträdde president Donald Trump från januari fram till valnatten den 8 november förra året. Han har också skickat in bilder på flyktingar som togs på gränsen mellan Grekland och Makedonien förra året.

Urban Andersson har jobbat som fotograf i 37 år. Han trivs med sitt yrkesval.

– Det är fantastiskt att ha ett jobb som det är kul att gå till fortfarande efter 37 år. Det är få förunnat, säger han.

Och så är Magnus Wennman nominerad.

Han har varit nominerad till Årets Bild elva år i rad. Hittills har han hittills tagit cirka 50 priser (!) enbart i Årets bild  – och många andra priser i olika internationella tävlingar.

Den här gången tävlar han bland annat med bilder från Irak.

Kriget mot IS Mosul, Irak Oktober 2016. Hundratals människor har samlats längs vägkanten för att hedra fem Peshmerga-soldater som dagen innan dödades av en av IS vägbomber. 11-åriga Lefaw skriker plötsligt och otröstligt när han ser bilden på sin pappa monterad längst fram på ambulansen som passerar. Fram till nu har han bitit ihop, in i det sista hoppats på att hans pappa fortfarande är i livet. Lillebror Shalew gråter tyst i bakgrunden. // Efter två år under IS styre inledde irakiska och kurdiska trupper sin offensiv för att ta tillbaka miljonstaden Mosul, terrorsektens sista fäste i landet. En uppgift som skulle visa sig vara långt svårare än någon föreställt sig.
11-årige Lefaw skriker ut sin sorg. FOTO: Magnus Wennman

Ett speciellt ögonblick från oktober i fjol har etsat sig fast i minnet. Magnus Wennman träffade den 11-årige pojken Lefaw när hundratals människor hade samlats vid vägkanten för att hedra fem Peshmerga-soldater som dagen innan dödats av en av Islamiska statens vägbomber.

Först tror lille Lefaw att hans pappa fortfarande lever, men när så en ambulans passerar med en bild av hans far monterad längst fram på bilen förstår han. Och skriker ut sin fasa. I bakgrunden gråter lillebror tyst.

– Det var ett mycket starkt ögonblick, säger Magnus Wennman.

Även Aftonbladets systertidning Svenska Dagbladet har nominerade fotografer, Magnus Hjalmarson-Neideman och Malin Hoelstad.

Magnus Ringman

 

 

 

 

 

Två år – inte en enda fällning

av Magnus Ringman

För andra året i rad håller Aftonbladet nollan.

Inte en enda fällning i Pressens opinionsnämnd.

– Det är tack vare våra duktiga medarbetare, säger Aftonbladets ställföreträdande ansvarig utgivare Lena Mellin.

Det pressetiska systemet firade i fjol 100 år. Pressens opinionsnämnd, PON, är världens äldsta granskningsorgan för tidningar.

2016 blev också året när det var ett rekordlågt antal fällningar i PON, 28 stycken för att vara exakt. Toppar listan gör Hänt Extra med tre fällningar, tätt följd av Expressen med två och tidningen Dagen med två dito.

FAKTA / PON

Pressens opinionsnämnd bildades 1916 av Publicistklubben, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Journalistförbundet.

1924 skedde den första fällningen. En fil dr Kjellström fick rätt mot Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. PON konstaterade att tidningarna borde ha kontaktat honom innan publiceringen av en planerad sammankomst.

Källa: PO:s årsberättelse

Allmänhetens Pressombudsman, Ola Sigvardsson, menar att branschen har professionaliserats de senaste decennierna.

– Antalet fällningar rör sig långsamt nedåt sett över tid. De flesta av dagens journalister är betydligt bättre utbildade än tidigare. Det tror jag är en starkt bidragande orsak, säger Ola Sigvardsson.

Aftonbladet ledde under många år fällningsligan i PON. De senaste två åren har tidningen inte fällts en enda gång.

– Vi jobbar hårt med de etiska frågorna. De flesta fällningar historiskt sett har inte berott på överlagda beslut utan på rena slarvfel, säger Lena Mellin.

Hon leder regelbundna etikseminarier för Aftonbladets medarbetare. I april är det dags igen. Det är obligatorisk närvaro och då går Lena Mellin igenom det pressetiska systemet och de fallgropar som det är lätt att ramla i.

Är det inte en paradox att fällningarna minskar samtidigt som tempot i deskarbetet hela tiden drivs upp?

2016-06-13. Byline, Lena Mellin. Foto: Robin Lorentz-Allard
Lena Mellin.

– Vår desk har en hög medvetenhet. Det bästa är att vara snabbt ute med nyheten och sedan fylla på med detaljerna efter att man har hunnit tänka efter, säger Lena Mellin.

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén är nöjd med att tidningen håller nollan. Hon brukar altid säga att varje medarbetare är sin egen publicist.

– Lena Mellin har stor delaktighet i det här resultatet. Vi jobbar strategiskt med etikfrågorna, säger Sofia Olsson Olsén.

Magnus Ringman

 

 

Katrine Marçal lämnar Aftonbladet

av Magnus Ringman

Efter åtta år på Aftonbladets ledarredaktion lämnar nu Katrine Marçal tidningen och jobbet som krönikör för nya uppdrag på Dagens Nyheter.

Katrine Kielos Byline
Katrine Marçal

– Jag har haft fantastiska år på Aftonbladet. Kreativiteten, drivet och kompetensen på tidningen är helt enastående. Jag har fått utvecklas som skribent på ett sätt som jag inte tror hade varit möjligt någon annanstans, säger hon.
Katrine Marçal fortsätter:
– Jag känner nu att det är dag att gå vidare i en roll utan fokus på svensk politik. Jag vill utveckla andra delar av mitt skrivande än opinionsjournalistiken. Åren på Aftonbladet och vännerna härifrån kommer alltid att vara viktiga för mig.
– Jag vill bara tacka Katrine för alla de här åren. Hon har sedan 2009 varit en viktig och stridbar profil för ledarsidan. Katrine har en unik förmåga att förena den djupa politiska analysen med ett brinnande engagemang. Vi önskar henne lycka till på DN men kommer sakna hennes röst på sidan, säger Anders Lindberg, tillförordnad politisk chefredaktör.

Petter Ovander

Se upp för trixande med statistiken

av Magnus Ringman

Det handlar inte om vem som är störst.

Det slaget vann Aftonbladet för länge sedan.

Det handlar om hur siffror redovisas. Om vad som är en äkta läsare av kött och blod – och vad som är en ”unik webbläsare”.

Det är dags för andra avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: om statistiken som korrumperar.

balk_hangmed

Deras beslut lockar dagligen över tre miljoner läsare till Aftonbladet.

Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horney vid onlinedesken ser till att Aftonbladet alltid är snabbast – och bäst – på nyheter.

De är den ”primära nyhetskällan” personifierade.

foto : elvira pihl :
Karolina Strömbäck Horney och Victor Lindbom. Foto: Elvira Pihl

Det är förvånansvärt tyst runt desken. Reportrar och redaktörer tittar stint in i skärmarna och scannar av alla nyhetssajter och konkurrenter för att fånga upp det senaste i Sverige och världen – samt för att publicera Aftonbladets egen journalistik.

Victor Lindbom är onlineredaktör och publicerar texter så fort reportrarna levererar. Karolina Strömbäck Horney skickar ut flashar till läsarnas mobiler för att informera om när något stort hänt.

Stressiga jobb som kräver noggrannhet och omdöme.

Men hur vet vi hur många läsarna egentligen är?

Hittills har Aftonbladet använt sig av KIA-index. Branschorganisationen Sveriges Annonsörer mäter antalet unika webbläsare som kommer till sajten varje dag. Resultatet visar hur attraktiv sajten är.

I december berättade Schibsted-koncernen – som äger Aftonbladet – att Schibsted lämnar KIA-index. Orsak: Antalet unika webbläsare är ett alldeles för trubbigt mått.

STOCKHOLM 2017-01-19 Nyheter Inifrån Bloggen PÅ BILD: Isak Edvinsson med sin mobil vid busshållplatsen. till inifrån-bloggen med Magnus Ringman. FOTO: CAROLINA BYRMO ________________ CAROLINA BYRMO PHOTOGRAPHY AB +46705168456 carolina@photocarolina.se
Isak Edvinsson loggar in på Aftonbladet via sin browser. En unik webbläsare registreras. FOTO: Carolina Byrmo

Vi träffar Isak Edvinsson, 25. Han är copywriter på reklambyrån Humblestorm i Stockholm och en av landets alla hundratusentals nyhetsfreaks. Han surfar in på Aftonbladet flera gånger dagligen för att uppdatera sig om det senaste. ”Aftonbladet är top-of-mind”, som han själv säger.

På väg till jobbet tar Isak fram mobilen.

Han loggar in på Aftonbladet via sin vanliga browser, Safari.

En unik webbläsare registreras.

Fem minuter senare – på parkbänken strax intill jobbet – är det dags igen. En flash i mobilen. Stor lavin har rasat i Italien. 30-tal människor saknade. Nu går Isak in via Aftonbladets egen app – med samma mobil som tidigare.

En ny webbläsare registreras. Nummer två.

Isak får tips om en artikel via Twitter. Och ja, han sitter ju ändå på…. så Isak tar fram mobilen, trycker på länken och hamnar på Aftonbladet.

En ny webbläsare registreras. Nummer tre.

En timme senare. Isak går nu in via Facebooks app, varpå den öppnas i Facebooks egen webbläsare. Med samma mobil.

En ny webbläsare registreras. Nummer fyra.

Allt med samma mobiltelefon.

Det är inte svårt för en och samma person att dagligen gå in sex – åtta gånger från olika unika webbläsare på en och samma mobil.

En Isak Edvinsson kan således uppfattas som åtta Isak Edvinsson.

Inget bra mått med andra ord. Unika webbläsare har ingenting med antal människor att göra.

Dessutom går det att påverka siffrorna ytterligare genom att köpa trafik från Facebook. Så kan du pressa trafiken upp och ner, precis som du önskar och din plånbok tillåter.

Exakt så var det på den gamla papperstiden, fram till 2008.

Då var det TS-statistik som levererade siffrorna.

Problemet var snarlikt. Även TS var enkelt att manipulera. Genom att trycka ”gratisexemplar” av tidningen – som sedan distribuerades till Silja Line, Arlanda eller andra platser där mycket människor samlas trycktes upplagan uppåt. Tidningarna som inte delades ut – och det var många – kastades, men räknades ändå in i upplagan.

Borde det inte finnas någon ärlig mätmetod?

Något som går att lita på.

En metod som är transparent, lika för alla och som mäter det viktiga – det vill säga människor och hur de agerar i olika kanaler.

En metod som annonsörerna vet är korrekt, viktig för finansieringen av journalistiken i framtiden.

Vi frågar Antoaneta Nikolaeva. Hon är analyschef på Aftonbladet, expert på statistik och mätmetoder.

Antoanet_Aftonbladet
Antoaneta Nikolaeva

Antoaneta är nöjd med beslutet att lämna KIA-index. Men vad ska nu ta vid?

Hon suckar. Det är en snårskog med alla siffror och metoder.

Men visst finns alternativ.

Ett stavas Orvesto Internet.

Här mäts räckvidd – hur många svenska internetanvändare mellan 16-80 år som säger att de dagligen surfar in på respektive sajt.

Ett ärligare mått. De mäter räckvidd – hur många sajten når  och inte unika webbläsare.

Ett annat stavas MMS.

Och då handlar det om webb-tv.

KIA-index valde att sätta taggen som räknar tittning före reklamen, då det faktiska programinnehållet startar. Aftonbladet krävde att den skulle räknas först efter reklamen, men KIA vägrade ändra på det.

Det innebär att siffran är falsk. I KIA räknas tittning innan visningen har genomförts, vilket kan tyckas märkligt. KIA-index räknar enbart reklamexponeringar och säger ingenting om hur många som tittat på innehållet.

Då ger MMS ett ärligare besked. Det är en teknisk mätning som mäter antal annonsexponeringar samt ”startade strömmar” och tittartid. Det blir dessutom lättare för branschen att jämföra tittande på webb-tv med vanlig linjär tv.

Hur gör internetgiganterna, Facebook och Google?

De väljer att inte redovisa någon statistik alls. Facebook fokus är ”time spent” – hur länge läsaren är inne på deras sajt. 2014 ändrade de sina algoritmer så att länkar med nyheter prioriterades jämfört med bilder och statusuppdateringar i newsfeeden. Det ingick i strategin att ta över hela relationen med läsaren. Att skapa ett internet i internet – så att läsaren kan stanna kvar på Facebook utan att behöva surfa någon annanstans.

I fjol var det dags igen. Åter ändrade Facebook sina algoritmer, så att video prioriteras. Strategi: rörlig bild ska konsumeras hos Facebook och ingen annanstans.

Det är således en djungel av statistik.

Och frågan är hur viktiga siffrorna egentligen är, speciellt när de blir urvattnade av trixande som undergräver förtroendet för mätningarna.

Det viktigaste måste väl ändå vara läsarna och det innehåll som vi producerar?

Det faktum att 3,2 miljoner svenskar dagligen söker sig till aftonbladet.se för att uppdatera sig om det senaste.

Det som gör Aftonbladet till Sveriges primära nyhetskälla.

Det är Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horneys drivkraft.

Att vara först och bäst.

Och nå flest.

Med det senaste.

Magnus Ringman

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

De nya tittarsiffrorna – en skräll för Aftonbladet TV

av Magnus Ringman

Första veckan Aftonbladet TV redovisar i MMS Hottop är en skräll. 

Av de 100 mest sedda tv-klippen under tio minuter står Aftonbladet för 86.
Och dominerar fullständigt topp tio-listan.

För första gången har MMS – den gemensamt accepterade mätmetoden för tv på nätet – mätt Aftonbladets tv-klipp och tv-program en hel vecka och presenterat resultatet.
Och det är överväldigande.
I MMS:s lista HotTopWeb rankas de 100 mest sedda tv-klippen under tio minuter. 86 av dem har Aftonbladet som avsändare.
De övriga 14 kommer från SVT.

Lotta Folcker , byline
Lotta Folcker
– Det är fantastiskt att vi står så starka i konkurrensen. Det är också ett svar på att vi gör rätt, att vi har en strategi för webb-tv som funkar och får svar från tittarna, säger Lotta Folcker, tv-chef.
De nya siffrorna från MMS är inte minst viktigt för Aftonbladets annonsörer.
– Äntligen har vi en valuta för webb-tv som går att lita på och förhålla sig till. Jag är glad att vi kan vara transparenta med det här, säger Lotta Folcker.
Aftonbladet TV gick med i MMS redan 2015, som första webb tv-producent att låta sig jämföras med traditionell linjär tv.
Men fram till årsskiftet mättes bara ”impressions”, alltså reklamvisningar.
– Det nya nu är att vi också kan redovisa startade strömmar och tittartid för program och kortare tv-klipp. Jag är dessutom mycket glad över vår höga total tittartid.
Aftonbladets TV:s strategi är just att vara bäst på de korta tv-inslagen.
– Vi vet att det är så våra tittare vill se tv på nätet, säger Lotta Folcker.
Men i Aftonbladets tv-strategi ligger också att producera program och programserier. Och också den typen av program från Aftonbladet TV gillas av publiken.
Mätningarna från MMS visar att Aftonbladet måndagen den 9 januari hade det näst mest sedda programmet online – slagen bara av ett avsnitt av SVT:s publiksuccé ”Skam”.
Det var minidokumentären ”Användarna” – en del i Aftonbladets uppmärksammade avslöjande om svenska nätpedofiler.
– Det är förstås också fantastiskt roligt att se hur bra det funkar när vi gör riktigt genomarbetade tv-produktioner, vilket genomslag vi får, säger Lotta Folcker.
Nästa steg för att ytterligare öka insynen och visa relevanta siffror för annonsörer och tittare är att också genom MMS redovisa hur många som ser Aftonbladets livesändningar.
– Vi vet att vi är väldigt starka även där. Det var meningen att det skulle redovisats redan nu, men det är något tekniskt strul som gjort att MMS inte kunnat ta emot siffrorna. Det är på gång och kommer så snart som möjligt, säger Lotta Folcker.

Petter Ovander

 

Aftonbladet nominerad till fint pris

av Magnus Ringman

Det är ett av de största gräven i Aftonbladets historia. Reportrarna Richard Aschbergs och Mattias Sandbergs granskning #Miljardnotan.
Nu är den nominerad till Nordic data journalism award (Noda) i kategorin undersökande journalistik/investigative.

foto : stemat : richard aschberg och mattias sandberg, aftonbladet
Richard Aschberg och Mattias Sandberg. Foto: Stefan Mattsson

– Det är naturligtvis jättekul att vara nominerad. För första gången har vi fått ett helhetsgrepp och kunnat berätta hur mycket av våra skattemedel som går till representation, kurser och konferenser, säger Richard Aschberg. 
Totalt granskades över 600 skattefinansierade institutioner.
Enorma mängder handlingar samlades i den databas som till slut möjliggjorde granskningen.
Arbetet började i augusti och kunde publicerades i december.
– Vi fick en enorm respons från läsarna. Jag tror aldrig jag varit med om något liknande. Och i princip bara hyllningar, säger Mattias Sandberg.
Bakom framgången ligger dels ett väl fungerande samarbete mellan reportrarna – men också ett kunnigt team med tekniska utvecklare och digitala redaktörer som backade upp.
– Det var definitivt ett lagarbete. Jag tror vi som mest var tio, elva personer inblandade, säger Mattias Sandberg.
Det insamlade grundmaterialet kunde brytas ner på lokal nivå, vilket gjorde det möjligt för lokaltidningar att gräva vidare – och ytterligare öka genomslaget.
Vinnarna i Noda presenteras på en konferens i Odense den 27-28 januari.
I grundteamet bakom grävjobbet fanns också Daniel Nilsson, researcher, William Macdonald, utvecklare, Sofia Boström, digital presentation, Petter Svensson, tv-redigerare, samt redaktörerna Karl Novalli och Linn Ogelid.

Petter Ovander

vinjett-miljardnotan

JK:s nya besked: det blir förundersökning

av Magnus Ringman

Först sa Justitiekanslerns kansli: förundersökningen mot Aftonbladet är nedlagd.

Sedan sa Justitiekanslern: förundersökningen mot Aftonbladet pågår fortfarande.

– Jag ber om ursäkt för att vi har lämnat en felaktig uppgift, säger JK Anna Skarhed.

Det var i oktober förra året som JK gav kammaråklagare Fredrik Ingdahl uppdraget att inleda en förundersökning mot Aftonbladet, vilket Aftonbladet inifrån tidigare har berättat. Anledningen var en anmälan från Sverigedemokraternas förre tjänsteman Egor Putilov. Han påstod att Aftonbladet brutit mot meddelarskyddet när tidningen publicerade Putilovs verkliga namn i samband med en granskning. Putilov hade tidigare skrivit en debattartikel i Aftonbladet och då använt sig av ytterligare en pseudonym, Tobias Lagerfeldt.

JK beslutade att inleda en förundersökning för att se om Aftonbladet gjort sig skyldig till brott mot Yttrandefrihetsgrundlagen och/eller Tryckfrihetsförordningen.

Den 3 november kom JK med ett nytt beslut. ”Någon förundersökning ska därför inte inledas” skriver Anna Skarhed i beslutet.

När Aftonbladet fick kännedom om den uteblivna förundersökningen mejlade vår advokat Thomas Olsson till JK för att försäkra sig om att utredningen verkligen var avslutad.

Så här skrev advokatbyrån:

ska%cc%88rmavbild-2017-01-17-kl-15-28-07

Svaret från Justitiekanslern kom påföljande morgon:

ska%cc%88rmavbild-2017-01-17-kl-15-28-55

Därför publicerade Aftonbladet inifrån en artikel om att förundersökningen var nedlagd.

Justitiekansler Anna Skarhed ringde till Aftonbladet under tisdagseftermiddagen.

pressbildanna-skarhed-jk
Justitiekansler Anna Skarhed

– Jag ber om ursäkt för att vi har lämnat en felaktig uppgift, säger hon.

Anna Skarhed förklarar att det fanns två olika ärenden – med samma diarienummer. Ett ärende, den anmälan som ledde till beslutet att inleda förundersökning i oktober, ett annat ärende som var en tilläggsanmälan från Egor Putilov. Det nya beskedet nu är att det var den senare anmälan som avskrevs av JK i november.

Anna Skarhed räknar med en första redovisning från åklagaren ”inom snar framtid” i det första ärendet.

Aftonbladets chefredaktör och vd Sofia Olsson Olsén är förvånad över JK:s olika och otydliga besked i frågan.

– Det är allvarligt och ytterst anmärkningsvärt att en myndighet lämnar felaktiga uppgifter i ett sådant viktigt ärende, säger Sofia Olsson Olsén.

Magnus Ringman

 

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktörer: Erik Melin och Anna-Cajsa Torkelsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB