Inlägg av Magnus Ringman

De vill alla jobba som journalister

av Magnus Ringman

SUNDSVALL. Hon är 25 år och tvekade mellan att bli brandman eller journalist.

Emelie Lundberg valde till slut  journalistbanan.

Hur vågar du med tanke på de få jobben i branschen?

– Om du är tillräckligt duktig spelar det ingen roll, säger hon.

Mittuniversitetet
Emelie Lundberg, journaliststudent från Timrå.

Hennes ord låter kaxiga, men Emelie Lundberg ger intryck av att vara allt annat än kaxig. Tvärtom. En jordnära person med båda fötterna på marken skulle vara en mer exakt klyscha att använda för att beskriva hennes person.

Vi träffas på Mittuniversitets rekryteringsmässa i Sundsvall. Sveriges största redaktioner har denna onsdag rest till Västernorrland för att locka journaliststudenterna på Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet att välja just deras mediaföretag.

Därför är jag här tillsammans med webbredaktören Emelie Cederholm och Sportbladets administrativa chef Jan Johansson. Vi ska, främst, försöka att locka tjejer att söka till det mansdominerade Sportbladet.

Isabelle Hellenius från Stockholm kommer fram till Emilia Cederholm. Hon vill jobba med sport.

imgres

Överlever journalistiken i framtiden?

FullSizeRender

Isabelle Hellenius, 19, journaliststuderande, Stockholm: – Ja, men oj vilken svår fråga. Kanske inte i den form vi har nu.

IMG_7837

Sabina Pettersson, 21, journaliststuderande, Gävle: – Ja, journalister behövs alltid. Vi behöver förmedla det som resten av befolkningen inte har koll på.

FullSizeRender 2

Ramo Holmbom, 27, journaliststuderande, Skellefteå: – Ja. Får vi jobb så tar vi med oss våra kunskaper ut på tidningarna. Då förbättras journalistiken.

IMG_7845

Michael Sundberg, 26, journaliststuderande, Gävle: – Ja, men journalisterna måste bli bättre på att fånga läsaren. Allt fler väljer youtube, FB eller andra sociala medier kanaler.

IMG_7848

Anton Johansson, 22, journaliststuderande, Vallentuna: – Ja, journalister kommer alltid att behövas.

– Jag älskar sport, säger hon till Emilia.

– Det är precis sådana som dig som vi vill hitta, svarar Emelie. Du ska självklart söka till Sportbladet. Vet du fler som är sugna på kvällstidningsjournalistik?

– Ja, svarar Isabelle. Två stycken.

– Tipsa kompisarna om att söka till oss!

Det finns åtskilliga dysterkvistar i den svenska mediebranschen. Dystopiker som förutspår mediernas snara död. Men de tycks inte hålla till i Sundsvall.

Peter Jonriksson är adjunkt i journalistik på Mittuniversitet. Stolt redovisar han resultatet av den senaste enkätundersökningen:

70 % av journaliststudenterna som startade utbildningen mellan 2005 – 2012 jobbar som journalister idag. Bara två procent är arbetslösa. Resten arbetar i intilliggande branscher som information, PR och kommunikation.

Imponerande siffror i en tid av rationaliseringar inom mediemarknaden.

– Statistiken är svårtolkad. Vi ser ju hur allt fler journalister blir arbetslösa. Samtidigt får våra studenter jobb. Min enda slutsats är att studenterna från Mittuniversitetet kan saker som är intressanta och relevanta för dagens redaktioner. Kanske är detta resultatet av ett nödvändigt kompetensbyte som är på gång? säger Peter Jonriksson.

Skulle du rekommendera en ung person att satsa på journalistyrket idag?

– Ja, det är världens bästa jobb. Jag älskar journalistiken, säger han.

Men hur vad det med Emelie från Timrå som ville bli brandman men utbildar sig till journalist?

Under två perioder har hon arbetat som reporter, först praktik på Ångermanlands tidning, sedan ett vikariat på Sundsvalls tidning. Det gav mersmak.

Nu ser hon en framtid som kriminaljournalist, kanske grävare, möjligen dokumentärreporter, men helst på radion. Hon berättar att hon gärna greppar omfattande material och säger att hon ”älskar att grotta ner sig i saker och ting”.

– Jag känner att jag måste satsa för att vinna några segrar, säger hon.

Men blev det några nya kvinnliga journalister till Sportbladet?

Ramo Holmbom, 27, från Skellefteå frågar oroligt: får även killar söka till Sportbladet?

Jan Johansson, Sportbladets administrativa redaktör, ler åt frågan.

– Självklart får du det. Även killar är välkomna till oss!

 

Magnus Ringman

Möt politikern som inte finns

av Magnus Ringman

Vad händer med journalistiken om, låt säga, tio år?

I en vecka har Aftonbladet inifrån följt världens största mediekonferens South by southwest i Austin, Texas. Vi har rapporterat om dystopiker – men viktigare: också om människor med brinn och tro på journalistikens kraft.

Det är dags för nionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag: den sista spaningen från Austin. Den fascinerande historien om två amerikanska medelålders män och ”fake news”.

balk_hangmed

Steven Smith, med datorAUSTIN, Texas. Möt republikanen Steven Smith.

Han finns inte.

Han är påhittad.

Steven Smith är ”fake news” personifierad.

Jo, vi är i USA. Och kanske är det bara just här som verkligheten kan bli så skruvad att två män träder fram på världens största mediekongress och erkänner att de medvetet manipulerat det amerikanska folket genom att hitta på nyheter.

Skärmavbild 2017-03-15 kl. 15.52.33Jeffery Marty är advokat i Tampa och mannen bakom den påhittade, republikanska politikern Steven Smith. Den 30 oktober 2013 köpte Jeffery Marty 5 600 anhängare från en rysk man på sajten Fiverr.com. Sedan surfade han ut på nätet och laddade ner en bild av en genreperson som såg ut som en genomsnittlig republikansk politiker. En man i 50-60-års åldern. Kostym. Grå slips.

Steven Smith var ”född”.

Republikansk kongressledamot från ett valdistrikt som inte finns, 15:e distriktet i Georgia.

Med 5 600 existerande följare och en seriös twitterprofil ser det mycket trovärdigt ut.

Steven Smith, twitterkonto

CNN:s nyhetsankare Christiane Amanpour gick direkt i fällan.

Hon retweetade Steven Smiths twitterinlägg som han skrev inför hennes intervju med Tysklands dåvarande försvarsminister Guido Westerwelle.

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.24.17

Och så var cirkusen i gång. Christiane Amanpours retweet spreds vidare av aningslösa twittrare som inte kollade upp att Steven Smith existens. Men redan inom ett dygn fanns andra twittrare som genomskådade bluffen och ifrågasatte varför Christiane Amanpour inte själv hade gjort det.

Signaturen ”Brad_D80” skriver:

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.33.36

Den andre mannen som producerar ”fake news” heter Jestin Coler, en man i 40-års åldern med fru och två barn. Han är registrerad ägare av bolaget ”Disinfomedia”. Hans Linkedin-profil visade att han arbetar med databaser, sålde tidigare tidningsprenumerationer och är frilansskribent i magasinet International Yachtsman.

b0aa232a538e5b1def7de83a2d3f37c7
Jestin Coler

Jestin Coler bor i en pastellfärgad envåningsbungalow i ett medelklassområde i Los Angeles. När en reporter från sajten NPR, som lyckats avslöja hans identitet, konfronterade honom i hemmet ville han först inte ställa upp på en intervju. Men gav med sig och träffade journalisten vid ett senare tillfälle.

Nu står han här. I en föreläsningssal på South by Southwest och berättar – stolt?, tror faktiskt det – om hans hittills största ”fake news-kupp.”

Det var den 5 november i fjol, bara dagar före presidentvalet. En sensationell nyhet kablades ut över USA med tidningen Denver Guardian som källa:

IMG_7677
Artikeln i den påhittade tidningen Denver Guardian.

Enligt artikeln skulle FBI-agenten Michael Brown, 45, hittats död i sin bostad. Han hade dödat 33-åriga hustrun Susan, satt huset i brand och sedan skjutit sig själv till döds. Michael Brown påstods vara den källa som läckt uppgifter i den e-mailaffär som förföljt Hillary Clinton under presidentvalskampanjen.

Problemet var bara att det inte finns någon tidning som heter Denver Guardian.

Och viktigare: det har aldrig inträffat något mord eller brandattentat.

Och naturligtvis: Vare sig Michael eller Susan Brown existerar i verkligheten.

Påhitt med andra ord.

”Nyheten” delades på Facebook över en halv miljon gånger.  Den fick också spridning i amerikanska medier innan sanningen avslöjades.

Enligt Jestin Coler själv fick hans sajt över 1,6 miljoner besök de följande tio dygnen efter att ”nyheten” publicerats.

I den intervju som senare ägde rum med NPR:s reporter Laura Sydell förklarar Jestin Coler sitt tilltag så här:

– Från början var idén att bygga en webbplats som skulle publicera flagrant eller fiktiva berättelser och sedan offentligt fördöma dessa historier och påpeka att de var ren fiktion.

– Amerikanerna ville höra det här. Allt som behövdes var att skriva historien. Allt var påhittat; staden, människorna, sheriffen och FBI-killen. Sedan såg vi till att placera ut nyheten på diverse grupper och forum som var länkade till Donald Trump. Jisses, det spreds som en löpeld, säger Jestin Coler som själv är registrerad demokrat.

Nu tjänar han pengar på sina falska nyheter. Enligt egen utsago 10 – 30 000 dollar per månad.

– Men jag gör det inte för pengarnas skull. Jag vill visa hur enkelt falska nyheter sprids, säger han.

I fem avsnitt har Aftonbladet inifrån rapporterat om föreläsarna och trenderna på årets upplaga av South by Southwest i Austin, Texas.

Den stora poängen med att resa hit är att förstå vart mediemarknaden är på väg. Trenderna i USA kommer så småningom till Sverige. Och det går allt snabbare.

Nu börjar arbetet med att ”översätta” intrycken till svenska förhållanden.

– Vi har fått mycket viktig inspiration som vi ska genomföra i Aftonbladet, i stort och smått, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

– Det har varit en mycket givande konferens som givit oss många nya idéer som snart kommer läsarna till del.

Magnus Ringman

Aftonbladets utsända i Austin svarar på frågan:

Vilken är din viktigaste lärdom som du tar med dig från South by southwest?

IMG_7621Andreas Aspegren, onlinechef:

– Min viktigaste spaning från Austin är att människor+maskiner tillsammans skapar magi. Den kombon kommer – även i framtiden – alltid vara bättre än bara människor eller bara maskiner.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd:

– Den för mig absolut viktigaste insikten är journalistikens enorma betydelse i en tid av anklagelser om lögner och en ström av fake news. Vilken kraft vi har i sanningen, att vi aldrig får vika från vårt grunduppdrag i journalistiskens och sanningens tjänst, som oberoende och fri press.
Och samtidigt alla möjligheter AI (artificiell intelligens) och allt vad maskiner kan göra för oss för att därmed kunna prioritera kraft och fördela resurser till den journalistik som verkligen gör skillnad.

IMG_7624Michael Poromaa, nyhetschef:

– Bekräftelsen att vi på Breakingdesken redan är och har varit i framtiden sedan den startades. Vi jobbar på rätt sätt med snabbhet, pushar, tv och liverapportering med läsarna i samma flöde. Tre viktiga steg som vi måste ta:
– Få ännu mer hjälp av data i sekunden för att förstå läsarna, tittarna och plusköparna.
– Prata med läsarna i alla flöden, ger ett otroligt mervärde och bygger lojalitet.
– Striden mot fejknews.
IMG_7651Linda Murray Wennberg, finanschef:

– Journalistikens makt och hur vi säkerställa den genom att sätta användarna i fokus och få dem att förstå vikten att de ska vara med betala journalistiken. Vi på Aftonbladet måste anamma tekniken för att skapa en ännu bättre upplevelse för användaren. 

IMG_7632Håkan Andreasson, redaktionschef:

– Jag har fått se digital storytelling i absolut världsklass och känner mig ivrig att komma tillbaka till redaktionen och visa upp vad jag har sett. Det har också varit intressant att se hur all amerikansk media vi mött totalt gett upp kampen mot Facebook. För dem är det inte ens en fråga längre.

IMG_7644Ingrid Schöerner, HR-chef:

– Aldrig har behovet av den fria och oberoende media varit större än nu och självrannsakan och diskussionerna efter det amerikanska valet har ju fått till resultat att det det grundläggande journalistiska uppdraget har förtydligats. Medierna kraftsamlar för att ge sina läsare den bästa möjliga rapporteringen och granskningen av det som händer i vår tid. Vi har också, från Ny Times, sett exempel på vad tydliga mål och ett tydligt ledarskap betyder för möjligheten att genomföra god och relevant journalistik.

Lotta Folcker , byline

Lotta Folcker, TV-chef

– The revival of journalism – och behovet av rannsakning för att gå vidare. Men det har aldrig varit viktigare med fri och obereonde journalistik. Det är vårt ansvar att ta fajten mot fejk news. Vi måste redan nu börja fundera på hur vi kan använda den nya tekniken och vad det kommer innebära för vårt företag. Engagemang. Journalistiken är inte längre en ensidig rapportering. vi måste kunna kommunicera med våra tittare och läsare. Nu har även marknaden förstått effekten av engagera sin publik och varumärkena ser en helt ny framtid framför sig där mediebyråer inte längre existerar.

IMG_7670Lena Mellin, kolumnist:

– Att journalistiken aldrig varit viktigare än nu. Gammelmedia regerar när det gäller att skilja på sant och falskt. Men också att vi kan bli betydligt bättre på att driva vår egen trafik. Det finns många knep.

photoMagnus Ringman, stabschef

– Journalistiken tycks ha fått förnyad kraft efter valet av Donald Trump till amerikansk president. Det finns en insikt om att journalistiken måste försvaras mot fenomen som fake news och andra osanna påhopp. Även i svensk kontext är det viktigt. Svenska massmedier utmanas nu av de amerikanska jättarna Google och Facebook på ett mycket obehagligt sätt. Bolagen, som inte ens betalar skatt i Sverige, tar över annonsmarknaden och i närtid hotas många mediers ekonomi. Samtidigt får mörka krafter ett allt större grepp över även över det svenska samhället. Då måste journalistiken försvaras.

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ödesåret 2029 – finns jobben då?

av Magnus Ringman

AUSTIN, Texas. Melanie Cook kastar ut frågan i salen:

– Hur många av er tänker jobba om trettio år?

Hälften av åhörarna räcker lite frågande upp handen.

– Ni över 40 år kan andas ut.  Ni andra får det tufft att få jobb i framtiden.

Det var dystopiernas dag på den stora mediekonferensen ”South by southwest”. Minst fyra föredrag hölls med ungefär samma budskap: Snart förändras arbetsmarknaden. På riktigt. Robotarna tar över. Jobben försvinner.

Melanie-Cook2-e1382494561229-700x419
Melanie Cook

Melanie Cook är chefsstrateg på kommunikationsbyrån Sapient Razorfish i Singapore. De hjälper stora företag att analysera framtiden och lägga långtidsprognoser.

Hon pratar om ödesåret 2030.

I ett annat föredrag nämner den tidigare Googledirektören Ray Kurzweil år 2029.

Då är tekniken smartare än människan.

Det är bara 12-13 år dit.

Melanie Cook säger:

– År 2030 är alla enklare servicejobb borta och ersatta av chatbotar. Det är bara att inse och acceptera. Det viktiga är att företagen redan nu funderar över framtiden. Vilka uppgifter kan tas över av robotar?

Det är inte globaliseringen som gör att jobben försvinner – det är teknikutvecklingen. Och då gäller det att hänga med.

Tro nu inte att Melanie Cook är en dysterkvist. Fel, fel. Hon ser positivt på utvecklingen, även om det blir tufft för stora grupper i samhället. Hon menar att människan till och med blir bättre när robotarna tar över.

Vi får helt enkelt mer tid.

TRENDER PÅ SXSW:

Fake news, hur ska medierna möta falska nyheter?

• Facebook (mest, inte så mycket Google), hot eller möjlighet?

• Donald Trump, varför förutsåg medierna inte vad som hände?

• Artificiell intelligens och robotornas intåg – vad betyder det för framtiden?

När industrialiseringen kom i början av 1900-talet arbetade vi cirka 90 timmar i veckan. I dag är arbetstidsmåttet 40 timmar. Melanie Cook tror att de som har jobb i framtiden kommer att arbeta ännu färre timmar. Kanske hälften av i dag.

Modeordet för dagen är artificiell intelligens, AI, det vill säga intelligens som uppvisas av maskiner. Melanie Cook menar att AI ska kombineras med Augmented Intelligence som tar fasta på mänsklig intuition och fantasi.

– Människan och maskinen måste arbeta tillsammans. Ensam är varje sig människan eller maskinen stark, men tillsammans gör vi underverk, säger hon.

Dystopier har vi sett förr. George Orwells klassiska roman 1984 där en diktatur – ”Partiet” – till och med styr över medborgarnas tankekraft. Eller Karin Boyes Kallocain från 1940 med ungefär samma tema, där individen tillhör staten.

Nu, 2017, är således robotar och datorer som utgör det stora hotet. Och vill man lyssna på en riktig dystopiker så fanns den chansen på SXSW.

Han heter Antonio García Martínez, författare till boken Chaos Monkeys och tidigare rådgivare åt mikrobloggen Twitter.

Antonio García Martínez menar att kapitalismen är döende. Datanördar har redan kodat bort de flesta jobben på aktiemarknaden Wall street i New York.

– Vem jag än träffar, så kan alltid han eller hon ersättas av ett datorprogram, säger han.

440px-Mother_Jones_1902-11-04
Upprorsmakerskan i Battle of Blair Mountain, Mary Harris ”Mother” Jones (1837-1930)

Antonio García Martínez ser risken för krig och tar ”Battle of Blair Mountain” som exempel – det största arbetarupproret i USA:s historia. Under fem dagar i augusti och tidigt i september 1921, i Logan City, West Virginia, drabbade 10 000 beväpnade gruvarbetare samman med 3 000 poliser och strejkbrytare, som var på arbetsgivarsidans sida i konflikten. Striden gällde fackliga rättigheter.

Samma sak kan hända igen. Den här gången eftersom jobben inte längre kommer att finnas.

Han ser många tecken på hur samhället förändras. På 1960-talet var hjärtattacker den vanligaste dödsorsaken bland amerikaner. I dag har överdosering av droger tagit över förstaplatsen.

Samma sak gäller samhällsutvecklingen. På flera håll i världen vinner antidemokratiska partier mark, vilket hotar demokratin och vår samhällsmodell.

imgres-2 2
Antonio García Martínez

– Vi tror att vår liberala demokrati är stabil. Men den har bara varit här i 200 år, säger Antonio García Martínez.

– Jag är pessimistisk och tror inte att demokratin överlever den ojämlikhet som kommer att uppstå. Människor känner redan i dag brist på mening och syfte med livet. I framtiden kommer vi inte att arbeta för pengarna, utan för att få innehåll i livet, säger han.

Hur blir det då i framtiden?

Får dysterkvistarna rätt?

Säkert i vissa delar. Förhoppningsvis inte i allt.

Magnus Ringman

 

 

 

 

”Our job is to cover the hell out of the president”

av Magnus Ringman

AUSTIN, Texas. De amerikanska medierna vädrar morgonluft.

Valet av Donald Trump till ny amerikansk president har paradoxalt nog ökat intresset för journalistik – och antal läsare / digitala prenumeranter.

– Our job is to cover the hell out of the president, säger New York Times chefredaktör Dean Baquet.

Donald Trump under republikanernas konvent i Cleveland i juli 2016. Foto: Urban Andersson

I journalistikens värld kallas det vinkel. En tydlig, rak ingång i en artikel. Som den här texten du läser just nu: Trumps tillträde ökar intresset för journalistik. En sanning.

fullsizeoutput_1f7e
Förtroendet för media minskar i USA, särskilt bland republikaner.

Lika sant är  att misstroendet för journalister ökar. Det gäller att hålla två parallella spår i huvudet samtidigt.

Men varför blev det så här?

Dean Baquet är chefredaktör för anrika dagstidningen The New York Times. Valet av Donald Trump till USA:s 45:e president har manat honom och hans redaktion till eftertanke.

I en föreläsning på världens största mediekonferens, South by south west i Austin, i går morse lokal tid reflekterade han över varför de etablerade medierna inte lyckades förutse vad som skulle hända i samband med presidentvalet.

fullsizeoutput_1f8a
Dean Baquet, chefredaktör The New York Times.

– Vi har det galnaste journalistiska året någonsin bakom oss, säger Dean Baquet.

–Att som ett oberoende och ett av världens mäktigaste medier anklagas av presidenten att vara människornas fiende är en utmaning.

Dean Baquets eftervalsanalys är att The New York Times var för dåliga att lyssna på det amerikanska folket. Tidningen fanns inte där, trots att redaktionen består av medarbetare från hela USA.

Det i kombination med undermåliga opinionsundersökningar som mätte på nationell nivå i stället för på delstatsnivå – så som rösterna sedan räknades – gjorde att journalisterna inte förstod, eller ville inse, vad som höll på att hända.

– Vi har varit för dåliga på att lyssna och förstå, säger Dean Baquet.

Efter valet har Donald Trump fortsatt attackerna mot de etablerade medierna. Men på senaste tiden har angreppen börja få motsatt effekt. The New York Times har fått hundratusentals nya digitala prenumeranter.

Lymari Morales på Atlantic Media, som ger ut The Atlantic, ser samma tydliga trend för deras del. Tidningen ökade antalet digitala prenumeranter med 56 % under 2016. En tredjedel av kom efter valet. Den 14 november, dagen efter, fick The Atlantic 7 400 nya kunder.

fullsizeoutput_1f76
Aftonbladets team i Austin samlas och sammanställer dagens intryck från föreläsningarna på SXSW. Bild: Carina Wiman Brataas

David Fahrenthold, reporter på Washington Post, som bevakade presidentvalet för tidningen, kan också vittna om att det finns ett större intresse för journalistik nu. Efter Donald Trumps valseger så väller tipsen om missförhållanden in till redaktionen. Arga medborgare vill se förändring.

– Vi får bra tips hela tiden. Vi har aldrig haft en sådan makt som vi har nu, säger David Fahrenthold.

Både The New York Times och Washington Post intensifierar nu den journalistiska bevakningen av den nytillträdde presidenten.

The New York Times har nu efter presidentvalet anställt cirka 15 nya undersökande journalister som ska vända upp och ner på Trump-administrationen.

Dean Baquet på The New York Times igen:

– Det som är svårt är att då inte bli känslomässiga i det utan verkligen vidhålla vårt uppdrag att bevaka presidenten ännu mer noggrant. Vi är inte i opposition, säger han.

Men tillägger samtidigt:
– Our job is to cover the hell out of the president.

Dean Baquet reflekterar mycket över sitt eget ledarskap. Det gäller att behålla lugnet på redaktionen och försöka överse presidentens utfall på Twitter mot journalister.

– De två nästkommande åren kommer att gå till den journalistiska historien. Vi ska bevaka Donald Trump, vi ska bevaka det här landet och världen vi lever i.

Så vad handlar journalistiken om?

Dean Baquet svarar sanning. Och upprepar ordet tre gånger.

Sanning, sanning och sanning.

Precis som den gamla Aftonbladet-devisen: ”Aftonbladet behövs om sanningen ska fram.”

– Och kom ihåg, säger han.

– Den bästa storyn är inte skriven ännu.

Magnus Ringman

NYTÄNKANDE PÅ SOUTH BY SOUTHWEST:


pacer2SÄTT HJÄLM PÅ DIN HÄST.
Ett par entreprenörer på det tyska företaget Horse Analytics har tagit fram den ultimata appen som larmar när hästen mår dåligt i stallet. Appen är kopplad till en hjälm som sitter på hästens huvud och skickar alla viktiga parametrar till ägarens mobiltelefon.

imgres-1SURFA PÅ EN FLYGPLANSVINGE. Entusiaster vid University of Ontario utvecklar nu det som säkerligen blir den nya stora flugan för alla äventyrare – ställ dig på en flygplansvinge och dras med upp i skyn. Testa Wingboard!

 


Skärmavbild 2017-03-13 kl. 11.08.45APPEN SOM KLÄR KVINNAN
. Möt Lily, den avancerade appen som hjälper alla kvinnor att klä sig rätt vid olika tillfällen i livet. Du berättar för appen hur du ser ut, vad du väger och annan viktig information – tillbaka får du förslag från olika nätbutiker. Ett par klick och den perfekta klänningen kommer hem med posten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lösningen är DU, läsare

av Magnus Ringman

AUSTIN, Texas. Det låter som en självklarhet.

Det är läsaren, tittaren, användaren – välj det ord du tycker passar bäst – som ska rädda medierna.

Det är slutsatsen efter att ha lyssnat på en rad experter på världens största mediekonferens.

IMG_7494
Fd pressfotografen Ed Sackett.

Sinnebilden av strukturomvandlingen i medierna heter Ed Sackett.

Han är 56 år och kör sedan några år taxi i Texas huvudstad Austin. Bolaget heter Austin Ride och är en motsvarighet till Über – det vill säga den digitala tidens taxibolag med privata bilar och en app som växel.

Ed Sackett kör en hyfsat ny Hyundai.

Det är inte hans egen bil.

I 30 år arbetade han som fotograf på olika amerikanska dagstidningar, eller som ”photo journalist” som han själv säger. Redan 2008 kom strukturomvandlingen i medierna i kapp honom. Han förlorade jobbet på tidningen American Statesman – och har sedan dess inte lyckats komma tillbaka till mediebranschen.

Nu utbildar han sig till diakon – och kör taxi för att få ihop till levebrödet.

– Men jag kommer alltid att vara journalist, säger Ed Sackett och vänder sig om till mig precis när vi ska gå av bilen.

Han säger:

– För de gamla medierna handlar det bara om pengar, pengar, pengar. De måste förstå sitt demokratiska uppdrag. De måste börja lyssna på sina läsare.

Det är dag två på ”South by Southwest”, SXSW, världens största digitala mediekonferens. Vi är på Hyatt Regency hotell i Austin och på dagens program står viktiga frågor för massmedierna; adblockers som stoppar annonsvisningar, förhållandet till sociala medier, hur Facebook och livevideo påverkar journalistiken med mera.

campaign_Meredith-20150423040157265
Meredith Kopit Levien

På seminariet om adblockers är Meredith Kopit Levien, Executive vice president på The New York Times, bekymrad över utvecklingen. 20 procent av läsarna i USA nyttjar adblockers. Och antalet ökar närmast explosionsartat.

– Journalistik är dyrt och måste finansieras. Läsarna förstår inte alltid hur kvalitetsjournalistik framställs och vilka resurser som krävs för det, säger hon.

Många läsare tröttnar på jobbiga annonser som förföljer dem även på andra sajter. New York Times lanserade därför nyligen en kampanj som utbildar läsarna i hur journalistik finansieras. Syftet är att stärka relationen direkt med kunderna.

Det märks en viss bitterhet i panelen. Jason Kint, VD för branschorganisationen Digital Content Next, säger:

– De två mäktigaste aktörerna, Facebook och Google, är helt opåverkade av adblockers. Vi som försöker göra allting rätt blir klämda i mitten.

Slutsats: Adblockers är ett krig omöjligt att vinna. Stärk i stället relationen med kunden. Erbjudandet måste vara så oemotståndligt att användaren vill ha det – och vara villig att betala för det.

Det låter ungefär likadant på seminarium efter seminarium. De amerikanska medierna tycks nästan ha givit upp inför giganter som Facebook och Google. Det är därifrån trafiken till sajterna kommer.

USA/ SOCIALA MEDIER

62 % av amerikanerna får nyheterna genom sociala medier.

Källa: Pew research 2016

28 % av unga amerikaner har sociala medier som sin primära nyhetskälla.

Källa: Reuters 2016

 

 

Lymari Morales på Atlantic Media, som ger ut tidningen The Atlantic, berättar att direkttrafiken – det vill säga att läsaren skriver in tidningens adress direkt i browsern i stället för att länka via en sökmotor eller sociala medier – endast är 5 procent (!)

Det kan jämföras med Aftonbladets direkttrafik som är cirka 83 %, ofta ännu högre.

Direkttrafiken beskrivs lättast som tidningens guld. Den ger tidningen all viktig data om användarna – som i sin tur används till att förbättra erbjudandet till läsaren, men också ge mer kunskap till annonsörer.

I går föreläste även Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén om tidningens spännande resa från print till ett digitalt mediehus. För ett par år sedan var SvD mycket illa ute. Som värst var upplagetappet i papperstidningen minus 18 procent.

IMG_7513
Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén vid gårdagens konferens i Austin. Foto: Magnus Ringman

Då började Fredric Karén och hans medarbetare att strukturera om nyhetsarbetet och fokusera digitalt. Ett viktigt verktyg blev algoritmer för att sköta delar av den löpande nyhetsjournalistiken.

Produktionen av papperstidningen outsourcades.

Fredric Karéns 5 punkter:

• Tydlig strategi. Alla medarbetare måste förstå den.

• Investera i teknik och analys.

• Bygg en digital kultur.

• Använd / tro på data.

• Satsa på kvalitetsjournalistik.

– Det är det bästa som vi har gjort. Om print fortfarande präglade redaktionens arbete, så skulle många medarbetare fortsätta att jobba efter den gamla printlogiken. Nu kan vi helt fokusera digitalt och det är nödvändigt för framtiden, säger Fredric Karén.

Algoritmerna, datastyrningen av bland annat den digitala förstasidan, har inneburit frigjorda resurser åt journalistiken. Aldrig tidigare har Svenska Dagbladet fått så många journalistiska priser och utmärkelser som de senaste åren.

Således: fokus på innehållet.

Precis som taxichauffören Ed Sackett konstaterade:

– Medierna måste börja lyssna på sina läsare.

Magnus Ringman

 

Hans budskap: ingenting är omöjligt

av Magnus Ringman
Cory Richards direkt efter lavinen.
Cory Richards direkt efter lavinen.

AUSTIN, Texas. Försök att möta mannens blick.

Cory Richards tittar, nej han stirrar tomt rakt fram.

En bild av en man i chock.

Sekunderna tidigare har han dragits upp ur en lavin i de pakistanska bergen.

Kön ringlar i Austins Convention Center. Först rakt fram i den över 100 meter långa korridoren, för att vända längst ner, ringla parallellt tillbaka samma väg som den kom. Stopp vid en brandtrappa. En vänlig volontär visar oss ner för den rangliga järnställningen, två våningar, ny kö, sedan tillbaka samma brandtrappa upp igen. Ny kö. Minst 100 meter.

Så, äntligen. Framme vid salen.

Cory Richards före lavinen.
Cory Richards före lavinen.

Vi kommer in. Nästan sist.

Det är fullsatt.

Cory Richards, 35, journalist på National Geographic, presenteras som klättrare, visuell presentatör, fotograf, storyteller, äventyrare.

Med bilder från världens alla hörn berättar han humoristiskt och ärligt om sitt dramatiska liv.

En lycklig barndom i Salt Lakes Citys berg – ”jag var alltid utomhus”. Smart kille. Började skolan två år tidigare än alla andra.

I tonåren gick det över till drogmissbruk, skolk, åtta månaders rehab på en klinik utanför Salt Lake City. Tre rymningar därifrån. Hamnade på gatan. Uteliggare. Reste sig igen.

Sökte tryggheten i bergen och fann den.

Så småningom anställning på National Geographic. Spännande uppdrag över jordens alla hörn.

Cory Richards berättelse är utlämnande och ärlig.

Han berättar om lavinen i de pakistanska bergen. Om hur han själv trodde att livet var slut, tills kamraten italienaren lyckades hitta honom i sista stund.

Om hur hans egen mor inte kände igen honom när han visade henne bilden som togs alldeles efter det att han drogs upp ur snömassorna. Om alkoholen och drogmissbruket som kom tillbaka och accelererade.

Men, och det är väl därför han står här som ”keynote-speaker” just denna dag, på just denna konferens, i just detta land – så kommer han hela tiden tillbaka.

”Om vi bryter ner ett problem i mindre delar så kan vi åtstadkomma allt”.

The American dream. Ingenting är omöjligt.

Cory Richards inspirationsföreläsning skiljer ut sig från det övriga programmet på South by Southwest.

IMG_1799
Aftonbladets team på plats. Foto: Joakim Claesson / SSI.

Aftonbladet har skickat delar av sin ledningsgrupp och redaktionsledning till Austin för att hämta kunskaper om det ständigt föränderliga digitala landskapet. Det som nu händer i USA kommer till Sverige snabbare än vi kan tro.

Och för att ligga i framkant så krävs kunskap om omvärlden och hur den förändras.

De närmaste dagarna är fullpackade med spännande seminarier och föreläsningar om allt från framtidens sociala medier, till hur fake news, falska nyheter, kan bekämpas – till mer udda ämnen som exempelvis en grupp amerikanska journalisters åsikter om legalisering av cannabis.

Och den som vill veta allt om onlinemedier i Mexico kan också få sitt lystmäte tillfredställt. Här finns något för alla.

I dag lördag har Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén en egen föreläsning där han berättar om hur tidningen jobbar med algoritmer – datastyrning –  i den dagliga journalistiken.

Magnus Ringman

VÄRLDENS STÖRSTA DIGITALA MEDIEKONFERENS, SOUTH BY SOUTHWEST

Förra året registrerades över 72 000 personer som besökare till South by Southwest, SXSW. I år blir det förmodligen ännu fler deltagare.

Det började som en musikfestival 1987 men programmet har hela tiden växt och nya ämnen tagits med. Idag anses SXSW vara den viktigaste digitala mediekonferensen i världen.

 

 

 

 

Sätt gränser för public service

av Magnus Ringman

Hur ska public service se ut i framtiden?

Den frågan ska regeringens utredning besvara.

– Det är dags att sätta gränser för public service uppdraget, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna.

I torsdags förra veckan skrev Jeanette Gustafsdotter och Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén en debattartikel i DN. Den handlar om Sveriges television som publicerar delar av sitt innehåll på den amerikanska jätten Facebooks sajt.

I går tog debatten ytterligare fart. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson uppmärksammar i sin blogg en skrivelse från public service-bolagen till Kulturdepartementet inför den kommande utredningen.

Bolagen önskar långgående frihet att agera som de önskar i exempelvis sociala medier.

  • Public-service bolagen vill avskaffa den så kallade ”förhandsprövningen” av nya tjänster.
  • De önskar också fria händer att sprida sitt innehåll i sociala medier. Sveriges radio vill gå ännu längre och lansera ”nya personaliserade tjänster”.

Skrivelsen retar upp Tidningsutgivarna.

jeanette
Jeanette Gustafsdotter

– Det är direkt anmärkningsvärt att PS-bolagen – i en tid när andra mediebolag slåss för sin överlevnad – utnyttjar sin statssubventionerade position för att snedvrida konkurrensen, säger Jeanette Gustafsdotter.

– Det är dags att slå fast de gränser som gäller för public service-uppdraget. De allmänfinansierade PS-bolagen kan inte ohämmat driva verksamheter som direkt konkurrerar med kommersiella företag – och i synnerhet inte med licenspengar gynna andra företag som Google och Facebook med data och innehåll.

Även Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén reagerar starkt på bolagens skrivelse. Läs hennes inlägg nedan.

Magnus Ringman

Sofia Olsson Olsén om public service-bolagens skrivelse till Kulturdepartementet:

Sofia Olsson Olsén
Sofia Olsson Olsén

 

Public service-bolagen förnekar sig sannerligen inte. I en tid då användningen av media genomgår den största transformationen någonsin, och där de allra flesta mediehus för fullt kämpar med att få sina onlineintäkter att bära, så vill public service utöka sina befogenheter online och i sociala medier.

Att public service, med sina dryga 8 miljarder kronor i årliga anslag, vill använda sina medel för att skjuta sig rakt in i det som är de kommersiella aktörernas absolut största utmaning är direkt osmakligt.
Dessutom vill de ha obegränsad möjlighet att använda sig av de amerikanska onlinejättarnas plattformar för att sprida sin journalistik, i direkt konkurrens med alla svenska mediebolag som kämpar för sin direkttrafik, för sina onlineintäkter och för att bevara och växa sina affärer. Public service önskar inte bara dela sitt innehåll till de amerikanska jättar som vill leka publicister, de vill även frikostigt dela sin data med desamma och låta dem i nästa steg sälja annonser på datan från public service användare. Public service vill även dela sitt innehåll med de amerikanska bolagen, som inte ens skattar i Sverige, medan svenska medieföretag inte får ta del av och publicera samma material.
Public service-bolagen öppnar i sin skrivelse för ännu högre anslag. Vi inom kommersiell medieverksamhet kämpar varje dag med utmaningen att driva våra företag och generera vinst för fortsatt utveckling och omställning av vår affär. Papperstidningsläsandet minskar för oss alla, onlineaffären växer inte i samma takt och public service vill då få tillåtelse att ägna sig åt, och med mer ännu pengar, öka denna marknadsstörande verksamhet. Att gå in och störa marknader där mediebolag kämpar för sin överlevnad är i grunden inte bara en fråga om public service kontra kommersiella mediebolag, det blir i slutänden en fråga om vår svenska demokrati, om mångfalden och om oberoende mediers möjlighet att bevaka, granska och spegla så många orter som möjligt i Sverige.
Sofia Olsson Olsén, vd och chefredaktör Aftonbladet

 

Så föder SVT de amerikanska jättarna

av Magnus Ringman

Klockan 17.28 i måndags publicerade SVT en video på Facebook. Det var en bra nyhet, en intervju med nyss sparkade hockeytränaren Pelle Hånberg i Karlskrona.
Redaktören i tv-huset tryckte på publicera strax efter att kollegan på Blekinge Läns Tidning lagt ut samma nyhet på BLT:s Facebooksida med länk till artikeln.
Det kan tyckas vara en struntsak.
Det är det inte.
Det är jackpot för Facebook – och ett slag mot medieföretag som kämpar för sin överlevnad.
Det är dags för femte avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.
I dag: Om ett SVT som tänjer på regler och snedvrider konkurrensen – med licensbetalarnas pengar.

balk_hangmed

Mediaföretag över hela världen kämpar i dag för sin överlevnad. Allt fler konsumerar allt mer nyheter online – men allt färre betalar för journalistiken.
Strukturomvandlingen – från betald journalistik i papperstidningar till gratis journalistik på nätet – har redan skördat sina första svenska offer. Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna har gått graven.
Parallellt med kampen om att få läsarna att betala för journalistiken, slåss mediaföretagen om de annonspengar som till en del kan finansiera gratisjournalistiken.
Ett slag som just nu leds av två amerikanska globala onlinejättar, Google och Facebook.
Allt det här känner vi till.
Men hoten mot de svenska mediaföretagen kommer inte bara från Google och Facebook.
Det kommer också från två svenska public service-företag, SVT och Sveriges Radio.
Både SVT och SR, vars uppdrag egentligen är att sända tv och radio, har börjat arbeta som klassiska tidningsredaktioner. De skriver texter tar bilder och publicerar i mobilen. Och gör allt de kan för att sprida sitt nya innehåll i sociala medier.

Erik Carlsson
Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet. Foto: Carolina Byrmo

Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet, ser det varje dag. Hur SVT gång på gång publicerar inlägg på Facebook, Snapchat och Instagram.
Och han ser inga problem med att public service-företagen marknadsför sina program i sociala medier. Det står dem fritt och är inget direkt hot mot andra mediaföretag.
Det är när de skickar ut sina nyheter, snarlika och i konkurrens med andra mediaaktörers, i det sociala nätverket det blir ett problem.
För Aftonbladet.
Och alla andra tidningar i Media-Sverige.
SVT har i dag runt 60 Facebook-sidor och är just i detta nu en av de mest aktiva leverantörerna av innehåll till den amerikanske onlinejätten.
De publicerar video-inslag och sänder live. De erbjuder tittarna att ta del av nyheter från världen, Sverige och sina lokala stationer utan att tittaren ens behöva lämna Facebook.
Och utan att tittarna tvingas titta på annonser för att betala journalistiken.
För allt finansieras med licenspengar.
I dag får SVT, SR och UR tillsammans 8,1 miljarder kronor.

Så vad är det egentligen som händer när ett public service-företag som SVT lierar sig med en jätte som Facebook?

Låt oss gå tillbaka till nyheten om hockeytränaren Pelle Hånberg som exempel.
Klockan 16.20 i måndags lägger redaktören på Blekinge Läns tidning ut nyheten på BLT:s Facebooksida.

BLT & SVT
BLT:s länkade artikel om Pelle Hånberg till vänster. Till höger: SVT:s inslag om samme Hånberg som publiceras direkt på Facebooks plattform.

Texten är länkad i inlägget.
Med ett knapptryck hamnar BLT:s följare på tidningens sajt.
En timme senare är reportern på SVT Nyheter Blekinge klara med sin story.
Klockan 17.28 publicerar SVT videointervjun på Facebooks plattform.
Inslaget spelas upp på Facebook. Tittaren behöver inte klicka vidare.
Här i ligger skillnaden.
Facebookföljaren som nås av SVT:s inlägg är hela tiden kvar på Facebook.
BLT:s följare hamnar på tidningens hemsida för att kunna ta del av innehållet.
I BLT-fallet går trafiken, annonspengarna och den så viktiga kunskapen om läsaren till BLT.
I SVT-fallet stannar trafiken, annonspengarna och kunskapen om tittaren – hos Facebook.
Här är problemets kärna.

Mimmi Karlsson-Bernfalk
Mimmi Karlsson Bernfalk, chefredaktör för Blekinge läns tidning. FOTO: Marcus Palmgren

Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör på BLT, är kluven inför konkurrensen från SVT. Å ena sidan, säger hon, är det bra ju fler journalister det finns på en ort.
– Men det blir ett problem när SVT är så här offensiva. Det blir en konflikt, vi måste kämpa för vår överlevnad. Vi måste ha trafik på vår sajt och synas i sociala medier för att nå ut och få pengar till vår journalistik.
– Men public service behöver inte kämpa på våra villkor. De gör livet svårare för oss, de behöver inte ha många klick eller många likes för att överleva. För oss är det en krass verklighet. Det känns som vi spelar på två olika planhalvor.
Hon beskriver lokaltidningen som den lilla mörten i ekosystemet.
– Det är ofta lokaltidningarna som bidrar till journalistiken i lokalradio och lokal-tv. Vi tar fram nyheter, de kan göra rewrites på det vi publicerar.

Exemplet från Blekinge är förstås en något förenklad bild av en mycket komplex verklighet.
Men faktum kvarstår.
SVT pumpar ut material snarlikt det som tidningar som Aftonbladet och BLT producerar på Mark Zuckerbergs Facebook-plattform.
En del av de licenspengar SVT får in betalas dessutom direkt till Zuckerberg för att locka över publik från konkurrenterna.
Erik Carlsson tar upp ett exempel som ligger honom nära.
Sportbladet.
SVT köpte nyligen utrymme på Facebook och riktade det rakt till den målgrupp de just då ville nå ut till och locka över till SVT – Sportbladets 213 000 Facebook-följare.
– Är det ok? frågar han retoriskt.
Erik Carlsson har också sett hur SVT sponsrat mängder med inlägg det senaste året. Alltså betalat en amerikansk onlinejätte för att nå svenska Facebook-användare och i ett längre perspektiv slå undan benen för svenska mediaföretag.
Ibland sponsrar SVT nyheter, ibland direktvideo, ibland sporträttigheter. En gång sponsrade SVT en Facebook-bild till minne för offren av terrorattacken i Trollhättan.

Det här är en ytterst känslig fråga för public service. SVT har att förhålla sig till sitt sändningstillstånd.
I ett internt SVT-dokument Aftonbladet Inifrån tagit del av ger SVT-ledningen instruktioner till medarbetarna hur de ska svara på den kritik som nu riktas mot företaget.
Ur dokumentet:
”Den här frågan dyker upp då och då. Så här svarade jag på apropå just den här tweeten häromdan:
Generellt ger SVT inte bort innehåll i sociala medier – det vi publicerar på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube läggs ut där i marknadsföringssyfte.
Det fyller i stort sett samma funktion som annat material vi tar fram i marknadsföringssyfte; som traliers, stortavlor och annonskampanjer.”
Det är mot den här bakgrunden vi ska se SVT:s Facebookinlägg om Pelle Hånberg i Karlskrona.

SVT:s sociala medier-strategi är framgångsrik.
Lokaltidningar tvingas konkurrera med SVT:s lokala stationer om att locka tittare – och läsare – till nyheter i sina närområden.
Rikstidningar tvingas konkurrera med SVT om breaking news, sport- och nöjesnyheter.
Medan Facebook tjänar pengar på SVT:s innehåll och vid en del tillfällen driver läsare till SVT:s sajter.
SVT fortsätter att utveckla samarbetet.
Bara den senaste månaden har SVT vid minst fem tillfällen använt sig av Facebooks nya tjänst livevideo.
Erik Carlsson räknar upp USA-valet, Melodifestivalens startfält, JVM, lokala nyheter och X games.
Bra för Facebook och kul för SVT.
Men på sikt en katastrof för alla de mediaföretag som inte kan finansiera sin journalistik med trygga licenspengar.

Att SVT lägger ut sitt innehåll i sociala medier är guld för Facebook vars svaga punkt är just att de inte har något eget innehåll – men nu får det gratis, betalt av svenska licensavgifter.
SVT bygger sitt varumärke och Facebook knyter SVT:s publik allt hårdare till sig.
– SVT levererar ju exakt vad Facebook vill ha. De vill ju att mediaföretag ska lägga sina nyheter direkt på deras plattform och att de aldrig ska behöva lämna Facebook, säger Erik Carlsson.
Facebook blir ett internet i internet. En plats där alla hänger och som ingen behöver lämna – för allt finns ju där.
Och i takt med att SVT lägger ut sitt innehåll direkt på Facebook stryper den amerikanska onlinejätten med algoritmer trafiken till de medieföretag som förvisso publicerar sig hos dem – men länkar till sina egna sajter i en stilla förhoppningen om att den vägen nå läsare och tittare.

Det finns ytterligare en amerikansk onlinejätte som SVT, men också Sveriges Radio, nu närmat sig – Google.
– Det är kanske det värsta av allt. Att public service gått med i Google AMP. Det är som att de skulle publicera Instant articles hos Facebook och helt omöjligt för oss andra att konkurrera mot, säger Erik Carlsson.
Google erbjuder med AMP tidningar och tv-stationer en deal: Skicka ditt innehåll till oss, vi lägger det högt, låter det laddas upp snabbare – och så delar vi 70/30 på annonspengarna.
Kan låta lockande, men är en riskfylld affär för tidningar som behöver varje annonskrona för att producera journalistik.
För SVT – som inte har några annonspengar att ta hänsyn till – är Google AMP dock helt riskfritt.

Petter Ovander


balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Kvinna åtalas för hot mot reportrar

av Magnus Ringman

Den 54-åriga kvinnan hotade att döda två reportrar på Aftonbladet.

Nu åtalas hon vid Stockholms tingsrätt.

– Det är viktigt att hot mot journalister går till åtal och domstol, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Det var i augusti förra året som det kom tre mejl till två reportrar på Aftonbladet. Texten i mejlen osar av hat och rasism. ”Vi ska döda er, vår tid kommer” skriver brevskrivaren bland annat i mejlen.

Skärmavbild 2017-02-09 kl. 15.05.58
Åtalet

Aftonbladet lyckades ta reda på kvinnans identitet och polisanmälde hotet.

Hotet kom från en 54-årig kvinna, bosatt i norra Sverige. Hon är tidigare dömd för lindriga brott.

I veckan beslutade kammaråklagare Malin Arentoft att åtala 54-åringen för olaga hot. Själv erkänner kvinnan att det var hon som skickade mejlet, men förnekar brott.

LISA_RÖSTLUND
Lisa Röstlund

– Det känns viktigt att ett sådant här fall prövas i domstol, säger Lisa Röstlund, en av de hotade reportrarna.

– Alla vi som jobbar på stora redaktioner vet att det kommer hot så fort vi skriver om ämnen som rör flyktingar.

Det är ovanligt att olaga hot mot journalister går till åtal. Bevisläget är ofta svårt. På senare tid har polisen – på initiativ av rikspolischef Dan Eliasson – prioriterat brott mot journalister eftersom det ses som ett angrepp på demokrati och yttrandefrihet.

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén tycker att rikspolischefens initiativ är bra.

– Vi måste få stopp på den här typen av hot. Min känsla är att hot och kränkningar mot journalister ökar i omfattning och så måste samhället reagera med kraft. Förhoppningsvis kan händelser som denna stävja liknande brott i framtiden, säger Sofia Olsson Olsén.

Tidigare i veckan dömdes en man till två månaders fängelse efter hot mot Gefle Dagbladets chefredaktör Anna Gullberg. Samma dag dömdes en annan man till villkorlig dom och dagsböter för grovt förtal av Patrik Oksanen,  politisk redaktör på Hudiksvalls tidning.

Så sent som i dag polisanmälde Aftonbladet ett annat hot som riktades mot en av våra reportrar.

Magnus Ringman

SVT snedvrider konkurrensen

av Magnus Ringman

Sveriges television AB får årligen 8,1 miljarder kronor i licenspengar från staten.

Delar av pengarna används för att stärka Facebooks konkurrenskraft.

Sofia Olsson Olsén
Sofia Olsson Olsén
Jeanette Gustafsdotter
Jeanette Gustafsdotter

Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén och Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter uppmanar i dag på Dagens Nyheters debattsida kulturminister Alice Bah Kuhnke att agera.

Läs artikeln här.

 

 

Sida 2 av 11
  • Tjänstgörande redaktörer: Karolina Strömbäck Horney och Fredrik Palmqvist
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB