Inlägg av Petter Ovander

Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius i Aftonbladet TV

av Petter Ovander
Skärmavbild 2017-05-23 kl. 15.05.52
Pingis Hadenius, Maria Bjaring och Isabella Löwengrip ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor i nya programmet ”EQnomics”.

I dag är det premiär för ”EQnomics”. Programmet där Isabella Löwengrip, Pingis Hadenius och Maria Bjaring ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor.

– Vi hoppas att programmet ska bidra till ett större intresse för ekonomi och en sundare relation till pengar, säger Isabella Löwengrip.

Hur ska du få råd med sin drömsemestern? Hur ska du bete sig när restaurangnotan kommer in och din glupske kompis vill dela notan rakt av. I ”EQnomics” får tittarna  svar på sina frågor om pengapsykologi.

Programmet tar också upp allt från hur man skaffar sig en buffert till smart shopping och hur man kan undvika att bråka om pengar i en relation.

– Livet kan ge oss så mycket mer om vi har en sund relation till pengar. Vi vill bidra till ett bättre ekonomiskt självförtroende bland unga kvinnor och män, säger Pingis Hadenius.

Programmets experter Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius har lång erfarenhet av ekonomiska frågor. Isabella Löwengrip har sedan 2005 drivit Skandinaviens största blogg med över 1,3 miljoner läsare i veckan. Under tolv år har hon hunnit starta elva bolag, däribland det egna investmentbolaget Löwengrip Invest, skönhetsmärket Löwengrip Care & Color och skomärket Flattered.

Tillsammans med Pingis Hadenius driver hon även podden Economista.

”EQnomics” är ett samarbete mellan Aftonbladet TV och Collector Bank. Programmet har premiär onsdagen den 24 maj och sänds i sex avsnitt under försommaren och ytterligare sex avsnitt under hösten.

– Vi vill göra ett program om ekonomi som varken krånglar till det eller känns torrt och tråkigt. Här får tittaren både hårda fakta och personliga tips och råd från verkligheten genom Pingis och Isabella, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Petter Ovander

Digital design i världsklass ger prisregn över Aftonbladet

av Petter Ovander

Med en digital design i världsklass är Aftonbladet dubbelt nominerad till prestigefulla ”Best of Scandinavian News Design”.

Det handlar om ”Klassresan”. 

Och den otroliga historien om ”Miraklet i Ånnsjön”.

”Jag har aldrig sett en mer död person”. Med de orden mötte fjällräddaren Marcus Stålhandske Aftonbladets reporter Helena Mastberg, i dag redaktör för Svenska Hjältar, och fotograf Filip Meneses vid Ånnsjön några mil väster om Åre.

Miraklet i Ånnsjön
Reportaget Miraklet i Ånnsjön nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

Historien om de tre tonårskillarna som räddades ur det fyra-gradiga vattnet har engagerat långt utanför Sveriges gränser. Läkare världen över har kliat sig i huvudet och undrat: Hur kunde Leo överleva efter sex timmars hjärtstopp?

Storyn växte fram under lång tid. Killarna och deras familjer intervjuades, de pratade om de vaga minnesbilder de hade och resan tillbaka till livet.

Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.
Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.

– Tidigt under arbetet satte vi oss ner och gjorde en storyboard, ett slags manus för berättelsen, tillsammans i projektgruppen för att enas kring hur vi skulle berätta på bästa sätt. Historien är komplex och vi hade stor nytta av Paul Wallanders rörliga grafik som satte händelseförloppet på kartan, säger Helena Mastberg.

Arbetsgruppen gick igenom förundersökningen för att räta ut frågetecken. De pratade med läkare och insatsledare. Och de reste till Ånnsjön för att se med egna ögon: Hur kunde det gå så illa den där junidagen 2015? Och hur kom det sig att hjältarna aldrig gav upp?

Förra året utsåg Svenska Hjältars jury fjällräddarna och deltidsbrandmännen till Årets Skyddsänglar. När de tre tonårskillarna klev ut på scenen på Cirkus för att tacka sina räddare var det få som kunde hålla tårarna borta.

Sofia Boström, formgivare.
Sofia Boström, formgivare.

Storyn Miraklet vid Ånnsjön publicerades under Annandag jul och är nu en av Aftonbladets två journalistiska satsningar som nominerats till pallplats i kategorin Storytelling på Society for News Design Scandinavia.

– Det är väldigt roligt att ett sådant här feelgoodreportage blivit nominerat, säger Sofia Boström som byggde layouten.

Prisregnet över Aftonbladet stannar inte vid ”Mirkalet i Ånnsjön”. Den uppmärksammade berättelsen ”Klassresan” som visualisera inkomstskillnaderna i Sverige genom en resa längs Stockholms tunnelbanas röda linje är också nominerad.

Klassresan.
Klassresan, också nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

– Jag såg den amerikanska tidningen The New Yorkers visualisering av inkomstskillnaderna längs New Yorks tunnelbana och tänkte att vi måste göra något liknande. Sedan växte idén och blev något mycket större, vid interna möten på redaktionen. Slutresultatet är en helgjuten resa genom Stockholms tunnelbana, där läsaren känner de socioekonomiska klyftorna in på bara huden, säger Aftonbladets gräv-reporter Joachim Kerpner.

Segregeringen är väldigt tydlig längs röda linjen.

foto : stemat : bylinebild anvŠndarna mark malmstršm (svd), jani pirttisalo (svd), lisa ršstlund (aftonbladet) och joachim kerpner (aftonbladet)
Joachim Kerpner, reporter.

– När man reser med tunnelbanan söderut kan man ganska enkelt avgöra vilka som ska gå av före Mälarhöjden, och vilka som ska åka vidare, till stationerna med många utlandsfödda. Det är en märklig känsla, säger Joachim Kerpner.

Klassresan är också ett av de nominerade bidragen till Schibsted Journalism Awards som avgörs i Oslo nästa vecka.

– Det här känns jättekul. Vi prisas för ett lagarbete, som visar på Aftonbladets bredd och styrka, säger Joachim Kerpner.

”Best of Scandinavian News Design” avgörs den 13 oktober. Då står det klart om Miraklet i Ånnsjön och Klassresan vinner guld, silver eller brons.

Petter Ovander

Fotnot. Också Aftonbladets papperstidning är nominerad till det prestigefulla priset, men juryn i den här kategorin har ännu inte avslöjat vilket bidrag som kommer att stå på prispallen.

Vinnarteamet bakom Miraklet i Ånnsjön

Reporter: Helena Mastberg

Foto: Filip Meneses

Form: Sofia Boström

Grafik: Paul Wallander

Projektledare: Titti Jersler

Vinnarteamet bakom Klassresan

Reporter: Joachim Kerpner och Mattias Sandberg

Grafik: Jenny Svenberg Bunnel och Maria Sand,

UX: Tim Holmberg

Redaktör: Titti Jersler

Utvecklare: John Carehag och Jonathan Norén

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

av Petter Ovander
foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Sportbladets nyhetsreporter Kristoffer Bergström vid sitt skrivbord. Dagarna före publicering är det kaotiskt. Så många bollar att ta ner. Så många fakta att kolla igen och igen. Foto: MARCUS ERICSSON

 

Det finns två sätt att börja berättelsen om Sportbladet. Antingen en måndag i maj för 17 år sen. Dagen då Sportbladet föddes.

Den storyn är fantastisk – men berättad.

I stället börjar vi den här gången en måndag i maj 2017, med en story ingen ännu känner till.

Vi börjar vid sportreportern Kristoffer Bergströms lätt kaotiska skrivbord.

Det är dags för femtonde avsnittet av Häng med Aftonbladet. I dag om en rosaskimrande framgångssaga.

balk_hangmed

Sportis. Banderollerna med ordet hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om att sportisen är en prioriterad målgrupp bland Aftonbladets 3,5 miljoner dagliga läsare och tittare.

Sportis-banderoll
Banderollerna hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om våra mest engagerade läsare.

Det är i mångt och mycket för sportisen som Kristoffer Bergström, profilerad nyhetsreporter på Sportbladet, skriver. Den här måndagen är han i slutfasen av ett större grävprojekt. Kristoffer Bergström ska, innan veckan är slut, avslöja hur små idrottsförbund bluffar till sig miljoner i bidrag från Riksidrottsförbundet.

Ett par dagar före publicering är och får det vara kaotiskt. Så många bollar i luften att ta ner. Så många fakta att kolla igen. Och igen. Så många kanaler att leverera till för att optimera spridningen av avslöjandet.

– För några år sedan var det enklare. Då var det ett rakt knäck med tillägg. Sen var det klart, säger Kristoffer Bergström.

Eller med andra ord: Det som krävdes var en väl underbyggd nyhetsartikel med en eller ett par faktarutor, illustrerat med bilder som pulicerades i den rosa tidningen och på Sportbladets sajt.

Det räckte då. Så är det inte längre.

***

Hos Kristoffer Bergström har måndag blivit tisdag, blivit onsdag. Tiden rusar iväg, han har 400 telefonsamtal bakom sig och fortfarande ligger fokus på att ta hem de sista intervjuerna, kommentarerna, på att ställa Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson till svars. Skriva ut och skriva om för att ge avslöjandet rättvisa.

Göra storyn begriplig.

På fredag förmiddag är alla texter skrivna. Klart ligger också sedan ett par dagar ett inslag från värmländska Väse, ett exempel på hur det ser ut när ett förbund – som egentligen inte har rätt att vara med i Riksidrottsförbundet – kan plocka ut pengar från Riksidrottsförbundet.

foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Studion i Sportbladets rosa färg. Christoffer Bodin och Kristoffer Bergström förbereder sändningen. Foto: MARCUS ERICSSON

Vid lunchtid går Kristoffer Bergström och kollegan Christoffer Bodin in i tv-studion för att spela in en live-on-tape där nyheten presenteras för tittarna.

Nu har också ”balken” för avslöjandet satts: #orentspel – Sportbladet granskar miljonbidragen.

balkgranskning2

Redaktören Nils Paulsson har under förmiddagen tagit fram en 56 sekunder lång trailer som lanserar avslöjandet i sociala medier.

Strax före klockan 13 är alla tv-inslag klara och utkodade för publicering.

Live-on-tape. Kristoffer Bergström och Christoffer Bodin går igenom avslöjandet i en tv-sändning, som publiceras när nyheten går ut.

Publiceringsplanen är nu klar. Det blir ett avslöjande över två dagar, med start fredag eftermiddag.

Klockan 14.30 går de första delarna ut på sajten och i sociala medier.

I anslutning till huvudtexten läggs också en Cover it live, en live-feed där Kristoffer Bergström pratar med läsarna om avslöjandet och tar hand om reaktionerna.

***

Så många kanaler att ta hänsyn till för att optimera spridningen av ett enda avslöjande. Ändå har alla, den här gången, inte använts.

Totalt har Sportbladet ett 50-tal medarbetare och verksamhet dygnet runt. Navet är förstås nyhetsdesken. Sportbladet ska – precis som Aftonbladet – vara först med nyheter och svenska folkets primära nyhetskälla online. Genom att satsa på live-rapportering fortsätter Sportbladet bygga en nära relation med läsarna.

Nyheter ska kompletteras med de bästa krönikörerna. Där finns Niva, Bank och Frändén, Wennerholm, Leifby och Kappelin. Också de viktiga när Sportbladet vårdar relationen med läsarna. De starka rösterna och profilerna är oerhört viktiga för tidningen.

Och nyheter ska fördjupas med bloggar. Just nu är ett tiotal i gång, om allt från NHL, till trav, till innebandy.

imgres
Pontus Carlgren, sportchef.

– Det är ju så, säger sportchef Pontus Carlgren.

– Ska vi vinna alla matcher om läsarnas tid gäller det att han organisation som håller ihop och spetskompetens som levererar. Sportläsarna är oerhört kräsna och vana vid att vi håller en hög kvalitet och att vi går på djupet.

Allt fler av Sportbladets läsare väljer i dag också att titta på de tv-sändningar redaktionen dagligen producerar.

Bakom skrivborden på Sportbladets redaktion, med utsikt över Klara sjö, ligger egna tv-studion. Flera gånger om dagen sänds härifrån Sportbladet News – ett av Aftonbladets mest sedda och bredaste tv-format, med höjdpunkter från SHL, Allsvenskan, Serie A, La Liga, Bundesliga, Hockeyallsvenskan. You name it.

Och strax intill tv-studion ligger podcast-studion, där Patrik Syk producerar Sportbladets poddar, som premier leauge-podden, handbollspodden och NHL-podden. För att nämna några.

Tv och podcast är varje dag viktiga delar i Sportbladets erbjudande till läsarna.

***

Det rosa Sportbladet, papperstidningen, förvaltar förstås fortfarande arvet av att vara Sveriges största, mest lästa, sporttidning. En tidning som allt sedan premiären den där måndagen i maj 2000 bygger på trovärdighet, kvalitet, seriositet och fördjupning – men också på spets, svulst och ett finurligt tilltal.

Det är bara det att kanalerna ut till läsarna i dag är så många fler, men fortfarande kräver samma omsorg som papperstidningen när det gäller tonalitet.

– Det har inte alltid varit lätt att föra över våra svulstiga tidningsuppslag till online-världen. Jag tycker ändå vi har lyckats, säger Pontus Carlgren.

Vägen fram online har bland annat varit att ta vara på det unika tidnings-makande som burits upp av medarbetarna runt sportdesken och varit kärnan i Sportbladets framgång.  Sportbladets redigerare och redaktörer har utvecklats mot att också jobba online, inte minst att bygga Sportbladet i sociala medier.

Sporten, instagram
Sportbladet på Instagram.

– Vi har fantastiska redigerare som kan kvällstidning. Tack vare dem har vi också på riktigt lyckats föra över det Sportbladet står för till sociala medier, säger Pontus Carlgren.

Ta Instagram som exempel. Sportbladet har närmare 100 000 trogna följare. Av konkurrenterna är det ingen som ens är i närheten.

Sociala medier är en prioriterad kanal. Men inte – som för många andra tidningshus – för att driva läsare till Sportbladet. Sociala medier används i stället för att marknadsföra tidningen och bygga lojalitet och engagemang med läsarna och tittarna.

Läsarna söker sig oftast direkt till Sportbladet, antingen via Aftonbladet.se eller Sportbladet.se.

***

En sak skiljer Sportbladets publik från andra nyhetskonsumenter. Engagemanget. För sitt lag. Men också för tidningen.

Det märks inte minst på viljan hos Sportbladets läsare att prenumerera på journalistiken. Sportredaktionen samarbetar intensivt – och framgångsrikt – med Aftonbladets Plus-redaktion för att ta fram bra erbjudanden till läsarna.

EM-bibeln från förra sommaren.
EM-bibeln från förra sommaren.

Ett exempel är de många sport-biblar som skrivs och redigeras av en liten dedikerad redaktion med Johan Larsson i främsta ledet. EM-bibeln från i somras till exempel, 228 sidor om sommarens fotbollsfest, initierad och fullmatad med reportage, statistik och analyser. Precis det de engagerade läsarna frågar efter.

Biblarna finns att köpa i butiken – men också online för Aftonbladets Plus Premium-prenumeranter. Många prenumererar just för sport-biblarna.

– Det är viktigt att vi kan sälja på vår journalistik. Och genom att jobba nischat, med riktade erbjudanden, lyckas vi. Det nischade sportmaterialet blir allt viktigare för oss, säger Pontus Carlgren.

Sportbladet möter förstås också strukturomvandlingen, från print till online. Och nya konkurrenter, från gamla mediehus till nya amerikanska jättar, som Google och Facebook. Men också konkurrens från helt andra och nya aktörer på mediemarknaden som slåss om läsarnas tid och intresse.

Klubbarna har blivit bättre på information, lokaltidningarna har blivit bättre på att bevaka sina lag – och spelbolagen bättre på att producera service. En Hammarby-fan kan i dag lägga 70-80 procent av sin vakna tid på bara läsa om Hammarby.

– ATG och Svenska Spel satsar enormt på att bygga upp egna redaktioner. I dag är ATG vår största konkurrent när det gäller spelservice på hästar. Så var det inte för några år sedan, säger Pontus Carlgren.

***

Tillbaka till Kristoffer Bergström och avslöjandet om miljonrullningen från Riksidrottsförbundet. Hur gick det?

Nyheten publicerades samma dag som förbundet hade möte i Karlstad. Vi vet nu att avslöjandet ändrade dagordningen för mötet.

På bara ett par timmar hade hundratusentals läsare tagit del av texterna och sett tv-inslagen. Responsen var massiv. En timme efter publiceringen hörde idrottsminister Annika Strandhäll (S) av sig. Hon var arg och skickade en medarbetare i sin stab till Karlstad för att kräva svar på varför det ser ut så här.

Fem förbund hörde av sig. Ytterligare två riksdagspartier. Och mejl och kommentarer från läsare strömmade in.

– Vi avslöjade ett systemfel inom svensk idrott. Fel sporter får pengar, säger Kristoffer Bergström.

*** EPILOG ***

Pontus Carlgren hade jobbat på Sportbladet i tre år när dåvarande chefredaktören Anders Gerdin en söndag eftermiddag kallade till presskonferens.

Ryktet gick, skulle han avgå?

Anders Gerdin hälsade välkommen. Sen släppte han nyheten ingen av reportrarna på plats anat.

– Om tolv timmar börjar pressarna rulla. Då trycker vi Sveriges första dagliga sporttidning.

Sportlöpet
Den 8 maj 2000 fick Sverige sin första dagliga sporttidning.

Dagen därpå, måndagen den 8 maj 2000, låg en rosa tidning instucken i Aftonbladet. 24 sidor bara om sport och spel.

Pontus Carlgren var nattchef då. Han var en av några få medarbetare som bara ett par dagar tidigare fått information om satsningen – mot löfte att inte yppa ett ord. Allt skulle till varje pris hållas hemligt till söndagens presskonferens.

Tajmingen var perfekt. Under 90-talet hade sport växt som fenomen och tv-utbudet för sport exploderat.

Men ingen daglig tidning hade hängt med. Förrän nu.

– Folk skrek efter en mer kvalificerad sportjournalistik. Det blev en sällan skådad succé när vi plötsligt kom ut med en hel tidning om sport. När vi ökade antalet sidor från fyra-fem om dagen till 24 i en egen tidning, minns Pontus Carlgren.

Den rosa färgen, som tagit sin inspiration i ansedda Gazzetta dello Sport i Italien, signalerade att Aftonbladet tog sport på allvar. Med Sportbladet gick Aftonbladet från klassisk sportrapportering till analys och fördjupning.

– Färgen satte sig direkt i folks medvetande. Alla som ryckte ut Sportbladet skyltade med vår rosa färg och marknadsförde tidningen. I dag förstår läsarna direkt vad det handlar om när de ser vår färg, säger Pontus Carlgren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

Hyllade podden om Samir – nu också som bok

av Petter Ovander

Han är van att skriva korta nyhetsartiklar. Oftast bara 1 800 tecken.

Men nu har Anders Johansson publicerat sin längsta text hittills – om fallet Samir.

Nästan 800 000 tecken om tonårspojken som 15 år gammal dömdes för mord på sin styvmamma. Men som var oskyldig.

Anders Johansson och Fallet Samir
Livepodden blev en bok. Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt för att skriva boken om Samir Sabri. För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

I dag vet vi sanningen. Samir Sabri mördade inte sin styvmamma den där morgonen 1986. Det visste vi inte innan Aftonbladets kriminalreporter Anders Johansson började gräva i fallet vårvintern 2015.

– Det var en öppen fråga. När vi publicerade första delen av grävjobbet i form av poddcasten, Fallet, på skärtorsdagen 2015 hade jag ingen aning om Samir var skyldig eller inte, säger Anders Johansson.

I en livegranskning kunde lyssnaren följa hur avslöjandet och sanningen sakta växte fram i avsnitt efter avsnitt.

Sakligt redovisas hur alla instanser polis, åklagare, domstol och rättspsykiatri var övertygade om att pojken var skyldig. Men – leder Anders Johansson så småningom i bevis – alla missar att det rör sig om ett falskt erkännande för att skydda den verklige gärningsmannen.

Podden Fallet blev snabbt en succé och har hittills laddats ner 2,8 miljoner gånger. Förra året belönades granskningen med Guldspaden, Grävande Journalisters pris för undersökande journalistik.

Och i december 2016 friades Samir Sabri efter att Högsta domstolen först beviljat resning och tingsrätten senare kom fram till att ”åtalet i den del som avser mord den 21 maj 1986 ogillas”.

Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt från jobbet på Aftonbladet för att skriva boken om Samir Sabri.

För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

– Det känns jätteroligt. Inte minst därför att boken ger möjlighet för en bredare allmänhet att ta del av det här livsödet. Det som drabbat Samir är ju en tragedi. Men samtidigt visar berättelsen om Samir att det faktiskt är möjligt att använda tråkiga och negativa erfarenheter som en tillgång – som Samir gör nu i sitt jobb med ungdomar.

Fallet Samir, Ordfront Förlag.
Fallet Samir, Ordfront Förlag.

Att som 15-åring bli oskyldigt dömd för mord och hur det ledde till att Samir hamnade i en ond spiral av kriminalitet och som vuxen blev en av Sveriges mest fruktade värdetransportrånare.

– Det är upprörande att rättsväsendet hanterade den här typen av fall så lättvindigt. Det är vad boken i mycket handlar om, säger Anders Johansson.

Fallet Samir har bland annat recenserats av Bibliotekstjänst, som beskriver boken som ett mäktigt journalistiskt grävarbete som gett resultat.

Den har också uppmärksammats av i andra medier, som TV4:s Nyhetsmorgon, SVT:s Gokväll och radions P4. Anders Johansson har också intervjuats om Fallet Samir i Dagens Juridik.

Boken bygger på intervjuer med flera aktörer, inte minst Samir Sabri själv som också står som medförfattare till boken. Fallet Samir recenseras här av Joakim Palmkvist, journalist på Sydsvenskan.

Petter Ovander

Gula Båtarna räddade 1 892 ur Medelhavet – får hederspris

av Petter Ovander

Hösten 2015 flydde människor för sina liv över Medelhavet. Många överlevde inte resan. På Aftonbladet väcktes tanken att vi kunde hjälpa flyktingar i nöd. Resultatet blev Gula Båtarna.

Med ägarkoncernen Schibsted som stöd och Sjöräddningsällskapet på plats räddades 1 892 människor ur havet.

Nu belönas Gula Båtarna med FRII:s hederspris i Årets insamlare 2016.

Gula Båtarna
Schibsted Sverige – med Aftonbladet och Svenska Dagbladet – och Svenska Sjöräddningssällskapet får branschorganisationen FRII:s hederspris i Årets insamlare 2016 för kampanjen Gula Båtarna.

Årets insamlare delas ut för att uppmärksamma arbetet som görs för att finansiera civilsamhället. I år valde juryn att också dela ut ett hederspris – till Gula Båtarna.

Det unika samarbetet mellan Schibsted Sverige och Sjöräddningssällskapet gjorde det möjligt att stationera två sjöräddningsenheter på den grekiska ön Samos mellan september 2015 och juni 2016.

Sjöräddningssällskapet Schibsted Fotograf Catarina Harling
Priset togs emot av representanter från från Sjöräddningssällskapet, Camilla Larsson, Helena Smedberg, Jeanette Liljedahl och Emma Valham. Foto: CATARINA HARLING

På plats kunde sjöräddarna hjälpa till i den pågående flyktingkatastrofen. Schibsteds svenska tidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fick samtidigt möjlighet att arbeta journalistiskt på båtarna och berätta om flyktingarnas verklighet på Medelhavet.

De medverkande journalisterna tränades som sjöräddare och kunde därmed också agera som sådana på båtarna.

Totalt räddades 1 892 människor på flykt över havet, 8 102 824 kronor samlades in.

Det är framförallt den snabba handlingskraften som svar på en akut situation juryn vill uppmärksamma, men också det faktum att det gett  så stor internationell genklang. Projektet fick många internationella efterföljare, som inspirerat till ett övergripande internationellt projekt som lett till mångdubblat stöd till den grekiska motsvarigheten till Sjöräddningssällskapet.

– Att så snabbt kunna samla de resurser, både vad gäller pengar och kunskap, som krävdes i en akut situation är inte helt enkelt. Här har två olika organisationer tillsammans uppnått storverk, och det känns roligt att uppmärksamma”, säger Charlotte Rydh, ordförande för juryn och generalsekreterare för FRII.

Hederspriset delades ut på Insamlingsforum, Nordens största konferens om insamling och givande, den 9 maj 2017. FRII är en branschorganisation som verkar för goda förutsättningar och ökat förtroende för insamling till goda ändamål.

Petter Ovander

Röda korset prisar Wennman och Wiman

av Petter Ovander

Tidigt i morse landade Aftonbladets reporter Erik Wiman och fotograf Magnus Wennman på Arlanda efter en reportageresa till Somaliland.

På flygplatsen väntade Röda Korset – som överraskade med att ge dem organisationens journalistpris.

foto : lasse allard :
Aftonbladets Erik Wiman och Magnus Wennman överraskades i morse av Röda korsets vice ordförande Hala Mohammed. Hon tog emot teamet på Arlanda – och berättade att de får organisationens Journalistpris 2016. Foto: LASSE ALLARD

Röda korsets journalistpris går till en journalist eller ett team av journalister som lyckats öka förståelsen för de humanitära konsekvenserna av pågående krig och katastrofer.

Just en av de frågor Erik Wiman och Magnus Wennman brinner för – och som de det senaste året så väl lyckats beskriva i flera uppmärksammade reportage från krigets Mosul och svältens Malawi.

Det är för detta arbete de nu prisas av Röda korset.

– Det är jätteärofyllt, naturligtvis. Både jag och Erik har ägnat oss åt detta i fem-sex år. Det är hedrande och stort, säger Magnus Wennman.

”Erik Wiman och Magnus Wennman på Aftonbladet rapporterar från många av världens oroshärdar. Med närvaro, fakta, kunskap och bildspråk berättar de om krig, konflikter – och förödande humanitära konsekvenser. 

 De gör det med ett stilistiskt anslag – i både text och bild – som gränsar till det poetiska utan att tumma på sakligheten.  Deras arbetssätt att arbeta i de flesta mediekanaler förstärker ytterligare bilden av en betydande journalistisk gärning i vår tid. ” Juryns motivering

Tillsammans med Erik Wiman gjorde han förra året flera resor till Mosul i norra Irak, en stad som sommaren 2014 togs över av terrorgruppen IS. Sedan dess har en stor del av befolkningen drivits på flykt och förra året inleddes en offensiv för att återta staden. Bland annat rapporterade de från en begravning för fem kurdiska peshmergasoldater.

De nominerade:

Jan Höglund och Stefan Berg (foto), G-P

Stefan Åsberg och Niclas Berglund (foto), SVT

Jonas Fröberg och Malin Hoelstad (foto) SvD

Erik Wiman och Magnus Wennman (foto), Aftonbladet

Linda Fridh och Firas Razak (foto), SVT Malmö

Kassem Hamadé, Expressen

Stefan Nolervik, ÖP.

Sandra Lund, Arbetet

– Vi följde en familj och en pojke som förlorade sin pappa, som var peshmergasoldat, den dagen. Vi var inte förberedda på vad som skulle hända och på de känslor som även vi skulle känna den dagen. Det var väldigt starkt.

Duon gjorde också en reportageserie från Malawi, ett land som drabbats hårt av svält och torka.

– Det här priset sporrar oss att fortsätta jobba. Det är hedrande för jag vet vilka andra som var nominerade, säger Erik Wiman.

Aftonbladets utrikeschef Martin Schori säger att han är stolt över att vara kollega med Erik Wiman och Magnus Wennman.

– Genom att lyfta fram människor och deras historier bidrar Erik och Magnus till att göra vår värld mer begriplig, vilket är en av våra främsta uppgifter. Trots att de ofta befinner sig på utsatta platser lyckas de samtidigt göra det med ett hantverk i absoluta världsklass.

Magnus Wennman tog tidigare i år storslam i Årets bild, bland annat för reportage från Mosul. Han har också belönats med prestigefyllda World Press Photo, för bilden på Maha, också den från Mosul.

Petter Ovander

Det här är Natasha Azarmi – Nöjesbladets nya vassa penna

av Petter Ovander

Nöjesbladet värvar Natasha Azarmi som ny musikskribent till nöjesredaktionen.

Hon gick ut journalistprogrammet i Göteborg i januari men har redan hunnit göra sig ett namn som musikjournalist på bland annat Nöjesguiden.

– Natasha har en vass penna. Hon är superengagerad och musikkunnig som få – trots sin ringa ålder. Hon imponerar på oss på alla plan, säger nöjeschef Ylva Niklasson

Natasha AzarmiNär Nöjesbladet för en tid sedan annonserade efter en ny musikskribent kom snabbt 150 ansökningar till redaktionen.

– Att hitta den bästa bland alla dessa duktiga, härliga och kunniga personer har tagit tid – men det har varit värt varje minut när vi nu har signat Natasha, säger Ylva Niklasson.


Detta är Natasha

Namn: Natasha Azarmi.

Ålder: 23.

Från: Göteborg.

Bakgrund: Nöjesguiden, Kulturnytt i P1 och P4, Nyheter i P3, musiksajterna Hymn och Popmani.

Aktuell som: Nöjesbladets nya musikskribent.


Musiken har alltid legat Natasha Azarmi nära, men hon har för lite tålamod för att själv börja spela.

– När jag upptäckte skrivandet blev det en självklarhet att kombinera mina två intressen. Kanske är det just för att jag själv inte spelar som jag bär med mig en vision om att skapa musikjournalistik som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller kunnighet. Musikjournalistik har ju tyvärr ofta en tendens att vara exkluderande, säger hon.

Natasha Azarmi har bland annat arbetat för Nöjesguiden och på Sveriges Radios Kulturnytt. Hon beskriver svensk musikjournalistik som orädd.

– Jag gillar det. Vi gullar inte med våra intervjuobjekt i lika hög grad som i exempelvis brittisk musikjournalistik. Det vi däremot kan bli betydligt bättre på är att belysa de orättvisor och skevheter som finns inom musikbranschen.

Vad tycker du om Aftonbladets musikbevakning?

– Jag tycker om bredden, snabbheten och inte minst språket som riktar sig till precis alla, på tal om att musikjournalistik kan vara exkluderande.

Natasha Azarmi börjar redan den här veckan. Det hon mest ser fram emot av konsertsommaren är Henrik Berggrens turné.

– Utan tvekan. Bandet som han har med sig är nog för att göra turnén till sommarens höjdpunkt. Tänk mängden talang som kommer att befinna sig på en och samma scen.

Petter Ovander

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

av Petter Ovander

De skulle dö. Halshuggas. Deras underliv skäras sönder.

Mejlen dryper av hat och hot. Den anonyma mejlaren nämner barnen och skriver: Vi ska döda er, vår tid kommer.

Det är dags för fjortonde avsnittet av Häng med Aftonbladet.

I dag om hoten mot journalister.

balk_hangmedSöndag den 28 augusti 2016. I Stockholm går sommaren mot sitt slut, det är 15 grader i luften och en svag vind sveper in över stan när första mejlet når Aftonbladets kolumnist Lisa Bjurwald.

17.55. Ska bli underbart att se er jälva lenininstluder halshuggas.

17.58. Skär sönder fittan på dig så behöver inte MITT LAND ta emot mer PK-slödder din urblåsta bortskämda glappfitta fitta fitta!!!

17.59. Så blir du neger-politiskt kooooo-rekt! Muuuu!!

19.47. Ja sätt mig i fängelse så jag kan hata er ännu mer!!!

19.48. Ondsinta…i Sverige får man inte tycka olika….men helst se olik ut!

19.51. Vi ska vara beväpnade, ni är HATADE!

Så här kan hat se ut. Här saxat ur sex mejl som skickades från en adress på Live.se den här sensommarkvällen.

Vem var brevskrivaren?

Vi kommer tillbaka till det. Låt oss först bara kort beskriva situationen så som den är just nu för svenska journalister.

***

Stockholms tingsrätt en torsdag i maj. På väg in i rättssalen är en 49-årige skådespelare. Han hotade på twitter att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”. Foto: STEFAN MATTSSON
Stockholms tingsrätt en torsdag i maj. På väg in i rättssalen är en 49-årige skådespelare. Han hotade på twitter att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”. Foto: STEFAN MATTSSON

Vi ställde frågan till medarbetarna på Aftonbladets redaktion: Har du någon gång i din roll som journalist på Aftonbladet utsatts för hot eller hat?

73 procent har det.

Vi ställde frågan: Har hot eller hat mot dig som journalist på Aftonbladet på något sätt – i stort eller smått – påverkat dina livsval?

24 procent svarade; ja, det har påverkat mina livsval.

Jag funderar på min framtid och mina barn, och om jag orkar vara journalist i längden.

Jag lever med skyddade personuppgifter.

Jag har hemligt nummer.

Jag ser mig om i trappen.

Jag har ändrat mitt namn.

Jag väljer att inte befinna mig på vissa ställen vid vissa tider.

Jag har valt bort boende på bottenvåning.

Jag väljer att inte skriva om vissa grupperingar.

Jag tog in på hotell och bodde hos en flickvän några nätter.

Jag har upplevt en allmän oro och rädsla för att hoten ska bli verklighet.

73 procent har utsatts för hat eller hot. Det är en oerhört hög siffra. Men verkligheten är värre än så. För när vi plockar bort de journalister som inte syns i offentligheten med namn i tidningen eller på sajten – mer anonyma chefer, redigerare och redaktörer – blir andelen hotade medarbetare högre.

89 procent.

Totalt 130 journalister svarade på enkäten.

***

Aftonbladets grävreporter Lisa Röstlund är ledig den här söndagen men har som vanligt koll på mobilen. Hon ser mejlet bara en kort stund efter att det skickats.

Datum: 28 aug. 2016 19:16.

Ämne: Nazist: Jag lär barnen att vår ras är mer värd

Och så kommer meddelandet:

Om dina barn överlever vårt besatta Europa så ska du få ångra dig för hur du skadat oss, din naiva fitta!

Vi ska döda er, vår tid kommer!

Hade gärna skurit sönder dig så du inte avlat horungar.

Återigen. Så kan hatet och hoten se ut.

Det är samma Live.se-adress varifrån det samtidigt denna kväll skickas mejl efter mejl till kollegan Lisa Bjurwald. Men om detta vet förstås Lisa Röstlund just då ingenting.

I en liten sal i tingsrätten i Stockholms rådhus åtta månader senare sitter hon på målsägarsidan med Lisa Bjurwald bredvid sig. Hon berättar att det var något som brast i henne när hon läste brevet. Hon berättar hur hon tänkte på sina barn. Hur hon inte kunde värja sig från att läsa in hot mot barnen i det här mejlet.

– Jag var säker på att det var en man som skrev eftersom det var ett så sexualiserat språk.

Hon blir rädd. Och låt oss anta att det är ett av målen för hatarna så måste det medges: I just det perspektivet har hatet den här gången lyckats.

– Som reporter bär man på en fördämning av hat och hot som riktats mot en. Och när det blir så här explicit… Jag blir rädd att någon ska göra slag i saken, säger Lisa Röstlund.

***

Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hatmejlen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON
Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hot-tweetsen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON

Två dagar senare, i samma tingsrätt men i en annan sal. Mannen som sitter på den åtalades bänk tittar snett ner i bordet och gör allt för att undvika deras blickar. På andra sidan rättegångssalen sitter de tre Aftonbladet-journalister som den 49-årige skådespelaren hotade på twitter för ungefär ett år sedan.

Fredrik Virtanen. Han skulle hoppa på hans skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”.

Oisin Cantwell och Daniel Swedin vars huvuden också skulle sparkas sönder efter att de ätit bajs.

Nu ångrar sig mannen. Påstår han.

– Jag har kränkt dem. Det är oacceptabelt och det ber jag om ursäkt för, säger han.

Fortfarande utan att möta deras blickar.

– Det är kompetenta män, men de skriver på en feministisk tidning.

Det är hans enda förklaring, att han hatar det ”feministiska samhället”.

Han säger att hoten formulerades på fyllan, att han skulle aldrig skriva så i nyktert tillstånd.

– Det finns ett raseri och en vanmakt hos mig. Jag blir ett patetiskt fyllo som far runt på twitter.

I botten finns en vårdnadstvist. Skådespelaren anklagar en polis för att ha kidnappat hans son. Därför hotade han också ett kvinnligt hovrättsråd i Svea hovrätt samt en högt uppsatt manlig polischef i Stockholm.

De sitter också i rätten och förklarar det obehag de kände när hoten kom.

– Jag kände oro och rädsla för min familj. Jag blev så förbannad över att behöva vidta säkerhetshöjande åtgärder i mitt privatliv, säger polischefen.

När rådmannen läser upp skådespelarens personutredning så visar den att han är alkoholist, men inte tidigare dömd för allvarligare brott.

Kammaråklagare Katrina Bergström krävde trots det fängelsestraff i slutpläderingen.

– Det är synnerliga allvarliga hot mot det öppna fria samhälle som vi alla värnar, säger hon.

***

En undersökning som gjordes av Journalistförbundet förra året visar att 30 procent av landets journalister hotades. Mest utsatta var ledarskribenter (85 procent) och kolumnister (54 procent).

På grund av hot och nedsättande kommentarer hade tre av tio journalister avstått från att bevaka vissa ämnen. 13 procent hade skaffat sig hemliga telefonnummer eller personskydd.

En annan undersökning, från i år, som branschorganisationen TU och nätverket Klara K gjort siktar in sig på kvinnliga chefredaktörer, opinionsbildare, krönikörer och analytiker. Av dem har 72 procent utsatts för hot eller trakasserier de senaste tolv månaderna. Det handlar om hot om trakasserier både på jobbet och privat, samt sexuellt våld och fysisk misshandel.

Hälften av kvinnorna säger att hoten inneburit rädsla, oro och andra psykosociala påfrestningar.

sofia olsson olsén, chefredaktšr, vd och ansvarig utgivare fšr aftonbladet.
Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén, har engagerat sig i frågan om hot och hat mot journalister. Hon vet vad hon pratar om. Hon är själv utsatt och 73 procent av hennes medarbetare som svarat på en enkät har tagit emot hot eller hat.

– Den här skiten som mina medarbetare, andra som jobbar i mediebranschen och jag själv tvingas utstå, är helt oacceptabel. Rädda journalister är dåliga journalister och ingen är betjänt av dåliga journalister, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Hon vet vad hon pratar om och får dessutom själv utstå kritik för att hon ofta väljer att lyfta frågan om hat och hot när hon berättar om det synnerligen allvarliga läget och hur det ser ut i sin och sina medarbetares mejlkorgar.

– Jag får höra att jag borde hålla käften och sitta still. Det tänker jag aldrig göra. Det handlar ytterst om vår demokrati. Yttrande- och tryckfriheten är en av grundpelarna för en stark och livskraftig demokrati. Om journalister tystnar, lämnar yrket eller väljer bort att skriva om vissa ämnen av rädsla för det hat och de hot de möter så tippar hela vårt demokratiska samhälle.

***

Tillbaka till den där augustikvällen i fjol. Vem skrev mejlen till Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund? Vem var det som ville skära sönder deras underliv, döda, halshugga?

I samband med polisanmälan spårade Aftonbladets IT-avdelning mejlen till en c/o-adress i Norrland. Där bor en 54-årig kvinna.

Tre och en halv månad senare förs hon in i Förhörsrum 1 i polishuset i sin hemstad. Klockan är 13.05 när hon delges misstanke om olaga hot.

Genom att skicka meddelanden med innebörden att målsägandena skulle dödas eller skadas har hoten varit ägnade att hos målsägarna framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet.

Hon informeras om sin rätt att ha en advokat vid förhöret. Det behövs inte, säger hon. Hon godtar att förhöret hålls utan försvarare närvarande och hon erkänner att hon skickat mejlen.

Men hon förnekar brott.

– Jag tycker att det är min rättighet att skriva så, även om man kan tycka att det är fult gjort att formulera sig som jag gjorde.

Sen berättar hon. Hur hon var frustrerad och ”jättefull” den här kvällen. Hon förklarar att hon haft personliga problem sista tiden och hon bara har ett svagt minne av vad hon skrev.

– Jag drack ovanligt mycket en period där i slutet av sommaren och en bit in på hösten. Inte så att jag drack flera dagar i veckan, men en eller två, och när jag väl drack så drack jag mycket och vart förbannad.

***

Stockholm en av de första vårvarma dagarna i maj i år. Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund är kallade som målsägare att vittna vid huvudförhandlingen. Det är kammaråklagaren Katarina Bergström mot den 54-åriga kvinnan.

Det råder förvirring.

Var är hon?

I ett brev till tingsrätten den 10 mars i år har hon skrivit: Hej, jag kommer till Stockholm 1 maj. Jag kan vara med den 2 maj.

Hennes försvarare Johan Lindbo har inga besked att ge:
– Jag har sökt henne under helgen, men inte fått kontakt, säger han uppgivet.

Rätten har två alternativ: Genomföra rättegången utan den misstänkte – eller skjuta upp mot att kvinnan får betala ett vite på 4 000 kronor. Johan Lindbo accepterar att rättegången genomförs.

40 minuter senare har båda målsägarna vittnat. Rätten får nöja sig med kvinnans version genom det hon tidigare sagt förhör i polishuset.

I slutpläderingen säger åklagern Katarina Bergström bland annat:
– Att hota journalister är ett hot mot demokratin. Avsändaren använder ett kraftigt våldskapital. Det är oklart vem som ligger bakom. Det är uppsåt. Avsändaren vet hur det skulle uppfattas.

– Det är ett synnerligen allvarligt brott. Jag yrkar på ett kortare fängelsestraff. Det räcker inte med ett bötesbelopp.

Advokat Johan Lindbo:

– Det är en brist att min klient inte är här. Det var ytterst olämpligt att skicka de här mejlen, men det kan inte uppfattas som ett allvarligt hot som framkallar fruktan för målsägandena.

Säger han.

Han trycker på att hans klient bara dömts för småbrott. Snatteri och stöld. Att hon lever i halvmisär, har dålig ekonomi, och bor i Norrland.

– Inget talar för att detta återupprepas. Hon har erkänt men straffet bör stanna vid böter.

Petter Ovander

Epilog: Tisdagen den 9 maj föll domen mot kvinnan som hotade Lisa  Bjurwald och Lisa Röstlund. Läs mer här: 55-årig kvinna döms för hot mot journalisterTorsdagen den 11 maj föll domen mot skådespelaren som hotade Fredrik Virtanen Oisín Cantwell och Daniel Swedin. Läs mer här: Skådespelaren dömdes till fängelse

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

av Petter Ovander
sofia olsson olsén, chefredaktšr, vd och ansvarig utgivare fšr aftonbladet.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktöšr, vd och ansvarig utgivare föšr Aftonbladet.

När larmet når Aftonbladets redaktion klockan 14.53 denna fredag eftermiddag så startar ett redaktionellt arbete där vi sänder från vår tv-studio och från olika platser under 55 timmar i ett sträck. Programledare, reportrar, fotografer, redigerare, redaktörer är bara några av de yrkesgrupper som finns i ett mediehus, alla med uppdraget att rapportera och informera om vad som sker.

Som svenskarnas första val vid stora nyhetshändelser, som Aftonbladet är, så är det viktigt att det blir rätt, sakligt och snabbt. Vi tar den uppgiften på största allvar och vi vill nu därför berätta om hur vi jobbade just denna fredag. De snabba besluten, vilka medarbetare ska vi skicka ut och vart? De lika snabba och ibland svåra publicistiska besluten, vad kan vi publicera och inte? Vilka uppgifter har vi fått bekräftade och kan offentliggöra?

Det här är Aftonbladets redaktion det dramatiska dygnet efter att en terrorist i en stulen lastbil kört i mycket hög hastighet på Drottninggatan i Stockholm och dödat fem personer. 

Ett dygn vi aldrig kommer att glömma.

Sofia Olsson Olsén, publisher

När Rakhmat Akilov svänger in lastbilen på Drottninggatan råder lugn på Aftonbladets redaktion 500 meter västerut.

Alldeles strax ska allt förändras.

Det är dags för trettonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om vad som händer på en nyhetsredaktion under en terrorattack. Om hur det är att navigera mellan rykten och sanningar medan miljontals läsare söker sig till sajten för att få veta vad som verkligen hänt – och händer.

balk_hangmedFörsta samtalet kommer bara någon minut efter attacken. Nyhetsreportern Niklas Eriksson har nyss gått på sitt pass och är den som svarar.

– Hej, det är en lastbil som kör på människor på Drottninggatan, säger en förvånansvärt lugn tipsare.

Niklas Eriksson visste inte vad han skulle tro. Han gick på rutin och ställde frågan han ställt så många gånger förr: Såg tipsaren själv det som hände, hade han bilder?

Tipsaren svarar med samma lugn att han nyss hade pratat med en väninna som befann sig på Drottninggatan.

Med samma rutin informerar Niklas Eriksson kollegerna som sitter närmast vid nyhetsdesken. Fler reportrar nås samtidigt med budskap om att en lastbil kört på människor på Drottninggatan.

Bildredaktör Mats Strand sitter vid sitt skrivbord några meter bort och småpratar med fotografen Urban Andersson. De hör vad som sägs.

– Vi tittade på varandra. Vi behövde inte säga något. Jag klappar Urban på axeln, sen är han på väg.

Drottninggatan är bara ett par minuter bort. Urban Andersson går i snabb takt Kungsgatan ner, vikar av på Vasagatan och svänger upp på Bryggargatan. Mot Drottninggatan.

***

Tipstelefonen ringer allt mer intensivt. En berättar om skadade. Varuhuset Åhléns nämns. Mats Strand skyndar ner mot fotograferna. Han ser Anna Tärnhuvud och ber henne ta sig till Drottninggatan. Lasse Allard kör ut från tidningshusets garage och styr mot Adolf Fredriks kyrkogata.

Samtidigt. Sändningsproducenten Andreas Landmark förstår genast, vad som än har hänt är det allvarligt. Han säger till programledaren Cecilia Benedelle att förbereda sig för livesändning och går själv in i kontrollrummet.

foto : elvpih : cecilia benedille bylinebild. foto: elvira pihl
När jag som programledare står i studion för att gå live vet jag ytterst lite. En lastbil, i centrum, polisens Towe Hägg bekräftar att det finns skadade, säger Cecilia Benedelle. FOTO: Elvira Pihl

En kollega kommer springande. Han har telefonkontakt med tv-reportern Robin Bornehav som av en tillfällighet befinner sig vid Åhlénsvaruhuset på Drottninggatan. Andreas Landmark tar över samtalet och försäkrar sig först om att medarbetaren är oskadd och i säkerhet.

Sedan kopplar han upp samtalet mot kontrollbordet.

Niklas Eriksson har redan lagt upp en artikel i publiceringssystemet. Han ropar på cheferna att förbereda en nyhetsflash. Samtidigt ringer han polisen och får tag på informatören Towe Hägg.

– Ja, vi har också fått de uppgifterna och har initiala uppgifter om personskador

Nu är klockan 14.58. Niklas Eriksson publicerar den första rapporten om attacken på Drottninggatan. Han skriver det han vet:

Ett fordon ska köra på Drottninggatan i Stockholm, enligt vittnen.

– Vi har också fått de uppgifterna och har initiala uppgifter om personskador, säger Towe Hägg vid Stockholmspolisen.

Enligt Aftonbladets Robin Bornehav har en lastbil kört in i Åhlens-varuhuset.

Polisen har i nuläget inga mer uppgifter att lämna, skriver de på sin hemsida.

En minut senare, 14.59, skickar onlineredaktören Erik Melin ut den första nyhetsflashen till Aftonbladets läsare:

JUST NU: Polisinsats i centrala Stockholm – larm om lastbil som kört in i folkmassa.

Den ska följas av ytterligare 27 nyhetsflashar från Aftonbladet innan fredagen nio timmar senare går över i lördag.

foto : elvpih : robin bornehav utanfšr ŒhlŽns. foto: elvira pihl
Reportern Robin Bornehav tillbaka på Drottninggatan. – Det är fortfarande svårt att ta in det som hänt, det jag upplevde de där minuterna och märkligt att höra sig själv berätta i sändningen, säger han. FOTO: Elvira Pihl

15.01 går Aftonbladet TV live. Robin Bornehav är den förste att för tv-tittarna beskriva situationen. Han berättar hur han hört en smäll och sett en lastbil köra in i varuhuset. Samtalet med Cecilia Benedelle blir kort. Vi hör honom beskriva hur poliser börja springa och människorna runt honom flyr platsen. Sen bryts linjen.

Utanför fönstret i kontrollrummet kan Andreas Landmark själv se folk som rusar i panik bort från city. Cecilia Benedelle ser det också.

I det här video-klippet visas de 17 första minuterna av Aftonbladet TV:s livesändning, men innan dess – tre tysta minuter där du kan se rörelserna runt Aftonbladets nyhetsdesk mellan 14.58 och 15.01. Minuter när ännu ingen vet omfattningen av det som just hänt bara 500 meter bort. 

***

SVT novus
Novus-undersökningen SVT beställde timmarna efter attacken på Drottninggatan.

Vi har sett det förr, vid stora och dramatiska nyhetshändelser söker sig svenska folket i första hand till Aftonbladet för att få information. Den Novus-undersökning SVT tog initiativ till bara timmar efter attacken bekräftar den verkligheten. Tolv procent av de som fick sin första information om attacken online fick den från Aftonbladet som därmed är dubbelt så stor som näst största förstakällan Facebook (sex procent) och fyra gånger större än trean SVT (tre procent).

Och för att nämna ytterligare några siffror.

Den här fredagen hade Aftonbladet 6,9 miljoner unika besökare, en dubblering jämfört med en vanlig fredag.

Läsarna kom vid totalt 15,6 miljoner tillfällen och tog del av 64,1 miljoner sidor.

Aftonbladet TV hade 8,8 miljoner startade strömmar, mot normalt 1,2 miljoner.

Att vara Sveriges primära nyhetskälla online ställer självklart enorma krav på en saklig och korrekt rapportering. En oerhörd utmaning när folk flyr centrala Stockholm i panik och rykten blandas med sanningar.

***

Nyhetsredaktören Mia Carron ska senare beskriva timmarna efter attacken som att stå mitt i ett vattenfall. Som nyhetsredaktör var det hennes uppgift att sortera all den information, alla de rykten och påståenden, som nådde redaktionen, fördela arbetsuppgifter och fatta publiceringsbeslut. Vad har vi fått bekräftat? Vad är inte bekräftat? Vad behöver vi verifiera med egna vittnesuppgifter, med polisen eller annan trovärdig källa?

När de första uppgifterna kom och man på redaktionen förstod att det var allvarligt startade kureringsspecialisten Johan Furusjö en live-rapportering. Det är en slags chatt och snabbaste sättet att publicera de senaste uppgifterna. Klockan var då 15.05, tolv minuter efter larmet till polisen. Han bjöd in en rad reportrar att vara med i chatten, både de som fanns kvar på redaktionen och de som just då tog sig till attentatsplatsen och ut på stan. De började rapportera vad de fick fram allt eftersom. Fram till midnatt kommer bara den här chatten att ha 4 062 860 sidvisningar.

Skärmavbild 2017-04-27 kl. 10.49.15
15.18. Erik Melin skickar flashen från Aftonbladet om att flera personer är döda.

Klockan 15.19 skriver Johan Furusjö i live-rapporteringen att ”flera människor dödats i kraschen, enligt flera källor till Aftonbladet”. Det är också budskapet i den tredje flash som Erik Melin skickar ut från Aftonbladet.

– Vid det laget hade vi fått informationen från en rad håll. Jag samrådde med Mia Carron om vad vi kunde gå ut med – och vi bestämde oss för att publicera uppgifterna trots att polisen inte bekräftade dem officiellt, eftersom vi hade ett flertal trovärdiga källor som sa samma sak, säger Johan Furusjö.

Chatten, sammanfattning
15.27. Johan Furusjö sammanfattar i live-chatten vad Aftonbladet då vet.

Klockan 15.27 var omfattningen fortfarande ganska oklar. I live-rapporteringen sammanfattade Johan Furusjö vad han då visste och var informationen kom ifrån.

– Det gick ganska fort att förstå att det var allvar. Så fort uppgifterna kom om att en lastbil hade kört på folk på Drottninggatan minns jag att jag tänkte: ”Shit! Det här är antagligen ett terrordåd”. I det läget var det bara att försöka skaka bort känslorna och gå in i jobbet och börja rapportera.

***

Trycket på Aftonbladets nyhetsredaktion är nu, en halvtimme efter attacken enormt. Chockade medarbetare som råkat befinna sig på attentatsplatsen söker skydd på tidningen. Samtidigt som information flödar in.

Tipsa-redaktören Kalle Novalli har aldrig tidigare upplevt ett liknande tryck. Tipstelefonerna ringde oavbrutet, vid sidan om alla mejl och sms.

– Alla hjälptes åt att svara. Att läsa, värdera och verifiera. Att ringa hem bilder, filmer och vittnesskildringar. Det blev så tydligt att läsarna vänder sig till oss när det är skarpt läge. Det är ett förtroende vi ska vara stolta över, säger han.

Totalt tog Aftonbladet den här fredagen emot 1 437 tips (400 en normal fredag) utöver oräkneliga telefonsamtal.

Många som ringer kommer inte med tips, de vill själva ha information. Är det sant att en lastbil har kört över folk på Drottninggatan? Min sambo säger att de utrymmer Åhlens, stämmer det? Skjuter de vid Hötorget? Är det säkert för min son att promenera från Sveavägen till Fridhemsplan?

– Folk var rädda. Det blev en sorts bakvänd tipstelefon, säger reportern Adam Westin som satt på redaktionen.

Han försökte hjälpa till så gott han kunde, svara på det han visste.

I livechatten nålade han fast rekommendationen från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: ”Följ polisens order, undvik city om möjligt, lyssna på P4”.

***

Trycket på de servrar som levererar ut Aftonbladets är även det nu – halvtimmen efter attacken – enormt. 15.39 fattar onlinechefen Andreas Aspegren beslutet att rensa hela sajten och mobilappen från annonser. Det lättar belastningen på servrarna tillräckligt för att säkra att läsarna och tv-tittarna snabbt ska kunna ta del av den senaste informationen på sajten och mobilappen.

– Det finns en annan aspekt också. Vid sådana här extremt allvarliga nyhetshändelser är ingen intresserad av att ta del av annonser, säger han.

Först ett dygn senare kan enkla, mindre tunga, annonser släppas på och först på måndag förmiddag återgår Aftonbladet till normalt annonsläge.

***

Urban Andersson
Urban Andersson.

Fotograf Urban Andersson är en av de första journalisterna på Drottninggatan. Han beskriver vad som mötte honom:

– Det var väldigt tyst.

De döda var redan täckta med filtar. Polisens avspärrning var ännu bara delvis på plats.

15.25 står han vid Gamla Brogatan, lyfter kameran och tar bilden på läkaren Joakim Nordahl som fokuserat går Drottninggatan fram och kollar statusen på skadade. En bild som senare beskrivits som ikonisk. En wifi-sändare på kameran är uppkopplad mot en router i Urban Anderssons ficka. Någon minut senare är bilden på redaktionen.

39-Œrige rakhmat akilov, asylsškande frŒn uzbekistan, kapade en lastbil och mejade ner mŠnniskor pŒ drottninggatan, en hund iggy och fyra personer dog, 11-Œriga ebba, 41-Œrige chris bevington, 31-Œriga mailys dereymaeker frŒn belgien, 69-Œriga lena wahlberg och 15 personer skadades innan han kšrde in i skyltfšnstret pŒ varuhuset Œhléns city den 7 apil 2017. joakim nordahl, lŠkare sverige ortoped cityakuten, pŒ brottsplatsen
Drottninggatan 15.25. 39-åŒrige Rakhmat Akilov kapade en lastbil och körde in på Drottninggatan. Han dödade fem och skadade 14 innan han körde in i varuhuset Ōhléns. Urban Andersson tog bilden på läkaren Joakim Nordahl halvtimmen efter attacken. FOTO: Urban Andersson.

***

”Larm om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm, rapporterar DN.” Flashen går ut från Aftonbladets desk klockan 15.41.

Uppgifterna kom från DN, en tidning som Aftonbladet normalt anser vara en trovärdig källa. Den här gången var uppgiften fel.

Skärmavbild 2017-04-27 kl. 10.49.24
15.41. Aftonbladet skickar ut flash om skottlossning vid Fridhemsplan.

– Vi fick information från flera personer som vi visste var trovärdiga. Vi ställdes inför ett svårt publiceringsbeslut, har DN:s chefredaktör Peter Wolodarski senare sagt till den egna tidning.

Första gången skottlossning nämns i Aftonbladets live-rapportering är klockan 15.24. Då refereras en polis som säger: ”Backa! Det är en gärningsman som skjuter där uppe”. Aftonbladets reporter på plats, Staffan Lindberg, rapporterar samtidigt att det inte hörs något skottljud, bara sirener.

15.45 rapporteras att ett vittne uppger att det är skottlossning vid Fridhemsplans tunnelbana. 20 minuter senare, 16.05, refereras Anna Westberg vid polisens ledningscentral: ”Det finns uppgifter om att någonting ska ha hänt där men det är inget som jag kan bekräfta just nu.”

Ytterligare fyra gånger nämns uppgifterna om skottlossning i Aftonbladets liverapportering. Budskapet är att skottlossning inte bekräftats:

16.33: ”Polis på plats vid Fridhemsplan säger till TT att det inte finns några tecken på att det har förekommit skottlossning där.”

16.49: ”’Det finns uppgifter om skottlossning/smällar från olika delar av stan. Detta kan i nuläget inte bekräftas’, skriver polisen på sin webbplats.”

17:51: ”Polisen kan inte bekräfta några skottlossningar.”

21:28: ”Återigen säger polisen att de larm om smällar och skott som varit inte har bekräftats.”

***

Den information som gick ut i Aftonbladet TV:s livesändning bygger i huvudsak på den information som publiceras i live-chatten. Det är ett arbetssätt tv-redaktionen och nyhetsdesken arbetat fram de senaste åren och en metod som bättre än någon annan säkrar en sakligt och korrekt rapportering också i en snabb live-sändning.

– Jag misstänker att andra stora mediehus har ganska liten erfarenhet att att jobba på det här sättet, medan vi är rutinerade. För oss är det inget konstigt att hela tiden ta etikbeslut på lägre nivåer, att ha is i magen med osäkra uppgifter och invänta bekräftelser, säger Micke Andersson, som var tjänstgörande redaktör från klockan 15.30 och under hela kvällen.

När Andreas Landmark klockan 15.01 gav order om att gå live anade varken han eller programledaren Cecilia Benedelle att sändningen skulle pågå i 55 timmar och att de skulle bytas av av kolleger i flera omgångar.

Lasse Allard
Lasse Allard.

När fotograf Lasse Allard ungefär samtidigt parkerade sin bil på Adolf Fredriks Kyrkogata anade han inte att han sex timmar senare skulle möta den terrorist-misstänkte Rakhmat Akilovs blick bakom en tonad ruta i en civil polisbil.

För klockan 20.13 skickar Aftonbladet ut följande flash till följarna:

”JUST NU: Man gripen i Märsta – uppger sig vara skyldig till dådet i Stockholm, enligt uppgifter till Aftonbladet”.

59 minuter senare står Lasse Allard på Kungsholmen, alldeles nära infarten till Kronobergshäktet, när den mörka Volvon rullar fram. Rakhmat Akilov tittar rakt in i kameralinsen när blixten går av och tränger genom den svarta bilrutan.

39-Œrige rakhmat akilov, asylsškande frŒn uzbekistan, kapade en lastbil och mejade ner mŠnniskor pŒ drottninggatan, en hund iggy och fyra personer dog, 11-Œriga ebba Œkerlund, 41-Œrige chris bevington, 31-Œriga mailys dereymaeker frŒn belgien, 69-Œriga lena wahlberg och 15 personer skadades innan han kšrde in i skyltfšnstret pŒ varuhuset Œhléns city den 7 apil 2017. insatsstyrkan griper rakhmat akilov i mŠrsta och han fšrs till stockholm. *** exclusive ***
Kungsholmen 21.12. Den svarta civila polisbilen med tonade rutor kör ner i garaget under Kronobergshäktet. Lasse Allard har ett par sekunder på sig att ta bilden på den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. En bild som publicerats av tidningar över hela världen. FOTO: Lasse Allard

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén befinner sig på en strategikonferens i Paris med ägarkoncernen Schibsted när terrorn slår till mot Stockholm, bara 500 meter från hennes redaktion. Hon har under eftermiddagen, kvällen och natten kontakt med redaktionen och klockan 8.16 på lördag morgon är hon klar med ett mejl som går till alla medarbetare. Hon är stolt och imponerad när hon trycker på skicka:

”Imponerad av kylan och närvaron att inte publicera felaktiga och ännu ej bekräftade uppgifter.

Imponerad av den ytterst proffsiga förmågan att välja rätt vinklar och flashar när vi dränks i information.

Just det – att bibehålla den journalistiska kompetensen och etiska kompassen även i pressade lägen – är grundläggande för att vi ska vara och förbli svenskarnas främsta nyhetskälla.”, skriver hon.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Brott & Straff – nytt krimprogram med Cantwell och Svenson

av Petter Ovander
brott & straff. oisin cantwell och olivia svensson, journalist sverige aftonbladet,
Nytt krimprogram. Klassiska kriminalfall som engagerat många människor genom åren är utgångspunkten i Brott & Straff, som leds av Olivia Svenson och Oisín Cantwell. FOTO: Lasse Allard.

Aftonbladet TV lanserar Brott & Straff, ett nytt krimprogram med Olivia Svenson och Oisín Cantwell.

Programmet sätter fokus på uppmärksammade kriminalfall, med utgångspunkt från Aftonbladets 90-åriga bildarkiv.

– Aftonbladet är bäst i Sverige på kriminaljournalistik. Med Brott & Straff fördjupar vi oss i historierna vi inte kunnat släppa och låter tittarna se dem ur nya perspektiv, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef Aftonbladet TV.

Brott & Straff leds av Olivia Svenson, välkänd redaktör, kolumnist och programledare på Aftonbladet, tillsammans med Oisín Cantwell, en av Sveriges mest erfarna reportrar och krönikörer inom rättsjournalistik.

– Vi tar upp klassiska kriminalfall som engagerat väldigt många människor genom åren. Det känns spännande att med hjälp av Aftonbladets fantastiska bildarkiv och Oisíns skarpa hjärna få en möjlighet att samtala om och belysa fallen i ett helt nytt programformat, säger Olivia Svenson.

I det första programmet kommer programledarparet att titta närmare på fallet med den försvunna Madeleine McCann. Samma dag som premiären, den 3 maj, är det tio år sedan den då fyraåriga flickan försvann från ett hotellrum i Portugal. Föräldrarnas förtvivlade kamp för att återfå sin dotter har sedan dess engagerat människor över hela världen. Tio år senare är flickan fortfarande inte återfunnen och spekulationerna kring vad som har hänt har aldrig upphört.

– Fallet Madeleine McCann är troligen det mest omskrivna försvinnandet i världen i modern tid. Och trots en gigantisk utredning i såväl Portugal som Storbritannien har inte gåtan kommit en millimeter närmare sin lösning. Nu när det har gått tio år kände vi att det var angeläget att återvända till den här berättelsen, säger Oisín Cantwell.

Brott & Straff produceras av Kajsa Lindohf som har lång erfarenhet av krimjournalistik och arbetat med produktioner som Veckans Brott, Efterlyst och Kalla Fakta. Brott & Straff sänds fem gånger under våren med början 3 maj. Programmen är ca tio minuter långa.

Sida 1 av 4
  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magnå
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB