Arkiv för May 2017

- Sida 1 av 2

Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius i Aftonbladet TV

av Petter Ovander
Skärmavbild 2017-05-23 kl. 15.05.52
Pingis Hadenius, Maria Bjaring och Isabella Löwengrip ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor i nya programmet ”EQnomics”.

I dag är det premiär för ”EQnomics”. Programmet där Isabella Löwengrip, Pingis Hadenius och Maria Bjaring ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor.

– Vi hoppas att programmet ska bidra till ett större intresse för ekonomi och en sundare relation till pengar, säger Isabella Löwengrip.

Hur ska du få råd med sin drömsemestern? Hur ska du bete sig när restaurangnotan kommer in och din glupske kompis vill dela notan rakt av. I ”EQnomics” får tittarna  svar på sina frågor om pengapsykologi.

Programmet tar också upp allt från hur man skaffar sig en buffert till smart shopping och hur man kan undvika att bråka om pengar i en relation.

– Livet kan ge oss så mycket mer om vi har en sund relation till pengar. Vi vill bidra till ett bättre ekonomiskt självförtroende bland unga kvinnor och män, säger Pingis Hadenius.

Programmets experter Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius har lång erfarenhet av ekonomiska frågor. Isabella Löwengrip har sedan 2005 drivit Skandinaviens största blogg med över 1,3 miljoner läsare i veckan. Under tolv år har hon hunnit starta elva bolag, däribland det egna investmentbolaget Löwengrip Invest, skönhetsmärket Löwengrip Care & Color och skomärket Flattered.

Tillsammans med Pingis Hadenius driver hon även podden Economista.

”EQnomics” är ett samarbete mellan Aftonbladet TV och Collector Bank. Programmet har premiär onsdagen den 24 maj och sänds i sex avsnitt under försommaren och ytterligare sex avsnitt under hösten.

– Vi vill göra ett program om ekonomi som varken krånglar till det eller känns torrt och tråkigt. Här får tittaren både hårda fakta och personliga tips och råd från verkligheten genom Pingis och Isabella, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Petter Ovander

Digital design i världsklass ger prisregn över Aftonbladet

av Petter Ovander

Med en digital design i världsklass är Aftonbladet dubbelt nominerad till prestigefulla ”Best of Scandinavian News Design”.

Det handlar om ”Klassresan”. 

Och den otroliga historien om ”Miraklet i Ånnsjön”.

”Jag har aldrig sett en mer död person”. Med de orden mötte fjällräddaren Marcus Stålhandske Aftonbladets reporter Helena Mastberg, i dag redaktör för Svenska Hjältar, och fotograf Filip Meneses vid Ånnsjön några mil väster om Åre.

Miraklet i Ånnsjön
Reportaget Miraklet i Ånnsjön nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

Historien om de tre tonårskillarna som räddades ur det fyra-gradiga vattnet har engagerat långt utanför Sveriges gränser. Läkare världen över har kliat sig i huvudet och undrat: Hur kunde Leo överleva efter sex timmars hjärtstopp?

Storyn växte fram under lång tid. Killarna och deras familjer intervjuades, de pratade om de vaga minnesbilder de hade och resan tillbaka till livet.

Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.
Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.

– Tidigt under arbetet satte vi oss ner och gjorde en storyboard, ett slags manus för berättelsen, tillsammans i projektgruppen för att enas kring hur vi skulle berätta på bästa sätt. Historien är komplex och vi hade stor nytta av Paul Wallanders rörliga grafik som satte händelseförloppet på kartan, säger Helena Mastberg.

Arbetsgruppen gick igenom förundersökningen för att räta ut frågetecken. De pratade med läkare och insatsledare. Och de reste till Ånnsjön för att se med egna ögon: Hur kunde det gå så illa den där junidagen 2015? Och hur kom det sig att hjältarna aldrig gav upp?

Förra året utsåg Svenska Hjältars jury fjällräddarna och deltidsbrandmännen till Årets Skyddsänglar. När de tre tonårskillarna klev ut på scenen på Cirkus för att tacka sina räddare var det få som kunde hålla tårarna borta.

Sofia Boström, formgivare.
Sofia Boström, formgivare.

Storyn Miraklet vid Ånnsjön publicerades under Annandag jul och är nu en av Aftonbladets två journalistiska satsningar som nominerats till pallplats i kategorin Storytelling på Society for News Design Scandinavia.

– Det är väldigt roligt att ett sådant här feelgoodreportage blivit nominerat, säger Sofia Boström som byggde layouten.

Prisregnet över Aftonbladet stannar inte vid ”Mirkalet i Ånnsjön”. Den uppmärksammade berättelsen ”Klassresan” som visualisera inkomstskillnaderna i Sverige genom en resa längs Stockholms tunnelbanas röda linje är också nominerad.

Klassresan.
Klassresan, också nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

– Jag såg den amerikanska tidningen The New Yorkers visualisering av inkomstskillnaderna längs New Yorks tunnelbana och tänkte att vi måste göra något liknande. Sedan växte idén och blev något mycket större, vid interna möten på redaktionen. Slutresultatet är en helgjuten resa genom Stockholms tunnelbana, där läsaren känner de socioekonomiska klyftorna in på bara huden, säger Aftonbladets gräv-reporter Joachim Kerpner.

Segregeringen är väldigt tydlig längs röda linjen.

foto : stemat : bylinebild anvŠndarna mark malmstršm (svd), jani pirttisalo (svd), lisa ršstlund (aftonbladet) och joachim kerpner (aftonbladet)
Joachim Kerpner, reporter.

– När man reser med tunnelbanan söderut kan man ganska enkelt avgöra vilka som ska gå av före Mälarhöjden, och vilka som ska åka vidare, till stationerna med många utlandsfödda. Det är en märklig känsla, säger Joachim Kerpner.

Klassresan är också ett av de nominerade bidragen till Schibsted Journalism Awards som avgörs i Oslo nästa vecka.

– Det här känns jättekul. Vi prisas för ett lagarbete, som visar på Aftonbladets bredd och styrka, säger Joachim Kerpner.

”Best of Scandinavian News Design” avgörs den 13 oktober. Då står det klart om Miraklet i Ånnsjön och Klassresan vinner guld, silver eller brons.

Petter Ovander

Fotnot. Också Aftonbladets papperstidning är nominerad till det prestigefulla priset, men juryn i den här kategorin har ännu inte avslöjat vilket bidrag som kommer att stå på prispallen.

Vinnarteamet bakom Miraklet i Ånnsjön

Reporter: Helena Mastberg

Foto: Filip Meneses

Form: Sofia Boström

Grafik: Paul Wallander

Projektledare: Titti Jersler

Vinnarteamet bakom Klassresan

Reporter: Joachim Kerpner och Mattias Sandberg

Grafik: Jenny Svenberg Bunnel och Maria Sand,

UX: Tim Holmberg

Redaktör: Titti Jersler

Utvecklare: John Carehag och Jonathan Norén

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

av Petter Ovander
foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Sportbladets nyhetsreporter Kristoffer Bergström vid sitt skrivbord. Dagarna före publicering är det kaotiskt. Så många bollar att ta ner. Så många fakta att kolla igen och igen. Foto: MARCUS ERICSSON

 

Det finns två sätt att börja berättelsen om Sportbladet. Antingen en måndag i maj för 17 år sen. Dagen då Sportbladet föddes.

Den storyn är fantastisk – men berättad.

I stället börjar vi den här gången en måndag i maj 2017, med en story ingen ännu känner till.

Vi börjar vid sportreportern Kristoffer Bergströms lätt kaotiska skrivbord.

Det är dags för femtonde avsnittet av Häng med Aftonbladet. I dag om en rosaskimrande framgångssaga.

balk_hangmed

Sportis. Banderollerna med ordet hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om att sportisen är en prioriterad målgrupp bland Aftonbladets 3,5 miljoner dagliga läsare och tittare.

Sportis-banderoll
Banderollerna hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om våra mest engagerade läsare.

Det är i mångt och mycket för sportisen som Kristoffer Bergström, profilerad nyhetsreporter på Sportbladet, skriver. Den här måndagen är han i slutfasen av ett större grävprojekt. Kristoffer Bergström ska, innan veckan är slut, avslöja hur små idrottsförbund bluffar till sig miljoner i bidrag från Riksidrottsförbundet.

Ett par dagar före publicering är och får det vara kaotiskt. Så många bollar i luften att ta ner. Så många fakta att kolla igen. Och igen. Så många kanaler att leverera till för att optimera spridningen av avslöjandet.

– För några år sedan var det enklare. Då var det ett rakt knäck med tillägg. Sen var det klart, säger Kristoffer Bergström.

Eller med andra ord: Det som krävdes var en väl underbyggd nyhetsartikel med en eller ett par faktarutor, illustrerat med bilder som pulicerades i den rosa tidningen och på Sportbladets sajt.

Det räckte då. Så är det inte längre.

***

Hos Kristoffer Bergström har måndag blivit tisdag, blivit onsdag. Tiden rusar iväg, han har 400 telefonsamtal bakom sig och fortfarande ligger fokus på att ta hem de sista intervjuerna, kommentarerna, på att ställa Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson till svars. Skriva ut och skriva om för att ge avslöjandet rättvisa.

Göra storyn begriplig.

På fredag förmiddag är alla texter skrivna. Klart ligger också sedan ett par dagar ett inslag från värmländska Väse, ett exempel på hur det ser ut när ett förbund – som egentligen inte har rätt att vara med i Riksidrottsförbundet – kan plocka ut pengar från Riksidrottsförbundet.

foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Studion i Sportbladets rosa färg. Christoffer Bodin och Kristoffer Bergström förbereder sändningen. Foto: MARCUS ERICSSON

Vid lunchtid går Kristoffer Bergström och kollegan Christoffer Bodin in i tv-studion för att spela in en live-on-tape där nyheten presenteras för tittarna.

Nu har också ”balken” för avslöjandet satts: #orentspel – Sportbladet granskar miljonbidragen.

balkgranskning2

Redaktören Nils Paulsson har under förmiddagen tagit fram en 56 sekunder lång trailer som lanserar avslöjandet i sociala medier.

Strax före klockan 13 är alla tv-inslag klara och utkodade för publicering.

Live-on-tape. Kristoffer Bergström och Christoffer Bodin går igenom avslöjandet i en tv-sändning, som publiceras när nyheten går ut.

Publiceringsplanen är nu klar. Det blir ett avslöjande över två dagar, med start fredag eftermiddag.

Klockan 14.30 går de första delarna ut på sajten och i sociala medier.

I anslutning till huvudtexten läggs också en Cover it live, en live-feed där Kristoffer Bergström pratar med läsarna om avslöjandet och tar hand om reaktionerna.

***

Så många kanaler att ta hänsyn till för att optimera spridningen av ett enda avslöjande. Ändå har alla, den här gången, inte använts.

Totalt har Sportbladet ett 50-tal medarbetare och verksamhet dygnet runt. Navet är förstås nyhetsdesken. Sportbladet ska – precis som Aftonbladet – vara först med nyheter och svenska folkets primära nyhetskälla online. Genom att satsa på live-rapportering fortsätter Sportbladet bygga en nära relation med läsarna.

Nyheter ska kompletteras med de bästa krönikörerna. Där finns Niva, Bank och Frändén, Wennerholm, Leifby och Kappelin. Också de viktiga när Sportbladet vårdar relationen med läsarna. De starka rösterna och profilerna är oerhört viktiga för tidningen.

Och nyheter ska fördjupas med bloggar. Just nu är ett tiotal i gång, om allt från NHL, till trav, till innebandy.

imgres
Pontus Carlgren, sportchef.

– Det är ju så, säger sportchef Pontus Carlgren.

– Ska vi vinna alla matcher om läsarnas tid gäller det att han organisation som håller ihop och spetskompetens som levererar. Sportläsarna är oerhört kräsna och vana vid att vi håller en hög kvalitet och att vi går på djupet.

Allt fler av Sportbladets läsare väljer i dag också att titta på de tv-sändningar redaktionen dagligen producerar.

Bakom skrivborden på Sportbladets redaktion, med utsikt över Klara sjö, ligger egna tv-studion. Flera gånger om dagen sänds härifrån Sportbladet News – ett av Aftonbladets mest sedda och bredaste tv-format, med höjdpunkter från SHL, Allsvenskan, Serie A, La Liga, Bundesliga, Hockeyallsvenskan. You name it.

Och strax intill tv-studion ligger podcast-studion, där Patrik Syk producerar Sportbladets poddar, som premier leauge-podden, handbollspodden och NHL-podden. För att nämna några.

Tv och podcast är varje dag viktiga delar i Sportbladets erbjudande till läsarna.

***

Det rosa Sportbladet, papperstidningen, förvaltar förstås fortfarande arvet av att vara Sveriges största, mest lästa, sporttidning. En tidning som allt sedan premiären den där måndagen i maj 2000 bygger på trovärdighet, kvalitet, seriositet och fördjupning – men också på spets, svulst och ett finurligt tilltal.

Det är bara det att kanalerna ut till läsarna i dag är så många fler, men fortfarande kräver samma omsorg som papperstidningen när det gäller tonalitet.

– Det har inte alltid varit lätt att föra över våra svulstiga tidningsuppslag till online-världen. Jag tycker ändå vi har lyckats, säger Pontus Carlgren.

Vägen fram online har bland annat varit att ta vara på det unika tidnings-makande som burits upp av medarbetarna runt sportdesken och varit kärnan i Sportbladets framgång.  Sportbladets redigerare och redaktörer har utvecklats mot att också jobba online, inte minst att bygga Sportbladet i sociala medier.

Sporten, instagram
Sportbladet på Instagram.

– Vi har fantastiska redigerare som kan kvällstidning. Tack vare dem har vi också på riktigt lyckats föra över det Sportbladet står för till sociala medier, säger Pontus Carlgren.

Ta Instagram som exempel. Sportbladet har närmare 100 000 trogna följare. Av konkurrenterna är det ingen som ens är i närheten.

Sociala medier är en prioriterad kanal. Men inte – som för många andra tidningshus – för att driva läsare till Sportbladet. Sociala medier används i stället för att marknadsföra tidningen och bygga lojalitet och engagemang med läsarna och tittarna.

Läsarna söker sig oftast direkt till Sportbladet, antingen via Aftonbladet.se eller Sportbladet.se.

***

En sak skiljer Sportbladets publik från andra nyhetskonsumenter. Engagemanget. För sitt lag. Men också för tidningen.

Det märks inte minst på viljan hos Sportbladets läsare att prenumerera på journalistiken. Sportredaktionen samarbetar intensivt – och framgångsrikt – med Aftonbladets Plus-redaktion för att ta fram bra erbjudanden till läsarna.

EM-bibeln från förra sommaren.
EM-bibeln från förra sommaren.

Ett exempel är de många sport-biblar som skrivs och redigeras av en liten dedikerad redaktion med Johan Larsson i främsta ledet. EM-bibeln från i somras till exempel, 228 sidor om sommarens fotbollsfest, initierad och fullmatad med reportage, statistik och analyser. Precis det de engagerade läsarna frågar efter.

Biblarna finns att köpa i butiken – men också online för Aftonbladets Plus Premium-prenumeranter. Många prenumererar just för sport-biblarna.

– Det är viktigt att vi kan sälja på vår journalistik. Och genom att jobba nischat, med riktade erbjudanden, lyckas vi. Det nischade sportmaterialet blir allt viktigare för oss, säger Pontus Carlgren.

Sportbladet möter förstås också strukturomvandlingen, från print till online. Och nya konkurrenter, från gamla mediehus till nya amerikanska jättar, som Google och Facebook. Men också konkurrens från helt andra och nya aktörer på mediemarknaden som slåss om läsarnas tid och intresse.

Klubbarna har blivit bättre på information, lokaltidningarna har blivit bättre på att bevaka sina lag – och spelbolagen bättre på att producera service. En Hammarby-fan kan i dag lägga 70-80 procent av sin vakna tid på bara läsa om Hammarby.

– ATG och Svenska Spel satsar enormt på att bygga upp egna redaktioner. I dag är ATG vår största konkurrent när det gäller spelservice på hästar. Så var det inte för några år sedan, säger Pontus Carlgren.

***

Tillbaka till Kristoffer Bergström och avslöjandet om miljonrullningen från Riksidrottsförbundet. Hur gick det?

Nyheten publicerades samma dag som förbundet hade möte i Karlstad. Vi vet nu att avslöjandet ändrade dagordningen för mötet.

På bara ett par timmar hade hundratusentals läsare tagit del av texterna och sett tv-inslagen. Responsen var massiv. En timme efter publiceringen hörde idrottsminister Annika Strandhäll (S) av sig. Hon var arg och skickade en medarbetare i sin stab till Karlstad för att kräva svar på varför det ser ut så här.

Fem förbund hörde av sig. Ytterligare två riksdagspartier. Och mejl och kommentarer från läsare strömmade in.

– Vi avslöjade ett systemfel inom svensk idrott. Fel sporter får pengar, säger Kristoffer Bergström.

*** EPILOG ***

Pontus Carlgren hade jobbat på Sportbladet i tre år när dåvarande chefredaktören Anders Gerdin en söndag eftermiddag kallade till presskonferens.

Ryktet gick, skulle han avgå?

Anders Gerdin hälsade välkommen. Sen släppte han nyheten ingen av reportrarna på plats anat.

– Om tolv timmar börjar pressarna rulla. Då trycker vi Sveriges första dagliga sporttidning.

Sportlöpet
Den 8 maj 2000 fick Sverige sin första dagliga sporttidning.

Dagen därpå, måndagen den 8 maj 2000, låg en rosa tidning instucken i Aftonbladet. 24 sidor bara om sport och spel.

Pontus Carlgren var nattchef då. Han var en av några få medarbetare som bara ett par dagar tidigare fått information om satsningen – mot löfte att inte yppa ett ord. Allt skulle till varje pris hållas hemligt till söndagens presskonferens.

Tajmingen var perfekt. Under 90-talet hade sport växt som fenomen och tv-utbudet för sport exploderat.

Men ingen daglig tidning hade hängt med. Förrän nu.

– Folk skrek efter en mer kvalificerad sportjournalistik. Det blev en sällan skådad succé när vi plötsligt kom ut med en hel tidning om sport. När vi ökade antalet sidor från fyra-fem om dagen till 24 i en egen tidning, minns Pontus Carlgren.

Den rosa färgen, som tagit sin inspiration i ansedda Gazzetta dello Sport i Italien, signalerade att Aftonbladet tog sport på allvar. Med Sportbladet gick Aftonbladet från klassisk sportrapportering till analys och fördjupning.

– Färgen satte sig direkt i folks medvetande. Alla som ryckte ut Sportbladet skyltade med vår rosa färg och marknadsförde tidningen. I dag förstår läsarna direkt vad det handlar om när de ser vår färg, säger Pontus Carlgren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

Hyllade podden om Samir – nu också som bok

av Petter Ovander

Han är van att skriva korta nyhetsartiklar. Oftast bara 1 800 tecken.

Men nu har Anders Johansson publicerat sin längsta text hittills – om fallet Samir.

Nästan 800 000 tecken om tonårspojken som 15 år gammal dömdes för mord på sin styvmamma. Men som var oskyldig.

Anders Johansson och Fallet Samir
Livepodden blev en bok. Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt för att skriva boken om Samir Sabri. För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

I dag vet vi sanningen. Samir Sabri mördade inte sin styvmamma den där morgonen 1986. Det visste vi inte innan Aftonbladets kriminalreporter Anders Johansson började gräva i fallet vårvintern 2015.

– Det var en öppen fråga. När vi publicerade första delen av grävjobbet i form av poddcasten, Fallet, på skärtorsdagen 2015 hade jag ingen aning om Samir var skyldig eller inte, säger Anders Johansson.

I en livegranskning kunde lyssnaren följa hur avslöjandet och sanningen sakta växte fram i avsnitt efter avsnitt.

Sakligt redovisas hur alla instanser polis, åklagare, domstol och rättspsykiatri var övertygade om att pojken var skyldig. Men – leder Anders Johansson så småningom i bevis – alla missar att det rör sig om ett falskt erkännande för att skydda den verklige gärningsmannen.

Podden Fallet blev snabbt en succé och har hittills laddats ner 2,8 miljoner gånger. Förra året belönades granskningen med Guldspaden, Grävande Journalisters pris för undersökande journalistik.

Och i december 2016 friades Samir Sabri efter att Högsta domstolen först beviljat resning och tingsrätten senare kom fram till att ”åtalet i den del som avser mord den 21 maj 1986 ogillas”.

Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt från jobbet på Aftonbladet för att skriva boken om Samir Sabri.

För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

– Det känns jätteroligt. Inte minst därför att boken ger möjlighet för en bredare allmänhet att ta del av det här livsödet. Det som drabbat Samir är ju en tragedi. Men samtidigt visar berättelsen om Samir att det faktiskt är möjligt att använda tråkiga och negativa erfarenheter som en tillgång – som Samir gör nu i sitt jobb med ungdomar.

Fallet Samir, Ordfront Förlag.
Fallet Samir, Ordfront Förlag.

Att som 15-åring bli oskyldigt dömd för mord och hur det ledde till att Samir hamnade i en ond spiral av kriminalitet och som vuxen blev en av Sveriges mest fruktade värdetransportrånare.

– Det är upprörande att rättsväsendet hanterade den här typen av fall så lättvindigt. Det är vad boken i mycket handlar om, säger Anders Johansson.

Fallet Samir har bland annat recenserats av Bibliotekstjänst, som beskriver boken som ett mäktigt journalistiskt grävarbete som gett resultat.

Den har också uppmärksammats av i andra medier, som TV4:s Nyhetsmorgon, SVT:s Gokväll och radions P4. Anders Johansson har också intervjuats om Fallet Samir i Dagens Juridik.

Boken bygger på intervjuer med flera aktörer, inte minst Samir Sabri själv som också står som medförfattare till boken. Fallet Samir recenseras här av Joakim Palmkvist, journalist på Sydsvenskan.

Petter Ovander

Gula Båtarna räddade 1 892 ur Medelhavet – får hederspris

av Petter Ovander

Hösten 2015 flydde människor för sina liv över Medelhavet. Många överlevde inte resan. På Aftonbladet väcktes tanken att vi kunde hjälpa flyktingar i nöd. Resultatet blev Gula Båtarna.

Med ägarkoncernen Schibsted som stöd och Sjöräddningsällskapet på plats räddades 1 892 människor ur havet.

Nu belönas Gula Båtarna med FRII:s hederspris i Årets insamlare 2016.

Gula Båtarna
Schibsted Sverige – med Aftonbladet och Svenska Dagbladet – och Svenska Sjöräddningssällskapet får branschorganisationen FRII:s hederspris i Årets insamlare 2016 för kampanjen Gula Båtarna.

Årets insamlare delas ut för att uppmärksamma arbetet som görs för att finansiera civilsamhället. I år valde juryn att också dela ut ett hederspris – till Gula Båtarna.

Det unika samarbetet mellan Schibsted Sverige och Sjöräddningssällskapet gjorde det möjligt att stationera två sjöräddningsenheter på den grekiska ön Samos mellan september 2015 och juni 2016.

Sjöräddningssällskapet Schibsted Fotograf Catarina Harling
Priset togs emot av representanter från från Sjöräddningssällskapet, Camilla Larsson, Helena Smedberg, Jeanette Liljedahl och Emma Valham. Foto: CATARINA HARLING

På plats kunde sjöräddarna hjälpa till i den pågående flyktingkatastrofen. Schibsteds svenska tidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fick samtidigt möjlighet att arbeta journalistiskt på båtarna och berätta om flyktingarnas verklighet på Medelhavet.

De medverkande journalisterna tränades som sjöräddare och kunde därmed också agera som sådana på båtarna.

Totalt räddades 1 892 människor på flykt över havet, 8 102 824 kronor samlades in.

Det är framförallt den snabba handlingskraften som svar på en akut situation juryn vill uppmärksamma, men också det faktum att det gett  så stor internationell genklang. Projektet fick många internationella efterföljare, som inspirerat till ett övergripande internationellt projekt som lett till mångdubblat stöd till den grekiska motsvarigheten till Sjöräddningssällskapet.

– Att så snabbt kunna samla de resurser, både vad gäller pengar och kunskap, som krävdes i en akut situation är inte helt enkelt. Här har två olika organisationer tillsammans uppnått storverk, och det känns roligt att uppmärksamma”, säger Charlotte Rydh, ordförande för juryn och generalsekreterare för FRII.

Hederspriset delades ut på Insamlingsforum, Nordens största konferens om insamling och givande, den 9 maj 2017. FRII är en branschorganisation som verkar för goda förutsättningar och ökat förtroende för insamling till goda ändamål.

Petter Ovander

Röda korset prisar Wennman och Wiman

av Petter Ovander

Tidigt i morse landade Aftonbladets reporter Erik Wiman och fotograf Magnus Wennman på Arlanda efter en reportageresa till Somaliland.

På flygplatsen väntade Röda Korset – som överraskade med att ge dem organisationens journalistpris.

foto : lasse allard :
Aftonbladets Erik Wiman och Magnus Wennman överraskades i morse av Röda korsets vice ordförande Hala Mohammed. Hon tog emot teamet på Arlanda – och berättade att de får organisationens Journalistpris 2016. Foto: LASSE ALLARD

Röda korsets journalistpris går till en journalist eller ett team av journalister som lyckats öka förståelsen för de humanitära konsekvenserna av pågående krig och katastrofer.

Just en av de frågor Erik Wiman och Magnus Wennman brinner för – och som de det senaste året så väl lyckats beskriva i flera uppmärksammade reportage från krigets Mosul och svältens Malawi.

Det är för detta arbete de nu prisas av Röda korset.

– Det är jätteärofyllt, naturligtvis. Både jag och Erik har ägnat oss åt detta i fem-sex år. Det är hedrande och stort, säger Magnus Wennman.

”Erik Wiman och Magnus Wennman på Aftonbladet rapporterar från många av världens oroshärdar. Med närvaro, fakta, kunskap och bildspråk berättar de om krig, konflikter – och förödande humanitära konsekvenser. 

 De gör det med ett stilistiskt anslag – i både text och bild – som gränsar till det poetiska utan att tumma på sakligheten.  Deras arbetssätt att arbeta i de flesta mediekanaler förstärker ytterligare bilden av en betydande journalistisk gärning i vår tid. ” Juryns motivering

Tillsammans med Erik Wiman gjorde han förra året flera resor till Mosul i norra Irak, en stad som sommaren 2014 togs över av terrorgruppen IS. Sedan dess har en stor del av befolkningen drivits på flykt och förra året inleddes en offensiv för att återta staden. Bland annat rapporterade de från en begravning för fem kurdiska peshmergasoldater.

De nominerade:

Jan Höglund och Stefan Berg (foto), G-P

Stefan Åsberg och Niclas Berglund (foto), SVT

Jonas Fröberg och Malin Hoelstad (foto) SvD

Erik Wiman och Magnus Wennman (foto), Aftonbladet

Linda Fridh och Firas Razak (foto), SVT Malmö

Kassem Hamadé, Expressen

Stefan Nolervik, ÖP.

Sandra Lund, Arbetet

– Vi följde en familj och en pojke som förlorade sin pappa, som var peshmergasoldat, den dagen. Vi var inte förberedda på vad som skulle hända och på de känslor som även vi skulle känna den dagen. Det var väldigt starkt.

Duon gjorde också en reportageserie från Malawi, ett land som drabbats hårt av svält och torka.

– Det här priset sporrar oss att fortsätta jobba. Det är hedrande för jag vet vilka andra som var nominerade, säger Erik Wiman.

Aftonbladets utrikeschef Martin Schori säger att han är stolt över att vara kollega med Erik Wiman och Magnus Wennman.

– Genom att lyfta fram människor och deras historier bidrar Erik och Magnus till att göra vår värld mer begriplig, vilket är en av våra främsta uppgifter. Trots att de ofta befinner sig på utsatta platser lyckas de samtidigt göra det med ett hantverk i absoluta världsklass.

Magnus Wennman tog tidigare i år storslam i Årets bild, bland annat för reportage från Mosul. Han har också belönats med prestigefyllda World Press Photo, för bilden på Maha, också den från Mosul.

Petter Ovander

Det här är Natasha Azarmi – Nöjesbladets nya vassa penna

av Petter Ovander

Nöjesbladet värvar Natasha Azarmi som ny musikskribent till nöjesredaktionen.

Hon gick ut journalistprogrammet i Göteborg i januari men har redan hunnit göra sig ett namn som musikjournalist på bland annat Nöjesguiden.

– Natasha har en vass penna. Hon är superengagerad och musikkunnig som få – trots sin ringa ålder. Hon imponerar på oss på alla plan, säger nöjeschef Ylva Niklasson

Natasha AzarmiNär Nöjesbladet för en tid sedan annonserade efter en ny musikskribent kom snabbt 150 ansökningar till redaktionen.

– Att hitta den bästa bland alla dessa duktiga, härliga och kunniga personer har tagit tid – men det har varit värt varje minut när vi nu har signat Natasha, säger Ylva Niklasson.


Detta är Natasha

Namn: Natasha Azarmi.

Ålder: 23.

Från: Göteborg.

Bakgrund: Nöjesguiden, Kulturnytt i P1 och P4, Nyheter i P3, musiksajterna Hymn och Popmani.

Aktuell som: Nöjesbladets nya musikskribent.


Musiken har alltid legat Natasha Azarmi nära, men hon har för lite tålamod för att själv börja spela.

– När jag upptäckte skrivandet blev det en självklarhet att kombinera mina två intressen. Kanske är det just för att jag själv inte spelar som jag bär med mig en vision om att skapa musikjournalistik som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller kunnighet. Musikjournalistik har ju tyvärr ofta en tendens att vara exkluderande, säger hon.

Natasha Azarmi har bland annat arbetat för Nöjesguiden och på Sveriges Radios Kulturnytt. Hon beskriver svensk musikjournalistik som orädd.

– Jag gillar det. Vi gullar inte med våra intervjuobjekt i lika hög grad som i exempelvis brittisk musikjournalistik. Det vi däremot kan bli betydligt bättre på är att belysa de orättvisor och skevheter som finns inom musikbranschen.

Vad tycker du om Aftonbladets musikbevakning?

– Jag tycker om bredden, snabbheten och inte minst språket som riktar sig till precis alla, på tal om att musikjournalistik kan vara exkluderande.

Natasha Azarmi börjar redan den här veckan. Det hon mest ser fram emot av konsertsommaren är Henrik Berggrens turné.

– Utan tvekan. Bandet som han har med sig är nog för att göra turnén till sommarens höjdpunkt. Tänk mängden talang som kommer att befinna sig på en och samma scen.

Petter Ovander

Skådespelaren dömdes till fängelse

av Magnus Ringman

Skådespelaren hotade att döda tre journalister på Aftonbladet.

I dag kom domen.

Mannen döms till fängelse.

Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hatmejlen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON
Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hot-tweetsen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. På torsdagen dömdes skådespelaren till fängelse. Foto: STEFAN MATSSON

Det var andra gången på en vecka som Stockholms tingsrätt fäller till ansvar för hot mot medarbetare på Aftonbladet. I tisdags dömdes en 55-årig kvinna från norra Sverige till villkorlig dom efter att ha hotat de båda journalisterna Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Rätten skriver i domen att det är extra allvarligt att journalister hotas eftersom det utgör ett angrepp på demokratin.

I dag klockan 11.00 avkunnades domen mot en 49-årig känd skådespelare som på twitter hotade Aftonbladet-reportrarna Oisin Cantwell, Fredrik Virtanen och Daniel Swedin.

Skådespelaren skrev bland annat att hans kulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle så att ”hjärnsubstansen sprutar”.

Mannen åtalades också för hot mot ett kvinnligt hovrättsråd, som hade dömt i en vårdnadstvist där mannen var part, och en manlig hög polischef i Stockholm, som aldrig haft något med skådespelaren att göra. Mannen fälldes för hotet mot hovrättsrådet, men friades för hotet mot polischefen.

Tingsrätten skriver i domen: ”Det står klart att det inte var fråga om något personligt angrepp utan för att de enligt /skådespelarens namn/ skriver för en feministisk tidning. Ett sådant angrepp på journalisters arbete och rätt att skriva förskyller också fängelse.”

Mannen döms till en månads fängelse.

Sofia Olsson Olsén, Aftonbladets chefredaktör och vd, välkomnar domen.

– Det är en tillfredsställande dom. Nu visar rättsväsendet att de tar hot mot journalister på allvar vilket är bra, inte minst för vår demokrati, säger hon.

Det är i skrivande stund oklart om skådespelaren överklagar domen till hovrätten.

Magnus Ringman

 

Johan Liljebo, 45, är död

av Magnus Ringman

Ingen bitterhet eller ens oro. Bara ett konstaterande:

– Jag lämnar det fysiska livet med kärlek och stor tacksamhet över den tid jag fått på planeten jorden.

För tio dagar sedan publicerades intervjun i Aftonbladet.

I går klockan 13.57 somnade Johan Liljebo in.

Han blev 45 år.

Skärmavbild 2017-05-10 kl. 08.40.46
Johan Liljebo.

Johan Liljebo arbetade på Aftonbladet som digital analytiker. För ungefär ett år sedan fick han diagnosen gallblåsecancer och har sedan dess kämpat mot sjukdomen.

Ett av hans sista önskemål var att berätta om sin sista tid i livet i Aftonbladet, ett sätt att få uppmärksamhet kring sjukdomen och stödja Cancerfonden. Reportaget publicerades den 29 april och väckte starka reaktioner.

 

I intervjun med Aftonbladets Britt Peruzzi väjer inte Johan Liljebo för de svåra frågorna. Om det allra tuffaste, att dö ifrån sina två små pojkar 9 och 11 år gamla, säger han:

– Det är svårast. De är det finaste jag har. Jag tänker att de ska ha det så bra som möjligt. Att det finns goda förutsättningar. Mina svärföräldrar har flyttat upp, vi har delat av huset här och de kommer att stanna här. Jag har en fantastisk fru, fin kontakt med mina föräldrar och två systrar på andra sidan viken. Och jag är glad att barnen hunnit bli så stora, att jag fått sätta lite prägel på dem och att de är friska och harmoniska.

Johan Liljebo levde tio dagar efter det att artikeln publicerades.

I går skrev hustrun Therese på Johans Facebooksida att det nu är över. ”Idag 13.57 somnade Johan in hemma i sängen i sitt eget paradis”.

I dag klockan 10.00 hölls en minnesstund för Johan Liljebo på Aftonbladet.

Magnus Ringman

55-årig kvinna döms för hot mot journalister

av Magnus Ringman

Den 55-åriga kvinnan hotade två Aftonbladet-journalister till livet.

I dag dömdes hon av Stockholms tingsrätt till villkorlig dom och dagsböter.

Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Bild: Stefan Mattsson
Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Bild: Stefan Mattsson

I nio månader har Aftonbladets Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald väntat på rättegången. I tisdags förra veckan genomfördes den – men den åtalade 55-åriga kvinnan från norra Sverige dök aldrig upp i rättssalen.

Domstolen beslutade att genomföra rättegången trots att kvinnan inte var närvarande.

Aftonbladet inifrån berättade så sent som i går om hoten. Det var flera mejl som skickades till de båda journalisterna söndagen den 28 augusti förra året. Budskapet; att de skulle skadas.

I rättegången vittnade Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund om hur jobbigt det var att ta emot hoten.

Nu är de lättade.

– En viktig signal att det här inte är så lättvindigt som det upplevs för dem som skickar den här typen av mejl till journalister, säger Lisa Röstlund.

sofia

I domen skriver Stockholms tingsrätt: ”Att hota journalister är dessutom ett hot mot demokratin.” Aftonbladets chefredaktör och vd Sofia Olsson Olsén tycker det är viktigt att rättsväsendet åtalar och dömer personer som försöker tysta journalister.

– Det här är en viktig dom. Domstolens markering att det här utgör ett hot mot demokratin är mycket bra, säger hon.

– Den här skiten som mina medarbetare, andra som jobbar i mediebranschen och jag själv tvingas utstå, är helt oacceptabel. Rädda journalister är dåliga journalister och ingen är betjänt av dåliga journalister

Aftonbladet inifrån redovisade i går en undersökning som har genomförts bland Aftonbladets journalister. 130 medarbetare svarade på frågan: Har du någon gång i din roll som journalist på Aftonbladet utsatts för hot eller hat?

73 procent har det.

Vi ställde också frågan: Har hot eller hat mot dig som journalist på Aftonbladet på något sätt – i stort eller smått – påverkat dina livsval?

24 procent svarade; ja, det har påverkat mina livsval.

– Det här visar vidden av problemet. Vi får ett farligt samhälle om journalister drar sig för att bevaka vissa ämnen av rädsla för deras egen säkerhet, säger Sofia Olsson Olsén.

Det är ännu oklart om kvinnan överklagar domen till hovrätten.

Magnus Ringman

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magnå
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB