Startsida / Inlägg

Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

av Petter Ovander

Spotify har gjort det. Netflix och HBO likaså.

Lyckats ta betalt på nätet.

Men journalistiken släpar efter – även om Aftonbladet Plus var först och i dag anses ligga i framkant också i ett internationellt perspektiv.

Det är dags för åttonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om betaljournalistik på nätet. Om en kamp om läsarnas förtroende och lojalitet – och om hur en oberoende journalistik ska finansieras.

balk_hangmedKanske är det ett tidens tecken. När en president i Vita huset spyr sin galla över en journalistik som inte visar den egna världsbilden, talar om ”fake news”, myntar uttryck som ”alternative facts” och utmålar journalisterna som folkets fiende, så kommer en motreaktion.

Redaktörerna på New York Times såg det tydligt redan dagen efter presidentvalet.

Läsarna kom till dem.

Och den här gången var de villiga att betala för kvalitetsjournalistik.

Med Donald Trump i Vita huset efter en valkampanj till viss del orkestrerad av troll i sociala medier var det som att proppen gick ur.

Första veckorna efter presidentvalet ökade New York Times antalet betalande prenumeranter med 132 000 och sett över hela sista kvartalet fick New York Times 276 000 nya digitala prenumeranter – en ökning tio gånger större än motsvarande period året före.

***

ted-kudinoff
Plus redaktionelle chef Ted Kudinoff: – Vi har i dag ett kunnande i huset om hur vi kan driva Plus som är helt ovärderligt.

För Ted Kudinoff, redaktionell Pluschef på Aftonbladet, är steget mellan New York Times och Aftonbladet kortare än det i förstone kan synas.

Både New York Times och Aftonbladet har på sina marknader – och med olika modeller – varit framgångsrika. Båda anses vara pionjärer när det gäller att ta betalt för journalistik på nätet.

Aftonbladet var tidigt ute. Redan 2003, för snart 14 år sedan, skapades Plus i det som då hette Aftonbladet Nya Medier.

– Det har gett oss ett försprång gentemot konkurrenter och ett kunnande i huset som jag skulle säga är ovärderligt i dag, säger Ted Kudinoff.

Plus-redaktörerna har hunnit testa mycket – och gått på många smällar.

Kunskapen om läsarna, vad de vill ha och vad de är beredda att betala för, är i dag både djup och bred.

Aftonbladet har genom åren fått bra analyser av läsarna. Redaktörerna vet när artiklar om hälsa, bilar eller nyheter säljer bäst. De kan nu bryta ner den här kunskapen på timmar över dygnet och över veckans alla dagar.

***

Det finns två spår att välja för tidningar som vill låta läsarna betala för journalistik online. Den  ena, den Aftonbladet har i dag, kallas Freemium.

Freemium är ett teleskopord som bildats av engelskans free (gratis) och premium. Företag som tillämpar modellen är exempelvis Google, Spotify, Flickr och Pandora Internet Radio. Affärsmodellen fungerar genom att en bastjänst erbjuds gratis, möjligen reklamfinansierad. Därefter ser produktägaren till att tjänsten får stor spridning, och då tillhandahålls en premiumtjänst med fler funktioner och andra fördelar mot en kostnad. Uttrycket myntades i mars 2006 av riskkapitalisten Fred Wilson, som i ett blogginlägg beskrev modellen och sedan bad sina läsare om namnförslag. Källa: Wikipedia

Alla nyheter är gratis, öppna för alla.

All, nåja inte riktigt all, fördjupning är bakom en betalvägg – Plus.

– Det är den modell som de flesta kvällstidningar världen runt väljer. Aftonbladet har så stor direkttrafik och så stor annonsaffär, att vi skulle förlora på att sätta allt bakom en betalvägg. Med den här modellen kan vi kombinera att vara nyhetsledande och primär nyhetskälla med att ta betalt för journalistik som ligger lite utanför det direkta nyhetsflödet, säger Ted Kudinoff.

Den andra modellen kallas Metered.

Den finns i flera varianter men går i korthet ut på att några nyheter är gratis, säg sex i veckan, och vill du läsa fler du betala. Det är en modell som många morgontidningar väljer. Tidningar som inte har lika hög direkttrafik till sajten, bygger sin historia på prenumerationer, men har ett starkt varumärke som kan locka till köp.

Egentligen är det inget konstigt. Aftonbladet har allt sedan den första tidningen kom ut 1830 tagit betalt för journalistiken. Pengar som finansierat löner, distribution, produktutveckling och, så klart, sett till att tidningens journalister kunnat rapportera oberoende och initierat från hela världen, när det händer och där det händer.

Det är förstås kostnader som finns också i en digital värld och som omöjligt helt kan finansieras med annonser – allra minst när hela annonsaffären i dag utmanas av en handfull amerikanska IT-jättar.

***

peter-nelander
Peter Nelander, kommersiell chef för Aftonbladet Plus.

I dag arbetar 25 personer enbart med Aftonbladet Plus, med att skapa artiklar, reportage och guider och driva prenumerationsaffären. 16 journalister på redaktionen och ett tiotal medarbetare med specialistkompetens som stöd på affärssidan.

Redaktionen samarbetar också med ett tiotal frilansjournalister – och dagligen med reportrar på Aftonbladets övriga redaktioner.

Tillsammans producerar de omkring 500 artiklar i månaden, bara för Aftonbladets Plus-läsare.

De vårdar ömt relationen med läsarna och utvecklar teknik och marknadsföring för att få kunderna att stanna.

Plus – 59 kronor

i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sport- och nöjesevenemang och fria månader i streamingtjänster.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Magasinet Filter – digitalt magasin med populärkultur, långreportage och personporträtt.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt.

+ Månadens bok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

– Här är kanske den största utmaningen vi ser just nu, säger Peter Nelander, kommersiell Pluschef.

– Att få våra 250 000 prenumeranter att förstå allt de får. Alla nyhetsfördjupningar, guider, erbjudanden, bilagor, sport- och nöjesbiblar, e-tidningen, e-böcker. Allt…

De flesta nya prenumeranter kommer till Aftonbladet för att de vill läsa en specifik artikel. För att få  tillgång till denna betalar de en krona. Efter första månaden rullar prenumerationen till en kostnad av 59 kronor i månaden för Plus-kunder och 99 kronor för de som tecknat sig för Plus Premium.

Och det är först då det blir en affär för Aftonbladet.

Det betyder att Aftonbladets Plus-medarbetare har en månad på sig att övertyga den nya kunden om att det är värt att fortsätta som prenumerant.

Den prenumerant som inte tar del av innehållet i Plus hoppar nämligen lätt av.

Den prenumerant som inte ens ser innehållet i Plus hoppar med stor säkerhet av.

– Första månaden måste vi hinna upplysa kunden inte bara om allt de får, vi måste också få dem att ta del av vår journalistik, använda våra erbjudanden och se vilken nytta de har av att vara med i Plus, säger Peter Nelander.

***

Efter 14 år har man förstås hittat flera vägar för att få läsarna att stanna och fortsätta betala.

En väg är den datadrivna. Den bygger på analyser av läsarnas beteenden och vanor som grupp. Det gör att redaktörerna vet vilken typ av journalistik som funkar bäst vid olika tillfällen.

Det är stora skillnader i vad som fungerar en måndag klockan 7, en fredag klockan 20 och en lördag klockan 10.

– Vi vet att hälsa funkar tidigt på morgonen, att bil säljer bra på lördagar och relationstexter gärna läses på kvällar och nätter. Detta stämmer förstås inte 100 procent och bra grejer funkar ju jämt, men det är ändå något vi kan förhålla oss till, säger plusredaktören Elvira S Barsotti.

elivra barosotti
Plusredaktören Elvira S Barsotti publicerar artiklar, reportage och guider enligt en modell som syftar till att optimera läsning och försäljning. De analyser Aftonbladet kunnat göra av läsarnas vanor de senaste 14 åren är i dag ovärderliga och en förutsättning för att Plus har en ledande position i dag. Plus reporter Svante Lidén får i dag omedelbart svar på hur hans texter tas emot av läsarna. Foto: URBAN ANDERSSON

Ted Kudinoff ser tillbaka på åren han var ny på Aftonbladet. När han kom 2005 gjorde redaktörerna löp och banderoller (tidningsspråk för löpsedlar och förstasidor, red amn) men hade bara en vag aning om varför folk köpte på just de budskapen.

– I dag vet vi på sekunden om det vi gör går hem hos läsarna eller inte. Det kan vara tufft för reportrar att så direkt och brutalt få ett kvitto på om det som de skrivit funkar eller inte. Men det är fantastiskt roligt och spännande, säger han.

Nyhetsbrev, sportbladet
Nyhetsbrevet. Plus sportredaktör Emil K Lagnelius berättar för läsarna vad som är på gång. Ett viktigt sätt att skapa lojalitet för att behålla Plusläsarna.

En annan väg att behålla Plusläsare är nyhetsbrev från redaktörer och reportrar, brev som hjälper till att skapa lojalitet. Medarbetarnas engagemang smittar av sig på läsarna som tipsas om vad som är på gång och vad som.

Ted Kudinoff konstaterar att det är oerhört viktigt att prata med läsarna och, allra helst, få en dialog.

– En läsare som glömmer bort oss säger upp sin prenumeration. Om vi inte tagit hand om våra läsare hade vi inte varit där vi är i dag.

I dag har Plus en kvarts miljon prenumeranter. I ett internationellt perspektiv oerhört många. Och väldigt många fler än för bara några år sedan. De senaste tre åren har Aftonbladet satt fokus på Plus-affären, utökat både redaktionen och affärssidan och lyckats öka antalet prenumeranter med 30 000 om året.

– Men vi har utmaningar framåt. Konkurrenterna börjar vakna nu. Vi var länge ensamma på marknaden, säger Peter Nelander.

***

Det är på gott och ont. Att allt fler mediehus, i världen och i Sverige, börjar ta betalt för journalistik online gynnar branschen i stort och Aftonbladet Plus.

– Det ökar acceptansen att betala och det speglas i en helt annan optimism i dag hos våra kolleger i mediehus runt om i Europa. Det är stor skillnad jämfört med för bara ett par år sedan, säger Ted Kudinoff.

Samtidigt är det förstås fler tidningar som slåss om läsarna, vilket tvingar Aftonbladet att ytterligare vässa erbjudandet till läsarna.

Den spirande optimismen har lett till en ökad öppenhet och möjlighet till nya samarbeten. Aftonbladet jobbar i dag tätt tillsammans med flera andra mediehus i Europa, både med journalistisk och med att lära av varandra på affärssidan.

– Det är fantastiskt – men närmast otänkbart för några år sedan. Egentligen är det självklart. Vi delar samma utmaningar och det finns ju journalistik som kan publiceras i flera länder. Vi konkurrerar ju inte på den tyska marknaden, eller den danska och norska, säger Ted Kudinoff.

I dag samarbetar Aftonbladet Plus med norska VG, danska Ekstrabladet och tyska Bild. Men också med Svenska Dagbladet i Sverige.

– Det är självklart att det är bättre att samarbeta än konkurrera. Alla vinner ju på det.

***

Samtidigt. Både Peter Nelander och Ted Kudinoff återkommer till de utmaningarna som går parallellt med framtidstro, samarbete och optimism.

För verkligheten är komplex.

Och konkurrenterna i dag långt fler än de vi tidigare vant oss vid i tidningsbranschen.

Som de som redan lyckats – Spotify, Netflix och HBO.

De hjälpte till att bana väg för Plus. De såg till att köpviljan blev accepterad hos användarna. I dag är de också nya konkurrenter om konsumenternas pengar online.

Aftonbladet Plus är i dag en bärande digital affär – och en viktig väg för att säkra en fri oberoende journalistik i framtiden.

– Det är helt nödvändigt för oss och hela mediebranschen att också få intäkter från läsarna på nätet. Annars skulle vi vara helt beroende av annonskonjunkturer – som vi vet går upp och ner, säger Peter Nelander.

Petter Ovander

balk_hangmed

  • Tjänstgörande redaktörer: Karolina Strömbäck Horney och Fredrik Palmqvist
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB