Arkiv för February 2017

- Sida 2 av 2

Så föder SVT de amerikanska jättarna

av Magnus Ringman

Klockan 17.28 i måndags publicerade SVT en video på Facebook. Det var en bra nyhet, en intervju med nyss sparkade hockeytränaren Pelle Hånberg i Karlskrona.
Redaktören i tv-huset tryckte på publicera strax efter att kollegan på Blekinge Läns Tidning lagt ut samma nyhet på BLT:s Facebooksida med länk till artikeln.
Det kan tyckas vara en struntsak.
Det är det inte.
Det är jackpot för Facebook – och ett slag mot medieföretag som kämpar för sin överlevnad.
Det är dags för femte avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.
I dag: Om ett SVT som tänjer på regler och snedvrider konkurrensen – med licensbetalarnas pengar.

balk_hangmed

Mediaföretag över hela världen kämpar i dag för sin överlevnad. Allt fler konsumerar allt mer nyheter online – men allt färre betalar för journalistiken.
Strukturomvandlingen – från betald journalistik i papperstidningar till gratis journalistik på nätet – har redan skördat sina första svenska offer. Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna har gått graven.
Parallellt med kampen om att få läsarna att betala för journalistiken, slåss mediaföretagen om de annonspengar som till en del kan finansiera gratisjournalistiken.
Ett slag som just nu leds av två amerikanska globala onlinejättar, Google och Facebook.
Allt det här känner vi till.
Men hoten mot de svenska mediaföretagen kommer inte bara från Google och Facebook.
Det kommer också från två svenska public service-företag, SVT och Sveriges Radio.
Både SVT och SR, vars uppdrag egentligen är att sända tv och radio, har börjat arbeta som klassiska tidningsredaktioner. De skriver texter tar bilder och publicerar i mobilen. Och gör allt de kan för att sprida sitt nya innehåll i sociala medier.

Erik Carlsson
Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet. Foto: Carolina Byrmo

Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet, ser det varje dag. Hur SVT gång på gång publicerar inlägg på Facebook, Snapchat och Instagram.
Och han ser inga problem med att public service-företagen marknadsför sina program i sociala medier. Det står dem fritt och är inget direkt hot mot andra mediaföretag.
Det är när de skickar ut sina nyheter, snarlika och i konkurrens med andra mediaaktörers, i det sociala nätverket det blir ett problem.
För Aftonbladet.
Och alla andra tidningar i Media-Sverige.
SVT har i dag runt 60 Facebook-sidor och är just i detta nu en av de mest aktiva leverantörerna av innehåll till den amerikanske onlinejätten.
De publicerar video-inslag och sänder live. De erbjuder tittarna att ta del av nyheter från världen, Sverige och sina lokala stationer utan att tittaren ens behöva lämna Facebook.
Och utan att tittarna tvingas titta på annonser för att betala journalistiken.
För allt finansieras med licenspengar.
I dag får SVT, SR och UR tillsammans 8,1 miljarder kronor.

Så vad är det egentligen som händer när ett public service-företag som SVT lierar sig med en jätte som Facebook?

Låt oss gå tillbaka till nyheten om hockeytränaren Pelle Hånberg som exempel.
Klockan 16.20 i måndags lägger redaktören på Blekinge Läns tidning ut nyheten på BLT:s Facebooksida.

BLT & SVT
BLT:s länkade artikel om Pelle Hånberg till vänster. Till höger: SVT:s inslag om samme Hånberg som publiceras direkt på Facebooks plattform.

Texten är länkad i inlägget.
Med ett knapptryck hamnar BLT:s följare på tidningens sajt.
En timme senare är reportern på SVT Nyheter Blekinge klara med sin story.
Klockan 17.28 publicerar SVT videointervjun på Facebooks plattform.
Inslaget spelas upp på Facebook. Tittaren behöver inte klicka vidare.
Här i ligger skillnaden.
Facebookföljaren som nås av SVT:s inlägg är hela tiden kvar på Facebook.
BLT:s följare hamnar på tidningens hemsida för att kunna ta del av innehållet.
I BLT-fallet går trafiken, annonspengarna och den så viktiga kunskapen om läsaren till BLT.
I SVT-fallet stannar trafiken, annonspengarna och kunskapen om tittaren – hos Facebook.
Här är problemets kärna.

Mimmi Karlsson-Bernfalk
Mimmi Karlsson Bernfalk, chefredaktör för Blekinge läns tidning. FOTO: Marcus Palmgren

Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör på BLT, är kluven inför konkurrensen från SVT. Å ena sidan, säger hon, är det bra ju fler journalister det finns på en ort.
– Men det blir ett problem när SVT är så här offensiva. Det blir en konflikt, vi måste kämpa för vår överlevnad. Vi måste ha trafik på vår sajt och synas i sociala medier för att nå ut och få pengar till vår journalistik.
– Men public service behöver inte kämpa på våra villkor. De gör livet svårare för oss, de behöver inte ha många klick eller många likes för att överleva. För oss är det en krass verklighet. Det känns som vi spelar på två olika planhalvor.
Hon beskriver lokaltidningen som den lilla mörten i ekosystemet.
– Det är ofta lokaltidningarna som bidrar till journalistiken i lokalradio och lokal-tv. Vi tar fram nyheter, de kan göra rewrites på det vi publicerar.

Exemplet från Blekinge är förstås en något förenklad bild av en mycket komplex verklighet.
Men faktum kvarstår.
SVT pumpar ut material snarlikt det som tidningar som Aftonbladet och BLT producerar på Mark Zuckerbergs Facebook-plattform.
En del av de licenspengar SVT får in betalas dessutom direkt till Zuckerberg för att locka över publik från konkurrenterna.
Erik Carlsson tar upp ett exempel som ligger honom nära.
Sportbladet.
SVT köpte nyligen utrymme på Facebook och riktade det rakt till den målgrupp de just då ville nå ut till och locka över till SVT – Sportbladets 213 000 Facebook-följare.
– Är det ok? frågar han retoriskt.
Erik Carlsson har också sett hur SVT sponsrat mängder med inlägg det senaste året. Alltså betalat en amerikansk onlinejätte för att nå svenska Facebook-användare och i ett längre perspektiv slå undan benen för svenska mediaföretag.
Ibland sponsrar SVT nyheter, ibland direktvideo, ibland sporträttigheter. En gång sponsrade SVT en Facebook-bild till minne för offren av terrorattacken i Trollhättan.

Det här är en ytterst känslig fråga för public service. SVT har att förhålla sig till sitt sändningstillstånd.
I ett internt SVT-dokument Aftonbladet Inifrån tagit del av ger SVT-ledningen instruktioner till medarbetarna hur de ska svara på den kritik som nu riktas mot företaget.
Ur dokumentet:
”Den här frågan dyker upp då och då. Så här svarade jag på apropå just den här tweeten häromdan:
Generellt ger SVT inte bort innehåll i sociala medier – det vi publicerar på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube läggs ut där i marknadsföringssyfte.
Det fyller i stort sett samma funktion som annat material vi tar fram i marknadsföringssyfte; som traliers, stortavlor och annonskampanjer.”
Det är mot den här bakgrunden vi ska se SVT:s Facebookinlägg om Pelle Hånberg i Karlskrona.

SVT:s sociala medier-strategi är framgångsrik.
Lokaltidningar tvingas konkurrera med SVT:s lokala stationer om att locka tittare – och läsare – till nyheter i sina närområden.
Rikstidningar tvingas konkurrera med SVT om breaking news, sport- och nöjesnyheter.
Medan Facebook tjänar pengar på SVT:s innehåll och vid en del tillfällen driver läsare till SVT:s sajter.
SVT fortsätter att utveckla samarbetet.
Bara den senaste månaden har SVT vid minst fem tillfällen använt sig av Facebooks nya tjänst livevideo.
Erik Carlsson räknar upp USA-valet, Melodifestivalens startfält, JVM, lokala nyheter och X games.
Bra för Facebook och kul för SVT.
Men på sikt en katastrof för alla de mediaföretag som inte kan finansiera sin journalistik med trygga licenspengar.

Att SVT lägger ut sitt innehåll i sociala medier är guld för Facebook vars svaga punkt är just att de inte har något eget innehåll – men nu får det gratis, betalt av svenska licensavgifter.
SVT bygger sitt varumärke och Facebook knyter SVT:s publik allt hårdare till sig.
– SVT levererar ju exakt vad Facebook vill ha. De vill ju att mediaföretag ska lägga sina nyheter direkt på deras plattform och att de aldrig ska behöva lämna Facebook, säger Erik Carlsson.
Facebook blir ett internet i internet. En plats där alla hänger och som ingen behöver lämna – för allt finns ju där.
Och i takt med att SVT lägger ut sitt innehåll direkt på Facebook stryper den amerikanska onlinejätten med algoritmer trafiken till de medieföretag som förvisso publicerar sig hos dem – men länkar till sina egna sajter i en stilla förhoppningen om att den vägen nå läsare och tittare.

Det finns ytterligare en amerikansk onlinejätte som SVT, men också Sveriges Radio, nu närmat sig – Google.
– Det är kanske det värsta av allt. Att public service gått med i Google AMP. Det är som att de skulle publicera Instant articles hos Facebook och helt omöjligt för oss andra att konkurrera mot, säger Erik Carlsson.
Google erbjuder med AMP tidningar och tv-stationer en deal: Skicka ditt innehåll till oss, vi lägger det högt, låter det laddas upp snabbare – och så delar vi 70/30 på annonspengarna.
Kan låta lockande, men är en riskfylld affär för tidningar som behöver varje annonskrona för att producera journalistik.
För SVT – som inte har några annonspengar att ta hänsyn till – är Google AMP dock helt riskfritt.

Petter Ovander


balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Kvinna åtalas för hot mot reportrar

av Magnus Ringman

Den 54-åriga kvinnan hotade att döda två reportrar på Aftonbladet.

Nu åtalas hon vid Stockholms tingsrätt.

– Det är viktigt att hot mot journalister går till åtal och domstol, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Det var i augusti förra året som det kom tre mejl till två reportrar på Aftonbladet. Texten i mejlen osar av hat och rasism. ”Vi ska döda er, vår tid kommer” skriver brevskrivaren bland annat i mejlen.

Skärmavbild 2017-02-09 kl. 15.05.58
Åtalet

Aftonbladet lyckades ta reda på kvinnans identitet och polisanmälde hotet.

Hotet kom från en 54-årig kvinna, bosatt i norra Sverige. Hon är tidigare dömd för lindriga brott.

I veckan beslutade kammaråklagare Malin Arentoft att åtala 54-åringen för olaga hot. Själv erkänner kvinnan att det var hon som skickade mejlet, men förnekar brott.

LISA_RÖSTLUND
Lisa Röstlund

– Det känns viktigt att ett sådant här fall prövas i domstol, säger Lisa Röstlund, en av de hotade reportrarna.

– Alla vi som jobbar på stora redaktioner vet att det kommer hot så fort vi skriver om ämnen som rör flyktingar.

Det är ovanligt att olaga hot mot journalister går till åtal. Bevisläget är ofta svårt. På senare tid har polisen – på initiativ av rikspolischef Dan Eliasson – prioriterat brott mot journalister eftersom det ses som ett angrepp på demokrati och yttrandefrihet.

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén tycker att rikspolischefens initiativ är bra.

– Vi måste få stopp på den här typen av hot. Min känsla är att hot och kränkningar mot journalister ökar i omfattning och så måste samhället reagera med kraft. Förhoppningsvis kan händelser som denna stävja liknande brott i framtiden, säger Sofia Olsson Olsén.

Tidigare i veckan dömdes en man till två månaders fängelse efter hot mot Gefle Dagbladets chefredaktör Anna Gullberg. Samma dag dömdes en annan man till villkorlig dom och dagsböter för grovt förtal av Patrik Oksanen,  politisk redaktör på Hudiksvalls tidning.

Så sent som i dag polisanmälde Aftonbladet ett annat hot som riktades mot en av våra reportrar.

Magnus Ringman

SVT snedvrider konkurrensen

av Magnus Ringman

Sveriges television AB får årligen 8,1 miljarder kronor i licenspengar från staten.

Delar av pengarna används för att stärka Facebooks konkurrenskraft.

Sofia Olsson Olsén
Sofia Olsson Olsén
Jeanette Gustafsdotter
Jeanette Gustafsdotter

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén och Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter uppmanar i dag på Dagens Nyheters debattsida kulturminister Alice Bah Kuhnke att agera.

Läs artikeln här.

 

 

Bäckström Lerneby: ”Aftonbladet är det mediahus där man ska jobba”

av Petter Ovander
Johanna Bäckström Lerneby blir ny krimredaktör på Aftonbladet. Hon har en bakgrund som kriminalreporter, grävare och författare och belönades 2015 med Stora journalistpriset i kategorin ”Årets berättare”. FOTO: Sofia Nahringbauer
Johanna Bäckström Lerneby blir ny krimredaktör på Aftonbladet. Hon har en bakgrund som kriminalreporter, grävare och författare och belönades 2015 med Stora journalistpriset i kategorin ”Årets berättare”. FOTO: Sofia Nahringbauer

Johanna Bäckström Lerneby blir i vår ny krim-redaktör och chef för Aftonbladets rättsredaktion.

– Att få chans att leda några av Sveriges bästa kriminalreportrar är ett drömjobb för mig, säger hon.

Hon kommer närmast från en tjänst på som publiceringsledare på SVT Sport, men har en bakgrund som kriminalreporter, grävande journalist och författare.

2015 belönades hon med Stora journalistpriset i kategorin ”Årets berättare”.

– Vi är väldigt stolta över rekryteringen av Johanna Bäckström Lerneby. Hennes journalistiska erfarenhet och kompetens blir en stor tillgång och kommer att och utveckla vår journalistik ytterligare, säger redaktionschef Håkan Andreasson.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. hŒkan andreasson, redaktionschef foto: gustav mŒrtensson
Aftonbladets redaktionschef Håkan Andreasson. FOTO: Gustav Mårtensson

Johanna Bäckström Lerneby säger att hon nu går från ett roligt jobb till ett annat:

– Om man som jag gillar att driva nyhetsarbete digitalt, både med snabbhet och djup, så är Aftonbladet det mediahus där man ska jobba. Aftonbladet är bäst i Norden på den typen av journalistik och en intressant arbetsplats som vågar prova nya berättargrepp och har en spännande tv-utveckling.

–  Det är i kriminaljournalistiken jag har mitt hjärta. Att då få chans att leda några av Sveriges bästa kriminalreportrar är ett drömjobb för mig. Det är en tjänst som är omöjlig att tacka nej till.

Johanna Bäckström Lerneby började sin journalistbana på Norrbottens-Kurirens 1992. 1996 anställdes hon som redaktör och reporter på Göteborgs-Posten, de sista fem åren som kriminalreporter.

2008 började Johanna Bäckström Lerneby på SVT:s  Uppdrag granskning, med ett kortare avbrott 2010 som reporter på SVT Västnytt och som Rapports reporter i Göteborg och 2012 som SVT:s Europakorrespondent i Bryssel. Sedan 2015 har hon arbetat som publiceringsledare på SVT Sport.

I september 2013 kom hon ut med boken ”Handelsvara: Kvinna”, ett granskande reportage om trafficking och om hur det gick till när en ung tvåbarnsmor från Rumänien hamnade på gatan och började sälja sex i Göteborg.

2015 tilldelades Johanna Bäckström Lerneby Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare för Filter-reportaget ”Att skapa ett monster”. I sin motivering skrev juryn bland annat: ”För ett skoningslöst reportage som med genial dramaturgi förädlar och fördjupar genren kriminaljournalistik”. Hon har också nominerats till Grävande Journalisters Guldspaden fem gånger i olika klasser och vunnit två.

Petter Ovander

Aftonbladet står starkt

av Petter Ovander

Aftonbladet fortsätter att stå starkt i strukturomvandlingen på mediemarknaden och befäster sin position som Sveriges ledande mediehus.
Vinsten 2016 blev 236 miljoner kronor – en ökning med tre miljoner från 2015.

aftonbladet fŒr ny publisher, sofia olsson olsén, journalist sverige chefredaktšr aftonbladet,
Sofia Olsson Olsén är nöjd: – Aftonbladet leder strukturomvandlingen i branschen och har samtidigt god och ökande lönsamhet, säger hon.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd, på Aftonbladet är nöjd:
– Aftonbladet levererar ett starkt resultat för både helåret och fjärde kvartalet. Vi leder strukturomvandlingen i branschen och har samtidigt god och ökande lönsamhet i vår affär, säger hon.

Totalt omsatte Aftonbladet 1,9 miljarder, i nivå med tidigare år, och ökar vinsten från 233 miljoner 2015 till 236 miljoner 2016.

– Under året har vi utvecklat produkten ytterligare. Sedan i höstas använder vi Schibsted Media Platform vilket ökat användarupplevelsen. Produktutvecklingen kommer att fortsätta under året, säger Sofia Olsson Olsén.

– Vårt ökade fokus på den digitala prenumerationsaffären har gett tydligt resultat. I slutet av året var Aftonbladet Plus kundbas rekordstor med över en kvarts miljon prenumeranter, en ökning med elva procent.

Den digitala kundbasen i Plus gör att Aftonbladet i dag är världsledande när det gäller digitala prenumerationer.

Den digitala tillväxten är fortsatt stark, främst driven av mobil och TV online och i dag kommer ungefär hälften av Aftonbladets intäkter från online – en mycket bra utveckling även ur ett internationellt perspektiv.

Även om Aftonbladet i första hand är en online-verksamhet är print fortsatt viktigt.

– Det strukturella tappet i print fortsätter, precis som för övriga branschen. Under 2016 har vi optimerat printorganisationen, för att få ökat fokus på produkten och affären, säger Sofia Olsson Olsén.

Petter Ovander

Aftonbladet blev lurad av tipsare

av Magnus Ringman

Ibland blir det fel.

En man trädde fram i Aftonbladet och hävdade att han fått ut 590 000 kronor när bankomaterna havererade i förra veckan.

Men det var en bluff.

media-20170206
Den felaktiga artikeln.

Aftonbladet fick tips om att en man i Malmö under flera timmar lyckats plocka ut 590 000 kronor från en bankomat. Mannen ställde upp med namn och bild i tidningen och poserade med sitt bankkort från Swedbank framför en uttagsmaskin.

Flera läsare reagerade på artikeln. Och nu står det klart att mannen hittat på historien.

Varför vet vi inte.

I söndags avpublicerades artikeln från Aftonbladets hemsida.

Aftonbladet publicerar årligen cirka 150 000 nyhetsartiklar. Det är mycket sällan som bluffartiklar slinker genom publiceringssystemet.

– Det är jätteovanligt att vi blir lurade på det här sättet, säger Lena Mellin, Aftonbladets ställföreträdande ansvarig utgivare.

Vid mindre fel så rättar vi omedelbart i den publicerade texten. Om det är större fel så publicerar vi en extra text i anslutning till ursprungsartikeln där vi talar om att det i en tidigare version funnits fel i rapporteringen. I riktigt allvarliga fall så kan vi också publicera en rättelse.

Magnus Ringman

 

Ryktet om papperstidningens död är starkt överdrivet

av Petter Ovander
foto : jonas forsberg : 170202 chauffšren tony nilsson kšr lŠngsta strŠckan šrnskšldsvik luleŒ 82 mil tor fšr att distribuera ut aftonbladet. foto: jonas forsberg / www.jfp.se
Örnsköldsvik kvart över tre i morse. Tony Nilsson lastar in 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Norrbotten. FOTO: Jonas Forsberg

Kvart över tre i morse lastade Tony Nilsson in nattens sista tidningsbunt i bilen och svängde ut på E4:an.

Framför honom låg 80 mil norrländsk landsväg och i lastrummet bakom 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Kiruna, Haparanda, Jokkmokk, ja en stor del av Norrbotten.

Ryktet om den tryckta tidningens död är starkt överdrivet. Aftonbladets papperstidning är en lönsam miljardaffär. Varje dag.

Det är dags för fjärde avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om papperstidningen, om trogna läsare och ett nytt sätt att göra tidning.

balk_hangmed

Några timmar senare och 53 mil söderut. Martin Wåhlstedt, printchef, sitter på Aftonbladets redaktion i Stockholm.

Han är nöjd.

Visst, upplagan sjunker (som för papperstidningar världen över – Indiens undantagna) men i en lite lugnare takt än för några år sedan.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt har skäl att vara nöjd. Papperstidningen är en miljardaffär som hittat sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Och genom noggranna analyser av läsarna, deras vanor och ovanor, problem och glädjeämnen, har han och gänget bakom print (branschspråk för den tryckta tidningen) hittat den grupp svenskar som fortfarande vill läsa sin tidning på papper.

De är för dem de nu varje dag gör tidningen.

Martin Wåhlstedt beskriver sina läsare som 55+. Vanliga svenska män och kvinnor som gillar Aftonbladet och älskar papperstidningen.

Han berättar om en mer mogen publik jämfört med den genomsnittlige Aftonbladetläsaren online. Folk som gillar, och i många år gillat, att köpa och bläddra i en tidning.

De vill få en välformulerad och sansad bild av verkligheten. De vill ha analyser och perspektiv – men också förströelse och underhållning.

Nu görs journalistik som engagerar dem och är relevanta för dem.

Svårare än så behöver det inte vara.

***

Papperstidningens roll som nyhetsbärare är sedan länge ett avslutat kapitel. Den rollen har övertagits av desktop och, framför allt, mobiler.

I dag är papperstidningens roll att ge läsarna en omsorgsfullt utvald och begripligt redigerad bild av verkligheten i Sverige och världen.

Inte minst viktigt i det ständiga brus av nyheter på nätet vi lever med i Sverige idag, konstaterar Martin Wåhlstedt.

– Vi överöses av så mycket spridda skurar av nyheter. I den världen fyller papperstidningen en viktig funktion.

Affärsområdet Print omsätter i dag cirka en miljard kronor per år och är en lönsam affär som bidrar starkt till Aftonbladets resultat.

Och papperstidningen går bättre än förväntat, tidningen levererar långt över förväntningarna både när det gäller upplaga och intäkter.

Därav det något överdrivna ryktet om papperstidningens död.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. linda murray, controllerchef,
Linda Murray Wennberg, controllerchef, konstaterar att papperstidningen levererar långt över förväntningarna. FOTO: Gustav Mårtensson

Linda Murray Wennberg, Aftonbladets controllerchef, är precis som Martin Wåhlstedt nöjd.

I dag ser hon hur ungefär hälften av Aftonbladets intäkter kommer från online – en mycket bra utveckling även ur ett internationellt perspektiv – men också att print är  oerhört viktig.

– Tack vara att papperstidningen är så lönsam hjälper den oss att finansiera våra digitala satsningar, den finansierar också den viktiga journalistiken som gör det möjligt för oss att vara nyhetsledande och rapportera på plats där det händer.

Lönsamheten från papperstidningen har också hjälpt till att bygga upp den digitala kundbasen i Plus, där Aftonbladet i dag är världsledande.

***

Den här affären hade förstås inte varit värd någonting utan medarbetare som just Tony Nilsson i Örnsköldsvik.

De senaste 30 åren har han kört ut tidningen till läsarna i Norrbotten. Två bilar kör från tryckeriet i Ö-vik till Luleå där tidningarna lastas om till mindre transporter för vidare färd ut över Norrbotten.

Tony Nilsson kör 80 mil tur och retur. Natt efter natt, 365 nätter om året. Jul, midsommar och nyår – tidningen ska ut.

Jo, han är ju ledig emellanåt förstås. De är flera chaufförer som delar på turen mellan Örnsköldsvik och Luleå.

Tony Nilsson går upp i svinottan. 02.20 ringer alarmet och någon halvtimme senare är han med bilen vid tryckeriet i Örnsköldsvik. Det bästa med jobbet? Friheten. Men, lägger han till, du måste ju gilla att vara för dig själv.

Han har hört om kolleger nere i Stockholm som tycker det är jobbigt att köra tio mil.

– Här uppe är det inte så. Det rullar på. Och så faller man in i böckernas värld. Man lyssnar ju på ljudböcker konstant.

Utöver tryckeriet i Örnsköldsvik trycks Aftonbladet i Göteborg och Södertälje. Totalt distribueras tidningen genom 308 billinjer ut över Sverige. De kör 3 900 mil varje dag och lämnar tidningsbuntar hos 8 500 återförsäljare.

Och i princip varje linje är lönsam.

***

Den här affären hade förstås heller inte varit värd någonting utan medarbetarna på redaktionen i Stockholm.

En printredaktion som just nu växer som en följd av det nygamla fokus som nu finns på papperstidningen.

Vid årsskiftet tillfördes sju nya nyhets- nöjesreportrar och redaktörer för att skapa och fortsätta utveckla Sveriges mest lästa kvällstidning på papper.

I dag arbetar cirka 60 personer i affärsområdet Print.

Utöver att skapa egen journalistik för sina specifika läsare tar de nu det bästa från den journalistik som görs – och fortfarande först publiceras – online på Aftonbladet.se och i mobilen och anpassar den till en klassisk prasslande kvällstidning. Det handlar om ett noga urval av välskrivna texter och en bildjournalistik som många gånger håller världsklass.

Men de gör mer än ”bara” en daglig klassisk kvällstidning.

Martin Wåhlstedt, återigen.

Han berättar om Sportbladets biblar, ”oerhört populära tidningar och starkt bidragande till de goda intäkterna”. Om specialmagasinen – och om de bilagor som återkommer vecka efter vecka, som Aftonbladet TV, Söndag och Klick!…

Biblarna
Specialmagasinen om Kent och Star Wars.

Specialmagasinen är inte något nytt, de har funnits några år, men ökat i betydelse och frekvens senaste tiden.

I dessa handlar det om att berätta om och gå på djupet i ämnen som kan intressera läsarna lite extra. Som tidningen om rockgruppen Kent inför deras sista spelning i december. Som djupdykningen i Star Wars inför premiären av Rouge One också det i december.

***

Det var i maj 2015 som papperstidningen och bilagorna blev ett eget affärsområde inom Aftonbladet. Fördelarna är flera.

• Dels ökat fokus på produkterna.

• Dels en rättvisande bild av tidningsekonomin.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt sammanfattar papperstidningen i tre ord: ”Vi mår bra”. Här med redigeraren Mattias Kling. Tillsammans med läsare och medarbetare gör de nu en tidning som engagerar och är relevant för just sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Martin Wåhlstedt sammanfattar det med tre meningar ”Vi mår bra. ”Vi har levererat goda resultat sedan vi skapades.” ”Vi ser en framtid.”

Så vad ligger närmast i den framtiden?

Just nu att få alla medarbetare på plats i nya lokaler strax intill Aftonbladets stora nyhetsdesk och nyhetsredaktionen på Kungsbron i Stockholm.

Ommöbleringen genomfördes i torsdags. Nu jobbar de framåt – med papperstidningens nya målgrupper i fokus.

Det kommer att synas. Redan i vår med ett nytt utvecklat Nöjesblad på fredagar, en tidning som produceras tillsammans med kulturredaktionen.

Återigen ett resultat av det senaste målgruppsarbetet där det kom fram att nöjesjournalistiken som tidigare fokuserat online inte föll papperstidningens läsare helt i smaken.

Självklart ska Aftonbladets trogna pappersläsare få vad de efterfrågar.

För papperstidningens framtid är värdefull.

Och ryktet om dess död starkt överdrivet.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sida 2 av 2
  • Tjänstgörande redaktörer: Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horney
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB