Arkiv för March 2017

- Sida 2 av 2

Lösningen är DU, läsare

av Magnus Ringman

AUSTIN, Texas. Det låter som en självklarhet.

Det är läsaren, tittaren, användaren – välj det ord du tycker passar bäst – som ska rädda medierna.

Det är slutsatsen efter att ha lyssnat på en rad experter på världens största mediekonferens.

IMG_7494
Fd pressfotografen Ed Sackett.

Sinnebilden av strukturomvandlingen i medierna heter Ed Sackett.

Han är 56 år och kör sedan några år taxi i Texas huvudstad Austin. Bolaget heter Austin Ride och är en motsvarighet till Über – det vill säga den digitala tidens taxibolag med privata bilar och en app som växel.

Ed Sackett kör en hyfsat ny Hyundai.

Det är inte hans egen bil.

I 30 år arbetade han som fotograf på olika amerikanska dagstidningar, eller som ”photo journalist” som han själv säger. Redan 2008 kom strukturomvandlingen i medierna i kapp honom. Han förlorade jobbet på tidningen American Statesman – och har sedan dess inte lyckats komma tillbaka till mediebranschen.

Nu utbildar han sig till diakon – och kör taxi för att få ihop till levebrödet.

– Men jag kommer alltid att vara journalist, säger Ed Sackett och vänder sig om till mig precis när vi ska gå av bilen.

Han säger:

– För de gamla medierna handlar det bara om pengar, pengar, pengar. De måste förstå sitt demokratiska uppdrag. De måste börja lyssna på sina läsare.

Det är dag två på ”South by Southwest”, SXSW, världens största digitala mediekonferens. Vi är på Hyatt Regency hotell i Austin och på dagens program står viktiga frågor för massmedierna; adblockers som stoppar annonsvisningar, förhållandet till sociala medier, hur Facebook och livevideo påverkar journalistiken med mera.

campaign_Meredith-20150423040157265
Meredith Kopit Levien

På seminariet om adblockers är Meredith Kopit Levien, Executive vice president på The New York Times, bekymrad över utvecklingen. 20 procent av läsarna i USA nyttjar adblockers. Och antalet ökar närmast explosionsartat.

– Journalistik är dyrt och måste finansieras. Läsarna förstår inte alltid hur kvalitetsjournalistik framställs och vilka resurser som krävs för det, säger hon.

Många läsare tröttnar på jobbiga annonser som förföljer dem även på andra sajter. New York Times lanserade därför nyligen en kampanj som utbildar läsarna i hur journalistik finansieras. Syftet är att stärka relationen direkt med kunderna.

Det märks en viss bitterhet i panelen. Jason Kint, VD för branschorganisationen Digital Content Next, säger:

– De två mäktigaste aktörerna, Facebook och Google, är helt opåverkade av adblockers. Vi som försöker göra allting rätt blir klämda i mitten.

Slutsats: Adblockers är ett krig omöjligt att vinna. Stärk i stället relationen med kunden. Erbjudandet måste vara så oemotståndligt att användaren vill ha det – och vara villig att betala för det.

Det låter ungefär likadant på seminarium efter seminarium. De amerikanska medierna tycks nästan ha givit upp inför giganter som Facebook och Google. Det är därifrån trafiken till sajterna kommer.

USA/ SOCIALA MEDIER

62 % av amerikanerna får nyheterna genom sociala medier.

Källa: Pew research 2016

28 % av unga amerikaner har sociala medier som sin primära nyhetskälla.

Källa: Reuters 2016

 

 

Lymari Morales på Atlantic Media, som ger ut tidningen The Atlantic, berättar att direkttrafiken – det vill säga att läsaren skriver in tidningens adress direkt i browsern i stället för att länka via en sökmotor eller sociala medier – endast är 5 procent (!)

Det kan jämföras med Aftonbladets direkttrafik som är cirka 83 %, ofta ännu högre.

Direkttrafiken beskrivs lättast som tidningens guld. Den ger tidningen all viktig data om användarna – som i sin tur används till att förbättra erbjudandet till läsaren, men också ge mer kunskap till annonsörer.

I går föreläste även Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén om tidningens spännande resa från print till ett digitalt mediehus. För ett par år sedan var SvD mycket illa ute. Som värst var upplagetappet i papperstidningen minus 18 procent.

IMG_7513
Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén vid gårdagens konferens i Austin. Foto: Magnus Ringman

Då började Fredric Karén och hans medarbetare att strukturera om nyhetsarbetet och fokusera digitalt. Ett viktigt verktyg blev algoritmer för att sköta delar av den löpande nyhetsjournalistiken.

Produktionen av papperstidningen outsourcades.

Fredric Karéns 5 punkter:

• Tydlig strategi. Alla medarbetare måste förstå den.

• Investera i teknik och analys.

• Bygg en digital kultur.

• Använd / tro på data.

• Satsa på kvalitetsjournalistik.

– Det är det bästa som vi har gjort. Om print fortfarande präglade redaktionens arbete, så skulle många medarbetare fortsätta att jobba efter den gamla printlogiken. Nu kan vi helt fokusera digitalt och det är nödvändigt för framtiden, säger Fredric Karén.

Algoritmerna, datastyrningen av bland annat den digitala förstasidan, har inneburit frigjorda resurser åt journalistiken. Aldrig tidigare har Svenska Dagbladet fått så många journalistiska priser och utmärkelser som de senaste åren.

Således: fokus på innehållet.

Precis som taxichauffören Ed Sackett konstaterade:

– Medierna måste börja lyssna på sina läsare.

Magnus Ringman

 

Storslam för Aftonbladets fotograf Magnus Wennman

av Petter Ovander

LINKÖPING. När Magnus Wennman för sjunde gången äntrade scenen på Årets Bild i Linköping hade han gjort det ingen fotograf före honom lyckats med.

Vunnit sju förstapriser. Alla klasser han ställde upp i.

– Jag är förstås jättehedrad. Men vi skulle inte vara här om det inte vore för de människor vi berättar om. Det är bilderna som förtjänar uppmärksamhet, säger han.

magnus
Ingen är som Magnus Wennman. Totalt 57 priser i Årets Bild. Fem gånger utsedd till Årets fotograf. Han, som egentligen inte vill kalla sig pressfotograf. I går fick Sveriges tyngst meriterade fotograf ytterligare priser att sätta i hyllan. Foto: STEFAN JERREVÅNG

Ingen är som Magnus Wennman. Totalt 57 priser i Årets Bild. Fem gånger utsedd till Årets fotograf.  Han, som egentligen inte vill kalla sig pressfotograf.

– Jag är så stolt över att ha Magnus i vårt mycket duktiga fotograf-gäng. Stolt över att jag anställde honom på Dala-Demokraten och har kunnat följa honom genom alla dessa år. Han har en fantastisk förmåga att fånga och spegla ögonblick som ingen annan, vilket inte minst alla fina priser visar, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Magnus Wennman är visuell berättare.

Och det är med det perspektivet han har lagt grunden för den journalistik som fört hans bilder ut över världen.

Häromveckan tog han återigen hem förstapriset i prestigefyllda World Press Photo, en tävling han vunnit flera gånger tidigare. Internationellt har han dessutom 16 vinster i Picture of the Year och 11 priser i National Press Photographers Association. Bland annat.

Och nu. Storslam i Årets Bild.

– Det gör honom utan tvekan till Sveriges bästa fotograf. Men Magnus Wennman är fotograf på en internationell nivå. Han har vunnit alla stora internationella priser som går att vinna. Han är en av världens bästa fotografer och vi är oerhört stolta att ha honom här på Aftonbladets redaktion, säger Anne Kindahl, bildchef på Aftonbladet.

Årets Bild är Sveriges mest prestigefyllda bildtävling, arrangerad av Pressfotografernas klubb sedan 1942. Aldrig tidigare har en och samma fotograf så totalt dominerat tävlingen.

Aftonbladets Magnus Wennman är i dag Sveriges tyngst meriterade bildjournalist.

Han har ett alldeles eget bildspråk och ett alldeles eget sätt att närma sig de människor han fotograferar. När andra fotografer hittar bilden, motivet och bästa bildvinkel, hittar Magnus Wennman en känsla och en relation till de människor han fotograferar. Om det så är en sovande femåring i ett flyktingläger i Debaga eller en blivande president Obama som kampanjar i Sarasota, Florida.

Han har hittat sin egen väg. I en verklighet där alla kan knäppa en nyhetsbild, kan pressfotografer inte längre konkurrera med allmänheten i snabbhet.

– Vi kan inte vara snabbast och vi har inte ensamrätt på tekniken, säger Magnus Wennman.

– Men bildjournalistiken är inte död, den är i högsta grad levande men förändrad. I dag är bildjournalistens roll ännu viktigare när det gäller kvalitet, fördjupning och trovärdighet, och att sätta saker i sitt sammanhang.

Han säger att fotografer i dag måste göra något annat än att dokumentera. Som fotograf måste du veta vad du vill berätta.

Vad är din drivkraft?

– Samma som för de flesta journalister, att lyckas berätta och att nå igenom bruset, oavsett om det är stillbilder, rörlig bild eller text. Har man en gång haft den känslan och sett att det går att göra skillnad blir det som ett beroende. Att lyckas och att få folk att reagera på det man gör. Det är min drivkraft.

Hur lyckas du?

– Ända sedan jag var liten har jag berättat visuellt. Jag tecknade och målade med olja när jag var jätteliten. Jag har inte valt det visuella berättandet, det har valt mig. Sen har journalistiken lärt mig hur man kan jobba. Jag tror att jag är bra på att möta människor med respekt, jag dömer aldrig någon. Många tror att journalister är kalla och hårda, men den viktigaste egenskapen vi journalister kan ha är ödmjukhet och att vi visar människor respekt.

Hur tar man den perfekta bilden?

– En omöjlig fråga att svara på. Du kan aldrig bestämma att du ska ta en bra bild. Den kommer till dig. Man kan heller aldrig arbeta för att vinna priser, då vinner man inga priser. Det är väldigt enkelt.

Magnus Wennman började sin karriär redan som 17-åring när han 1996 klev in på lokaltidningen Dala-Demokraten i Falun. Fem år senare, 2001, kom han till Aftonbladet.

Resten är, som man brukar säga, historia.

Magnus Wennman har under åren på Aftonbladet arbetat i över 60 länder. Han har bevakat oräkneliga nyhetshändelser stora som små och allt från krig och presidentval till, inte minst, flyktingsituationen i Afrika, Mellanöstern och Europa.

Magnus Wennman är främst inriktad på nyheter och reportage. Men går sin egen väg. Som i höstas när han var i Irak för att bevaka befrielsen av Mosul. I ett i ett flyktingläger i Debaga gick han utanför den normala bevakningen när han i ett tält mötte blicken hos lilla Maha. Femåringen blev genom det mötet ett av de många barn som genom hans kamera fått människor att beröras och förstå vad krig betyder.

– Jag drömmer inte och jag är inte rädd för någonting längre, sa hon med låg röst till Magnus Wennman.

Medan hennes mamma sakta strök henne över håret tog bilden på Maha som i går gav honom ett av de sju förstapriserna i Årets bild, i klassen Porträtt. Bilden på Maha är nu en del av hans världen över hyllade artikelserie Där barnen sover.

Reportageserien med barnen på flykt har inte bara blivit en uppmärksammad artikelserie i Aftonbladet. Den har också resulterat i en stor fotoutställning på Fotografiska i Stockholm, visats på Kapitolium i Washington och turnerat runt i USA.

Senator John McCain, den före detta presidentkandidaten, var en av dem som såg och berördes av Magnus Wennmans bilder av barnen på flykt.

– Det är extremt starka fotografier. Jag kommer att rekommendera alla mina kollegor i senaten att gå och se utställningen, sa han då, för ett år sedan.

FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi instämde och talade om vikten av Magnus Wennmans bilder.

– De gör det möjligt för oss att förstå att flyktingkrisen inte handlar om siffror utan om människor.

Just vad Magnus Wennman vill berätta med sina bilder.

Där barnen sover är ett av hans, hittills, viktigaste reportage.

Magnus Wennman har utgått från sig själv. Sin egen familj och sitt egen sexåring.

– Det är en så väldigt enkel sak, du behöver känna dig trygg när du ska gå och lägga dig. Jag ser det på min egen son, han kan somna trygg, men så många barn kan inte det, säger han.

I helgen firades Magnus Wennman av stolta arbetskamrater och hundratals kolleger på Årets Bilds bankett.

Nästa vecka är han tillbaka i den verklighet där han trivs som bäst. På måndag är Magnus Wennman tillbaka i Mosul och nya möten med människor som genom hans bilder kommer att beskriva krigets vanvett. Bilder som var och en på sitt sätt kan förändra världen.

Petter Ovander

Hans budskap: ingenting är omöjligt

av Magnus Ringman
Cory Richards direkt efter lavinen.
Cory Richards direkt efter lavinen.

AUSTIN, Texas. Försök att möta mannens blick.

Cory Richards tittar, nej han stirrar tomt rakt fram.

En bild av en man i chock.

Sekunderna tidigare har han dragits upp ur en lavin i de pakistanska bergen.

Kön ringlar i Austins Convention Center. Först rakt fram i den över 100 meter långa korridoren, för att vända längst ner, ringla parallellt tillbaka samma väg som den kom. Stopp vid en brandtrappa. En vänlig volontär visar oss ner för den rangliga järnställningen, två våningar, ny kö, sedan tillbaka samma brandtrappa upp igen. Ny kö. Minst 100 meter.

Så, äntligen. Framme vid salen.

Cory Richards före lavinen.
Cory Richards före lavinen.

Vi kommer in. Nästan sist.

Det är fullsatt.

Cory Richards, 35, journalist på National Geographic, presenteras som klättrare, visuell presentatör, fotograf, storyteller, äventyrare.

Med bilder från världens alla hörn berättar han humoristiskt och ärligt om sitt dramatiska liv.

En lycklig barndom i Salt Lakes Citys berg – ”jag var alltid utomhus”. Smart kille. Började skolan två år tidigare än alla andra.

I tonåren gick det över till drogmissbruk, skolk, åtta månaders rehab på en klinik utanför Salt Lake City. Tre rymningar därifrån. Hamnade på gatan. Uteliggare. Reste sig igen.

Sökte tryggheten i bergen och fann den.

Så småningom anställning på National Geographic. Spännande uppdrag över jordens alla hörn.

Cory Richards berättelse är utlämnande och ärlig.

Han berättar om lavinen i de pakistanska bergen. Om hur han själv trodde att livet var slut, tills kamraten italienaren lyckades hitta honom i sista stund.

Om hur hans egen mor inte kände igen honom när han visade henne bilden som togs alldeles efter det att han drogs upp ur snömassorna. Om alkoholen och drogmissbruket som kom tillbaka och accelererade.

Men, och det är väl därför han står här som ”keynote-speaker” just denna dag, på just denna konferens, i just detta land – så kommer han hela tiden tillbaka.

”Om vi bryter ner ett problem i mindre delar så kan vi åtstadkomma allt”.

The American dream. Ingenting är omöjligt.

Cory Richards inspirationsföreläsning skiljer ut sig från det övriga programmet på South by Southwest.

IMG_1799
Aftonbladets team på plats. Foto: Joakim Claesson / SSI.

Aftonbladet har skickat delar av sin ledningsgrupp och redaktionsledning till Austin för att hämta kunskaper om det ständigt föränderliga digitala landskapet. Det som nu händer i USA kommer till Sverige snabbare än vi kan tro.

Och för att ligga i framkant så krävs kunskap om omvärlden och hur den förändras.

De närmaste dagarna är fullpackade med spännande seminarier och föreläsningar om allt från framtidens sociala medier, till hur fake news, falska nyheter, kan bekämpas – till mer udda ämnen som exempelvis en grupp amerikanska journalisters åsikter om legalisering av cannabis.

Och den som vill veta allt om onlinemedier i Mexico kan också få sitt lystmäte tillfredställt. Här finns något för alla.

I dag lördag har Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén en egen föreläsning där han berättar om hur tidningen jobbar med algoritmer – datastyrning –  i den dagliga journalistiken.

Magnus Ringman

VÄRLDENS STÖRSTA DIGITALA MEDIEKONFERENS, SOUTH BY SOUTHWEST

Förra året registrerades över 72 000 personer som besökare till South by Southwest, SXSW. I år blir det förmodligen ännu fler deltagare.

Det började som en musikfestival 1987 men programmet har hela tiden växt och nya ämnen tagits med. Idag anses SXSW vara den viktigaste digitala mediekonferensen i världen.

 

 

 

 

Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

av Petter Ovander

Spotify har gjort det. Netflix och HBO likaså.

Lyckats ta betalt på nätet.

Men journalistiken släpar efter – även om Aftonbladet Plus var först och i dag anses ligga i framkant också i ett internationellt perspektiv.

Det är dags för åttonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om betaljournalistik på nätet. Om en kamp om läsarnas förtroende och lojalitet – och om hur en oberoende journalistik ska finansieras.

balk_hangmedKanske är det ett tidens tecken. När en president i Vita huset spyr sin galla över en journalistik som inte visar den egna världsbilden, talar om ”fake news”, myntar uttryck som ”alternative facts” och utmålar journalisterna som folkets fiende, så kommer en motreaktion.

Redaktörerna på New York Times såg det tydligt redan dagen efter presidentvalet.

Läsarna kom till dem.

Och den här gången var de villiga att betala för kvalitetsjournalistik.

Med Donald Trump i Vita huset efter en valkampanj till viss del orkestrerad av troll i sociala medier var det som att proppen gick ur.

Första veckorna efter presidentvalet ökade New York Times antalet betalande prenumeranter med 132 000 och sett över hela sista kvartalet fick New York Times 276 000 nya digitala prenumeranter – en ökning tio gånger större än motsvarande period året före.

***

ted-kudinoff
Plus redaktionelle chef Ted Kudinoff: – Vi har i dag ett kunnande i huset om hur vi kan driva Plus som är helt ovärderligt.

För Ted Kudinoff, redaktionell Pluschef på Aftonbladet, är steget mellan New York Times och Aftonbladet kortare än det i förstone kan synas.

Både New York Times och Aftonbladet har på sina marknader – och med olika modeller – varit framgångsrika. Båda anses vara pionjärer när det gäller att ta betalt för journalistik på nätet.

Aftonbladet var tidigt ute. Redan 2003, för snart 14 år sedan, skapades Plus i det som då hette Aftonbladet Nya Medier.

– Det har gett oss ett försprång gentemot konkurrenter och ett kunnande i huset som jag skulle säga är ovärderligt i dag, säger Ted Kudinoff.

Plus-redaktörerna har hunnit testa mycket – och gått på många smällar.

Kunskapen om läsarna, vad de vill ha och vad de är beredda att betala för, är i dag både djup och bred.

Aftonbladet har genom åren fått bra analyser av läsarna. Redaktörerna vet när artiklar om hälsa, bilar eller nyheter säljer bäst. De kan nu bryta ner den här kunskapen på timmar över dygnet och över veckans alla dagar.

***

Det finns två spår att välja för tidningar som vill låta läsarna betala för journalistik online. Den  ena, den Aftonbladet har i dag, kallas Freemium.

Freemium är ett teleskopord som bildats av engelskans free (gratis) och premium. Företag som tillämpar modellen är exempelvis Google, Spotify, Flickr och Pandora Internet Radio. Affärsmodellen fungerar genom att en bastjänst erbjuds gratis, möjligen reklamfinansierad. Därefter ser produktägaren till att tjänsten får stor spridning, och då tillhandahålls en premiumtjänst med fler funktioner och andra fördelar mot en kostnad. Uttrycket myntades i mars 2006 av riskkapitalisten Fred Wilson, som i ett blogginlägg beskrev modellen och sedan bad sina läsare om namnförslag. Källa: Wikipedia

Alla nyheter är gratis, öppna för alla.

All, nåja inte riktigt all, fördjupning är bakom en betalvägg – Plus.

– Det är den modell som de flesta kvällstidningar världen runt väljer. Aftonbladet har så stor direkttrafik och så stor annonsaffär, att vi skulle förlora på att sätta allt bakom en betalvägg. Med den här modellen kan vi kombinera att vara nyhetsledande och primär nyhetskälla med att ta betalt för journalistik som ligger lite utanför det direkta nyhetsflödet, säger Ted Kudinoff.

Den andra modellen kallas Metered.

Den finns i flera varianter men går i korthet ut på att några nyheter är gratis, säg sex i veckan, och vill du läsa fler du betala. Det är en modell som många morgontidningar väljer. Tidningar som inte har lika hög direkttrafik till sajten, bygger sin historia på prenumerationer, men har ett starkt varumärke som kan locka till köp.

Egentligen är det inget konstigt. Aftonbladet har allt sedan den första tidningen kom ut 1830 tagit betalt för journalistiken. Pengar som finansierat löner, distribution, produktutveckling och, så klart, sett till att tidningens journalister kunnat rapportera oberoende och initierat från hela världen, när det händer och där det händer.

Det är förstås kostnader som finns också i en digital värld och som omöjligt helt kan finansieras med annonser – allra minst när hela annonsaffären i dag utmanas av en handfull amerikanska IT-jättar.

***

peter-nelander
Peter Nelander, kommersiell chef för Aftonbladet Plus.

I dag arbetar 25 personer enbart med Aftonbladet Plus, med att skapa artiklar, reportage och guider och driva prenumerationsaffären. 16 journalister på redaktionen och ett tiotal medarbetare med specialistkompetens som stöd på affärssidan.

Redaktionen samarbetar också med ett tiotal frilansjournalister – och dagligen med reportrar på Aftonbladets övriga redaktioner.

Tillsammans producerar de omkring 500 artiklar i månaden, bara för Aftonbladets Plus-läsare.

De vårdar ömt relationen med läsarna och utvecklar teknik och marknadsföring för att få kunderna att stanna.

Plus – 59 kronor

i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sport- och nöjesevenemang och fria månader i streamingtjänster.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Magasinet Filter – digitalt magasin med populärkultur, långreportage och personporträtt.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt.

+ Månadens bok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

– Här är kanske den största utmaningen vi ser just nu, säger Peter Nelander, kommersiell Pluschef.

– Att få våra 250 000 prenumeranter att förstå allt de får. Alla nyhetsfördjupningar, guider, erbjudanden, bilagor, sport- och nöjesbiblar, e-tidningen, e-böcker. Allt…

De flesta nya prenumeranter kommer till Aftonbladet för att de vill läsa en specifik artikel. För att få  tillgång till denna betalar de en krona. Efter första månaden rullar prenumerationen till en kostnad av 59 kronor i månaden för Plus-kunder och 99 kronor för de som tecknat sig för Plus Premium.

Och det är först då det blir en affär för Aftonbladet.

Det betyder att Aftonbladets Plus-medarbetare har en månad på sig att övertyga den nya kunden om att det är värt att fortsätta som prenumerant.

Den prenumerant som inte tar del av innehållet i Plus hoppar nämligen lätt av.

Den prenumerant som inte ens ser innehållet i Plus hoppar med stor säkerhet av.

– Första månaden måste vi hinna upplysa kunden inte bara om allt de får, vi måste också få dem att ta del av vår journalistik, använda våra erbjudanden och se vilken nytta de har av att vara med i Plus, säger Peter Nelander.

***

Efter 14 år har man förstås hittat flera vägar för att få läsarna att stanna och fortsätta betala.

En väg är den datadrivna. Den bygger på analyser av läsarnas beteenden och vanor som grupp. Det gör att redaktörerna vet vilken typ av journalistik som funkar bäst vid olika tillfällen.

Det är stora skillnader i vad som fungerar en måndag klockan 7, en fredag klockan 20 och en lördag klockan 10.

– Vi vet att hälsa funkar tidigt på morgonen, att bil säljer bra på lördagar och relationstexter gärna läses på kvällar och nätter. Detta stämmer förstås inte 100 procent och bra grejer funkar ju jämt, men det är ändå något vi kan förhålla oss till, säger plusredaktören Elvira S Barsotti.

elivra barosotti
Plusredaktören Elvira S Barsotti publicerar artiklar, reportage och guider enligt en modell som syftar till att optimera läsning och försäljning. De analyser Aftonbladet kunnat göra av läsarnas vanor de senaste 14 åren är i dag ovärderliga och en förutsättning för att Plus har en ledande position i dag. Plus reporter Svante Lidén får i dag omedelbart svar på hur hans texter tas emot av läsarna. Foto: URBAN ANDERSSON

Ted Kudinoff ser tillbaka på åren han var ny på Aftonbladet. När han kom 2005 gjorde redaktörerna löp och banderoller (tidningsspråk för löpsedlar och förstasidor, red amn) men hade bara en vag aning om varför folk köpte på just de budskapen.

– I dag vet vi på sekunden om det vi gör går hem hos läsarna eller inte. Det kan vara tufft för reportrar att så direkt och brutalt få ett kvitto på om det som de skrivit funkar eller inte. Men det är fantastiskt roligt och spännande, säger han.

Nyhetsbrev, sportbladet
Nyhetsbrevet. Plus sportredaktör Emil K Lagnelius berättar för läsarna vad som är på gång. Ett viktigt sätt att skapa lojalitet för att behålla Plusläsarna.

En annan väg att behålla Plusläsare är nyhetsbrev från redaktörer och reportrar, brev som hjälper till att skapa lojalitet. Medarbetarnas engagemang smittar av sig på läsarna som tipsas om vad som är på gång och vad som.

Ted Kudinoff konstaterar att det är oerhört viktigt att prata med läsarna och, allra helst, få en dialog.

– En läsare som glömmer bort oss säger upp sin prenumeration. Om vi inte tagit hand om våra läsare hade vi inte varit där vi är i dag.

I dag har Plus en kvarts miljon prenumeranter. I ett internationellt perspektiv oerhört många. Och väldigt många fler än för bara några år sedan. De senaste tre åren har Aftonbladet satt fokus på Plus-affären, utökat både redaktionen och affärssidan och lyckats öka antalet prenumeranter med 30 000 om året.

– Men vi har utmaningar framåt. Konkurrenterna börjar vakna nu. Vi var länge ensamma på marknaden, säger Peter Nelander.

***

Det är på gott och ont. Att allt fler mediehus, i världen och i Sverige, börjar ta betalt för journalistik online gynnar branschen i stort och Aftonbladet Plus.

– Det ökar acceptansen att betala och det speglas i en helt annan optimism i dag hos våra kolleger i mediehus runt om i Europa. Det är stor skillnad jämfört med för bara ett par år sedan, säger Ted Kudinoff.

Samtidigt är det förstås fler tidningar som slåss om läsarna, vilket tvingar Aftonbladet att ytterligare vässa erbjudandet till läsarna.

Den spirande optimismen har lett till en ökad öppenhet och möjlighet till nya samarbeten. Aftonbladet jobbar i dag tätt tillsammans med flera andra mediehus i Europa, både med journalistisk och med att lära av varandra på affärssidan.

– Det är fantastiskt – men närmast otänkbart för några år sedan. Egentligen är det självklart. Vi delar samma utmaningar och det finns ju journalistik som kan publiceras i flera länder. Vi konkurrerar ju inte på den tyska marknaden, eller den danska och norska, säger Ted Kudinoff.

I dag samarbetar Aftonbladet Plus med norska VG, danska Ekstrabladet och tyska Bild. Men också med Svenska Dagbladet i Sverige.

– Det är självklart att det är bättre att samarbeta än konkurrera. Alla vinner ju på det.

***

Samtidigt. Både Peter Nelander och Ted Kudinoff återkommer till de utmaningarna som går parallellt med framtidstro, samarbete och optimism.

För verkligheten är komplex.

Och konkurrenterna i dag långt fler än de vi tidigare vant oss vid i tidningsbranschen.

Som de som redan lyckats – Spotify, Netflix och HBO.

De hjälpte till att bana väg för Plus. De såg till att köpviljan blev accepterad hos användarna. I dag är de också nya konkurrenter om konsumenternas pengar online.

Aftonbladet Plus är i dag en bärande digital affär – och en viktig väg för att säkra en fri oberoende journalistik i framtiden.

– Det är helt nödvändigt för oss och hela mediebranschen att också få intäkter från läsarna på nätet. Annars skulle vi vara helt beroende av annonskonjunkturer – som vi vet går upp och ner, säger Peter Nelander.

Petter Ovander

balk_hangmed

Grattis till nomineringen – Guldspaden kan bli er!

av Petter Ovander
Mattias och Richard
Aftonbladets grävreportrar Richard Aschberg och Mattias Sandberg nomineras båda till Grävande journalisters pris Guldspaden. Richard för granskningen av Kommunal och båda tillsammans för granskningen av Svenska Kyrkan. Bilden är ett montage.

Grattis Richard Aschberg och Mattias Sandberg, som båda nominerats till Guldspaden, Grävande Journalisters pris till bästa undersökande reportage.

– Tack.

Richard nomineras för Kommunal-granskningen och tillsammans nomineras ni för er granskning av Svenska kyrkan i utlandet. Hur känns det?

– Det känns bra att hårt arbete uppmärksammas. Vi tycker att vi har gjort ett bra jobb och det här är kvitto på det, säger Richard Aschberg.

– Instämmer. Det är roligt att få den här bekräftelsen efter flera månaders arbete, säger Mattias Sandberg. 

Vad ligger bakom ett framgångsrikt grävjobb?

– Ibland kan det vara ett tips. Det var det i båda de här fallen. Men när det gäller Kommunal var det en andrahandskälla och tipset om Svenska kyrkan i utlandet handlade delvis om saker som vi valde att inte ta med, säger Richard Aschberg.

– Oavsett tips eller inte så krävs det ett systematiskt arbete som ofta tar väldigt lång tid, säger Mattias.

– Man måste vara envis och stå emot, inte minst chefer som vill publicera innan vi tycker att vi är klara. Det kan vara svårt i dag när allt går så snabbt. Vi måste ofta vänta in för att kunna säkerställa att allt stämmer. Det får inte bli fel i det vi gör eftersom grävjobb får så stort genomslag, säger Richard.

– Sen startar vi förstås grävjobb helt utan tips. Miljardnotan, som avslöjade omfattande pengarullning inom offentlig verksamhet, är ett sånt exempel, säger Mattias.

Kommunalskandalen, berätta vad var det du avslöjade, Richard?

–Ett omfattande fiffel med förbundets pengar och konferensbolag, hur ledningen semestrade gratis, delades ut paradvåningar till vänner, bröt mot alkoholtillstånd och festade för medlemmarnas pengar. Förbundets konferensbolag sysslade med svartbyggen och drev en lyxkrog där det visades nakenshower och där även en porrstjärna fick uppträda. Både kassör och ordförande tvingades avgå. Det ledde också till en medlemsflykt och att förbundet nu har ändrat en hel del regler och gjort sig av med tvivelaktiga verksamheter.

Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, gjorde ni tillsammans. Vad visade ni där, Mattias?

Vi kunde bland annat avslöja hur flera toppchefer använde kyrkans resurser till lyxresor, dyra middagar och privata resor. Vår granskning fick enormt genomslag. Högste chefen och hans andrechef sparkades. Kyrkan inledde även en genomlysning av hela verksamheten och förändrade en rad rutiner. Avslöjandena ledde även till en historiskt stor medlemsflykt.

– Vi avslöjade även missförhållanden i församlingar runt om i världen och just nu granskar Svenska kyrkan faktiskt samtliga utlandsförsamlingar.

Priser och nomineringar har regnat över Aftonbladets grävredaktion.

– Vi startade grävredaktionen för knappt två år sedan med förhoppningen om att leverera fler tunga avslöjanden. Och alla priser är väl ett kvitto på att Aftonbladet och vår grävchef Maria Trägårdh gjorde rätt som vågade satsa på journalistik som tar tid, säger Mattias Sandberg.

– Kommunalskandalen har gett oss Pelle Wendels journalistpris, Schibsted Journalism Awards och nominerades till Stora Journalistpriset och nu Guldspaden, säger Richard Aschberg.

– Och sedan har vi Miljardnotan som nominerades till det nordiska journalistpriset NODA och vi har även nominerats till Årets redaktion tillsammans med Digital story. Samarbetet med Digital Story är en stor anledning till att vi har fått ett så stort genomslag för grävprojekt som Kommunal, Svenska kyrkan i utlandet och Soldiers of Odin. Men även mer berättande journalistik som Klassresan, säger Mattias Sandberg.

– Det är viktigt med grävande journalistik där man verkligen går till botten med saker, i synnerhet i dag när falska nyheter och lösa rykten kan spridas så snabbt på nätet, säger Richard Aschberg.

Vinnarna av Guldspadarna avslöjas på Grävseminariet i Uppsala den 8 april. Läs mer om Guldspadenomineringen här.

Petter Ovander

Sida 2 av 2
  • Tjänstgörande redaktörer: Erik Melin och Anna-Cajsa Torkelsson
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB