Startsida / Inlägg

Unga väljer Aftonbladet – unik position i världen

av Petter Ovander

Det är möjligt att du just nu sitter och läser den här texten i mobilen.

Om du är lite yngre är det högst sannolikt.

Och om du är tonåring kanske du önskar att den här texten aldrig skrivits. Du vill helst ta del av det här i ett videoklipp.

Det är dags för sjätte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om våra medievanor. Var vi står i dag – och om medias utmaningar i en ständigt förändrad framtid.

balk_hangmedEn sak vet vi säkert. Vi vet ingenting om framtiden. Den redaktör som i dag har svaret på frågan hur vi tar del av nyheter och journalistik om, låt säga, fem år kan sova lugnt.

Men det är det ingen som vet och därför heller ingen som gör.

Det är bara att blicka tillbaka några år. Hur hade du läst den här texten för fem år sedan?

Och var?

Och när?

Inte som i dag. Förmodligen hade du då läst texten på din datorskärm. Som var placerad på ett bord. I dag läser de flesta den här texten i sin mobil. Kanske i bussen på väg hem från jobbet. Eller i sängen. Eller på en bänk i solen. Eller framför tv:n. Eller…

Frågan blir då: Hur tar du del av innehållet i den här texten 2022? Och var? Och när?

***

Skärmavbild 2017-02-17 kl. 09.55.31
Ungdomsbarometern ger en del av svaren på våra medievanor i dag – och vart vi är på väg.

Vi kan ana några av svaren på frågorna om framtiden i den senaste kartläggningen från Ungdomsbarometern, som under vintern tittat närmare på hur unga och vuxna i Sverige tar del av nyheter.

Först bara lite grundläggande fakta.

Det är som vanligt fler vuxna än unga som dagligen läser eller tittar på nyheter. Så långt inget nytt.

Samtidigt förändras nu våra vanor snabbt från år till år.

Allt fler väljer att titta och lyssna på nyheter, i stället för att läsa dem.

Det gäller både unga och vuxna.

Vi går alltså mot att allt mer ta del av nyheter i form av rörlig bild och ljud och från att läsa skrivna artiklar.

Peder Gunnarsson, Ungdomsbarometern
Konkurrensen om läsarna har aldrig har varit hårdare än i dag, konstaterar Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern. Men han ser samtidigt Aftonbladets förmåga att förändra sig i takt med publiken hittills har skapat en fantastisk position.

– Det är för tidigt att säga hur stor den här förflyttningen mot rörlig bild blir – men helt klart är att våra vanor redan har påverkats av ett snabbt växande utbud, säger Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern.

Och konstaterar samtidigt att Facebook vet att rörlig bild får människor att stanna längre på plattformen och därför agerar på det.

Peder Gunnarson ser också att podcasts ökar, särskilt bland unga. Det formatet börjar mogna, bland annat som fördjupning.

– Men vanligaste svaret är fortfarande att man helst läser nyheter. Texter har ju en fördel i att man kan skumma den. Det är tidseffektivt, säger Peder Gunnarson.

***

Aftonbladet jobbade under 176 år med papperstidningen i fokus, man kan säga att strategin var Print First allt sedan Lars Johan Hiertas dagar.

2011 ställdes denna strategi på ända.

Det var inte längre papperstidningen som sattes främst och devisen ändrades till Online First.

Det funkade något år. Nu är det Mobile First som gäller.

Det är – i dag – en bra strategi.

Utvecklingen mot mobilen bekräftas av Ungdomsbarometern. Mobilen är i dag den solklart viktigaste källan till nyheter för unga nyhetskonsumenter.

41 procent i åldern 15 till 24 år föredrar i dag att läsa nyheter i mobilen. Och de blir stadigt fler. 2016 ökade de med tre procentenheter och Ungdomsbarometern ser samma ökning hos vuxna mellan 25 och 49 år, även om det är från en lägre nivå.

Att läsa nyheter på datorn gör vi samtidigt allt mer sällan. Tydligast är den här minskningen hos vuxna där datorn klart tappar attraktionskraft. Bland de yngsta har den aldrig ens varit attraktiv.

Vi går alltså alltmer mot att använda mobilen som primär nyhetskälla.

27 procent av de unga i dag får i princip alla sina nyheter först i mobilen.

Räknar vi dessutom in de unga som får de flesta nyheter först i mobilen är siffran 65 procent.

Vuxna är ännu inte lika mobila, men ändå nås 41 procent av de vuxna av alla eller de flesta nyheterna först i mobilen.

Hisnande siffror jämfört med för några år sedan.

Och allt fler använder sig av så kallade push-notiser, nyhetsflashar, för att hålla sig uppdaterade på vad som händer i världen.

– Att mobilen blivit en viktig nyhetskälla är naturligt, mobilen har vi ju alltid med oss, säger Peder Gunnarson. Det är genom den vi först nås av nyheter.

Facebook, och till viss del andra sociala medier, driver samtidigt på utvecklingen mot mobilen som nyhetskälla.

– Det gäller särskilt bland unga och särskilt för att det pratas mycket om nyheter i sociala medier. För många är Facebook ett viktigt redskap att hålla koll på nyhetshändelser i Sverige och ännu mer i världen. Och hela Facebooks grundtanke är ju att ge användarna svar på frågan ”vad händer nu?”.

***

Samtidigt som mobilen blir allt viktigare som redskap för att få nyheter blir alltså sociala medier allt viktigare som källa.

I dag använder sig 82 procent av läsarna av Facebook – ännu fler bland de yngre. 39 procent av de unga säger att de i dag får alla eller de flesta av sina nyheter via sociala medier. Och för tre av tio svenskar mellan 15 och 49 är Facebook ganska eller mycket viktigt för att hålla koll på nyheter.

Påfallande många använder också Youtube, Messenger, Instagram och Snapchat.

En del av publiken har gått från att surfa in på tidningarnas hemsidor eller appar mot att nöja sig med att få de nyheter som dyker upp i deras flöden i sociala medier.

– Facebook är ingenting utan användare och innehåll. Därför är det avgörande för Facebook att fylla sin plattform med relevant innehåll. Men vad många uppfattar som relevant innehåll, är inte nödvändigtvis objektiv – eller ens sann – nyhetsrapportering. Vi har ju ett presidentval som fått ett utfall som till del beror på att människor lever i olika bilder av verkligheten. När en aktör som Facebook inte tar ett tydligt publicistiskt ansvar är det exempelvis lätt att osanningar sprids och får fotfäste snabbt, säger Peder Gunnarson.

– Vi ser nu att vi är på väg mot en punkt där faktagranskning och objektivitet får en mer framskjuten position i mångas medvetande och som nu ger traditionella medier en allt viktigare roll att fylla.

***

Möjligen en mörk framtid för traditionella media som är vana att sälja sina tidningar och prenumerationer och den vägen betala sin journalistik.

Men inte nattsvart.

Ungdomsbarometern har grottat ner sig i vilken roll svenska nyhetsaktörer fyller för svenska folkets nyhetsinhämtning.

Och nio av tio säger sig uppleva att minst en aktör fortfarande fyller en viktigt roll.

Aftonbladet toppar listan utan konkurrens.

Och allra mest bland de yngre.

För 54 procent av Sveriges unga mellan 15 och 24 år fyller just Aftonbladet en viktig roll för att få nyheter.

– Aftonbladet har en unik position i sin starka direktrelation till sina läsare. Den positionen är det få andra mediehus i världen som har. Många är i stället helt beroende av Facebook för att få trafik, konstaterar Peder Gunnarson.

På andra plats kommer – licensfinansierade – Sveriges Television (31 procent av de unga), följt av TV4 och DN (28 procent) på delad tredjeplats.

När Ungdomsbarometern tittar närmare på hur unga huvudsakligen kommer i kontakt med innehåll från olika nyhetsaktörer en typisk dag svarar 63 procent att de i huvudsak besöker Aftonbladets sajt eller app.

14 procent svarar att de främst följer Aftonbladet i sociala medier och ytterligare 22 procent säger att Aftonbladet syns mycket utan att de följer tidningen aktivit.

– Den direktkontakt med publiken som Aftonbladet har är oerhört viktig, annars blir man som nyhetskälla lätt bara en i mängden. Det är inte många som kommer ihåg vem som var avsändaren på Facebook. Samtidigt är det viktigt, också för Aftonbladet, att möta publiken i sociala medier, säger Peder Gunnarson.

Om svenska folket bara får välja en svensk nyhetsförmedlare väljer var fjärde ung Aftonbladet och 16 procent av de äldre.

Lägger vi in alla åldrar toppar SVT listan på förstahandsvalet med 19 procent, följt av Aftonbladet med 18 procent.

Frågan är: Varför väljer de unga att gå till Aftonbladet?

Om du bara får välja en svensk nyhetskälla – vad väljer du?

Aftonbladet: 25 procent

SVT: 16 procent

TV4: 12 procent

DN: 12 procent

Omni: 7 procent

P3: 5 procent

SvD: 4 procent

G-P: 3 procent

Expressen: 2 procent

(Unga 15-24. Källa: Ungdomsbarometern 2016)

26 procent säger att det beror på att Aftonbladet alltid är först med de stora nyheterna.

Men det handlar också om en väl invand rutin för 48 procent av de unga (40 av de äldre), många väljer också Aftonbladet för att tidningen ger en bra överblick och har en bra sajt och app.

***

De yngre väljer också påfallande ofta att följa stora nyhetshändelser live, det vill säga: De håller sig uppdaterade om nyheten samtidigt som den inträffar och utvecklas.

Exemplen sådana nyheter har varit många senaste året. De tre största, när de unga rankar är:

  • Attentaten i Paris.
  • Attentatet i Nice
  • Presidentvalet i USA

Jämfört med äldre både läser yngre mer liveuppdateringar och ser mer rörligt innehåll vid stora nyhetshändelser. 71 procent följer stora nyhetshändelser via artiklar, uppdateringar och chattar, 56 procent ser livesändningar.

Också vid de här tillfällena tar Aftonbladet en tätposition. Vid stora nyhetshändelser väljer 47 procent av de unga att följa händelsen live hos Aftonbladet (38 av de äldre).

– Här visar Aftonbladet verkligen sina muskler. Unga söker sig i högre grad än vuxna till Aftonbladet vid stora nyhetshändelser, men samtidigt flåsar Facebook Aftonbladet i nacken.

I den äldre publiken kommer SVT som god tvåa – 31 procent väljer SVT – och TV4 tar tredjeplatsen med 23 procent.

Hos de yngre är bilden en annan. Både TV4 och SVT slås ut – av Facebook.

37 procent av 15- till 24-åringarna håller sig liveuppdaterade via den amerikanska onlinejätten.

Sex procentenheter fler än vad som går till SVT.

Vem kunde tro det för fem år sedan?

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

  • Tjänstgörande redaktörer: Karolina Strömbäck Horney och Fredrik Palmqvist
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB