Inlägg av Magnus Ringman

Skådespelaren dömdes till fängelse

av Magnus Ringman

Skådespelaren hotade att döda tre journalister på Aftonbladet.

I dag kom domen.

Mannen döms till fängelse.

Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hatmejlen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON
Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hot-tweetsen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. På torsdagen dömdes skådespelaren till fängelse. Foto: STEFAN MATSSON

Det var andra gången på en vecka som Stockholms tingsrätt fäller till ansvar för hot mot medarbetare på Aftonbladet. I tisdags dömdes en 55-årig kvinna från norra Sverige till villkorlig dom efter att ha hotat de båda journalisterna Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Rätten skriver i domen att det är extra allvarligt att journalister hotas eftersom det utgör ett angrepp på demokratin.

I dag klockan 11.00 avkunnades domen mot en 49-årig känd skådespelare som på twitter hotade Aftonbladet-reportrarna Oisin Cantwell, Fredrik Virtanen och Daniel Swedin.

Skådespelaren skrev bland annat att hans kulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle så att ”hjärnsubstansen sprutar”.

Mannen åtalades också för hot mot ett kvinnligt hovrättsråd, som hade dömt i en vårdnadstvist där mannen var part, och en manlig hög polischef i Stockholm, som aldrig haft något med skådespelaren att göra. Mannen fälldes för hotet mot hovrättsrådet, men friades för hotet mot polischefen.

Tingsrätten skriver i domen: ”Det står klart att det inte var fråga om något personligt angrepp utan för att de enligt /skådespelarens namn/ skriver för en feministisk tidning. Ett sådant angrepp på journalisters arbete och rätt att skriva förskyller också fängelse.”

Mannen döms till en månads fängelse.

Sofia Olsson Olsén, Aftonbladets chefredaktör och vd, välkomnar domen.

– Det är en tillfredsställande dom. Nu visar rättsväsendet att de tar hot mot journalister på allvar vilket är bra, inte minst för vår demokrati, säger hon.

Det är i skrivande stund oklart om skådespelaren överklagar domen till hovrätten.

Magnus Ringman

 

Johan Liljebo, 45, är död

av Magnus Ringman

Ingen bitterhet eller ens oro. Bara ett konstaterande:

– Jag lämnar det fysiska livet med kärlek och stor tacksamhet över den tid jag fått på planeten jorden.

För tio dagar sedan publicerades intervjun i Aftonbladet.

I går klockan 13.57 somnade Johan Liljebo in.

Han blev 45 år.

Skärmavbild 2017-05-10 kl. 08.40.46
Johan Liljebo.

Johan Liljebo arbetade på Aftonbladet som digital analytiker. För ungefär ett år sedan fick han diagnosen gallblåsecancer och har sedan dess kämpat mot sjukdomen.

Ett av hans sista önskemål var att berätta om sin sista tid i livet i Aftonbladet, ett sätt att få uppmärksamhet kring sjukdomen och stödja Cancerfonden. Reportaget publicerades den 29 april och väckte starka reaktioner.

 

I intervjun med Aftonbladets Britt Peruzzi väjer inte Johan Liljebo för de svåra frågorna. Om det allra tuffaste, att dö ifrån sina två små pojkar 9 och 11 år gamla, säger han:

– Det är svårast. De är det finaste jag har. Jag tänker att de ska ha det så bra som möjligt. Att det finns goda förutsättningar. Mina svärföräldrar har flyttat upp, vi har delat av huset här och de kommer att stanna här. Jag har en fantastisk fru, fin kontakt med mina föräldrar och två systrar på andra sidan viken. Och jag är glad att barnen hunnit bli så stora, att jag fått sätta lite prägel på dem och att de är friska och harmoniska.

Johan Liljebo levde tio dagar efter det att artikeln publicerades.

I går skrev hustrun Therese på Johans Facebooksida att det nu är över. ”Idag 13.57 somnade Johan in hemma i sängen i sitt eget paradis”.

I dag klockan 10.00 hölls en minnesstund för Johan Liljebo på Aftonbladet.

Magnus Ringman

55-årig kvinna döms för hot mot journalister

av Magnus Ringman

Den 55-åriga kvinnan hotade två Aftonbladet-journalister till livet.

I dag dömdes hon av Stockholms tingsrätt till villkorlig dom och dagsböter.

Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Bild: Stefan Mattsson
Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Bild: Stefan Mattsson

I nio månader har Aftonbladets Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald väntat på rättegången. I tisdags förra veckan genomfördes den – men den åtalade 55-åriga kvinnan från norra Sverige dök aldrig upp i rättssalen.

Domstolen beslutade att genomföra rättegången trots att kvinnan inte var närvarande.

Aftonbladet inifrån berättade så sent som i går om hoten. Det var flera mejl som skickades till de båda journalisterna söndagen den 28 augusti förra året. Budskapet; att de skulle skadas.

I rättegången vittnade Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund om hur jobbigt det var att ta emot hoten.

Nu är de lättade.

– En viktig signal att det här inte är så lättvindigt som det upplevs för dem som skickar den här typen av mejl till journalister, säger Lisa Röstlund.

sofia

I domen skriver Stockholms tingsrätt: ”Att hota journalister är dessutom ett hot mot demokratin.” Aftonbladets chefredaktör och vd Sofia Olsson Olsén tycker det är viktigt att rättsväsendet åtalar och dömer personer som försöker tysta journalister.

– Det här är en viktig dom. Domstolens markering att det här utgör ett hot mot demokratin är mycket bra, säger hon.

– Den här skiten som mina medarbetare, andra som jobbar i mediebranschen och jag själv tvingas utstå, är helt oacceptabel. Rädda journalister är dåliga journalister och ingen är betjänt av dåliga journalister

Aftonbladet inifrån redovisade i går en undersökning som har genomförts bland Aftonbladets journalister. 130 medarbetare svarade på frågan: Har du någon gång i din roll som journalist på Aftonbladet utsatts för hot eller hat?

73 procent har det.

Vi ställde också frågan: Har hot eller hat mot dig som journalist på Aftonbladet på något sätt – i stort eller smått – påverkat dina livsval?

24 procent svarade; ja, det har påverkat mina livsval.

– Det här visar vidden av problemet. Vi får ett farligt samhälle om journalister drar sig för att bevaka vissa ämnen av rädsla för deras egen säkerhet, säger Sofia Olsson Olsén.

Det är ännu oklart om kvinnan överklagar domen till hovrätten.

Magnus Ringman

Kris – då söker sig svenska folket till Aftonbladet

av Magnus Ringman

Fem minuter efter kraschen in i Åhléns city.

Klockan är 14.58 och reportern Niklas Eriksson publicerar den första rapporten om terrorattacken i Stockholm.

Aldrig tidigare har så många varit inne på aftonbladet.se

När Sverige är i kris söker sig svenska folket till Aftonbladet.

Mia Carron
Mia Carron

Nattreportern väckte henne redan klockan 03.45. Yrvaken fick Aftonbladets nyhetschef sammanhanget klart för sig; USA:s president Donald Trump hade denna natt bombat Syrien. 59 Tomahawk-robotar avlossades från två amerikanska krigsfartyg  i Medelhavet.

Hon gick upp och åkte till jobbet.

Storyn dominerade sajten hela dagen.

Morgon blir förmiddag som övergår till lunch och eftermiddag. Trumps bombattack känns länge sedan, helt enligt nyhetslogiken, och ute möter vårens första solstrålar det värmetörstande svenska folket.

Snart helg. Om en vecka påsk.

Mia Carron konstaterar nöjt att redaktionen fungerar. Det puttrar på. Hon ska snart sluta dagens pass och lämna över till natten.

Då ringer det på tipstelefonen.

Niklas Eriksson reporter Aftonbladet. Foto: Per Groth
Niklas Eriksson

Nyhetsreportern vid ”breakingdesken” Niklas Eriksson har just kommit till jobbet.

Han svarar.

– Hej, det är en lastbil som kör på människor på Drottninggatan, säger den förvånansvärt lugna tipsaren.

Där och då visste Niklas Eriksson inte vad han skulle tro.

Han frågade om tipsaren såg det som hände och hade bilder. Svaret var att tipsaren nyss pratat med en väninna som befann sig på Drottninggatan.

Samtidigt, några skrivbord längre bort, styr Andreas Landmark den pågående TV-sändningen. Redaktionen har telefonkontakt med TV:s sportreporter Robin Bornehav som råkade befinna sig på Drottninggatan. Han beskriver något som verkar vara en olycka; kraschad lastbil, rök och oro.

Plötsligt säger han något om ”dragna vapen” och börjar springa.

– Vi hör bara hans flås och sus i bakgrunden, minns Andreas Landmark.

Ute på gatan, genom studiofönstret, ser han plötsligt människor som springer i panik.

5dR61B2G
Robin Bornehav

– Vi försökte febrilt ta reda på vad som egentligen hade hänt, säger Andreas Landmark.

Ute vid breakingdesken kände Niklas Eriksson pulsen gå upp.
Samtidigt som han döpte upp en artikel i publiceringssystemet, och flaggade cheferna om att förbereda en nyhetsflash till läsarna, ringde Niklas Eriksson till polisen och fick snabbt tag på informatören Towe Hägg.

– Ja, vi har också fått de uppgifterna. Flera uppges vara skadade, men det är inget som jag kan bekräfta utan det är uppgifter som kommer från de första larmen.

Towe Hägg lät tagen av situationen.

Nu började tipstelefonen ringa än mer intensivt.

Klockan 14.58, fem minuter efter kraschen in i Åhléns city, publiceras Niklas Erikssons första kortfattade artikel.

Två minuter senare, klockan 15.00, skickas nyhetsflashen ut.

fullsizeoutput_2177

Mia Carron satt i “glasburen”, ett sammanträdesrum alldeles i närheten av nyhetsdesken, när det första tipset kom.

Det kom uppgifter om blod och kaos på Drottninggatan.

Hon började förstå.

Ett terrordåd mitt i Stockholm, en fredag eftermiddag, en av de första vårdagarna. Mycket folk ute på gatorna.

Medarbetare från hela tidningen strömmade till desken och vittnade om berättelser från vänner och bekanta. En medarbetare kom chockad in på redaktionen och berättade om hur hon sett människor som flydde i panik.

– Vi stod och kramade om varandra där vid nyhetsdesken, mitt i all röran, säger Mia Carron.

Andreas Landmark webb TV
Andreas Landmark

Andreas Landmarks mobiltelefon började nu ringa frenetiskt. AP, Reuters och CNN ville använda bilder ur den pågående sändningen. Han kastade över luren till TV-chefen, Lotta Folcker.

TV-redaktionen får på nytt upp kontakten med Robin Bornehav. Han mår bra.

Tipsa-redaktionen dränks i uppgifter om skottlossningar och kaos på stan.

Mia Carron igen:

 – Det kändes i luften att det här var stort, det var ett surr och en hets som var väldigt påtaglig och annorlunda.
Vid nyhetsdesken var det nu allt annat än lugnt. Alla jobbade intensivt. Frågorna blev allt fler; vad hände egentligen i Stockholm? Sprang det runt lösa terrorister?
Centralen bombhotades. Obekräftade uppgifter om skottlossning på Hötorget och Fridhemstorget.
– Jag tror att alla vi som jobbade den där eftermiddagen kommer att bära med oss minnena under resten av livet, säger Mia Carron.

Vittnen avlöser varandra i direktsändningen: Niclas som såg terroristen i rånarluva, Martin som försökte hjälpa döende personer på gatan. Aftonbladets reporter Ebba Thornéus som lämnar otroliga ögonvittnesskildringar direkt från avspärrningarna.

De sände 55 timmar i sträck.

IMG_9576
CNN, Skynews och flera av världens andra ledande TV-medier nyttjade Aftonbladets bildström.

Andreas Landmark var helt utpumpad när arbetspasset var slut.

– När jag såg kronprinsessan lägga ner blommor vid Drottninggatan brast det för mig. Jag började gråta och orkade inte gömma mig bakom journalistrollen längre, säger han.

Fredagen den 7 april blev det mest intensiva trafikdygnet i Aftonbladets historia.
Vi har sett det förr – när Sverige eller världen är i kris så söker svenska folket information hos Aftonbladet. Så var det redan under tsunamikatastrofen 2004, samma sak när askmolnet över Europa orsakade flygkaos 2010, så är det vid varje stort oväder eller annan nyhetshändelse som engagerar och överraskar svenskarna.
Men ingenting slår terrorattentatet på Drottninggatan.
Skärmavbild 2017-04-10 kl. 11.11.12
Unika besökare = antal olika mobiler, datorer etc som varit inne på sajten. Besök = antal återkommande besök under ett dygn. Sidvisningar = så många sidor har besökts totalt under dygnet. Den övre tabellen visar statistik för fredag den 7 april – söndagen den 9 april. Mellantabellen visar ökningen jämfört med en normal dag. Undre tabellen visar ökningen i procent.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

TV:n mäts i antalet ”startade strömmar”. Fredagen före terrordådet hade Aftonbladet 1 255 791 startade strömmar. Den 7 april slog vi all-time-high: 8 924 850 startade strömmar!

Mer siffror: Livesändningen hade 4,8 miljoner startade strömmar och den genomsnittliga snittiden per ström var 52 minuter.

–  Det är såklart helt unikt, men vi vet att vid stora nyhetshändelser vänder sig tittarna till oss och det här förtroendet har vi strategiskt byggt upp under flera år nu, säger TV-chef Lotta Folcker.

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén befann sig på konferens med ägarbolaget Schibsted i Paris när terrorattacken ägde rum. Hon är stolt över medarbetarnas arbete hemma i Stockholm.

– Läsarna och tittarna gav oss återigen ett kvitto på att vi är svenska folkets primära nyhetskälla. Man vill ha trovärdig, snabb och korrekt journalistik. Det fick man genom Aftonbladets journalister. Aftonbladet-maskineriet är väloljat. Det bevisades verkligen den 7 april, säger hon.

Magnus Ringman

Aftonbladet JO-anmäler polisen i Göteborg

av Magnus Ringman

Aftonbladet anmäler polisen i Göteborg till Justitieombudsmannen.

Polisen förbjöd Aftonbladets fotograf Anders Deros att fotografera en avvisning av flyktingar.

– Vi ser allvarligt på att polisen hindrar oss i vårt arbete utan laglig grund, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

Byline Anders Deros fotograf Aftonbladet Gšteborg
Anders Deros

Händelsen utspelades på Landvetters flygplats utanför Göteborg tisdagen den 28 mars. En stor grupp flyktingar hämtades på boendet i Kållered och eskorterades av tiotalet polisbilar till Landvetter för avvisning ut ur landet.

Aftonbladets fotograf Anders Deros och reporter Linus Petersson var utsända av tidningen för att bevaka händelsen.

_DE_9298
Polisen fotograferar Aftonbladets fotograf.

Anders Deros åkte upp i ett parkeringsgarage där han hade god överblick över platsen. Plötsligt såg han hur en polisman fotograferade honom från en civil polisbil. Kort därefter kom två polismän upp till Deros och ville se bilderna i hans kamera.

Anders Deros vägrade lämna i från sig materialet och frågade efter deras lagstöd för ingripandet. Enligt polismännen råder det fotograferingsförbud på Landvetters flygplats eftersom det är ett skyddsobjekt i lagens mening, vilket Anders Deros invände emot.

Ordväxlingen slutade med att polismännen backade från kravet att se bilderna i kameran, men stod fast vid fotoförbudet.

Anders Deros förbjöds att ta fler bilder på flygplatsen.

Dagen efter kontaktade Anders Deros Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är myndigheten som beslutar om vilka fastigheter som klassas som skyddsobjekt.

fullsizeoutput_20ed
SKYLTEN PÅ LANDVETTER. Om det vore fotoförbud på platsen hade det funnits en överkryssad kamera på skylten.

I beslutet, daterat den 3 december 2014, står ingenting om fotograferingsförbud.

– Det stämmer. Det föreligger inget fotograferingsförbud enligt vårt beslut, bekräftar Länsstyrelsens föredragande Anders Frelek.

Aftonbladet har även lämnat in en polisanmälan om tjänstefel från polisens sida.

– Det är viktigt att markera när polisen hindrar oss i vår yrkesutövning. Jag ser fram emot Justitieombudsmannens prövning av ärendet, säger Sofia Olsson Olsén, Aftonbladets Publisher.

Magnus Ringman

 

 

Spelbolagen viktiga för tidningarnas ekonomi

av Magnus Ringman

Det svenska spelmonopolet upphävs, föreslår Spellicensutredningen.

Det innebär att även internationella bolag släpps in på den svenska spelmarknaden.

Och det medför möjlighet till viktiga annonsintäkter till landets medier.

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén är nöjd med Spellicensutredningens slutsatser. Det innebär att alla ansvarstagande spelbolag – svenska och utländska – kan söka licenser och sedan verka på den svenska marknaden.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

– Spelbolagens annonspengar är redan idag viktiga för tidningarnas ansträngda ekonomier, säger Sofia Olsson Olsén.

– De betydande inkomsterna från spelbolagen leder till att vi kan utveckla och driva god journalistik, vilket är viktigt i en tid då tidningarnas ekonomier är utmanade av den pågående strukturomvandlingen.

– Dessutom vet vi att våra läsare är intresserade av att ta del av deras marknadsföring.

Både branschorganisationen TU, Medier i Sverige och Aftonbladet är dock oroliga för vad den höga skattesatsen om 18 procent innebär för de utländska spelbolagens vilja att satsa i Sverige.

– Det är viktigt att seriösa spelbolag, våra annonsörer, inte skräms bort från den svenska marknaden, säger Sofia Olsson Olsén.

Men det finns också risker med utredningens förslag. Om de amerikanska jättarna Google och Facebook tillåter spelannonsering så finns risk att annonspengarna flyttar till USA – till bolag som inte ens betalar skatt i Sverige.

– Det är något som lagstiftaren måste ha i åtanke, säger Sofia Olsson Olsén.

Magnus Ringman

PO friar Aftonbladet för Putilov-artiklar

av Magnus Ringman

Pressombudsmannen friar Aftonbladet.

Tidningens avslöjande av före detta SD-tjänstemannen Alexander Fridbacks alias följde pressetikens regler – och är dessutom av ”betydande allmänintresse”.

Skärmavbild 2017-03-30 kl. 15.45.10
Alexander Fridback.

Det var i september förra året som Aftonbladet skrev om kopplingen mellan frilansjournalisten Egor Putilov och Sverigedemokraternas tjänsteman Alexander Fridback. I artiklarna avslöjade tidningen att Fridback använt sig av två olika falska identiteter.

Alexander Fridback anmälde artiklarna till Allmänhetens pressombudsman, PO. Han ansåg sig på lösa grunder vara uthängd med namn och bild i Aftonbladet.

Nu har PO Ola Sigvardsson avgjort ärendet.

Aftonbladet frias på alla punkter.

PO skriver: ”Den som kliver ut på samhällsdebattens arena, om än anonymt, på det sätt som Alexander Fridback gjort, måste tåla att utsättas för granskning. Mot denna bakgrund har det varit pressetiskt försvarligt av Aftonbladet att bryta anonymiteten och avslöja bloggarens identitet. Av samma skäl är det av betydande allmänintresse att den person som i flera tidningar skrivit artiklar i samhällsfrågor under namnet Egor Putilov i själva verket är en annan person.”

Magnus Ringman

 

De vill alla jobba som journalister

av Magnus Ringman

SUNDSVALL. Hon är 25 år och tvekade mellan att bli brandman eller journalist.

Emelie Lundberg valde till slut  journalistbanan.

Hur vågar du med tanke på de få jobben i branschen?

– Om du är tillräckligt duktig spelar det ingen roll, säger hon.

Mittuniversitetet
Emelie Lundberg, journaliststudent från Timrå.

Hennes ord låter kaxiga, men Emelie Lundberg ger intryck av att vara allt annat än kaxig. Tvärtom. En jordnära person med båda fötterna på marken skulle vara en mer exakt klyscha att använda för att beskriva hennes person.

Vi träffas på Mittuniversitets rekryteringsmässa i Sundsvall. Sveriges största redaktioner har denna onsdag rest till Västernorrland för att locka journaliststudenterna på Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet att välja just deras mediaföretag.

Därför är jag här tillsammans med webbredaktören Emelie Cederholm och Sportbladets administrativa chef Jan Johansson. Vi ska, främst, försöka att locka tjejer att söka till det mansdominerade Sportbladet.

Isabelle Hellenius från Stockholm kommer fram till Emilia Cederholm. Hon vill jobba med sport.

imgres

Överlever journalistiken i framtiden?

FullSizeRender

Isabelle Hellenius, 19, journaliststuderande, Stockholm: – Ja, men oj vilken svår fråga. Kanske inte i den form vi har nu.

IMG_7837

Sabina Pettersson, 21, journaliststuderande, Gävle: – Ja, journalister behövs alltid. Vi behöver förmedla det som resten av befolkningen inte har koll på.

FullSizeRender 2

Ramo Holmbom, 27, journaliststuderande, Skellefteå: – Ja. Får vi jobb så tar vi med oss våra kunskaper ut på tidningarna. Då förbättras journalistiken.

IMG_7845

Michael Sundberg, 26, journaliststuderande, Gävle: – Ja, men journalisterna måste bli bättre på att fånga läsaren. Allt fler väljer youtube, FB eller andra sociala medier kanaler.

IMG_7848

Anton Johansson, 22, journaliststuderande, Vallentuna: – Ja, journalister kommer alltid att behövas.

– Jag älskar sport, säger hon till Emilia.

– Det är precis sådana som dig som vi vill hitta, svarar Emelie. Du ska självklart söka till Sportbladet. Vet du fler som är sugna på kvällstidningsjournalistik?

– Ja, svarar Isabelle. Två stycken.

– Tipsa kompisarna om att söka till oss!

Det finns åtskilliga dysterkvistar i den svenska mediebranschen. Dystopiker som förutspår mediernas snara död. Men de tycks inte hålla till i Sundsvall.

Peter Jonriksson är adjunkt i journalistik på Mittuniversitet. Stolt redovisar han resultatet av den senaste enkätundersökningen:

70 % av journaliststudenterna som startade utbildningen mellan 2005 – 2012 jobbar som journalister idag. Bara två procent är arbetslösa. Resten arbetar i intilliggande branscher som information, PR och kommunikation.

Imponerande siffror i en tid av rationaliseringar inom mediemarknaden.

– Statistiken är svårtolkad. Vi ser ju hur allt fler journalister blir arbetslösa. Samtidigt får våra studenter jobb. Min enda slutsats är att studenterna från Mittuniversitetet kan saker som är intressanta och relevanta för dagens redaktioner. Kanske är detta resultatet av ett nödvändigt kompetensbyte som är på gång? säger Peter Jonriksson.

Skulle du rekommendera en ung person att satsa på journalistyrket idag?

– Ja, det är världens bästa jobb. Jag älskar journalistiken, säger han.

Men hur vad det med Emelie från Timrå som ville bli brandman men utbildar sig till journalist?

Under två perioder har hon arbetat som reporter, först praktik på Ångermanlands tidning, sedan ett vikariat på Sundsvalls tidning. Det gav mersmak.

Nu ser hon en framtid som kriminaljournalist, kanske grävare, möjligen dokumentärreporter, men helst på radion. Hon berättar att hon gärna greppar omfattande material och säger att hon ”älskar att grotta ner sig i saker och ting”.

– Jag känner att jag måste satsa för att vinna några segrar, säger hon.

Men blev det några nya kvinnliga journalister till Sportbladet?

Ramo Holmbom, 27, från Skellefteå frågar oroligt: får även killar söka till Sportbladet?

Jan Johansson, Sportbladets administrativa redaktör, ler åt frågan.

– Självklart får du det. Även killar är välkomna till oss!

 

Magnus Ringman

Möt politikern som inte finns

av Magnus Ringman

Vad händer med journalistiken om, låt säga, tio år?

I en vecka har Aftonbladet inifrån följt världens största mediekonferens South by southwest i Austin, Texas. Vi har rapporterat om dystopiker – men viktigare: också om människor med brinn och tro på journalistikens kraft.

Det är dags för nionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag: den sista spaningen från Austin. Den fascinerande historien om två amerikanska medelålders män och ”fake news”.

balk_hangmed

Steven Smith, med datorAUSTIN, Texas. Möt republikanen Steven Smith.

Han finns inte.

Han är påhittad.

Steven Smith är ”fake news” personifierad.

Jo, vi är i USA. Och kanske är det bara just här som verkligheten kan bli så skruvad att två män träder fram på världens största mediekongress och erkänner att de medvetet manipulerat det amerikanska folket genom att hitta på nyheter.

Skärmavbild 2017-03-15 kl. 15.52.33Jeffery Marty är advokat i Tampa och mannen bakom den påhittade, republikanska politikern Steven Smith. Den 30 oktober 2013 köpte Jeffery Marty 5 600 anhängare från en rysk man på sajten Fiverr.com. Sedan surfade han ut på nätet och laddade ner en bild av en genreperson som såg ut som en genomsnittlig republikansk politiker. En man i 50-60-års åldern. Kostym. Grå slips.

Steven Smith var ”född”.

Republikansk kongressledamot från ett valdistrikt som inte finns, 15:e distriktet i Georgia.

Med 5 600 existerande följare och en seriös twitterprofil ser det mycket trovärdigt ut.

Steven Smith, twitterkonto

CNN:s nyhetsankare Christiane Amanpour gick direkt i fällan.

Hon retweetade Steven Smiths twitterinlägg som han skrev inför hennes intervju med Tysklands dåvarande försvarsminister Guido Westerwelle.

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.24.17

Och så var cirkusen i gång. Christiane Amanpours retweet spreds vidare av aningslösa twittrare som inte kollade upp att Steven Smith existens. Men redan inom ett dygn fanns andra twittrare som genomskådade bluffen och ifrågasatte varför Christiane Amanpour inte själv hade gjort det.

Signaturen ”Brad_D80” skriver:

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.33.36

Den andre mannen som producerar ”fake news” heter Jestin Coler, en man i 40-års åldern med fru och två barn. Han är registrerad ägare av bolaget ”Disinfomedia”. Hans Linkedin-profil visade att han arbetar med databaser, sålde tidigare tidningsprenumerationer och är frilansskribent i magasinet International Yachtsman.

b0aa232a538e5b1def7de83a2d3f37c7
Jestin Coler

Jestin Coler bor i en pastellfärgad envåningsbungalow i ett medelklassområde i Los Angeles. När en reporter från sajten NPR, som lyckats avslöja hans identitet, konfronterade honom i hemmet ville han först inte ställa upp på en intervju. Men gav med sig och träffade journalisten vid ett senare tillfälle.

Nu står han här. I en föreläsningssal på South by Southwest och berättar – stolt?, tror faktiskt det – om hans hittills största ”fake news-kupp.”

Det var den 5 november i fjol, bara dagar före presidentvalet. En sensationell nyhet kablades ut över USA med tidningen Denver Guardian som källa:

IMG_7677
Artikeln i den påhittade tidningen Denver Guardian.

Enligt artikeln skulle FBI-agenten Michael Brown, 45, hittats död i sin bostad. Han hade dödat 33-åriga hustrun Susan, satt huset i brand och sedan skjutit sig själv till döds. Michael Brown påstods vara den källa som läckt uppgifter i den e-mailaffär som förföljt Hillary Clinton under presidentvalskampanjen.

Problemet var bara att det inte finns någon tidning som heter Denver Guardian.

Och viktigare: det har aldrig inträffat något mord eller brandattentat.

Och naturligtvis: Vare sig Michael eller Susan Brown existerar i verkligheten.

Påhitt med andra ord.

”Nyheten” delades på Facebook över en halv miljon gånger.  Den fick också spridning i amerikanska medier innan sanningen avslöjades.

Enligt Jestin Coler själv fick hans sajt över 1,6 miljoner besök de följande tio dygnen efter att ”nyheten” publicerats.

I den intervju som senare ägde rum med NPR:s reporter Laura Sydell förklarar Jestin Coler sitt tilltag så här:

– Från början var idén att bygga en webbplats som skulle publicera flagrant eller fiktiva berättelser och sedan offentligt fördöma dessa historier och påpeka att de var ren fiktion.

– Amerikanerna ville höra det här. Allt som behövdes var att skriva historien. Allt var påhittat; staden, människorna, sheriffen och FBI-killen. Sedan såg vi till att placera ut nyheten på diverse grupper och forum som var länkade till Donald Trump. Jisses, det spreds som en löpeld, säger Jestin Coler som själv är registrerad demokrat.

Nu tjänar han pengar på sina falska nyheter. Enligt egen utsago 10 – 30 000 dollar per månad.

– Men jag gör det inte för pengarnas skull. Jag vill visa hur enkelt falska nyheter sprids, säger han.

I fem avsnitt har Aftonbladet inifrån rapporterat om föreläsarna och trenderna på årets upplaga av South by Southwest i Austin, Texas.

Den stora poängen med att resa hit är att förstå vart mediemarknaden är på väg. Trenderna i USA kommer så småningom till Sverige. Och det går allt snabbare.

Nu börjar arbetet med att ”översätta” intrycken till svenska förhållanden.

– Vi har fått mycket viktig inspiration som vi ska genomföra i Aftonbladet, i stort och smått, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

– Det har varit en mycket givande konferens som givit oss många nya idéer som snart kommer läsarna till del.

Magnus Ringman

Aftonbladets utsända i Austin svarar på frågan:

Vilken är din viktigaste lärdom som du tar med dig från South by southwest?

IMG_7621Andreas Aspegren, onlinechef:

– Min viktigaste spaning från Austin är att människor+maskiner tillsammans skapar magi. Den kombon kommer – även i framtiden – alltid vara bättre än bara människor eller bara maskiner.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd:

– Den för mig absolut viktigaste insikten är journalistikens enorma betydelse i en tid av anklagelser om lögner och en ström av fake news. Vilken kraft vi har i sanningen, att vi aldrig får vika från vårt grunduppdrag i journalistiskens och sanningens tjänst, som oberoende och fri press.
Och samtidigt alla möjligheter AI (artificiell intelligens) och allt vad maskiner kan göra för oss för att därmed kunna prioritera kraft och fördela resurser till den journalistik som verkligen gör skillnad.

IMG_7624Michael Poromaa, nyhetschef:

– Bekräftelsen att vi på Breakingdesken redan är och har varit i framtiden sedan den startades. Vi jobbar på rätt sätt med snabbhet, pushar, tv och liverapportering med läsarna i samma flöde. Tre viktiga steg som vi måste ta:
– Få ännu mer hjälp av data i sekunden för att förstå läsarna, tittarna och plusköparna.
– Prata med läsarna i alla flöden, ger ett otroligt mervärde och bygger lojalitet.
– Striden mot fejknews.
IMG_7651Linda Murray Wennberg, finanschef:

– Journalistikens makt och hur vi säkerställa den genom att sätta användarna i fokus och få dem att förstå vikten att de ska vara med betala journalistiken. Vi på Aftonbladet måste anamma tekniken för att skapa en ännu bättre upplevelse för användaren. 

IMG_7632Håkan Andreasson, redaktionschef:

– Jag har fått se digital storytelling i absolut världsklass och känner mig ivrig att komma tillbaka till redaktionen och visa upp vad jag har sett. Det har också varit intressant att se hur all amerikansk media vi mött totalt gett upp kampen mot Facebook. För dem är det inte ens en fråga längre.

IMG_7644Ingrid Schöerner, HR-chef:

– Aldrig har behovet av den fria och oberoende media varit större än nu och självrannsakan och diskussionerna efter det amerikanska valet har ju fått till resultat att det det grundläggande journalistiska uppdraget har förtydligats. Medierna kraftsamlar för att ge sina läsare den bästa möjliga rapporteringen och granskningen av det som händer i vår tid. Vi har också, från Ny Times, sett exempel på vad tydliga mål och ett tydligt ledarskap betyder för möjligheten att genomföra god och relevant journalistik.

Lotta Folcker , byline

Lotta Folcker, TV-chef

– The revival of journalism – och behovet av rannsakning för att gå vidare. Men det har aldrig varit viktigare med fri och obereonde journalistik. Det är vårt ansvar att ta fajten mot fejk news. Vi måste redan nu börja fundera på hur vi kan använda den nya tekniken och vad det kommer innebära för vårt företag. Engagemang. Journalistiken är inte längre en ensidig rapportering. vi måste kunna kommunicera med våra tittare och läsare. Nu har även marknaden förstått effekten av engagera sin publik och varumärkena ser en helt ny framtid framför sig där mediebyråer inte längre existerar.

IMG_7670Lena Mellin, kolumnist:

– Att journalistiken aldrig varit viktigare än nu. Gammelmedia regerar när det gäller att skilja på sant och falskt. Men också att vi kan bli betydligt bättre på att driva vår egen trafik. Det finns många knep.

photoMagnus Ringman, stabschef

– Journalistiken tycks ha fått förnyad kraft efter valet av Donald Trump till amerikansk president. Det finns en insikt om att journalistiken måste försvaras mot fenomen som fake news och andra osanna påhopp. Även i svensk kontext är det viktigt. Svenska massmedier utmanas nu av de amerikanska jättarna Google och Facebook på ett mycket obehagligt sätt. Bolagen, som inte ens betalar skatt i Sverige, tar över annonsmarknaden och i närtid hotas många mediers ekonomi. Samtidigt får mörka krafter ett allt större grepp över även över det svenska samhället. Då måste journalistiken försvaras.

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ödesåret 2029 – finns jobben då?

av Magnus Ringman

AUSTIN, Texas. Melanie Cook kastar ut frågan i salen:

– Hur många av er tänker jobba om trettio år?

Hälften av åhörarna räcker lite frågande upp handen.

– Ni över 40 år kan andas ut.  Ni andra får det tufft att få jobb i framtiden.

Det var dystopiernas dag på den stora mediekonferensen ”South by southwest”. Minst fyra föredrag hölls med ungefär samma budskap: Snart förändras arbetsmarknaden. På riktigt. Robotarna tar över. Jobben försvinner.

Melanie-Cook2-e1382494561229-700x419
Melanie Cook

Melanie Cook är chefsstrateg på kommunikationsbyrån Sapient Razorfish i Singapore. De hjälper stora företag att analysera framtiden och lägga långtidsprognoser.

Hon pratar om ödesåret 2030.

I ett annat föredrag nämner den tidigare Googledirektören Ray Kurzweil år 2029.

Då är tekniken smartare än människan.

Det är bara 12-13 år dit.

Melanie Cook säger:

– År 2030 är alla enklare servicejobb borta och ersatta av chatbotar. Det är bara att inse och acceptera. Det viktiga är att företagen redan nu funderar över framtiden. Vilka uppgifter kan tas över av robotar?

Det är inte globaliseringen som gör att jobben försvinner – det är teknikutvecklingen. Och då gäller det att hänga med.

Tro nu inte att Melanie Cook är en dysterkvist. Fel, fel. Hon ser positivt på utvecklingen, även om det blir tufft för stora grupper i samhället. Hon menar att människan till och med blir bättre när robotarna tar över.

Vi får helt enkelt mer tid.

TRENDER PÅ SXSW:

Fake news, hur ska medierna möta falska nyheter?

• Facebook (mest, inte så mycket Google), hot eller möjlighet?

• Donald Trump, varför förutsåg medierna inte vad som hände?

• Artificiell intelligens och robotornas intåg – vad betyder det för framtiden?

När industrialiseringen kom i början av 1900-talet arbetade vi cirka 90 timmar i veckan. I dag är arbetstidsmåttet 40 timmar. Melanie Cook tror att de som har jobb i framtiden kommer att arbeta ännu färre timmar. Kanske hälften av i dag.

Modeordet för dagen är artificiell intelligens, AI, det vill säga intelligens som uppvisas av maskiner. Melanie Cook menar att AI ska kombineras med Augmented Intelligence som tar fasta på mänsklig intuition och fantasi.

– Människan och maskinen måste arbeta tillsammans. Ensam är varje sig människan eller maskinen stark, men tillsammans gör vi underverk, säger hon.

Dystopier har vi sett förr. George Orwells klassiska roman 1984 där en diktatur – ”Partiet” – till och med styr över medborgarnas tankekraft. Eller Karin Boyes Kallocain från 1940 med ungefär samma tema, där individen tillhör staten.

Nu, 2017, är således robotar och datorer som utgör det stora hotet. Och vill man lyssna på en riktig dystopiker så fanns den chansen på SXSW.

Han heter Antonio García Martínez, författare till boken Chaos Monkeys och tidigare rådgivare åt mikrobloggen Twitter.

Antonio García Martínez menar att kapitalismen är döende. Datanördar har redan kodat bort de flesta jobben på aktiemarknaden Wall street i New York.

– Vem jag än träffar, så kan alltid han eller hon ersättas av ett datorprogram, säger han.

440px-Mother_Jones_1902-11-04
Upprorsmakerskan i Battle of Blair Mountain, Mary Harris ”Mother” Jones (1837-1930)

Antonio García Martínez ser risken för krig och tar ”Battle of Blair Mountain” som exempel – det största arbetarupproret i USA:s historia. Under fem dagar i augusti och tidigt i september 1921, i Logan City, West Virginia, drabbade 10 000 beväpnade gruvarbetare samman med 3 000 poliser och strejkbrytare, som var på arbetsgivarsidans sida i konflikten. Striden gällde fackliga rättigheter.

Samma sak kan hända igen. Den här gången eftersom jobben inte längre kommer att finnas.

Han ser många tecken på hur samhället förändras. På 1960-talet var hjärtattacker den vanligaste dödsorsaken bland amerikaner. I dag har överdosering av droger tagit över förstaplatsen.

Samma sak gäller samhällsutvecklingen. På flera håll i världen vinner antidemokratiska partier mark, vilket hotar demokratin och vår samhällsmodell.

imgres-2 2
Antonio García Martínez

– Vi tror att vår liberala demokrati är stabil. Men den har bara varit här i 200 år, säger Antonio García Martínez.

– Jag är pessimistisk och tror inte att demokratin överlever den ojämlikhet som kommer att uppstå. Människor känner redan i dag brist på mening och syfte med livet. I framtiden kommer vi inte att arbeta för pengarna, utan för att få innehåll i livet, säger han.

Hur blir det då i framtiden?

Får dysterkvistarna rätt?

Säkert i vissa delar. Förhoppningsvis inte i allt.

Magnus Ringman

 

 

 

 

Sida 1 av 11
  • Tjänstgörande redaktör: Victor Lindbom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB