Arkiv för February 2017

- Sida 1 av 2

”Vi är väldigt stolta att så många ville se Oscarsgalan”

av Petter Ovander

Totalt 76 500 personer följde livesändningen av Oscarsgalan på Aftonbladet TV natten till i måndags.

I genomsnitt tittade de 56 minuter – och positiva tittarreaktioner strömmade in under hela natten.

AB TV Oscarsgalan
Under själva galanatten sände Aftonbladet TV nio timmar i sträck. Totalt har materialet kring Oscarsgalan hittills fått 1 439 000 visningar

– Det är fantastiskt att så många tittar så länge på en sändning som pågår mitt i natten. Vi är väldigt stolta och glada över det förtroendet, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.
Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Under de senaste veckorna har Aftonbladet TV sänt flera specialprogram inför Oscarsgalan och även där har tittarna varit engagerade.

Totalt har materialet kring Oscarsgalan hittills fått 1 439 000 visningar under perioden – och siffran fortsätter att stiga på on demand-klippen och på den 90 minuter långa sammanfattningen av galan som går att titta på i två veckor till.

– Det här visar att vår redaktion är suverän på att skapa engagerande journalistisk kring Oscarsgalan. De har jobbat stenhårt med detta, inte minst under själva galanatten då de sände nio timmar i sträck. Tittarreaktionerna var fantastiska, mängder av människor hörde av sig med positivt beröm under hela natten.

Oscarsgalan är en viktigt händelse för Aftonbladet TV som för andra året i rad fått det stora förtroendet att ha de exklusiva rättigheterna och att få sända galan för den svenska publiken.

– Aftonbladet TV är en av få distributörer i världen som sänder Oscarsgalan enbart online. Det är vi stolta över, säger Mia Lindqvist.

Petter Ovander

Ett helt nytt sätt att tänka tv

av Petter Ovander

Det här med att titta på tv på tv. Vem gör det?

Tillräckligt många för att tv-bolagen kan tjäna pengar på att sända vanlig tv och spetsa tablåer med publikdragare.

Men samtidigt. Allt färre sätter sig i soffan och slår på tv:n halv åtta. Tittandet förändras nu på ett sätt som allt mer liknar den utveckling som fick läsarna att överge papperstidningen för nätet.

– Det mest avgörande nu är att vi hittat ett helt nytt sätt att tänka tv, säger Lotta Folcker.

Det är dags för sjunde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om en tv-värld i förändring. Om siffror som dalar – och siffror som stiger.

balk_hangmedFör tidningsbranschen, men också för musikbranschen, började det vid mitten av 00-talet. Upplagorna sjönk. Folk slutade köpa skivor.

Nyheter och musik fanns ju där några musklick bort, fritt att läsa och ladda ner. Skivbranschen ropade på förbud. Tidningarna, de flesta, blundade. Sa ”det händer inte”.

Men det hände.

Jan Scherman, då vd på TV4, ser en likhet mellan hur de här branscherna reagerade då med hur hans bransch, tv-branschen, reagerar i dag. Hur alla ropar ”vargen kommer” – men ingen gör något. Han använder ordet förnekelse.

Men låt oss återkomma till det lite senare och först uppdatera oss på situationen som den är i dag.

***

Lotta Folcker är tv-chef på Aftonbladet och har precis som Jan Scherman ett förflutet på TV4. Hon beskriver det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år. Hur användarna går från text till rörlig bild online. Hur inget annat media just nu växer så snabbt som rörlig bild.

Lotta Folcker , byline
– Det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år, säger Lotta Folcker, tv-chef på Aftonbladet.

Det är förstås en enorm utmaning, som inte längre bara handlar om att slåss mot andra svenska mediahus, utan än mer om att förhålla sig till helt nya konkurrenter: Facebook, Youtube och Google.

Efter några år med stora strategiska investeringar sitter Lotta Folcker ändå i en situation bättre än många av hennes tv-kolleger.

• Aftonbladet TV har hittat en framgångsstrategi för online-tv.

• Tittarna väljer Aftonbladet för att se tv online.

• Och i dag finansierar Aftonbladet TV sina egna redaktionella kostnader och IT-investeringar.

Det sista inte minst viktigt.

Att Aftonbladet TV i dag, som en del av ett traditionellt mediehus, kommit så långt beskriver Lotta Folcker som unikt.  Det är resultatet av flera års hårt slit, långsiktiga investeringar – och de senaste åren en ständig utvärdering av vilken typ av rörligt material publiken vill se online.

När andra mediehus i dag tvingas bygga stora tv-studios är Lotta Folcker och hennes medarbetare redan där, tack vare tidiga investeringar. I dag kan de i stället lägga kraften på att utveckla nya tv-format och investera i nytänkande.

Livesändning ABTV
Aftonbladet TV går live. – Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av, säger Lotta Folcker.

– Nu vet vi när vi ska gå live och inte. Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av.

Hon menar att ett mediehus måste ligga steget före för att klara strukturomvandlingen. Att det är helt avgörande för Aftonbladet TV att inte följa marknaden utan leder den.

Den strategi som utkristalliserats bygger i Aftonbladets fall på två ben: Nyheter och Affär.

Publiken kommer till Aftonbladet för att bli uppdaterade, för att få nyheter.

Aftonbladet TV:s uppgift är att ta med tittaren till platserna där det händer och när det händer. När Donald Trump talar vill tittarna se och höra honom. När Zlatan spelar vill tittarna se honom göra mål.

Onlinepubliken vill också ha fördjupning och förståelse i det som sker. Där har minidokumentärer visat sig vara en framgångsfaktor.

Oscarsgalan
Aftonbladet TV var förra året först i världen att sända Oscarsgalan online. Till helgen är det dags igen.

Och nöjesjournalistik som håller sig inom fältet uppdatering är också något tittarna älskar. Som Oscarsgalan. Förra året var Aftonbladet först i världen att sända galan online. Till helgen är det dags igen.

– Den här strategin är något vi lärt oss fram till genom de senaste åren. Tittarna kommer till oss i dag eftersom vi efter några år av trevande hittat en väg som fungerar för online video, säger Lotta Folcker.

***

Vi ser nu en dramatisk förflyttning av reklampengarna.

Förra året var reklaminvesteringarna rekordhöga, 34,9 miljarder kronor. Det låter förstås bra. Men internet, inklusive mobil, tog hem 45,1 procent av reklamkakan. Medan tv, radio och bio tillsammans tog hem 18,5 procent.

De digitala medierna accelererar nu tillväxttakten och snabbaste är ökningen inom sökordsmarknadsföring, sociala nätverk – och webb-tv.

Nästan hälften av reklamköpen går alltså i dag till det som inte är linjärt.

Och vem finns där att ta emot pengarna? Facebook, Youtube och Google. De amerikanska jättarna tar nästan allt på marknaden.

Att reklampengarna flyttas mot online har en given orsak: Där är tittarna. Den yngre publiken (under 40 år) har på några år minskat sitt tittande på tablå-lagd tv med ungefär 30 procent. Under samma tid har tittandet på rörlig bild på nätet ökat explosivt.

När Jan Scherman väger samman statistik från källor som MMS och Ericsson Consumerlab ser han en ökning på ungefär 50 procent. I tv-världen är detta revolutionära förändringar.

35 procent av veckotiden för tittandet är i dag på traditionell linjär tv. Medan gruppen screen-shifter – de som är helt ointresserade av var och när de kan se rörlig bild – totalt dominerar. Snart har gruppen 70 procent av tittandet.

Den tiden vi lägger på traditionellt tv-tittandet har sjunkit från 166 minuter om dagen 2010 till 149 minuter i dag. Bland 15- till 44-åringar är utvecklingen än mer dramatisk. Från 134 minuter till 88.

***

Jan Scherman, halvfigur
Jan Scherman. – Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra.

Jan Scherman menar att tv-branschen alldeles för sent sett utvecklingen och väntat alldeles för länge med att agera. Visst, många är i dag snabba med att lägga över erbjudanden på sina play-tjänster. Och visst det finns – fortfarande – en affär för linjär tv.

Det går  att hitta publik – och reklam – till stora tv-satsningar. Men dessa tillfällen blir allt färre och förflyttningen av reklampengarna allt tydligare.

Lägg till detta de nya konkurrenterna. Den ökning som nu sker på reklammarknaden, tillväxten, tillfaller Youtube och Facebook. Inte de traditionella mediehusen.

– Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra. Det är en förlegad kamp. Aftonbladet mot Expressen, TV3 mot TV4, glöm det. Mediahusen måste hitta gemensamma samarbetsytor och bestämma sig för vilka som verkligen är konkurrenterna om den nya tv-publiken, säger Jan Scherman.

***

På Aftonbladets redaktion har Lotta Folcker redan gjort den analysen – och hittat nya samarbeten. Som med SBS, TV3 och Viasat.

– Det är i grunden roligt. Traditionella tv-hus kommer nu till oss, men vi kan också gå till dem. Den dramatiska utvecklingen nu öppnar för nya samarbeten och det är nödvändigt. Vi måste hitta nya sätt att ta oss fram i denna omvälvande tid, säger hon.

Men det krävs inte bara nya samarbeten. Det mest avgörande är ett nytt sätt att tänka tv.

Online video är något helt annat än linjär tv.

Online video handlar om att anpassa innehållet till olika plattformar och tittarnas beteenden. Hur fångar man tittarnas intresse på bussen? Och hur ser man till att ha ett tv-innehåll som passar i mobilen? I en del situationer utan ljud?

Och hur får vi tittarna att acceptera reklamen som krävs för att betala journalistiken? Det som är det andra benet i Aftonbladet TV:s strategi, affären.

Stockholm 2016-10-14 PÅ BILD: Anders Wallner FOTO: CAROLINA BYRMO, carolina@photocarolina.se, 0705-168456
Anders Wallner sålde slut på annonserna förra året. FOTO: Carolina Byrmo

Anders Wallner, head of TV på Schibsted Sales and Inventory och ansvarig för reklamintäkterna till Aftonbladet TV, konstaterar att trycket på att köpa tv-annonser i Aftonbladet aldrig varit högre än i dag. Slutsålt förra året och 200 nya annonsörer som kom in till Aftonbladet TV.

Det borde förstås göra vilken annonssäljare som helst glad. Och Anders Wallner är nöjd, men han ser också utmaningar.

Det tvingar honom att hitta nya sätt att få ut den reklam han och kollegerna säljer och att hitta nya videoannonslösningar.

– Vi måste också säkra att reklamen ger effekt. Vi kan inte bygga vidare på pre-rolls. Vi vet att annonserna som går före varje videoklipp stör tittarna. Vi måste ha andra annonslösningar parallellt med pre-rolls, säger Anders Wallner.

Här finns en del av svaren i AFP, annonsfinansierad tv-produktion. Men svaren finns också i att utveckla de sociala kanalerna får att nå en annan och bredare räckvidd. Och i att möta konkurrensen från Google, Facebook och Youtube.

– Vi har tagit de första stegen ut från startblocken, men vi har en gigantisk resa framför oss. Google och Facebook tar marknaden – och den är snart dominerad av rörlig bild.

***

Vägen fram är ännu mer samarbeten, mer av att identifiera den gemensamma fineden och slåss tillsammans mot den. Ska olika svenska tv-aktörer  konkurrera sinsemellan på den lilla svenska marknaden, eller ska de se till att de ökade reklamintäkterna som nu finns att ta hem stannar i Sverige?

– Om de nationella medierna bestämde sig för att komma med gemensamma erbjudanden till den gemensamma reklammarknaden. Då händer det något. Om de bestämmer sig för att få stopp på det kaos som nu råder när det gäller att mäta tittandet av tv, linjärt och online, och går med i MMS och får en gemensam valuta kan det smälla till rejält, säger Jan Scherman.

Men det är bråttom. För det går fort nu.

Tv-tittandet förändras på ett revolutionerande sätt. Det har ökat totalt – men minskat linjärt.

– Aftonbladet har i dag en fantastisk position som primär nyhetskälla för svenska folket och har petat ner SVT, säger Jan Scherman.

Men ingenting är självklart.

För bland unga ligger Facebook på andra plats efter Aftonbladet när det gäller att följa stora händelser live.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken 

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Robert Aschberg till Aftonbladet Morgon

av Petter Ovander
Aftonbladet-kolumnisten och TV3-profilen Robert Aschberg tar nu klivet in i Aftonbladets tv-värld.

Tillsammans med Maria Bjaring och Claes Åkeson blir han en av programledarna för Aftonbladet Morgon.

– Det är ett jäkla bra program att vakna till, säger Robert Aschberg.

foto : sofnah : robert aschberg.
– Aftonbladet Morgon håller inte på med vinprovning och tårtor och sådant, utan det är nyheter av alla slag som gäller. Det är ett jäkla bra program att vakna till, säger Robert Aschberg som på fredag premiärsänder som programledare för morgonshowen. FOTO: Sofia Nahringbauer

Aftonbladet Morgon inleder nyhetsdygnet på Aftonbladet varje vardag och har på ett par år etablerat tv som en omistlig del av Aftonbladets nyhetsjournalistik.

Maria & Claes
Maria Bjaring och Claes Åkeson, programledare för Aftonbladet Morgon.

Maria Bjaring och Claes Åkeson var med och satte tonen redan från starten för drygt två år sedan. Nu kommer tv-profilen Robert Aschberg in som programledare en morgon i veckan. Han gör sin första sändning i morgon, fredag.

– Det ska bli jäkligt kul! Aftonbladet Morgon håller inte på med vinprovning och tårtor och sådant, utan det är nyheter av alla slag som gäller. Det är ett jäkla bra program att vakna till. Dessutom är det en riktigt skön redaktion som inte bara är professionell, alla har kul tillsammans också, säger Robert Aschberg.

I Aftonbladet Morgon förenas den klassiska kvällstidningsmixen med online-tv. Det blir: korta nyhetsuppdateringar varje kvart varvas med studiosnack, nyhetsfördjupning och gäster.

Hur känns det att ta klivit in i online-tv?

– Numera är det ingen skillnad  mellan online-tv och linjär-tv, utöver distributionsformen. Det är livesändningar som gäller på Aftonbladet TV och det gillar jag. Direktsändningar är mer på riktigt! säger Robert Aschberg.

Det nära samarbetet mellan morgonshowen och Aftonbladets nyhetsdesk har också gjort att programmet oerhört snabbt kan planeras om och sända live från stora nyhetshändelser.

– ABTV är rappt och snabbt och visar att man kan göra väldigt bra tv med betydligt enklare medel än de traditionella mediehusen sitter på.

Vad kommer du att tillföra showen?

– Det får tittarna avgöra. Man ska aldrig bedöma sig själv, då ljuger man alltid medvetet eller omedvetet.

Krohnman, foto David Lagerlöf
Fredrik Krohnman, exekutiv producent . FOTO: David Lagerlöf

Fredrik Krohnman är exekutiv producent för morgonshowen och väldigt nöjd med att få in Rober Aschberg som programledare tillsammans med Maria Bjaring och Claes Åkeson:

– Han är känd hos både Aftonbladets läsare och TV3:s tittare och en av landets mest erfarna programledare. Robert Aschberg har en unik programledarstil och en tonalitet som passar morgonshowens tittare, säger han.

Petter Ovander

SvD och Aftonbladet i unikt samarbete om motor

av Petter Ovander

För att göra papperstidningen ännu bättre inleder Aftonbladet den här veckan ett unikt samarbete med Svenska Dagbladet.

En bilaga om bil och motor.

– Detta är ett lika smart som spännande projekt, säger Martin Wåhlstedt, printchef på Aftonbladet.

Martin & Motobladet högre
Med start i morgon torsdag får läsarna av Aftonbladets papperstidning en helt ny bilaga – Motorbladet. Resultatet av ett unikt samarbete mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet. – Svenskans motorjournalistik passar våra läsare som hand i handske, säger printchef Martin Wåhlstedt.

Med start nu på torsdag får SvD Bil & Motor en egen ”rygg” i Aftonbladets papperstidning. Den nya bilagan har fått namnet Motorbladet.

Innehållet i Motorbladet bygger på det som erbjuds i SvD Bil & Motor, men den nya bilagan kläs i ny skrud för att passa Aftonbladets design. Redaktören blir dock densamme för bägge tidningarna – SvD:s näringslivsreporter och motorredaktör Jonas Fröberg.

– Att Svenska Dagbladet och Aftonbladet hittar fler områden att jobba ihop kring är oerhört roligt. Vi är två redaktioner med olika inriktning, identitet  och utbud, men genom smarta samarbeten kan vi ge våra läsare ännu bättre produkter, säger Maria Rimpi, redaktionschef SvD och fortsätter:

– Att Jonas Fröberg blir redaktör för bägge bilagorna är styrka. Han är Sveriges vassaste motorredaktör och en profilerad skribent, och det är glädjande att en större publik nu får ta del av hans alster.

Och större blir verkligen den nya motortidningen. Genom samarbetet kommer bilagan nu att få en sammanlagd räckvidd på hela 938 000 personer, en ökning med 600 000 läsare.

– Detta är ett lika smart som spännande projekt, som vi tror mycket på. Svenskans motorjournalistik passar våra läsare som hand i handske, säger Martin Wåhlstedt, printchef på Aftonbladet.

Redaktören själv är fylld av entusiasm inför premiären på torsdag.

– Det klart att det är stimulerande att nå så många fler motorintresserade läsare. Aftonbladet har ju en lång tradition med god motorjournalistik och att vi nu kan samarbeta på detta sätt är oerhört kul, säger Jonas Fröberg.

Petter Ovander

Här är gänget som kan bli Årets Redaktion

av Petter Ovander

De avslöjade Kommunalskandalen och Det svenska hatet. I Miljardnotan berättade de hur skattebetalarnas pengar dricksats bort på krogen.

Aftonbladets grävredaktion, och gänget bakom den digitala presentationen, kan nu utses till Årets Redaktion 2017.

– Aftonbladet ligger längst fram i att utveckla såväl researchmetoderna som den digitala presentationen, konstaterar juryn i sin motivering.

Gräv m digital story
De nominerade. Aftonbladet Gräv med Digital Story är en av tre redaktioner som har chans att vinna titeln Årets Redaktion i april.

Här är gänget kan bli Årets Redaktion 2017. Aftonbladets grävredaktion tillsammans med kollegerna i Digital Story är nominerade till den prestigefulla titeln i tävlingen Årets Dagstidning.

Gräv och Digital Story är två av hörnstenarna i Aftonbladets journalistik.

Titti Jersler, redaktör för Digital Story.
Titti Jersler, redaktör för Digital Story.

– Styrkan kommer i att vi lyckats sammanföra de här kompetenserna. Grävreportrarna som tar fram fantastisk journalistik och Digital Story som ser till att få ut det och lyfta berättandet. Det är en kombination som visat sig vara väldigt framgångsrik, säger Titti Jersler, redaktör för Digital Story.

All den journalistik grävredaktionens reportrar producerar hanteras i dag mer eller mindre av Digital Story när det kommer till att presentera avslöjandena för läsare och tittare.

– Vi har lyckats skaka om i samhällsdebatten, vi har haft journalistik som lett till nya lagar, men också vunnit priser för design och nyskapande, säger Titti Jersler.

– Vi organiserade om oss för två år sedan och har renodlat rollerna och hittat ett samarbete mellan de här två grupperna. Nu jobbar vi med tydliga fokus och ser fantastiska resultat. Det är superskickliga medarbetare som lagt grunden för de framgångarna, säger Maria Trägårdh, biträdande redaktionschef och chef för grävredaktionen.

mariatragardh
Maria Trägårdh, biträdande redaktionschef och chef för grävredaktionen.

Ett exempel är det mycket omfattande arbetet med att skapa förra årets mest unika journalistik – Det svenska hatet av Gellert Tamas. Under ledning av Digital story-redaktören Linn Ogelid kom det i höstas att bli Aftonbladets genom tiderna mest omfattande publicering – en miljon tecken i digital longread-format – och hyllades av läsarna.

Men innan dess hade grävredaktionen satt tydliga avtryck i samhällsdebatten, inte minst genom Richard Aschbergs tre månader långa granskning av Kommunal. Kommunalskandalen blottlade ett svindlande slöseri med pengar och ett långvarigt missbruk av medlemmarnas förtroende från ledningens sida. Avslöjandet ledde bland annat till att både ordförande och kassöre tvingades avgå.

Juryns motivering:

Medan andra redaktioner är stolta över ett eller ett par grävjobb med rejält genomslag per år, presterar Aftonbladets grävredaktion tiofalt, som skandalen i Kommunal, Det svenska hatet, Miljardnotan och Egor Putilov-affären.

Aftonbladet ligger längst fram i att utveckla såväl researchmetoderna som den digitala presentationen, vilket belönats såväl av publiken som av branschkollegor.

I centrum för framgångarna står en liten kärna journalister som förenar traditionellt grävande med dataanalys och nyskapande berättarformat.

I Miljardnotan avslöjade Richard Ascberg, tillsammans med Mattias Sandberg, ett utbrett missbruk av skattebetalarnas pengar som gått till representation med starksprit och champagne, nöjesbetonande konferenser, privata fester och exklusiva presenter.

Underlaget bestod av 100 000-tals handlingar från det offentliga Sverige som genom ett avancerat digitalt databasbygge gjordes tillgängligt och lättbegripligt ner på kommunnivå.

Joachim Kerpner och Mattias Sandberg tog i Klassresan med läsarna på en digital resa genom klassklyftornas Sverige 2016. Avslöjanden som genom Digital storys presentation blev både begripliga och lättillgängliga.

Och efter att under tre månader arbetat med dold kamera och falska identiteter kunde Lisa Röstlund och Erik Wiman avslöja öppen rasism och sexism och ett militant hat mot invandrare, politiker och media i Solidiers of Odin.

Aftonbladets granskning av Svenska kyrkan i utlandet fick också stort genomslag. Efter flera avslöjanden om lyxresor, dyra middagar och privata resor på kyrkans bekostnad sparkades två toppchefer. Mattias Sandbergs och Richard Aschbergs avslöjanden ledde även till att kyrkan drabbades av en historiskt stor medlemsflykt.

Dessa är sex exempel i en rad stora avslöjanden från Aftonbladet under 2016.

Just mängden avslöjanden är något juryn för Årets Redaktion imponerats av.

– Medan andra redaktioner är stolta över ett eller ett par grävjobb med rejält genomslag per år, presterar Aftonbladets grävredaktion tiofalt, som skandalen i Kommunal, Det svenska hatet, Miljardnotan och Egor Putilov-affären, skriver juryn i motiveringen.

I klassen Årets Redaktion har också två lokaltidningar nominerats, Nerikes Allehanda och Västerbottens-Kuriren. Vinnaren presenteras i början av april.

Petter Ovander

Unga väljer Aftonbladet – unik position i världen

av Petter Ovander

Det är möjligt att du just nu sitter och läser den här texten i mobilen.

Om du är lite yngre är det högst sannolikt.

Och om du är tonåring kanske du önskar att den här texten aldrig skrivits. Du vill helst ta del av det här i ett videoklipp.

Det är dags för sjätte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om våra medievanor. Var vi står i dag – och om medias utmaningar i en ständigt förändrad framtid.

balk_hangmedEn sak vet vi säkert. Vi vet ingenting om framtiden. Den redaktör som i dag har svaret på frågan hur vi tar del av nyheter och journalistik om, låt säga, fem år kan sova lugnt.

Men det är det ingen som vet och därför heller ingen som gör.

Det är bara att blicka tillbaka några år. Hur hade du läst den här texten för fem år sedan?

Och var?

Och när?

Inte som i dag. Förmodligen hade du då läst texten på din datorskärm. Som var placerad på ett bord. I dag läser de flesta den här texten i sin mobil. Kanske i bussen på väg hem från jobbet. Eller i sängen. Eller på en bänk i solen. Eller framför tv:n. Eller…

Frågan blir då: Hur tar du del av innehållet i den här texten 2022? Och var? Och när?

***

Skärmavbild 2017-02-17 kl. 09.55.31
Ungdomsbarometern ger en del av svaren på våra medievanor i dag – och vart vi är på väg.

Vi kan ana några av svaren på frågorna om framtiden i den senaste kartläggningen från Ungdomsbarometern, som under vintern tittat närmare på hur unga och vuxna i Sverige tar del av nyheter.

Först bara lite grundläggande fakta.

Det är som vanligt fler vuxna än unga som dagligen läser eller tittar på nyheter. Så långt inget nytt.

Samtidigt förändras nu våra vanor snabbt från år till år.

Allt fler väljer att titta och lyssna på nyheter, i stället för att läsa dem.

Det gäller både unga och vuxna.

Vi går alltså mot att allt mer ta del av nyheter i form av rörlig bild och ljud och från att läsa skrivna artiklar.

Peder Gunnarsson, Ungdomsbarometern
Konkurrensen om läsarna har aldrig har varit hårdare än i dag, konstaterar Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern. Men han ser samtidigt Aftonbladets förmåga att förändra sig i takt med publiken hittills har skapat en fantastisk position.

– Det är för tidigt att säga hur stor den här förflyttningen mot rörlig bild blir – men helt klart är att våra vanor redan har påverkats av ett snabbt växande utbud, säger Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern.

Och konstaterar samtidigt att Facebook vet att rörlig bild får människor att stanna längre på plattformen och därför agerar på det.

Peder Gunnarson ser också att podcasts ökar, särskilt bland unga. Det formatet börjar mogna, bland annat som fördjupning.

– Men vanligaste svaret är fortfarande att man helst läser nyheter. Texter har ju en fördel i att man kan skumma den. Det är tidseffektivt, säger Peder Gunnarson.

***

Aftonbladet jobbade under 176 år med papperstidningen i fokus, man kan säga att strategin var Print First allt sedan Lars Johan Hiertas dagar.

2011 ställdes denna strategi på ända.

Det var inte längre papperstidningen som sattes främst och devisen ändrades till Online First.

Det funkade något år. Nu är det Mobile First som gäller.

Det är – i dag – en bra strategi.

Utvecklingen mot mobilen bekräftas av Ungdomsbarometern. Mobilen är i dag den solklart viktigaste källan till nyheter för unga nyhetskonsumenter.

41 procent i åldern 15 till 24 år föredrar i dag att läsa nyheter i mobilen. Och de blir stadigt fler. 2016 ökade de med tre procentenheter och Ungdomsbarometern ser samma ökning hos vuxna mellan 25 och 49 år, även om det är från en lägre nivå.

Att läsa nyheter på datorn gör vi samtidigt allt mer sällan. Tydligast är den här minskningen hos vuxna där datorn klart tappar attraktionskraft. Bland de yngsta har den aldrig ens varit attraktiv.

Vi går alltså alltmer mot att använda mobilen som primär nyhetskälla.

27 procent av de unga i dag får i princip alla sina nyheter först i mobilen.

Räknar vi dessutom in de unga som får de flesta nyheter först i mobilen är siffran 65 procent.

Vuxna är ännu inte lika mobila, men ändå nås 41 procent av de vuxna av alla eller de flesta nyheterna först i mobilen.

Hisnande siffror jämfört med för några år sedan.

Och allt fler använder sig av så kallade push-notiser, nyhetsflashar, för att hålla sig uppdaterade på vad som händer i världen.

– Att mobilen blivit en viktig nyhetskälla är naturligt, mobilen har vi ju alltid med oss, säger Peder Gunnarson. Det är genom den vi först nås av nyheter.

Facebook, och till viss del andra sociala medier, driver samtidigt på utvecklingen mot mobilen som nyhetskälla.

– Det gäller särskilt bland unga och särskilt för att det pratas mycket om nyheter i sociala medier. För många är Facebook ett viktigt redskap att hålla koll på nyhetshändelser i Sverige och ännu mer i världen. Och hela Facebooks grundtanke är ju att ge användarna svar på frågan ”vad händer nu?”.

***

Samtidigt som mobilen blir allt viktigare som redskap för att få nyheter blir alltså sociala medier allt viktigare som källa.

I dag använder sig 82 procent av läsarna av Facebook – ännu fler bland de yngre. 39 procent av de unga säger att de i dag får alla eller de flesta av sina nyheter via sociala medier. Och för tre av tio svenskar mellan 15 och 49 är Facebook ganska eller mycket viktigt för att hålla koll på nyheter.

Påfallande många använder också Youtube, Messenger, Instagram och Snapchat.

En del av publiken har gått från att surfa in på tidningarnas hemsidor eller appar mot att nöja sig med att få de nyheter som dyker upp i deras flöden i sociala medier.

– Facebook är ingenting utan användare och innehåll. Därför är det avgörande för Facebook att fylla sin plattform med relevant innehåll. Men vad många uppfattar som relevant innehåll, är inte nödvändigtvis objektiv – eller ens sann – nyhetsrapportering. Vi har ju ett presidentval som fått ett utfall som till del beror på att människor lever i olika bilder av verkligheten. När en aktör som Facebook inte tar ett tydligt publicistiskt ansvar är det exempelvis lätt att osanningar sprids och får fotfäste snabbt, säger Peder Gunnarson.

– Vi ser nu att vi är på väg mot en punkt där faktagranskning och objektivitet får en mer framskjuten position i mångas medvetande och som nu ger traditionella medier en allt viktigare roll att fylla.

***

Möjligen en mörk framtid för traditionella media som är vana att sälja sina tidningar och prenumerationer och den vägen betala sin journalistik.

Men inte nattsvart.

Ungdomsbarometern har grottat ner sig i vilken roll svenska nyhetsaktörer fyller för svenska folkets nyhetsinhämtning.

Och nio av tio säger sig uppleva att minst en aktör fortfarande fyller en viktigt roll.

Aftonbladet toppar listan utan konkurrens.

Och allra mest bland de yngre.

För 54 procent av Sveriges unga mellan 15 och 24 år fyller just Aftonbladet en viktig roll för att få nyheter.

– Aftonbladet har en unik position i sin starka direktrelation till sina läsare. Den positionen är det få andra mediehus i världen som har. Många är i stället helt beroende av Facebook för att få trafik, konstaterar Peder Gunnarson.

På andra plats kommer – licensfinansierade – Sveriges Television (31 procent av de unga), följt av TV4 och DN (28 procent) på delad tredjeplats.

När Ungdomsbarometern tittar närmare på hur unga huvudsakligen kommer i kontakt med innehåll från olika nyhetsaktörer en typisk dag svarar 63 procent att de i huvudsak besöker Aftonbladets sajt eller app.

14 procent svarar att de främst följer Aftonbladet i sociala medier och ytterligare 22 procent säger att Aftonbladet syns mycket utan att de följer tidningen aktivit.

– Den direktkontakt med publiken som Aftonbladet har är oerhört viktig, annars blir man som nyhetskälla lätt bara en i mängden. Det är inte många som kommer ihåg vem som var avsändaren på Facebook. Samtidigt är det viktigt, också för Aftonbladet, att möta publiken i sociala medier, säger Peder Gunnarson.

Om svenska folket bara får välja en svensk nyhetsförmedlare väljer var fjärde ung Aftonbladet och 16 procent av de äldre.

Lägger vi in alla åldrar toppar SVT listan på förstahandsvalet med 19 procent, följt av Aftonbladet med 18 procent.

Frågan är: Varför väljer de unga att gå till Aftonbladet?

Om du bara får välja en svensk nyhetskälla – vad väljer du?

Aftonbladet: 25 procent

SVT: 16 procent

TV4: 12 procent

DN: 12 procent

Omni: 7 procent

P3: 5 procent

SvD: 4 procent

G-P: 3 procent

Expressen: 2 procent

(Unga 15-24. Källa: Ungdomsbarometern 2016)

26 procent säger att det beror på att Aftonbladet alltid är först med de stora nyheterna.

Men det handlar också om en väl invand rutin för 48 procent av de unga (40 av de äldre), många väljer också Aftonbladet för att tidningen ger en bra överblick och har en bra sajt och app.

***

De yngre väljer också påfallande ofta att följa stora nyhetshändelser live, det vill säga: De håller sig uppdaterade om nyheten samtidigt som den inträffar och utvecklas.

Exemplen sådana nyheter har varit många senaste året. De tre största, när de unga rankar är:

  • Attentaten i Paris.
  • Attentatet i Nice
  • Presidentvalet i USA

Jämfört med äldre både läser yngre mer liveuppdateringar och ser mer rörligt innehåll vid stora nyhetshändelser. 71 procent följer stora nyhetshändelser via artiklar, uppdateringar och chattar, 56 procent ser livesändningar.

Också vid de här tillfällena tar Aftonbladet en tätposition. Vid stora nyhetshändelser väljer 47 procent av de unga att följa händelsen live hos Aftonbladet (38 av de äldre).

– Här visar Aftonbladet verkligen sina muskler. Unga söker sig i högre grad än vuxna till Aftonbladet vid stora nyhetshändelser, men samtidigt flåsar Facebook Aftonbladet i nacken.

I den äldre publiken kommer SVT som god tvåa – 31 procent väljer SVT – och TV4 tar tredjeplatsen med 23 procent.

Hos de yngre är bilden en annan. Både TV4 och SVT slås ut – av Facebook.

37 procent av 15- till 24-åringarna håller sig liveuppdaterade via den amerikanska onlinejätten.

Sex procentenheter fler än vad som går till SVT.

Vem kunde tro det för fem år sedan?

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Sätt gränser för public service

av Magnus Ringman

Hur ska public service se ut i framtiden?

Den frågan ska regeringens utredning besvara.

– Det är dags att sätta gränser för public service uppdraget, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna.

I torsdags förra veckan skrev Jeanette Gustafsdotter och Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén en debattartikel i DN. Den handlar om Sveriges television som publicerar delar av sitt innehåll på den amerikanska jätten Facebooks sajt.

I går tog debatten ytterligare fart. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson uppmärksammar i sin blogg en skrivelse från public service-bolagen till Kulturdepartementet inför den kommande utredningen.

Bolagen önskar långgående frihet att agera som de önskar i exempelvis sociala medier.

  • Public-service bolagen vill avskaffa den så kallade ”förhandsprövningen” av nya tjänster.
  • De önskar också fria händer att sprida sitt innehåll i sociala medier. Sveriges radio vill gå ännu längre och lansera ”nya personaliserade tjänster”.

Skrivelsen retar upp Tidningsutgivarna.

jeanette
Jeanette Gustafsdotter

– Det är direkt anmärkningsvärt att PS-bolagen – i en tid när andra mediebolag slåss för sin överlevnad – utnyttjar sin statssubventionerade position för att snedvrida konkurrensen, säger Jeanette Gustafsdotter.

– Det är dags att slå fast de gränser som gäller för public service-uppdraget. De allmänfinansierade PS-bolagen kan inte ohämmat driva verksamheter som direkt konkurrerar med kommersiella företag – och i synnerhet inte med licenspengar gynna andra företag som Google och Facebook med data och innehåll.

Även Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén reagerar starkt på bolagens skrivelse. Läs hennes inlägg nedan.

Magnus Ringman

Sofia Olsson Olsén om public service-bolagens skrivelse till Kulturdepartementet:

Sofia Olsson Olsén
Sofia Olsson Olsén

 

Public service-bolagen förnekar sig sannerligen inte. I en tid då användningen av media genomgår den största transformationen någonsin, och där de allra flesta mediehus för fullt kämpar med att få sina onlineintäkter att bära, så vill public service utöka sina befogenheter online och i sociala medier.

Att public service, med sina dryga 8 miljarder kronor i årliga anslag, vill använda sina medel för att skjuta sig rakt in i det som är de kommersiella aktörernas absolut största utmaning är direkt osmakligt.
Dessutom vill de ha obegränsad möjlighet att använda sig av de amerikanska onlinejättarnas plattformar för att sprida sin journalistik, i direkt konkurrens med alla svenska mediebolag som kämpar för sin direkttrafik, för sina onlineintäkter och för att bevara och växa sina affärer. Public service önskar inte bara dela sitt innehåll till de amerikanska jättar som vill leka publicister, de vill även frikostigt dela sin data med desamma och låta dem i nästa steg sälja annonser på datan från public service användare. Public service vill även dela sitt innehåll med de amerikanska bolagen, som inte ens skattar i Sverige, medan svenska medieföretag inte får ta del av och publicera samma material.
Public service-bolagen öppnar i sin skrivelse för ännu högre anslag. Vi inom kommersiell medieverksamhet kämpar varje dag med utmaningen att driva våra företag och generera vinst för fortsatt utveckling och omställning av vår affär. Papperstidningsläsandet minskar för oss alla, onlineaffären växer inte i samma takt och public service vill då få tillåtelse att ägna sig åt, och med mer ännu pengar, öka denna marknadsstörande verksamhet. Att gå in och störa marknader där mediebolag kämpar för sin överlevnad är i grunden inte bara en fråga om public service kontra kommersiella mediebolag, det blir i slutänden en fråga om vår svenska demokrati, om mångfalden och om oberoende mediers möjlighet att bevaka, granska och spegla så många orter som möjligt i Sverige.
Sofia Olsson Olsén, vd och chefredaktör Aftonbladet

 

Aftonbladet – svenskarnas viktigaste nyhetssajt

av Petter Ovander

Aftonbladet är Sveriges viktigaste nyhetsajt – om svenska folket själva får välja.

Aftonbladet.se ligger topp tre i listan över de webbsajter svenskarna inte skulle klarar sig utan i det dagliga livet.

Det är danska analysföretaget Audience Project som ställt frågan till sina respondenter: Vilka tre webbsajter skulle du inte klara dig utan i det dagliga livet?

Svenskarnas viktigaste webbsajter

  1. Google, 27 procent
  2. Facebook, 20 procent
  3. Aftonbladet, 13 procent
  4. Youtube, 12 procent
  5. Outlook.live, 6 procent
  6. Swedbank, 6 procent
  7. Blocket, 4 procent
  8. SVT, 4 procent
  9. DN, 4 procent
  10. Mail.google, 4 procent
  11. Expressen, 4 procent
  12. Netflix, 3 procent
  13. Handelsbanken, 3 procent
  14. Nordea, 3 procent
  15. Hemnet, 3 procent
  16. SEB, 2 procent
  17. Svtplay, 2 procent
  18. SMHI, 2 procent
  19. Wikipedia, 2 procent
  20. Tradera, 2 procent

Källa: Audience Project

Topp tre i Sverige:

1. Google: 27 procent.

2. Facebook: 20 procent.

3. Aftonbladet: 13 procent.

Listan är förstås längre än så. Nästa mediehus på topp tio är Sveriges Television på plats åtta och Dagens Nyheter på plats nio.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

– Det är förstås glädjande att vi ligger högt i en sådan här lista. Det visar att Aftonbladet har en bra relation till läsarna. Men det är också viktigt i tider som dessa. Att svenska folket väljer en oberoende nyhetsförmedlare som Aftonbladet innebär att vi ökar våra möjligheter att utmana Google och Facebook och att vi inte har gjort oss beroende av att få läsare slussade från dem, säger Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd.

Petter Ovander

Enormt genomslag för reportaget om ”Sveriges farligaste flicka”

av Petter Ovander

Genomslaget är enormt.

Hittills har nästan två miljoner läst Kerstin Weigls reportage om Josefin, 14-åringen som stämplats som ”Sveriges farligaste flicka”.

Över en halv miljon har sett filmen

– Läsarnas engagemang gör mig glad, för den här frågan är så viktig, säger Kerstin Weigl.

14Weigl_1
Aftonbladets reporter Kerstin Weigl fick ett mejl hon inte kunde släppa. Det var från ”Josefins” bonusmamma. – Hon berättade om en flicka som betraktades som farlig. Det var en otrolig historia, säger Kerstin Weigl. FOTO: Jerker Ivarsson

I går publicerade Aftonbladet historien om Josefin. Resultatet av ett par månaders arbete med att kartlägga den 14-åriga flickans liv i socialtjänstens vård. En granskning som avslöjar systemfel och hur landsting och kommuner misslyckats med att ge ett barn i Sverige den vård det behöver.

Lösningen på problemet: att vårda henne bakom pansarglas i ett säkerhetshus i Eskilstuna.

Reportaget börjar med ett mejl i sensomras till Aftonbladets reporter Kerstin Weigl.

– Ett mejl jag inte kunde släppa. Det var från Josefins bonusmamma. Hon berättade om en flicka som betraktades som farlig. Det var en otrolig historia, säger Kerstin Weigl.

Den här typen av mejl når reportrar då och då. Ofta bottnar de i vårdnadskonflikter, nästan alltid är de omöjliga att verifiera och göra journalistik av.

Den här gången var det annorlunda.

Kerstin Weigl ringde upp mamman och erbjöds av familjen att ta del av alla handlingar som rörde Josefin. Tusentals dokument. Hon gick igenom allt. Såg att allt stämde.

Och en fråga skavde extra:

– Hur kan man prata om farliga barn?

Kerstin Weigl förde in alla uppgifter i ett excel-ark, ruta för ruta med händelser, och färgkodade det viktiga och mest avgörande i Josefins liv.

Polisingripande (blått), nya placeringar (rött), nya diagnos (gult), bältesläggningar (lila), självmord (orange).

Fram växte ett mönster.

– Historien om Josefin blev överblickbar. Jag såg konsekvenser av det som hänt flickan, hur händelser och konsekvenser återkom. Jag såg systemfel, säger Kerstin Weigl.

När den inledande granskningen var klar kopplades en större grupp på Aftonbladets redaktion in i historien.

För det här är svårt: Hur berättar man om ett 14-årigt suicidalt barn, utan att utsätta barnet för nya övergrepp?

Illustratören Jenny Svenberg Bunnel satt med på mötet och knäckte berättarkoden.

foto : magnus wennman : byline: jenny svenberg bunnel
Jenny Svenberg Bunnel knäckte berättarkoden. FOTO: Magnus Wennman

– Det var ju ett speciellt material Kerstin visade oss. Väldigt känsligt och det behövdes en lika känslig inramning. När jag hörde Kerstin berätta för oss om ”Josefin” fastnade jag för hennes röst. Man vill lyssna till den. Att följa Kerstins resa genom materialet kunde bli den inramning historien krävde, säger Jenny Svenberg Bunnel.

I gruppen bestämdes att göra ett försök. Kerstin skrev ner storyn och läste in.

Jenny Svenberg Bunnel lyssnade och tog berättelsen vidare genom teckningar och animationer. Magnus Wennman, prisbelönt fotograf, tillförde sitt perspektiv och bidrog med ett helt nytt bildtänk. Sedan vävdes teckningarna in i det filmade.

– Vi arbetade ganska associativt och med metaforer. Att redogöra för exakta platser och miljöer är inte alltid det viktigaste. Vi ville att bilderna bara försiktigt skulle guida och att det samtidigt skulle finnas plats för tittaren och lyssnarens egna bilder. Kerstins text skulle ligga främst.

TV-reportern Angelica Karlsson fanns tidigt med i processen för att bidra med tv-inslag.

– Det kändes svettigt, säger Kerstin Weigl, så här hade vi aldrig gjort förut. Skulle vi verkligen väcka något engagemang genom att jag långsamt bara berättar historien om Josefin till teckningar och filmsekvenser. Men vi testade.

Resten är som man säger, historia.

Skärmdump Weigls rep
Reportaget Så skapades ”Sveriges farligaste flicka” har hittills läst av 1,2 miljoner svenskar.

– Läsarna har verkligen visat sitt engagemang i den här frågan. Det gör mig glad, för frågan är så viktig, säger Kerstin Weigl.

Låt oss återkomma till siffrorna och först bara konstatera att makthavare omedelbart reagerat på avslöjandet om Josefin, hennes liv och socialtjänstens misslyckande – från ministern Åsa Regnér och nationella psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren till socialarbetare i kommuner och landsting. Alla har reagerat och kommenterat.

Minst ett tiotal lokaltidningar har tagit upp storyn, Rapport och SVT Morgon, Ekoredaktion och Studio Ett.

– SR och SVT fick en förhandsvisning av reportaget förra veckan och tillgång till en del av vårt bildmaterial. Vi brukar göra så när vi har något som vi tror kan väcka ett väldigt stort intresse och engagemang, säger Kerstin Weigl.

Och hennes mejl är full med berättelser liknande den om Josefin.

– Det är tyvärr så. Josefin är bara ett fall, men det finns fler barn i Sverige med liknande historier. Det visste vi innan, och det vet vi ännu säkrare i dag, säger Kerstin Weigl.

Så till siffrorna.

Vid lunchtid i dag tisdag, alltså lite mer än ett dygn efter Aftonbladets första publiceringen har 1,2 miljoner läsare tagit del av historien om Josefin.

Under dagen i går fick filmen om Josefin över en halv miljon, 535 000, startade strömmar, tittare som tagit del av hennes öde.

Därtill har Angelica Karlssons och Kerstin Weigls nyhetsartiklar, vid sidan om reportaget, haft omkring 700 000 läsare. Totalt nästan två miljoner läsare.

Reportaget har nästan 8 000 interaktioner på Facebook och trailern har visats nästan 220 000 gånger.Inlägget i sig har nått över en halv miljon svenskar.

– Jag förstod att det skulle bli ett engagemang. Sådana här historier brukar engagera. Men så här starkt… det visste jag inte, säger Kerstin Weigl.

Kerstin Weigl belönades 2015 med prestigefyllda Lukas Bonniers stora journalistpris ”för att hon genom sitt outtröttliga grävande blottlägger ett av samhällets dolda katastrofområden”.

Petter Ovander

Bilden på Maha gav första pris till Magnus Wennman

av Petter Ovander
foto : magnus wennman/aftonbladet a handout photo made available by the world press photo (wpp) organization on 13 february 2017 shows a picture by aftonbladet photographer magnus wennman that won the people - first prize, singles award of the 60th annual world press photo contest, it was announced by the wpp foundation in amsterdam, the netherlands on 13 february 2017. people - first prize, singles © magnus wennman, aftonbladet title: what isis left behind caption: five-year-old maha and her family fled from the village hawija outside mosul, iraq, seven days ago. the fear of so-called islamic state and the lack of food forced them to leave their home, her mother says. now maha lays on a dirty mattress in the overcrowded transit center in debaga's refugee camp. 'i do not dream and i'm not afraid of anything anymore,' maha says quietly while her mother's hand strokes her hair. after two years under islamic state control, iraqi and kurdish troops launched an operation in october 2016 to retake iraq's,
Femåriga Maha i ett flyktingläger i Irak. Aftonbladet-fotografen Magnus Wennmans bild tog hem första pris i prestigefulla World Press Photo, i klassen People, Single. Den är nu en del av hans uppmärksammade bildreportage Där barnen sover. FOTO: Magnus Wennman

Femåriga Maha och hennes familj har precis lyckats fly undan IS när Magnus Wennman möter dem i ett transittält i flyktinglägret i Debaga i Irak.

Det var den 18 september.

Mahas mamma stryker sin dotter över håret när Magnus Wennman tar bilden som nu vunnit klassen People i prestigefyllda World Press Photo.

Det var på en resa till Irak i höstas, tillsammans med Aftonbladets reporter Erik Wiman, som Magnus Wennman besökte flyktinglägret i Debaga. De två var i första hand i Irak för att skilda de irakiska och kurdiska truppernas offensiv mot IS som då inletts.

Magnus Wennman
Magnus Wennman.

– Den här bilden går lite utanför just det uppdraget. Bilden är en fortsättning på mitt reportage Där barnen sover, säger Magnus Wennman.

Han brukar göra så.

– Samtidigt som jag jobbar med nyheter försöker jag hitta nya bilder på barn som sover, att lägga till i reportaget.

Maha och hennes familj hade några dagar tidigare lyckats fly sin hemby Hawija som då ännu kontrollerades av IS. Rädslan för IS och bristen på mat tvingade dem att lämna hemmet.

– Jag drömmer inte och jag är inte rädd för någonting längre, sa Maha tyst medan hennes mamma strök henne över håret i transittältet där familjen först fick skydd.

Nu belönas Magnus Wennman med första pris i klassen People, Single.

– Det är förstås väldigt hedrande att att bli uppmärksammad. Men mest av allt är World Press Photo en fantastiskt plattform för att få bilden spridd över världen. Och det är det viktigaste – att bilderna får spridning, att folk ser dem, berörs och förstår vad som händer i världen, säger Magnus Wennman. 

World Press Photo är världens mest prestigefulla tävlingen för bildjournalistik och det är femte gången Magnus Wennman, som beskrivs som Sveriges tyngst meriterade bildjournalist, prisas av organisationen.

foto : burhan ozbilici : file - in this monday, dec. 19, 2016 file photo mevlut mert altintas shouts after shooting andrei karlov, right, the russian ambassador to turkey, at an art gallery in ankara, turkey. associated press photographer burhan ozbilici won the 2017 world press photo competition monday feb. 13, 2017 for the image. it was part of a series titled an assassination in turkey which also won the spot news - stories category, captured in the moments before and after altintas, an off-duty policeman, drew a handgun and shot karlov at a photo exhibition. (ap photo/burhan ozbilici, file)
World Press Photo of the Year togs hem av fotografen Burhan Ozbilici för den här bilden.

Vad är på gång nu, Magnus?

– I dag har vi publicerat vår film om ”Sveriges farligaste flicka”. Det är viktigast att berätta  just nu så den filmen vill jag att alla ska se. Vi har tagit ett helt nytt och unikt grepp när det gäller bildjournalistik. Kerstin Weigl berättar storyn, jag har tagit bilderna och Jenny Svenberg Bunnel har tillfört fantastiska teckningar och en redigering som gör att vi kan berätta om den här flickan på ett nytt sätt.

Titeln World Press Photo of the Year togs hem av fotografen Burhan Ozbilici för bilden av en skrikande Mevlüt Mert Altıntaş, strax efter att han skjutit ihjäl Rysslands ambassadör i Turkiet.

Petter Ovander

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktörer: Erik Melin och Anna-Cajsa Torkelsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB