Startsida / Inlägg

Sanningen finns – i den grävande journalistiken

av Petter Ovander

Trollen finns på nätet.

Sanning finns i journalistiken.

Och en del av den kommer från ett litet rum strax till vänster bakom Aftonbladets nyhetsdesk.

Det är dags för tionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om granskande journalistik. En journalistisk som kostar och tar tid, men som stärker demokratin – och bygger på fakta.

balk_hangmedFrån skrivbordet i det lilla rummet där Aftonbladets grävredaktion håller till ser Lisa Röstlund tågen komma och gå från Stockholms central.

Hon är en av tidningens fyra dedikerade grävreportrar – en liten redaktion, men en redaktion som gjort stora avtryck i samhällsdebatten bara senaste året.

För att nämna några; Användarna, Kommunalskandalen, Guds fifflare, och Miljardnotan.

Men låt oss återkomma till dem.

Vi stannar kvar vid trollen, sanningen, demokratin och journalistiken.

lisa ršstlund
Lisa Röstlund är en av reportrarna på Aftonbladets grävredaktion. – Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten. Foto: Peter Wixtröm

Lisa Röstlund har arbetat med grävande journalistik från och till sedan 2005.

– Just nu när faktaresistensen blommar är det viktigare än någonsin med grävande och granskande journalistik. Både vi som journalister och våra läsare möts allt oftare av desinformation, falska uppgifter och dolda agendor, i stort och smått. Tillsammans med tidningsdöden och allt färre verksamma journalister blir det en dödscocktail för demokratin, säger hon.

– Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten.

Lisa Röstlund var en av fyra reportrar bakom Användarna – två reportrar var från Svenska Dagbladet, Joachim Kerpner och Lisa Röstlund från Aftonbladet – som avslöjade och konfronterade pedofiler på nätet. Ett avslöjande som fick stort genomslag.

– Vi kunde berätta saker som aldrig tidigare berättats. Och reaktionerna blev omedelbara. Till exempel gick justitieministern samma eftermiddag ut och konstaterade att lagstiftningen måste ses över. Det hade ju inte hänt om vi inte avslöjat användarna och bristerna i lagen. Först när vi publicerade fakta och exempel kom frågan upp på agendan.

***

Grävande journalistik, eller undersökande journalistik som det också ofta benämns, är och har alltid varit journalistik som tar tid.

Det kräver tålamod.

Och det kräver resurser. Att ge två reportrar tid att göra en första studie om uppgifterna i ett tips är sanna och relevanta kan ta en månad, eller mer. Och om tipset inte stämmer – då blir det inget avslöjande. Ingen publicering.

Att fortsätta gräva i en historia som är sann och relevant men som kan bli lite bättre, avslöja lite mer, om vi ger den ytterligare någon månad kostar också på.

Dels i pengar. Dels i risken att någon annan redaktion ska sitta med samma material och komma före.

Det här är vardag att hantera för Lisa Röstlund och hennes kolleger.

– Jag tycker arbetet polariserats. Antingen går vi in i väldigt stora projekt, vi får tid och vi kan gå väldigt djupt. Men ibland ska det gå väldigt snabbt. Jag tror det är viktigt att vi jobbar både med långa gräv och snabba granskningar – men också de mellanlånga projekt som kan bli klara på några dagar, en vecka. De jobben gör vi också, men kanske mer sällan än vi borde, säger Lisa Röstlund.

***

Aftonbladets grävredaktionen startade för knappt två år sedan, men även innan dess gjorde tidningen grävjobb. Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter och i dag chef för grävredaktionen och biträdande redaktionschef, minns hur det var.

mariatragardh
Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter, leder i dag Aftonbladets grävredaktion. – Det är dyrt, men lönsamt, säger hon.

Hon berättar om olika konstellationer genom åren. Hur reportrar från olika avdelningar lyftes in i projekt för enskilda granskningar. Det blev avslöjanden, men sällan någon kontinuitet och inget fokus.

2015 organiserades hela redaktionen om.

Uppdraget Maria Trägårdh då fick var att bygga en grävredaktion som kontinuerligt skulle leverera tunga avslöjanden. Att se till att Aftonbladet med kvalificerad, faktabaserad och korrekt journalistik var med och bidrog till en viktigt och saklig samhällsdebatt, det som på journalistspråk kallas att vara med och sätta agendan.

– Det är dyrt, men lönsamt, säger Maria Trägårdh.

Det fokus på undersökande journalistik tidningen satt sedan två år har gett ett otroligt resultat. Grävgruppens uppdrag är att jobba med stora avslöjanden, de snabba och de mer tidskrävande – och att jobba med berättande.

Grunden är fyra reportrar på heltid. Men även i dag ansluter andra reportrar från andra avdelning vid behov till grävredaktionen.

Grävgruppen består av mycket rutinerade och erfarna reportrar som drar sina jobb själva. De jobbar tätt tillsammans med Aftonbladets Digital Story-redaktion som oftast är med redan tidigt i arbetsprocessen, för att när underlaget är klart presentera avslöjandena för Aftonbladets läsare i mobilen och sajten.

***

Avslöjandena kan vara hur bra som helst, men hur journalistiken presenteras för läsarna har stor betydelse för genomslaget. Det svenska hatet var en sådan utmaning – en text på en miljon tecken. Digital Story hade kompetensen att göra den avslöjande berättelsen tillgängligt i mobiltelefonen.

hatettopp
Det svenska hatet, Gellert Tamas avslöjande berättelse om vad som ligger bakom till att Sverige är i den situation vi är i i dag.

En relevant fråga är om det i dagens medialandskap ens är möjligt för en redaktion att sätta agendan för samhällsdebatten.

– Det är väldigt svårt, konstaterar Maria Trägårdh. Det är så många aktörer som slåss om publikens uppmärksamhet. Agenda är genomslaget, lyckas du få människor att samlas kring något som är väldigt viktigt, då har du varit med och satt agendan. Agendasättande journalistik handlar om att förändra något i samhället som inte är bra. Att peka på systemfel.

Hur? Maria Trägårdhs svar är enkelt – och komplicerat – att skapa agendasättande journalistik  handlar om att välja de typer av granskningar som engagerar många människor.

Gräv m digital story
Aftonbladets grävredaktion tillsammans med gänget i Digital Story. I år nominerade till Årets Redaktion.

Avslöjandena om festande facktoppar i Kommunal, Kommunalskandalen är ett sådant exempel. Användarna som avslöjade 72 män – och konfronterade 33 – är ett annat. Det svenska hatet är ett tredje och Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, ett fjärde. Guds fifflare avslöjade lyxresor, dyra middagar och privata resor på kyrkans bekostnad och fick toppchefer att sparkas och medlemmar att fly Svenska Kyrkan.

Fyra stora gräv, med stora olikheter, som alla fick stora genomslag i samhällsdebatten.

***

Sanningen finns i journalistiken. Maria Trägårdh igen:

– Vi vet att det Aftonbladets grävgrupp publicerar är sant och relevant. Vi kontrollerar våra källor, vi dubbelkollar och trippelkollar. Vi använder en mängd metoder för att få bekräftat att det vi till slut går ut med är sant.

Aftonbladet, tillsammans med andra dagstidningar, är tydliga avsändare och har alla en ansvarig utgivare. Att slira på sanningen skulle direkt slå tillbaka mot mediehusen.

Det gäller de stora genomarbetade granskningarna.

– Det vi måste förhålla oss till nu är riskerna som kommer med den snabba nyhetsproduktionen. När alla, tidningar, radio, tv, vill vara först ökar också riskerna att utsättas för falska nyheter och källor med dolda agendor. Media publicerar allt oftare andrahandskällor, ibland till och med tredjehands. Man skriver på pressmeddelanden och citerar andra mediehus.

Maria Trägårdh tar exemplet Putilov-affären som exempel.

Putilov-affären

”Egor Putilov” arbetade under flera år som journalist för flera av Sveriges största nyhetsredaktioner, bland annat Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio. I september förra året kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att mannen arbetade under falskt namn och var anställd tjänsteman vid Sverigedemokraternas riksdagskansli.

– Där var vi naiva. Vi såg att han var publicerad i en mängd andra media. Vi kände oss trygga med det, men det var fel. Dock bör poängteras att vi lät honom arbeta tillsammans med en erfaren grävreporter och att allt dubbelkollades före publicering.

Senare kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att Putilov inte var den journalist han utgett sig för att vara utan arbetade som tjänsteman för Sverigedemokraterna på partiets riksdagskansli.

Putilov-affären visade med brutal tydlighet riskerna i en värld av dolda agendor och falska nyheter – men också kraften i en kompetent grävgrupp som kunde berätta sanningen.

– Det är styrkan med att jobba långsiktigt och med skickliga reportrar. Vi har tid att kontrollera fakta och kunskap att ta fram vilka intressen som ligger bakom.

***

I tider när trycket utifrån ökar, när falska – och sanna – uppgifter snabbt får spridning och räckvidd på sociala medier, ökar också kraven på journalistiken. Kompetensen hos de som granskar måste hela tiden måste höjas.

Aftonbladets grävreportrar fortbildas en hel del internt och åker på grävkonferenser, både internationellt och i Sverige, så fort möjlighet ges, de diskuterar kontinuerligt frågor om källornas trovärdighet och tar hjälp av tekniker och IT-utvecklare för att kommer åt uppgifter som annars varit dolda.

– Vi måste hela tiden bli duktigare för att kunna verka i en värld där vi drabbas av påverkan och möts av fake news, säger Maria Trägårdh.

I den allt mer komplexa verkligheten med en allt snabbare nyhetsförmedling gäller det att också ha is i magen i jobb som kräver långsiktighet och uthållighet.

Har vi is i magen?

– Om du frågar reportrarna kommer de alltid säga att det är hets på slutet. Det ligger i sakens natur. Som grävreporter blir man aldrig riktigt klar. Men den dagen vi publicerar måste vi ha alla rätt och det vi publicerar ska vara sant och relevant. Jag tycker att reportrarna har rimliga möjligheter att genomföra ett bra gediget jobb. Det har vi visat många gånger.

Hur lång tid tar ett grävjobb?

– Det beror på. De stora granskningar vi gör innebär som regel minst två månaders jobb. Sen kan det vara tydliga tips och snabbare premisser för att dra fram storyn. Andra gånger kan det ta tre fyra månader. Gellert Tamas höll på i ett och ett halvt år med Det svenska hatet. Han berättade om 25 års utveckling i Sverige, vad som ligger bakom till att vi i Sverige är i den situation vi är i i dag. Så det är väldigt olika.

***

Just nu arbetar Lisa Röstlund med en längre och mer omfattande granskning av ett ämne där ingen grundforskning finns.

– Det är en oerhört viktigt granskning och ett samhällsproblem. Men det finns inga siffror, ingen vet omfattningen, det finns ingen grundfakta att börja gräva i. Det är det hon nu arbetar med att ta fram, säger Maria Trägårdh.

reporter: kerstin weigl plats: aftonbladet stockholm beskrivning: kerstin weigl och kristina edblom studio! by-line till ny blogg som ska sjšsŠttas snarast
Kristina Edbloms och Kerstin Weigls unika kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med har förändrat samhället och definierat ett samhällsproblem.

Exakt vad den här granskningen landar i är därför helt omöjligt att svara på. Men för nio år sedan inledde reportrarna Kerstin Weigl och Kristina Edblom en liknande satsning – en kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med, Dödade kvinnor.

Reportrarna satte med det arbetet fokus på en fråga ingen tidigare hade brytt sig om. De tog fram uppgifter ingen tidigare hade sett och visade att omkring 17 kvinnor varje år mördas av män de har en relation till.

Hittills har de kunnat berätta om 251 mord de senaste femton åren.

– När vi började den här granskningen kallades de här morden för familjetragedier, vissa mord utreddes inte alls. I dag har de en egen brottskod. Samhället har lyft frågan och öppnat för flera åtgärdsprogram, bland annat tillsatt en nationell samordnare för våld i nära relation, säger Maria Trägårdh.

Det är en granskning som förändrat samhället, definierat ett samhällsproblem och satt ord på det.

Det är journalistik som sätter agendan, bygger på fakta, och gör demokratin starkare.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magnå
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB