Arkiv för April 2017

- Sida 1 av 1

Kris – då söker sig svenska folket till Aftonbladet

av Magnus Ringman

Fem minuter efter kraschen in i Åhléns city.

Klockan är 14.58 och reportern Niklas Eriksson publicerar den första rapporten om terrorattacken i Stockholm.

Aldrig tidigare har så många varit inne på aftonbladet.se

När Sverige är i kris söker sig svenska folket till Aftonbladet.

Mia Carron
Mia Carron

Nattreportern väckte henne redan klockan 03.45. Yrvaken fick Aftonbladets nyhetschef sammanhanget klart för sig; USA:s president Donald Trump hade denna natt bombat Syrien. 59 Tomahawk-robotar avlossades från två amerikanska krigsfartyg  i Medelhavet.

Hon gick upp och åkte till jobbet.

Storyn dominerade sajten hela dagen.

Morgon blir förmiddag som övergår till lunch och eftermiddag. Trumps bombattack känns länge sedan, helt enligt nyhetslogiken, och ute möter vårens första solstrålar det värmetörstande svenska folket.

Snart helg. Om en vecka påsk.

Mia Carron konstaterar nöjt att redaktionen fungerar. Det puttrar på. Hon ska snart sluta dagens pass och lämna över till natten.

Då ringer det på tipstelefonen.

Niklas Eriksson reporter Aftonbladet. Foto: Per Groth
Niklas Eriksson

Nyhetsreportern vid ”breakingdesken” Niklas Eriksson har just kommit till jobbet.

Han svarar.

– Hej, det är en lastbil som kör på människor på Drottninggatan, säger den förvånansvärt lugna tipsaren.

Där och då visste Niklas Eriksson inte vad han skulle tro.

Han frågade om tipsaren såg det som hände och hade bilder. Svaret var att tipsaren nyss pratat med en väninna som befann sig på Drottninggatan.

Samtidigt, några skrivbord längre bort, styr Andreas Landmark den pågående TV-sändningen. Redaktionen har telefonkontakt med TV:s sportreporter Robin Bornehav som råkade befinna sig på Drottninggatan. Han beskriver något som verkar vara en olycka; kraschad lastbil, rök och oro.

Plötsligt säger han något om ”dragna vapen” och börjar springa.

– Vi hör bara hans flås och sus i bakgrunden, minns Andreas Landmark.

Ute på gatan, genom studiofönstret, ser han plötsligt människor som springer i panik.

5dR61B2G
Robin Bornehav

– Vi försökte febrilt ta reda på vad som egentligen hade hänt, säger Andreas Landmark.

Ute vid breakingdesken kände Niklas Eriksson pulsen gå upp.
Samtidigt som han döpte upp en artikel i publiceringssystemet, och flaggade cheferna om att förbereda en nyhetsflash till läsarna, ringde Niklas Eriksson till polisen och fick snabbt tag på informatören Towe Hägg.

– Ja, vi har också fått de uppgifterna. Flera uppges vara skadade, men det är inget som jag kan bekräfta utan det är uppgifter som kommer från de första larmen.

Towe Hägg lät tagen av situationen.

Nu började tipstelefonen ringa än mer intensivt.

Klockan 14.58, fem minuter efter kraschen in i Åhléns city, publiceras Niklas Erikssons första kortfattade artikel.

Två minuter senare, klockan 15.00, skickas nyhetsflashen ut.

fullsizeoutput_2177

Mia Carron satt i “glasburen”, ett sammanträdesrum alldeles i närheten av nyhetsdesken, när det första tipset kom.

Det kom uppgifter om blod och kaos på Drottninggatan.

Hon började förstå.

Ett terrordåd mitt i Stockholm, en fredag eftermiddag, en av de första vårdagarna. Mycket folk ute på gatorna.

Medarbetare från hela tidningen strömmade till desken och vittnade om berättelser från vänner och bekanta. En medarbetare kom chockad in på redaktionen och berättade om hur hon sett människor som flydde i panik.

– Vi stod och kramade om varandra där vid nyhetsdesken, mitt i all röran, säger Mia Carron.

Andreas Landmark webb TV
Andreas Landmark

Andreas Landmarks mobiltelefon började nu ringa frenetiskt. AP, Reuters och CNN ville använda bilder ur den pågående sändningen. Han kastade över luren till TV-chefen, Lotta Folcker.

TV-redaktionen får på nytt upp kontakten med Robin Bornehav. Han mår bra.

Tipsa-redaktionen dränks i uppgifter om skottlossningar och kaos på stan.

Mia Carron igen:

 – Det kändes i luften att det här var stort, det var ett surr och en hets som var väldigt påtaglig och annorlunda.
Vid nyhetsdesken var det nu allt annat än lugnt. Alla jobbade intensivt. Frågorna blev allt fler; vad hände egentligen i Stockholm? Sprang det runt lösa terrorister?
Centralen bombhotades. Obekräftade uppgifter om skottlossning på Hötorget och Fridhemstorget.
– Jag tror att alla vi som jobbade den där eftermiddagen kommer att bära med oss minnena under resten av livet, säger Mia Carron.

Vittnen avlöser varandra i direktsändningen: Niclas som såg terroristen i rånarluva, Martin som försökte hjälpa döende personer på gatan. Aftonbladets reporter Ebba Thornéus som lämnar otroliga ögonvittnesskildringar direkt från avspärrningarna.

De sände 55 timmar i sträck.

IMG_9576
CNN, Skynews och flera av världens andra ledande TV-medier nyttjade Aftonbladets bildström.

Andreas Landmark var helt utpumpad när arbetspasset var slut.

– När jag såg kronprinsessan lägga ner blommor vid Drottninggatan brast det för mig. Jag började gråta och orkade inte gömma mig bakom journalistrollen längre, säger han.

Fredagen den 7 april blev det mest intensiva trafikdygnet i Aftonbladets historia.
Vi har sett det förr – när Sverige eller världen är i kris så söker svenska folket information hos Aftonbladet. Så var det redan under tsunamikatastrofen 2004, samma sak när askmolnet över Europa orsakade flygkaos 2010, så är det vid varje stort oväder eller annan nyhetshändelse som engagerar och överraskar svenskarna.
Men ingenting slår terrorattentatet på Drottninggatan.
Skärmavbild 2017-04-10 kl. 11.11.12
Unika besökare = antal olika mobiler, datorer etc som varit inne på sajten. Besök = antal återkommande besök under ett dygn. Sidvisningar = så många sidor har besökts totalt under dygnet. Den övre tabellen visar statistik för fredag den 7 april – söndagen den 9 april. Mellantabellen visar ökningen jämfört med en normal dag. Undre tabellen visar ökningen i procent.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

TV:n mäts i antalet ”startade strömmar”. Fredagen före terrordådet hade Aftonbladet 1 255 791 startade strömmar. Den 7 april slog vi all-time-high: 8 924 850 startade strömmar!

Mer siffror: Livesändningen hade 4,8 miljoner startade strömmar och den genomsnittliga snittiden per ström var 52 minuter.

–  Det är såklart helt unikt, men vi vet att vid stora nyhetshändelser vänder sig tittarna till oss och det här förtroendet har vi strategiskt byggt upp under flera år nu, säger TV-chef Lotta Folcker.

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén befann sig på konferens med ägarbolaget Schibsted i Paris när terrorattacken ägde rum. Hon är stolt över medarbetarnas arbete hemma i Stockholm.

– Läsarna och tittarna gav oss återigen ett kvitto på att vi är svenska folkets primära nyhetskälla. Man vill ha trovärdig, snabb och korrekt journalistik. Det fick man genom Aftonbladets journalister. Aftonbladet-maskineriet är väloljat. Det bevisades verkligen den 7 april, säger hon.

Magnus Ringman

Aftonbladet JO-anmäler polisen i Göteborg

av Magnus Ringman

Aftonbladet anmäler polisen i Göteborg till Justitieombudsmannen.

Polisen förbjöd Aftonbladets fotograf Anders Deros att fotografera en avvisning av flyktingar.

– Vi ser allvarligt på att polisen hindrar oss i vårt arbete utan laglig grund, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

Byline Anders Deros fotograf Aftonbladet Gšteborg
Anders Deros

Händelsen utspelades på Landvetters flygplats utanför Göteborg tisdagen den 28 mars. En stor grupp flyktingar hämtades på boendet i Kållered och eskorterades av tiotalet polisbilar till Landvetter för avvisning ut ur landet.

Aftonbladets fotograf Anders Deros och reporter Linus Petersson var utsända av tidningen för att bevaka händelsen.

_DE_9298
Polisen fotograferar Aftonbladets fotograf.

Anders Deros åkte upp i ett parkeringsgarage där han hade god överblick över platsen. Plötsligt såg han hur en polisman fotograferade honom från en civil polisbil. Kort därefter kom två polismän upp till Deros och ville se bilderna i hans kamera.

Anders Deros vägrade lämna i från sig materialet och frågade efter deras lagstöd för ingripandet. Enligt polismännen råder det fotograferingsförbud på Landvetters flygplats eftersom det är ett skyddsobjekt i lagens mening, vilket Anders Deros invände emot.

Ordväxlingen slutade med att polismännen backade från kravet att se bilderna i kameran, men stod fast vid fotoförbudet.

Anders Deros förbjöds att ta fler bilder på flygplatsen.

Dagen efter kontaktade Anders Deros Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är myndigheten som beslutar om vilka fastigheter som klassas som skyddsobjekt.

fullsizeoutput_20ed
SKYLTEN PÅ LANDVETTER. Om det vore fotoförbud på platsen hade det funnits en överkryssad kamera på skylten.

I beslutet, daterat den 3 december 2014, står ingenting om fotograferingsförbud.

– Det stämmer. Det föreligger inget fotograferingsförbud enligt vårt beslut, bekräftar Länsstyrelsens föredragande Anders Frelek.

Aftonbladet har även lämnat in en polisanmälan om tjänstefel från polisens sida.

– Det är viktigt att markera när polisen hindrar oss i vår yrkesutövning. Jag ser fram emot Justitieombudsmannens prövning av ärendet, säger Sofia Olsson Olsén, Aftonbladets Publisher.

Magnus Ringman

 

 

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken

av Petter Ovander
foto : robal : 2017-04-06. bloggaren siri barje lagar vŒrmat. foto: robin lorentz-allard

När Aftonbladets reporter Clara Öhrn träffar kocken och bloggaren Siri Barje för ett reportage om mat och vin är det klassisk kvällstidningsjournalistik.

Samtidigt är det något helt nytt.

Det är dags för tolfte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om ett digitalt ekosystem. Om när helheten blir större än summan av de enskilda delarna och ett reportage om mat bidrar till att stärka demokratin.

balk_hangmedDet har gått några veckor nu sedan Aftonbladet startade den nya featureredaktionen som, när den är fullt utbyggd, ska ha fokus på livsstilsfrågor. På privatekonomi och motor, hus och hem, resa och prylar.

Och mat och dryck.

Det är just inget märkligt med det. Det är en oberoende och nyhetsdriven journalistik som behövs för att ge Aftonbladets läsare och tittare den mix av nyheter och förströelse en riktig kvällstidning ska erbjuda.

Reportrarna har sina bevakningsområden. Josefin Westin skriver om privatekonomi, Kristofer Gustafsson om resa, Stefan Hesserud Persson varvar motor med privatekonomi.

Och Clara Öhrn om mat och vin.

Men den här redaktionen är också något mer. Den är en del av ett ekosystem.

***

Ett ord som för många för tankarna till en skog eller sjö. För Martin Frey, Head of Market Places, Strategy and Business Development på Schibsted Sverige, för det tankarna till mediakoncernens dotterbolag. Aftonbladet är ett av dem. Blocket ett annat. Vinguiden ett tredje.

Martin Frey
Ekosystemet. Schibsteds dotterbolagen lever och utvecklas tillsammans för att växa och öka nyttan för läsarna och användarna av bolagens tjänster. Eller som Martin Frey säger: – Helheten blir större än de enskilda delarna.

Ett ekosystem definieras som ett avgränsat område där arter lever och utvecklas tillsammans. Det är också principen för Schibsteds ekosystem.

Enkelt beskrivet, dotterbolagen lever och utvecklas tillsammans för att växa. Eller som Martin Frey säger: Det handlar om hur våra bolag samarbetar. Hur helheten blir större än de enskilda delarna.

Ta annonssajten Blocket till exempel. 2003 köptes den lilla prylsajten i Skåne som hade sett potentialen i eftertextannonser på nätet.

Men Blocket hade förmodligen inte blivit den succé det är i dag utan Aftonbladet. Genom kvällstidningens miljonpublik på nätet kunde Blocket på några år växa till Sveriges största köp- och säljmarknad. Den skånska prylmarknaden har sedan dess utvecklats till en global aktör och lanserats i 36 länder.

Ett resultat av ett digitalt ekosystemet – innan vi visste att det fanns.

– Vi talade inte om det här samarbetet mellan Aftonbladet och Blocket som ekosystem på den tiden. Det började vi först med 2014 och det är först nu vi börjar få bitarna på plats, säger Martin Frey.

***

Blocket var ett av de första bolagen, men har följts av många fler. I dag är ”Growth”, tillväxt, ett eget affärsområde i Schibsted Sverige med uppgift att hitta digitala uppstickare som bedöms kunna växa och som kompletterar de andra Schibsted-bolagen på den svenska marknaden. Totalt ett 20-tal bolag.

Magnus Bergqvist, vinguiden
På ett par år har Vinguiden växt från att bara vara Magnus Bergqvist till att i dag sysselsätta åtta personer. Tack vare ekosystemet.

Vinguiden till exempel. Företaget som köptes vintern 2015 är i dag en del av Schibsted Sveriges ekosystem.

– Schibsteds ekosystem är naturligtvis en enorm räckviddskanal för oss att nå ut till hela Sverige; att fler än endast det uttalat ”vinintresserade” faktiskt kan få ta del av våra erbjudanden, säger vd Magnus Bergqvist.

På ett par år har Vinguiden växt från att bara vara Magnus Bergqvist till att i dag sysselsätta åtta personer.

Med Vinguiden kvar i tanken, låt oss gå tillbaka till Aftonbladetreportern Clara Öhrn och hennes intervju med kocken Siri Barje.

De pratar mat, Siri Barje bjuder på recept på bra middagar som passar nu i vår och de diskuterar vilka drycker som funkar bäst till vad. Klassisk och inspirerande konsumentjournalistik. Och, naturligtvis, en journalistik som görs helt oberoende av annonsörer.

foto : robal : 2017-04-06. bloggaren siri barje lagar vŒrmat. foto: robin lorentz-allard
När reportern Clara Öhrn har avslutat intervjun, skrivit klart sin artikel och publicerat den tillsammans med Siri Barjes recept händer det något. I ekosystemet. FOTO: Robin Lorentz-Allard

Clara Öhrn har en fil kand i kommunikations- och medievetenskap och har studerat trend watching vid högskolan i Amsterdam. Hon har dessutom jobbat i krogbranschen. Mat och dryck är hennes passion. Det bildar tillsammans på sitt sätt en perfekt bakgrund till rollen som reporter på dem nystartade redaktionen.

För när Clara Öhrn har avslutat intervjun, skrivit klart sin artikel och publicerat den tillsammans med Siri Barjes recept händer det något. I ekosystemet.

Där vi vanligtvis ser vanliga annonser från vanliga annonsörer ser vi nu en annan typ av annons –  från något av Schibsteds dotterbolag. I det här fallet från Vinguiden.com.

Artikeln om Siri Barje, recepten och vintipsen, passar Vinguidens målgrupp. Med Aftonbladets räckvidd i ryggen når systerbolaget rätt läsare vid rätt tillfälle, med tydligt uppmärkta annonser. Det kan locka nya kunder – och Vinguiden växer.

Samtidigt får läsaren av Clara Öhrns artikel ett annonsbudskap som kanske kan intressera och kompletterar artikeln. Läsarna får något mer.

Reportrarna på den nya redaktionen styrs av journalistiska principer och inte på något sätt av annonsörerna. Men deras ämnen passar flera av företagen i Schibsteds ekosystem och det är det som utnyttjas i ekosystemet.

Helheten blir, som Martin Frey säger, större än de enskilda delarna.

***

Det här är en del av ekosystemet.

En del av strategin för att möta mediahusens nya konkurrenter, Google och Facebook.

Och ett sätt att samarbeta.

Det handlar om att tillsammans bygga tillväxtbolag som kan vara med och finansiera en fri och oberoende journalistik i framtiden. I förlängningen handlar det om att säkra demokratin.

En annan väg framåt är det Schibsted kallar trafikfonden. Alla dotterbolag som är med i fonden, bidrar med pengar – som sedan fördelas tillbaka till bolagen utifrån hur mycket trafik, läsare och användare, de lyckats slussa vidare till andra bolag i ekosystemet. En drivkraft för varje bolag i ekosystemet att hjälpa varandra.

Stora sajter med mycket trafik, som Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Blocket, Hitta och TV.nu hjälper bolag med mindre trafik (men med värdefulla besökare) som Prisjakt, Kundkraft, Lendo och Compricer.se att hitta nya kunder.

Med all den data den digitala tekniken gör det möjligt att samla in går det att sätta ett pris på varje användare. Det går att räkna ut hur värdefull en läsare från Aftonbladet är för Lendo. Och en del av det värdet går tillbaka till Aftonbladet via trafikfonden.

***

Också de vanliga annonserna är en del av ekosystemet. För ett par år sedan gick alla annonssäljare i de olika bolagen över till ett gemensamt bolag, SSI.

– Det är också en viktigt del i hur vi med gemensamma styrka kan nå mer än varje enskilt bolag kan göra ensam. SSI är en central del i ekosystemet, säger Martin Frey.

När all den data användarna av Schibsteds sajter lämnar efter sig används rätt, och delas gemensamt av bolagen, skapar det smartare annonser och öppnar för helt nya möjligheter och nya intäkter.

När allt fler användare dessutom loggar in – som alla måste göra på Facebook – ökar möjligheterna ytterligare. Och det här är viktigt. Det är i detta grunden ligger för att på allvar kunna utmana de amerikanska jättarna som just nu tar en allt större del av de pengar som tidigare gick till att finansiera journalistik i Sverige. Både lokaljournalistik och rikstäckande tidningar.

– Om vi inte samlar våra krafter och inte har ett gemensamt erbjudande och inte tar tillvara på datan från våra användare, då kommer det att vara svårt att stå sig mot de globala konkurrenterna. För det är ju de, inte de traditionella medierna, som är våra konkurrenter i dag, konstaterar Martin Frey

Men har verkligen Schibsted musklerna att stå emot jättarna? När så många andra redan gett upp mot Google och Facebook?

Martin Frey tror det. Schibsted har, säger han, en unik position i Sverige med de varumärken och tjänster koncernen nu har.

– Tänk på att när man slår ihop allting vi gör i Sverige, då är vi väldigt stora. Vi är den största svenska aktören på den svenska marknaden. Om vi arbetar i ett ekosystem kan vi göra skillnad.

Användarperspektivet är en viktig del i ekosystemet. Samarbetet mellan bolagen ska vara till nytta för läsarna, tittarna – och dotterbolagens användare.

– Användarupplevelsen är oerhört viktig. Nöjda användare kommer tillbaka. Ju bättre vi kan utnyttja vårt ekosystem, desto större nytta kan vi göra för användarna. Vi vill med ekosystemets hjälp göra livet lite enklare för folk, säger Martin Frey.

***

Mycket är förstås kvar att göra. Organisationen är i många delar på plats, men de gemensamma tekniska plattformarna ännu inte i full schvung.

Många idéer har ännu inte testats.

Och kulturen – att se Schibsted Sveriges många olika bolag med olika människor med olika drivkrafter – som ett företag ännu inte satt sig.

Fröet till att låta skillnaderna mellan bolagen blomma och samtidigt se en gemenskap finns ändå där, i en helt vanlig intervju med kocken Siri Barje.

– Det är klart att det här är spännande. Jag jobbar med matjournalistik på samma sätt och med samma oberoende som alltid. Det är bara annonserna som är nya, säger Clara Öhrn.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Grunden för all framgång – att våga vara först

av Petter Ovander

Det handlar om att utmana sig själv. Om att våga älska ögonblicket när allt du jobbat för vänds på ända och blir tvärtom.

I en del fall är det galet. Men i fallet Aftonbladet är det grunden för en framgång som inspirerat mediehus världen över.

Det är dags för elfte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag en internationell utblick. Om en tidning som vågar vara först – och tack vare det är störst.

balk_hangmedDen här texten ska berätta om Aftonbladet ur ett internationellt perspektiv så låt oss börja så här: Med ”The Tipping Point”.

Ett uttryck många i mediebranschen svänger sig med just nu och som i den anglosaxiska världen förklaras som: the critical point in an evolving situation that leads to a new and irreversible development.

Alltså den kritiska punkt i en föränderlig situation som leder till en ny och oåterkallelig utveckling.

Många är där nu. Eller på väg dit.

Aftonbladet var där för länge sen och har det senaste decenniet mött ”The Tipping Point” åtskilliga gånger.

***

Fredrik Rogberg, analyschef i Schibsteds annonsbolag SSI, lever med siffror och tar fram ett diagram i datorn. Han pekar på 2007.

Fredrik Rogberg
Aftonbladet har det senaste decenniet mött ”The Tipping Point” åtskilliga gånger. SSI:s analyschef Fredrik Rogberg visar i diagramen: – Där fick sajten fler läsare än papperstidningen. Nätet var plötsligt större än pappret. En första Tipping Point. FOTO: Magnus Wennman

– Där fick Aftonbladets sajt fler läsare än papperstidningen. Nätet var plötsligt större än pappret.

En första Tipping Point.

Han pekar vidare.

2012. Aftonbladet når fler läsare i mobilen än i papperstidningen.

2014. Aftonbladet når fler läsare i mobilen – än på sajten.

– Och här, säger han och håller kvar fingret på 2014.

– Aftonbladet TV har nu en större publik än papperstidningen.

Ännu en viktig Tipping Point.

I många ögon är det här också skrämmande, inte minst i ett företag som sedan 1830 levt på att varje dag göra och ge ut en papperstidning. Allt vänds ju på ända. Verkligheten är sig inte längre lik.

Fredrik Rogberg tar fram fler diagram. Han visar intäkterna från mobil, sajt och video i förhållande till papperstidningen.

– När Aftonbladet nådde 50/50 i digitala annonsintäkter var det en viktig Tipping Point. Men det var längesen, fem år sedan. För vår koncern är nu redan två tredjedelar av alla våra intäkterna från nätet. Och det är riktigt starkt, både ur ett svenskt och ur ett internationellt perspektiv.

***

Den här berättelsen om Aftonbladets Tipping Points är viktig. De är unika i Sverige, men också internationellt. Få andra mediehus i världen, om ens något, nådde de här kritiska punkterna så tidigt som Aftonbladet. Många har, som sagt, inte nått dem än.

Historien visar att de varit avgörande för Aftonbladets position i dag, absolut i Sverige men också internationellt.

foto : joneng : 20160520 stockholm. kalle jungkvist. foto: jonas eng
Kalle Jungkvist var tidigare chefredaktör på Aftonbladet.se och en av dem som tog de strategiska beslut som lagt grunden för den position mediehuset har i dag. Sen några år är han Senior Adviser i Schibsted. FOTO: Jonas Eng

Kalle Jungkvist var tidigare chefredaktör på Aftonbladet.se. Han var med och tog de strategiska beslut som lagt grunden för den position mediehuset har i dag. Sen några år är han Senior Adviser i ägarkoncernen Schibsted.

I den rollen reser han världen runt för att fånga trenderna, utvecklingen och hitta vägar få andra ser. Och, inte minst, berätta om Aftonbladets resa för utländska mediechefer som inspireras av exemplet från Sverige.

Var står Aftonbladet i dag? Kalle Jungkvist tvekar inte på svaret.

– Man kan mäta på två sätt. Om vi tittar på räckvidd i förhållande till befolkningen är Aftonbladet antingen etta eller tvåa i världen. Det beror på var vi är i förhållande till VG (Aftonbladets norska systertidning, red anm). Ingen annan än VG är ens i närheten av en så hög räckvidd.

Aftonbladet når i dag 45 procent av svenskarna varje dag.

– Det andra sättet att mäta är direkttrafiken till en tidning. Och där är det tydligt att Aftonbladet – som tidigare bara varit ett komplement i tidningsvärlden – i dag är den primära nyhetskällan för en majoritet av befolkningen. Det visar sig i direkttrafiken och i frekvensen hos besökarna. Aftonbladet har väldigt många sidvisningar per unik individ. Det ger en position som faktiskt är världsunik.

83 procent av Aftonbladets läsare läser i dag tidningen genom att gå direkt till Aftonbladet.se eller Aftonbladet i mobilen. Att jämföra med många andra mediesajter – till exempel amerikanska The Atlantic som ligger på mellan fem och sju procent – som är helt beroende av trafik från sociala medier.

***

Journalistik är en sak. Affären, pengarna, en annan.

Digitala intäkter, rödad
Tipping point. Intäkterna online är för första gången större än intäkterna offline.

Kalle Jungkvist konstaterar att Aftonbladets andel digitala intäkter i förhållande till totala intäkter är bland de högsta i världen. Sista kvartalet 2016 var intäkterna online för första gången större än intäkterna från papperstidningen. Återigen, en Tipping Point.

De digitala intäkterna kommer från annonser, men i Aftonbladets fall också från prenumeranter.

Aftonbladet har i dag en kvarts miljon digitala Plus-prenumeranter. I förhållande till papperstidningens storlek är det en av de högsta siffrorna i världen.

– Jag vill påstå att Aftonbladet ligger om inte etta så absolut väldigt, väldigt högt, säger Kalle Jungkvist.

***

En snabb rekapitulation. En direkttrafik i världsklass, en räckvidd i världsklass, digitala intäkter i världsklass.

Hur tog sig en liten tidning långt upp i norr, som var nära att gå under för 30 år sedan, till positionen som ett av världens mest framgångsrika mediahus?

Svaret finns någonstans där. I tidningens kris på 1980-talet.

Kalle Jungkvist var med då.

– Vi skulle med mindre resurser ett; överleva och två; successivt utveckla tidningen. Där och då skapades en underdog-kultur och en förståelse för att framgång kräver ständig förnyelse och ständig förbättring.

Han listar fem framgångsfaktorer.

Första AB-sajten
1994 fanns knappt internet. Så här såg Aftonbladet.se ut i tidernas begynnelse.

Starten av www.aftonbladet.se. 1994 fanns knappt internet. Men att vara första stora svenska tidning på nätet har senare visat sig vara avgörande viktigt för fortsättningen.

Starten av Aftonbladet Nya Medier AB. 1999 bröts nättidningen ut från Aftonbladet och blev ett eget dotterbolag. Chefer, journalister, säljare och tekniker kunde fokusera på digitalt på ett sätt som inte varit möjligt i en avdelning inom tidningen.

Nyhetsfokus. Aftonbladet Nya Medier definierade redan i starten vad Aftonbladet.se skulle vara: Sveriges snabbaste nyhetssajt, med snabba förklaringar och snabba analyser.

– Den definitionen gjorde att Aftonbladet.se blev Sveriges primära nyhetskälla. Vi var före många internationella kolleger och definitivt först i Sverige, säger Kalle Jungkvist.

IT-bubblan sprack. 2001 drog sig många konkurrenter tillbaka. De trodde inte på en framtid för journalistik på nätet. Aftonbladet gjorde tvärtom och tog det strategiska beslutet att driva satsningen på nätet ännu hårdare. Den digitala journalistiken utvecklades. Annonserna utvecklades. Ny teknik utvecklades. Och ett och ett halvt år senare lanserades Viktklubb och Plus.

Småannonser på nätet. Aftonbladet såg möjligheten för eftertextannonser på nätet och köpte sajterna Byt bil och Blocket.

***

Fem framgångsfaktorer som la grunden. Lägg därtill det viktigaste av allt och det som föddes redan i krisen på 1980-talet: Modet att utmana sig själv och de produkter man levererar och lever på.

Återigen. The Tipping Points.

– De sattes inte upp som mål i sig. Vi förutsatte bara att desktop skulle gå om print. Den stora frågan var: Ska vi tillåta oss att kannibalisera på oss själva? säger Kalle Jungkvist.

I klartext: Att fokuserat utveckla nättidningen till att bli så bra att den tar läsare från en vinstgivande papperstidning.

– Det fanns så klart spänningar om hur det skulle påverka tidningen. Och den här frågan var lika väsentlig när mobiltelefonerna plötsligt utvecklades. Men inte heller då hämmade den vår utveckling. Vi drev på och var inte rädd för att mobilen skulle ta läsare från sajten.

Det handlade om att följa dit användarna var på väg. Att ligga steget före.

Nu är det snart åtta år sedan Aftonbladets ledning fattade det kanske lika avgörande som kontroversiellt beslutet att alltid vara online i första hand och print i andra hand. Det blev en mental och kulturell – och omvälvande – resa under ett antal år. Bland annat skapades Aftonbladet Online Academy. Alla medarbetare fick utbildning i digitala arbetssätt och digitala verktyg.

Även det en framgångsfaktor.

***

Hur ser framtiden ut? Kalle Jungkvist lever med frågan. Och han säger att det är inte så långt man kan blicka. Men en trend är tydlig just nu, för nyhetsmedier över hela världen. Användarnas betalning.

– Utan att kunna ta betalt för journalistiken på nätet klarar man sig inte. Det är ytterst få som bara kan överleva med annonsfinansiering. Annonser kommer inte att kunna finansiera riktigt god journalistik i framtiden.

Kalle Jungkvist uppgift är att fånga trenderna, utvecklingen och hitta de vägar få andra tar. Vem är Aftonbladets inspiratör i dag?

– Jag ser inte en enskild inspiratör. Och Aftonbladet är nog snarare en inspiratör för många andra. Vad Aftonbladet ska titta på är heller inte en enda inspiratör utan hela tiden ha koll på vad som händer i omvärlden Det finns en lång rad aktörer vi kan lära av, både traditionella mediahus och uppstickare. Testa nytt och ha koll på omvärldsutvecklingen.

Den stora utmaningen nu är att hitta rätt gentemot Facebook och Google – mediahusens nya konkurrenter om annonspengar och läsarnas möjlighet att hålla sig uppdaterade.

– Att utveckla en strategi i förhållande till den nya världen är otroligt viktigt. Att hamna på efterkälken, att försvara det gamla, går inte. Då blir man inte en överlevare och absolut inte framgångsrik.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Vi är toppen på att gräva

av Petter Ovander

Aftonbladet har Sveriges bästa grävredaktion.

Och Aftonbladets grävchef Maria Trägårdh är Sveriges just nu viktigaste grävande journalist.

Hon toppar listan över landets 25 mäktigaste grävjournalister.

Tyngsta grävarna
I år har Aftonbladet fem medarbetare på listan över landets 25 mäktigaste grävjournalister: Maria Trägårdh, Kerstin Weigl, Richard Aschberg, Gellert Tamas och Johanna Bäckström Lerneby.

Varje år listar tidningen Scoop, Föreningen Grävande Journalisters medlemstidning, Sveriges viktigaste undersökande journalisterna. Listan utgår från tre kriterier: opinionsbildande makt, trovärdighet och renommé samt position och ställning.

Aftonbladet har i år fem medarbetare på listan. I topp: Aftonbladets grävchef och biträdande redaktionschef Maria Trägårdh.

Juryn sammanfattar förstaplatsen så här:

”Aftonbladet har en fantastisk förmåga att hela tiden överraska. När man tror att de gjort sitt bästa gräv på tio år lanserar de ett helt nytt format med oväntat ämne. Aftonbladet har stärkt sin position som Sveriges ledande grävredaktion. Tre guldspade-nomineringar och några av landets främsta undersökande journalister talar sitt tydliga språk. Motorn i Bladets grävsuccé är utan tvekan Maria Trägårdh, vinnare av Guldspaden redan för 25 år sedan.”

– Det är ett erkännande för hela den satsning på undersökande journalistik som tidningen gjort de senaste åren. Jag är glad, framför allt för att så många av våra medarbetare finns med på listan, säger Maria Trägårdh.

Kerstin Weigl, reporter och kolumnist, tar listans tredjeplats. Häromåret fick hon Stora journalistpriset som Årets Journalist. ”Kerstin Weigl är en unik reporter som först på senare år fått den uppskattning i form av priser som hon förtjänar”, skriver Scoops jury, bland annat.

Och tiondeplatsen går till grävande reportern Richard Aschberg – ”en klassisk kvällstidnings-reporter som hela tiden lyckas förnya sig”.

På listans 17:e och 20:e plats återfinns frilansen Gellert Tamas, som arbetat med ”Det svenska hatet”, och tillträdande redaktören för Aftonbladets rättsredaktionen, Johanna Bäckström Lerneby. 

Petter Ovander

Juryns motiveringar

Fem Aftonbladet-medarbetare på listan över Grävsveriges mäktigaste journalister.

1. Maria Trägårdh (3)

Grävchef och biträdande redaktionschef, Aftonbladet: ”Aftonbladet har en fantastisk förmåga att hela tiden överraska. När man tror att de gjort sitt bästa gräv på tio år lanserar de ett helt nytt format med oväntat ämne. Aftonbladet har stärkt sin position som Sveriges ledande grävredaktion. Tre guldspade-nomineringar och några av landets främsta undersökande journalister talar sitt tydliga språk. Motorn i Bladets grävsuccé är utan tvekan Maria Trägårdh, vinnare av Guldspaden redan för 25 år sedan.

3. Kerstin Weigl (8)

Reporter och kolumnist på Aftonbladet: Hon granskar ensamkommande pojkar som ingen annan gjort, får två miljoner att se, läsa och lyssna på historien om Josefin, Sveriges farligaste flicka. Kerstin Weigl är en unik reporter som först på senare år fått den uppskattning i form av priser som hon förtjänar. ”Stormen” om mineralpuder-krönikan är glömd sedan länge.

10. Rickard Aschberg (4)

Reporter, Aftonbladet: En otroligt viktig kugge i Aftonbladets grävredaktion. Kommer att få svårt att bräcka sitt stora gräv – Kommunalskandalen. Men Aschberg är dubbelt guldspade-nominerad i år. En klassisk kvällstidnings-reporter som hela tiden lyckas förnya sig.

17. Gellert Tamas (ny)

Frilansande grävreporter som både skriver och filmar: Väjer inte för de stora och svåra ämnena. ”Det svenska hatet” – uppföljaren till ”Lasermannen” – fick enormt genomslag när den publicerades. Konkurrerar med Bosse Lindquist om titeln

Sveriges dokumentärkung.

20) Johanna Bäckström Lerneby (12)

Krimredaktör och chef för rättsredaktionen, Aftonbladet: Efter många år på SVT tar hon klivet över till Aftonbladet. Mångsidig. I fjol nyhetschef på tv-sporten, men nu tillbaka på det område hon kanske kan allra bäst.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktör: Victor Lindbom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB