Startsida / Inlägg

Jättarna som hotar svenska medier

av Magnus Ringman

Aftonbladet eller Expressen?

En svensk klassiker. Gösta Ekmans berömda sketch från revyn “Lådan” 1967.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-12-kl-14-45-51
Gösta Ekman och Tage Danielsson i Aftonbladet eller Expressen?

En konflikt som är barnsligt enkel att förstå. Det saknas alternativ. Den ena papperstidningen – eller den andra.

Det senaste decenniet har konkurrensen helt förändrats.

Två amerikanska jättar – Google och Facebook – går som fram som slåttermaskiner världen över och skördar offer i form av medier som inte följer utvecklingen.

I “Häng med Aftonbladet” berättar vi om mediebranschens nya utmaningar.

I dag del 1: de amerikanska jättarna Facebook och Google.

balk_hangmed

Det finns en siffra, viktigare för Aftonbladet än någon annan tillgänglig statistik:

Direkttrafiken.

Nu uppe i 83 %.

Sannolikt bäst bland alla världens medier.

Måndag morgon. Frukosten står på bordet. Du greppar mobilen för att via Aftonbladet få reda på vad som hänt i världen under natten.

Hur gör du?

Skriver “Aftonbladet” i Googles sökfält och trycker enter? Surfar in på en intressant artikel via Facebook? Eller skriver in www.aftonbladet.se, alternativt trycker på ett bokmärke, för att komma direkt till din favoritsajt? Eller kanske med appen i mobilen?

Google och Facebook har förändrat beteendet på internet. En stor del av trafiken till nyhetssajterna världen över går nu oftast via Facebook eller via en sökmotor. 

FAKTA SOCIALA MEDIER:

I Sverige använder i dag 58 procent av alla svenskar över 12 år sociala medier. De senaste sex åren har andelen som använder sociala nätverk mer än fördubblats – från 28 procent 2010 till 58 procent 2016.

Källa: Svenskarna och internet 2016

Med ett tydligt undantag. Aftonbladet. 83 procent av våra läsare – en vanlig dag mer än tre miljoner – surfar direkt till vår startsida eller app. Det är även ur ett internationellt perspektiv en m y c k e t hög nivå.

Direkttrafiken är guldet som ska vara med och betala journalistiken i framtiden.

Men vad hände egentligen?

Det är den 4 september 1998. Hemma i Sverige var Ekots huvudnyhet att det hittats en hemlig spritkassa på ett tvätteri i Alingsås.

Samma dag på andra sidan jordklotet, i San Francisco, skrevs internethistoria. Studiekamraterna Larry Page och Sergey Brin, båda 25, hade känt varandra i tre år och denna soliga fredagsförmiddag registrerades deras gemensamma företag Google – idag världens mest använda sökmotor på nätet.

Sex år senare, onsdagen den 4 augusti 2004, grundade Mark Zuckerberg och ett par av hans studiekamrater Facebook.

Det blev en sagolik framgångsresa för båda bolagen.

seiner

I rask takt ritades kartan om. Annonsörerna fick nu ett nytt sätt att nå sina kunder. Google erbjuder bilhandlaren annonsering som når direkt till den kund som är intresserad av en Opel. Facebook lockar företagen med direkt access till specifika målgrupper – allt tack vare den data som vi alla medlemmar frivilligt lämnat ifrån oss till bolagen.

Det brukar kallas “Big data”.

Vi tror att vi är anonyma bakom skärmen.

Men de vet allt om oss.

En ödslig parkeringsplats i norra Stockholm. Snöblandat regn. Temperatur runt nollan. I förarhytten på en lastbil konfronterar Aftonbladets Lisa Röstlund chauffören med det som hon och kollegorna har grävt fram: att han laddat ned omfattande barnpornografiskt material.

Stämningen i hytten är först pressad, sedan börjar mannen berätta och för första gången någonsin erkänner han för en annan människa sin sexuella dragning till unga flickor.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-10-kl-15-52-13
Lisa Röstlund på väg till konfrontationen.

I tre månader har Lisa Röstlund och hennes tre andra kollegor från Aftonbladet och Svenska Dagbladet arbetat på heltid med att bearbeta ett material omfattande 36 miljoner rader med nedladdningar för att hitta de svenska pedofilerna.

Resultatet blev artikelserien #användarna.

Justitieminister Morgan Johansson reagerade redan första publiceringsdagen: Lagen ska ses över.

Ett bevis på viktig journalistik – som är mycket dyr att producera.

Det går att bli högtravande och påstå att demokratin är hotad. Demokrati förutsätter att medborgaren är informerad om vad som händer i samhället. Yttrandefrihet och tryckfrihet skyddas i två grundlagar.

Samtidigt blir den granskande reportern allt ovanligare. Faktum är att antalet journalister i Sverige blir färre. Enligt statistik från branschorganisationen Tidningsutgivarna har 1 600 journalister försvunnit de senaste tio åren.

Kommuner lämnas utan daglig, lokal journalistisk bevakning.

Stålbadet, omstruktureringen av mediemarknaden, är ett ofrånkomligt faktum. Konsekvensen vid uteblivna intäkter: färre journalister.

Papperstidningens gamla affärslogik är enkel. Läsaren betalar för tidningen i butiken. Annonsören betalar för att nå läsaren. Det är och har varit en god affär.

Med digitaliseringen har det blivit svårare. Materialet på nätet är gratis.

Medierna tvingas därför till nya affärsmodeller. Aftonbladets Plus-tjänst för den fördjupade journalistiken är ett sätt. Nya annonsformat på sajt och mobil ett annat.

Men det stora guldet finns i kunskapen om våra läsare. Återigen ”Big data” = all information som en läsare lämnar efter sig på nätet.

Med kunskap om våra läsare kan annonserna styras rätt, rapporteringen anpassas efter läsarnas intresse. Och så kan journalistiken finansieras, även i framtiden.

Men det förutsätter direkttrafik. Att det är vi själva – och ingen annan – som får data om våra läsare.

För lite mer än ett år sedan erbjöd Facebook världens tidningar: gå med i “instant articles”.

Den enkla idén: artikeln publiceras samtidigt på Facebooks plattform som på den egna sajten.

Många mediechefer – som länge kämpat med färre läsare – andades ut. Nu återvände läsarna till tidningen, om än via Facebook.

Men det fanns tre stora problem:

  • Facebook fick direkttrafiken och behöll den värdefulla datan om läsarna.
  • Läsarna stannade inte kvar på den egna tidningens sajt utan läste artikeln som lockat in hen och surfade sedan tillbaka till Facebook.
  • Facebook ändrade i vissa fall algoritmerna. Vips försvann läsarna, som nu fått nya medievanor och därför inte kom tillbaka till den gamla tidningen.

Det finns svenska tidningar som i desperation över att öka läsarantalet betalar mycket stora pengar för att Facebook ska länka artiklar till deras sajt.

Så blåses statistiken upp.

Läsare – som inte bidrar till finansieringen av framtidens journalistik, utan tvärtom tär på densamma – köps till sajten. Helt under radarn.

Aftonbladet och Schibsted Sverige har valt en annan strategi för framtiden.

Det finns två olika slags konkurrens: den om tidningsekonomin och den om journalistiken.

Journalistiskt ser det ut som vanligt. Aftonbladet konkurrerar dagligen med redaktioner som sätter dagordningen; Svenska Dagbladet, SVT, Ekot, DN med flera.

Kampen om pengarna – tidningsekonomin –  förs på en annan spelplan.

Här stavas konkurrensen Google och Facebook.

Två amerikanska jättar som inte ens betalar skatt i Sverige.

Vi tar fighten.

Magnus Ringman

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

  • Tjänstgörande redaktör: Victor Lindbom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB