Inlägg av Petter Ovander

Sanningen finns – i den grävande journalistiken

av Petter Ovander

Trollen finns på nätet.

Sanning finns i journalistiken.

Och en del av den kommer från ett litet rum strax till vänster bakom Aftonbladets nyhetsdesk.

Det är dags för tionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om granskande journalistik. En journalistisk som kostar och tar tid, men som stärker demokratin – och bygger på fakta.

balk_hangmedFrån skrivbordet i det lilla rummet där Aftonbladets grävredaktion håller till ser Lisa Röstlund tågen komma och gå från Stockholms central.

Hon är en av tidningens fyra dedikerade grävreportrar – en liten redaktion, men en redaktion som gjort stora avtryck i samhällsdebatten bara senaste året.

För att nämna några; Användarna, Kommunalskandalen, Guds fifflare, och Miljardnotan.

Men låt oss återkomma till dem.

Vi stannar kvar vid trollen, sanningen, demokratin och journalistiken.

lisa ršstlund
Lisa Röstlund är en av reportrarna på Aftonbladets grävredaktion. – Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten. Foto: Peter Wixtröm

Lisa Röstlund har arbetat med grävande journalistik från och till sedan 2005.

– Just nu när faktaresistensen blommar är det viktigare än någonsin med grävande och granskande journalistik. Både vi som journalister och våra läsare möts allt oftare av desinformation, falska uppgifter och dolda agendor, i stort och smått. Tillsammans med tidningsdöden och allt färre verksamma journalister blir det en dödscocktail för demokratin, säger hon.

– Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten.

Lisa Röstlund var en av fyra reportrar bakom Användarna – två reportrar var från Svenska Dagbladet, Joachim Kerpner och Lisa Röstlund från Aftonbladet – som avslöjade och konfronterade pedofiler på nätet. Ett avslöjande som fick stort genomslag.

– Vi kunde berätta saker som aldrig tidigare berättats. Och reaktionerna blev omedelbara. Till exempel gick justitieministern samma eftermiddag ut och konstaterade att lagstiftningen måste ses över. Det hade ju inte hänt om vi inte avslöjat användarna och bristerna i lagen. Först när vi publicerade fakta och exempel kom frågan upp på agendan.

***

Grävande journalistik, eller undersökande journalistik som det också ofta benämns, är och har alltid varit journalistik som tar tid.

Det kräver tålamod.

Och det kräver resurser. Att ge två reportrar tid att göra en första studie om uppgifterna i ett tips är sanna och relevanta kan ta en månad, eller mer. Och om tipset inte stämmer – då blir det inget avslöjande. Ingen publicering.

Att fortsätta gräva i en historia som är sann och relevant men som kan bli lite bättre, avslöja lite mer, om vi ger den ytterligare någon månad kostar också på.

Dels i pengar. Dels i risken att någon annan redaktion ska sitta med samma material och komma före.

Det här är vardag att hantera för Lisa Röstlund och hennes kolleger.

– Jag tycker arbetet polariserats. Antingen går vi in i väldigt stora projekt, vi får tid och vi kan gå väldigt djupt. Men ibland ska det gå väldigt snabbt. Jag tror det är viktigt att vi jobbar både med långa gräv och snabba granskningar – men också de mellanlånga projekt som kan bli klara på några dagar, en vecka. De jobben gör vi också, men kanske mer sällan än vi borde, säger Lisa Röstlund.

***

Aftonbladets grävredaktionen startade för knappt två år sedan, men även innan dess gjorde tidningen grävjobb. Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter och i dag chef för grävredaktionen och biträdande redaktionschef, minns hur det var.

mariatragardh
Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter, leder i dag Aftonbladets grävredaktion. – Det är dyrt, men lönsamt, säger hon.

Hon berättar om olika konstellationer genom åren. Hur reportrar från olika avdelningar lyftes in i projekt för enskilda granskningar. Det blev avslöjanden, men sällan någon kontinuitet och inget fokus.

2015 organiserades hela redaktionen om.

Uppdraget Maria Trägårdh då fick var att bygga en grävredaktion som kontinuerligt skulle leverera tunga avslöjanden. Att se till att Aftonbladet med kvalificerad, faktabaserad och korrekt journalistik var med och bidrog till en viktigt och saklig samhällsdebatt, det som på journalistspråk kallas att vara med och sätta agendan.

– Det är dyrt, men lönsamt, säger Maria Trägårdh.

Det fokus på undersökande journalistik tidningen satt sedan två år har gett ett otroligt resultat. Grävgruppens uppdrag är att jobba med stora avslöjanden, de snabba och de mer tidskrävande – och att jobba med berättande.

Grunden är fyra reportrar på heltid. Men även i dag ansluter andra reportrar från andra avdelning vid behov till grävredaktionen.

Grävgruppen består av mycket rutinerade och erfarna reportrar som drar sina jobb själva. De jobbar tätt tillsammans med Aftonbladets Digital Story-redaktion som oftast är med redan tidigt i arbetsprocessen, för att när underlaget är klart presentera avslöjandena för Aftonbladets läsare i mobilen och sajten.

***

Avslöjandena kan vara hur bra som helst, men hur journalistiken presenteras för läsarna har stor betydelse för genomslaget. Det svenska hatet var en sådan utmaning – en text på en miljon tecken. Digital Story hade kompetensen att göra den avslöjande berättelsen tillgängligt i mobiltelefonen.

hatettopp
Det svenska hatet, Gellert Tamas avslöjande berättelse om vad som ligger bakom till att Sverige är i den situation vi är i i dag.

En relevant fråga är om det i dagens medialandskap ens är möjligt för en redaktion att sätta agendan för samhällsdebatten.

– Det är väldigt svårt, konstaterar Maria Trägårdh. Det är så många aktörer som slåss om publikens uppmärksamhet. Agenda är genomslaget, lyckas du få människor att samlas kring något som är väldigt viktigt, då har du varit med och satt agendan. Agendasättande journalistik handlar om att förändra något i samhället som inte är bra. Att peka på systemfel.

Hur? Maria Trägårdhs svar är enkelt – och komplicerat – att skapa agendasättande journalistik  handlar om att välja de typer av granskningar som engagerar många människor.

Gräv m digital story
Aftonbladets grävredaktion tillsammans med gänget i Digital Story. I år nominerade till Årets Redaktion.

Avslöjandena om festande facktoppar i Kommunal, Kommunalskandalen är ett sådant exempel. Användarna som avslöjade 72 män – och konfronterade 33 – är ett annat. Det svenska hatet är ett tredje och Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, ett fjärde. Guds fifflare avslöjade lyxresor, dyra middagar och privata resor på kyrkans bekostnad och fick toppchefer att sparkas och medlemmar att fly Svenska Kyrkan.

Fyra stora gräv, med stora olikheter, som alla fick stora genomslag i samhällsdebatten.

***

Sanningen finns i journalistiken. Maria Trägårdh igen:

– Vi vet att det Aftonbladets grävgrupp publicerar är sant och relevant. Vi kontrollerar våra källor, vi dubbelkollar och trippelkollar. Vi använder en mängd metoder för att få bekräftat att det vi till slut går ut med är sant.

Aftonbladet, tillsammans med andra dagstidningar, är tydliga avsändare och har alla en ansvarig utgivare. Att slira på sanningen skulle direkt slå tillbaka mot mediehusen.

Det gäller de stora genomarbetade granskningarna.

– Det vi måste förhålla oss till nu är riskerna som kommer med den snabba nyhetsproduktionen. När alla, tidningar, radio, tv, vill vara först ökar också riskerna att utsättas för falska nyheter och källor med dolda agendor. Media publicerar allt oftare andrahandskällor, ibland till och med tredjehands. Man skriver på pressmeddelanden och citerar andra mediehus.

Maria Trägårdh tar exemplet Putilov-affären som exempel.

Putilov-affären

”Egor Putilov” arbetade under flera år som journalist för flera av Sveriges största nyhetsredaktioner, bland annat Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio. I september förra året kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att mannen arbetade under falskt namn och var anställd tjänsteman vid Sverigedemokraternas riksdagskansli.

– Där var vi naiva. Vi såg att han var publicerad i en mängd andra media. Vi kände oss trygga med det, men det var fel. Dock bör poängteras att vi lät honom arbeta tillsammans med en erfaren grävreporter och att allt dubbelkollades före publicering.

Senare kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att Putilov inte var den journalist han utgett sig för att vara utan arbetade som tjänsteman för Sverigedemokraterna på partiets riksdagskansli.

Putilov-affären visade med brutal tydlighet riskerna i en värld av dolda agendor och falska nyheter – men också kraften i en kompetent grävgrupp som kunde berätta sanningen.

– Det är styrkan med att jobba långsiktigt och med skickliga reportrar. Vi har tid att kontrollera fakta och kunskap att ta fram vilka intressen som ligger bakom.

***

I tider när trycket utifrån ökar, när falska – och sanna – uppgifter snabbt får spridning och räckvidd på sociala medier, ökar också kraven på journalistiken. Kompetensen hos de som granskar måste hela tiden måste höjas.

Aftonbladets grävreportrar fortbildas en hel del internt och åker på grävkonferenser, både internationellt och i Sverige, så fort möjlighet ges, de diskuterar kontinuerligt frågor om källornas trovärdighet och tar hjälp av tekniker och IT-utvecklare för att kommer åt uppgifter som annars varit dolda.

– Vi måste hela tiden bli duktigare för att kunna verka i en värld där vi drabbas av påverkan och möts av fake news, säger Maria Trägårdh.

I den allt mer komplexa verkligheten med en allt snabbare nyhetsförmedling gäller det att också ha is i magen i jobb som kräver långsiktighet och uthållighet.

Har vi is i magen?

– Om du frågar reportrarna kommer de alltid säga att det är hets på slutet. Det ligger i sakens natur. Som grävreporter blir man aldrig riktigt klar. Men den dagen vi publicerar måste vi ha alla rätt och det vi publicerar ska vara sant och relevant. Jag tycker att reportrarna har rimliga möjligheter att genomföra ett bra gediget jobb. Det har vi visat många gånger.

Hur lång tid tar ett grävjobb?

– Det beror på. De stora granskningar vi gör innebär som regel minst två månaders jobb. Sen kan det vara tydliga tips och snabbare premisser för att dra fram storyn. Andra gånger kan det ta tre fyra månader. Gellert Tamas höll på i ett och ett halvt år med Det svenska hatet. Han berättade om 25 års utveckling i Sverige, vad som ligger bakom till att vi i Sverige är i den situation vi är i i dag. Så det är väldigt olika.

***

Just nu arbetar Lisa Röstlund med en längre och mer omfattande granskning av ett ämne där ingen grundforskning finns.

– Det är en oerhört viktigt granskning och ett samhällsproblem. Men det finns inga siffror, ingen vet omfattningen, det finns ingen grundfakta att börja gräva i. Det är det hon nu arbetar med att ta fram, säger Maria Trägårdh.

reporter: kerstin weigl plats: aftonbladet stockholm beskrivning: kerstin weigl och kristina edblom studio! by-line till ny blogg som ska sjšsŠttas snarast
Kristina Edbloms och Kerstin Weigls unika kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med har förändrat samhället och definierat ett samhällsproblem.

Exakt vad den här granskningen landar i är därför helt omöjligt att svara på. Men för nio år sedan inledde reportrarna Kerstin Weigl och Kristina Edblom en liknande satsning – en kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med, Dödade kvinnor.

Reportrarna satte med det arbetet fokus på en fråga ingen tidigare hade brytt sig om. De tog fram uppgifter ingen tidigare hade sett och visade att omkring 17 kvinnor varje år mördas av män de har en relation till.

Hittills har de kunnat berätta om 251 mord de senaste femton åren.

– När vi började den här granskningen kallades de här morden för familjetragedier, vissa mord utreddes inte alls. I dag har de en egen brottskod. Samhället har lyft frågan och öppnat för flera åtgärdsprogram, bland annat tillsatt en nationell samordnare för våld i nära relation, säger Maria Trägårdh.

Det är en granskning som förändrat samhället, definierat ett samhällsproblem och satt ord på det.

Det är journalistik som sätter agendan, bygger på fakta, och gör demokratin starkare.

Petter Ovander

balk_hangmed

Tidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Nu blir fredagar alltid Femplus

av Petter Ovander

I morgon fredag är det premiär.

Aftonbladet presenterar en helt ny tidning för nöjes- och kulturjournalistik.

Den är vad den heter – Femplus.

Femplus Ettan
Premiärnumret av Femplus. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg möter skådespelaren Lena Endre och pratar klass.

En dag i veckan gifter Aftonbladet ihop kultur och nöje i nya tidningen Femplus.

– Det kommer att bli en lyxig helgläsning varje fredag. Med Femplus kan vi i en och samma tidning bredda och fördjupa både nöjes- och kulturjournalistiken – och äntligen får kulturredaktionen utrymme att göra intervjuer och reportage, säger Anna Andersson som är redaktör för den nya tidningen.

Femplus ligger med som en bilaga i Aftonbladet och kommer ut varje fredag. Tidningen ersätter då Nöjesbladet men får fler sidor när också Aftonbladet Kultur bidrar med texter, nya ämnen och nya perspektiv.

I Femplus kan Aftonbladets kultur- och nöjesjournalistik utvecklas samtidigt som tidningen blir ännu mer attraktiv för läsarna.

– Våra läsare har efterfrågat ännu maffigare kultur- och nöjesläsning till helgen. I den nya tidningen finns de senaste nyheterna och nostalgi, credd och bredd, högt och lågt – skrivet med spets, humor, kunskap och värme. Nöjesbladets läsare kommer känna igen sig och dessutom få extra allt när nu kulturen flyttar in, säger nöjeschefen Ylva Niklasson.

Femplus till Inifrån
Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg tillsammans med Femplus redaktör Anna Andersson och nöjeschef Ylva Niklasson. – Det blir en lyxig helgläsning, säger Anna Andersson.

Den nya tidningen innehåller både den klassiska kulturjournalistiken och kvällstidningens mix av nöjesnyheter och granskningar. Men också längre intervjuer, reportage och initierade tips av Aftonbladets experter inom sina respektive områden.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg lovar att också kultursidornas läsare kommer att känna igen sig i Femplus.

– Vi fortsätter så klart med recensioner, samhällsdebatt och mediakritik. Men nu kan vi också ta nya grepp, med intervjuer och nya ämnesval. Jag är jätteglad att Aftonbladet satsar på sin kulturjournalistik när andra tidningar drar ner och mixen med kultur och nöje hoppas jag ska göra att nya läsare hittar till oss. I turbulenta tider som dessa finns ett behov av att någon förklarar och tar ställning till det som händer, säger hon.

I första numret möter Åsa Linderborg skådespelaren Lena Endre i ett samtal om klass. I den 28 sidor tjocka tidningen går redaktionen också till botten med vad som verkligen hände när Bob Dylan första gången besökte Sverige 1966.

Det är nästan på dagen 51 år sedan och nästa vecka är Nobelpristagaren tillbaka i Sverige.

Bland skribenterna som varje vecka återkommer i Femplus finns bland andra profilerna Ingalill Mosander, Fredrik Virtanen och Karolina Fjellborg, men också filmrecensenterna Jens Peterson och Jan-Olov Andersson – och tecknaren Jan Stenmark som varje vecka levererar nya underfundiga teckningar.

Femplus kommer ut på fredagar, veckans övriga dagar finns Aftonbladet Kultur och Nöjesbladet på sina vanliga sidor i tidningen.

Petter Ovander

Succén ’200 sekunder’ gör comeback i Aftonbladet TV

av Petter Ovander

I dag nylanserar Aftonbladet succéprogrammet ”200 sekunder” – tv-programmet för snabba gräv.

– Tanken är att vi ska kunna dra ut med kameran direkt om det händer något och hitta bakomstoryn, säger programmets redaktör Natalia Kazmierska.

Richard Aschberg leder programmet som i första avsnittet synar den gamla lag som gör att du kan bli av med din lägenhet efter en brand.

Natalia 200 sekunder
Natalia Kazmierska är redaktör och researcher för ”200 sekunder”, succéprogrammet som nu gör comeback med snabba gräv och avslöjanden med Robert Aschberg som programledare.

Förra året totalförstördes Roland Isakssons lägenhet i en stor brand. Han skadades själv svårt när han hoppade ut genom fönstret på andra våningen i den brinnande hyreslängan, och såg nästan allt han ägde försvinna i lågorna.

Knappt ett år senare, efter månader av rehabträning, kom chocken, via mail: Roland blev av med sitt hyreskontrakt.

– De sparkar ju på oss son redan ligger ner, säger sonen Eddie Lövenås.

Roland Isaksson kunde inte tro att det var sant. Han hade ju planerat för att flytta hem igen.

– Vi hade till och med köpt gardiner. Varför gör man så här? säger han.

Har du tips till ”200 sekunder”?

Nu efterlyser redaktionen tips från Aftonbladets läsare och tittare.

– Det kan handla om missförhållanden, orättvisor, korruption, felaktig myndighetsutövning eller skojarföretag, säger Robert Aschberg.

Hör av dig till tipsa200sek@aftonbladet.se

Men Bostadsrättsföreningen han hyrde av hade lagen på sin sida. Den över 100 år gamla lagstiftningen gav dem rätt att sparka ut Roland och sönerna, som plötsligt blev bostadslösa.

”200 sekunder” görs av Aftonbladet i samarbete med MTG och Viafree.

Under våren kommer åtta program att sändas. Medan klockan tickar ner från 200 sekunder synas maktmissbruk, samtidsfenomen och enskilda fall som väcker känslor.

– Kort, rappt och tydligt. Man behöver inte krångla till det. Fakta talar ofta ett enkelt språk, säger programledaren Robert Aschberg.

Det var han som kläckte idén redan för åtta år sedan, när ”200 sekunder” först lanserades i Aftonbladet.

Då handlade programmen bland annat om taxichaufförer som erbjöd körningar mot sex och riksdagspolitiker som lät sig mutas på lyxfest.

Även nu när ”200 sekunder” gör comeback kommer det handla om raka avslöjanden och minigranskningar.

Petter Ovander

”Vi vill verkligen att fler tar upp den här frågan”

av Petter Ovander

”Att få vara Jossan, det är en sån sjukt häftig känsla.” Säger Josefine, 23.

”Det var som att jag kunde andas för första gången.” Förklarar Pim, 20.

”Kön är vad du har mellan benen, din könsidentitet är vad du har i huvudet”. Säger Cameron, 16.

I dag publicerar Aftonbladet satsningen Mitt ID, om ungas könsidentitet

Skärmavbild 2017-03-13 kl. 11.30.10
Så många unga engagerar sig i frågan om könsidentitet – men det händer på sociala medier. – Vi har ett ansvar att låta de här människorna höras och synas och ta den plats i samhället de har rätt till, säger reportern Frida Söderlund.

Tre röster. Tre unga människor som stått upp för sin könsidentitet och vågat, och lyckats, ta steget att acceptera sig själva som dem de är.

Frågan har gnagt i reportern Frida Söderlund sedan i somras.

– Så många unga engagerar sig i frågan om könsidentitet. Men det händer på sociala medier, traditionella medier har inte varit särskilt bra på att upp de här frågorna. Vi har ett ansvar att låta de här människorna höras och synas och ta den plats i samhället de har rätt till, säger hon.

Hon drog sin idé för redaktionen på Boom, som tände. Hon gick vidare till nyhetsredaktionen, som också var på.

Efter nyår började hon och redaktionen bakom Boom jobba med projektet som nu fått namnet Mitt ID.

Transsexuell kan den person kalla sig som är man men tilldelades det juridiska könet kvinna vid födseln, eller som är kvinna men tilldelades det juridiska könet man vid födseln. Oftast vill man både byta juridiskt kön och förändra kroppen med exempelvis hormoner och/eller kirurgi.

Insikten om att man är transsexuell kan komma redan när man är liten, även om man då kanske använder andra ord och beskriver känslan på andra sätt. För många kommer insikten istället i tonåren eller senare i livet.

Ickebinär kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön.

Cisperson är, väldigt förenklat, den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. En person som föddes med snippa och fick ”kvinna” registrerat i folkbokföringen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna.

Källa: RFSL Ungdom

Hur  var det att möta Josefine, Pim och Cameron?

– Extremt känslosamt. Jag har fått tre nya idoler. Jag hade inte kunnat föreställa mig vilken kamp de tar varje dag för rätten att ens existera. Hur långt är det då inte därifrån att kunna leva ett fullt liv, när de inte ens blir erkända.

– Jag är så glad och tacksam att de vill, orkar och vågar prata.

Under arbetets gång har Frida Söderlund allt tydligare fått upp ögonen för de starka krafter som jobbar mot de här människornas rättighet att få vara sig själva.

– Vi ser det tydligt i USA och i Östeuropa. När folk på maktpositioner försöker dra tillbaka människors rättigheter, då måste traditionell media ställa sig bakom dem. Annars kommer vi aldrig att kunna förändra något i världen, säger Frida Söderlund.

Vad vill du se för resultat?

– Jag vill förändra synen folk har på könsidentiteter och transpersoner. Att frågan ska lyftas och normaliseras, att folk ska få kunskap om vad trans innebär och vilka könsidentiteter som finns.

– Vi hoppas krossa normerna. Normer är också ett förtryck och så länge vi låter normer bestämma hur vårt samhälle ska se ut fortsätter de här människorna att vara förtryckta.

Största utmaningarna?

– Att se till att vi hela tiden talar ur deras perspektiv. Det är så lätt att vi letar svar på frågor utefter hur vi som är privilegierade normativa cis-personer ser på världen. Jag skäms över att vara normen, för jag ser att världen ses ur vårt perspektiv.

Mitt ID lanserades under måndagen, och kommer att fortsätta fram till onsdag. Perspektivet är de ungas, men det är journalistik för alla. Reportagen och nyhetstexterna är samlade i en longread och i en digital miljö unga läsare kan känna igen sig i.

– Vi satsar också på att nå ut brett i sociala medier, eftersom det är där unga finns. Vi har gjort traliers, viralfilmer och sociala experiment som kommer att gå ut de närmsta dagarna. Och vi finnas tillgängliga på alla Aftonbladets sociala medier-konton, säger Frida Söderlund.

Redaktionen hoppas också få draghjälp av influencers i sociala medier och flera andra mediahus, både lokala och nationella, kommer att lyfta frågan närmsta tiden.

– Vi vill verkligen att fler tar upp den här frågan och ser till att den sprids. Det är en fråga som aldrig kan tas upp för mycket.

På onsdag är artikelserien färdigpublicerad. Vad händer då?

– Vi kommer inte att släppa det här. Något måste hända och jag tänker inte ge mig. Mitt ID är början på kampen, säger Frida Söderlund.

Petter Ovander

Storslam för Aftonbladets fotograf Magnus Wennman

av Petter Ovander

LINKÖPING. När Magnus Wennman för sjunde gången äntrade scenen på Årets Bild i Linköping hade han gjort det ingen fotograf före honom lyckats med.

Vunnit sju förstapriser. Alla klasser han ställde upp i.

– Jag är förstås jättehedrad. Men vi skulle inte vara här om det inte vore för de människor vi berättar om. Det är bilderna som förtjänar uppmärksamhet, säger han.

magnus
Ingen är som Magnus Wennman. Totalt 57 priser i Årets Bild. Fem gånger utsedd till Årets fotograf. Han, som egentligen inte vill kalla sig pressfotograf. I går fick Sveriges tyngst meriterade fotograf ytterligare priser att sätta i hyllan. Foto: STEFAN JERREVÅNG

Ingen är som Magnus Wennman. Totalt 57 priser i Årets Bild. Fem gånger utsedd till Årets fotograf.  Han, som egentligen inte vill kalla sig pressfotograf.

– Jag är så stolt över att ha Magnus i vårt mycket duktiga fotograf-gäng. Stolt över att jag anställde honom på Dala-Demokraten och har kunnat följa honom genom alla dessa år. Han har en fantastisk förmåga att fånga och spegla ögonblick som ingen annan, vilket inte minst alla fina priser visar, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Magnus Wennman är visuell berättare.

Och det är med det perspektivet han har lagt grunden för den journalistik som fört hans bilder ut över världen.

Häromveckan tog han återigen hem förstapriset i prestigefyllda World Press Photo, en tävling han vunnit flera gånger tidigare. Internationellt har han dessutom 16 vinster i Picture of the Year och 11 priser i National Press Photographers Association. Bland annat.

Och nu. Storslam i Årets Bild.

– Det gör honom utan tvekan till Sveriges bästa fotograf. Men Magnus Wennman är fotograf på en internationell nivå. Han har vunnit alla stora internationella priser som går att vinna. Han är en av världens bästa fotografer och vi är oerhört stolta att ha honom här på Aftonbladets redaktion, säger Anne Kindahl, bildchef på Aftonbladet.

Årets Bild är Sveriges mest prestigefyllda bildtävling, arrangerad av Pressfotografernas klubb sedan 1942. Aldrig tidigare har en och samma fotograf så totalt dominerat tävlingen.

Aftonbladets Magnus Wennman är i dag Sveriges tyngst meriterade bildjournalist.

Han har ett alldeles eget bildspråk och ett alldeles eget sätt att närma sig de människor han fotograferar. När andra fotografer hittar bilden, motivet och bästa bildvinkel, hittar Magnus Wennman en känsla och en relation till de människor han fotograferar. Om det så är en sovande femåring i ett flyktingläger i Debaga eller en blivande president Obama som kampanjar i Sarasota, Florida.

Han har hittat sin egen väg. I en verklighet där alla kan knäppa en nyhetsbild, kan pressfotografer inte längre konkurrera med allmänheten i snabbhet.

– Vi kan inte vara snabbast och vi har inte ensamrätt på tekniken, säger Magnus Wennman.

– Men bildjournalistiken är inte död, den är i högsta grad levande men förändrad. I dag är bildjournalistens roll ännu viktigare när det gäller kvalitet, fördjupning och trovärdighet, och att sätta saker i sitt sammanhang.

Han säger att fotografer i dag måste göra något annat än att dokumentera. Som fotograf måste du veta vad du vill berätta.

Vad är din drivkraft?

– Samma som för de flesta journalister, att lyckas berätta och att nå igenom bruset, oavsett om det är stillbilder, rörlig bild eller text. Har man en gång haft den känslan och sett att det går att göra skillnad blir det som ett beroende. Att lyckas och att få folk att reagera på det man gör. Det är min drivkraft.

Hur lyckas du?

– Ända sedan jag var liten har jag berättat visuellt. Jag tecknade och målade med olja när jag var jätteliten. Jag har inte valt det visuella berättandet, det har valt mig. Sen har journalistiken lärt mig hur man kan jobba. Jag tror att jag är bra på att möta människor med respekt, jag dömer aldrig någon. Många tror att journalister är kalla och hårda, men den viktigaste egenskapen vi journalister kan ha är ödmjukhet och att vi visar människor respekt.

Hur tar man den perfekta bilden?

– En omöjlig fråga att svara på. Du kan aldrig bestämma att du ska ta en bra bild. Den kommer till dig. Man kan heller aldrig arbeta för att vinna priser, då vinner man inga priser. Det är väldigt enkelt.

Magnus Wennman började sin karriär redan som 17-åring när han 1996 klev in på lokaltidningen Dala-Demokraten i Falun. Fem år senare, 2001, kom han till Aftonbladet.

Resten är, som man brukar säga, historia.

Magnus Wennman har under åren på Aftonbladet arbetat i över 60 länder. Han har bevakat oräkneliga nyhetshändelser stora som små och allt från krig och presidentval till, inte minst, flyktingsituationen i Afrika, Mellanöstern och Europa.

Magnus Wennman är främst inriktad på nyheter och reportage. Men går sin egen väg. Som i höstas när han var i Irak för att bevaka befrielsen av Mosul. I ett i ett flyktingläger i Debaga gick han utanför den normala bevakningen när han i ett tält mötte blicken hos lilla Maha. Femåringen blev genom det mötet ett av de många barn som genom hans kamera fått människor att beröras och förstå vad krig betyder.

– Jag drömmer inte och jag är inte rädd för någonting längre, sa hon med låg röst till Magnus Wennman.

Medan hennes mamma sakta strök henne över håret tog bilden på Maha som i går gav honom ett av de sju förstapriserna i Årets bild, i klassen Porträtt. Bilden på Maha är nu en del av hans världen över hyllade artikelserie Där barnen sover.

Reportageserien med barnen på flykt har inte bara blivit en uppmärksammad artikelserie i Aftonbladet. Den har också resulterat i en stor fotoutställning på Fotografiska i Stockholm, visats på Kapitolium i Washington och turnerat runt i USA.

Senator John McCain, den före detta presidentkandidaten, var en av dem som såg och berördes av Magnus Wennmans bilder av barnen på flykt.

– Det är extremt starka fotografier. Jag kommer att rekommendera alla mina kollegor i senaten att gå och se utställningen, sa han då, för ett år sedan.

FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi instämde och talade om vikten av Magnus Wennmans bilder.

– De gör det möjligt för oss att förstå att flyktingkrisen inte handlar om siffror utan om människor.

Just vad Magnus Wennman vill berätta med sina bilder.

Där barnen sover är ett av hans, hittills, viktigaste reportage.

Magnus Wennman har utgått från sig själv. Sin egen familj och sitt egen sexåring.

– Det är en så väldigt enkel sak, du behöver känna dig trygg när du ska gå och lägga dig. Jag ser det på min egen son, han kan somna trygg, men så många barn kan inte det, säger han.

I helgen firades Magnus Wennman av stolta arbetskamrater och hundratals kolleger på Årets Bilds bankett.

Nästa vecka är han tillbaka i den verklighet där han trivs som bäst. På måndag är Magnus Wennman tillbaka i Mosul och nya möten med människor som genom hans bilder kommer att beskriva krigets vanvett. Bilder som var och en på sitt sätt kan förändra världen.

Petter Ovander

Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

av Petter Ovander

Spotify har gjort det. Netflix och HBO likaså.

Lyckats ta betalt på nätet.

Men journalistiken släpar efter – även om Aftonbladet Plus var först och i dag anses ligga i framkant också i ett internationellt perspektiv.

Det är dags för åttonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om betaljournalistik på nätet. Om en kamp om läsarnas förtroende och lojalitet – och om hur en oberoende journalistik ska finansieras.

balk_hangmedKanske är det ett tidens tecken. När en president i Vita huset spyr sin galla över en journalistik som inte visar den egna världsbilden, talar om ”fake news”, myntar uttryck som ”alternative facts” och utmålar journalisterna som folkets fiende, så kommer en motreaktion.

Redaktörerna på New York Times såg det tydligt redan dagen efter presidentvalet.

Läsarna kom till dem.

Och den här gången var de villiga att betala för kvalitetsjournalistik.

Med Donald Trump i Vita huset efter en valkampanj till viss del orkestrerad av troll i sociala medier var det som att proppen gick ur.

Första veckorna efter presidentvalet ökade New York Times antalet betalande prenumeranter med 132 000 och sett över hela sista kvartalet fick New York Times 276 000 nya digitala prenumeranter – en ökning tio gånger större än motsvarande period året före.

***

ted-kudinoff
Plus redaktionelle chef Ted Kudinoff: – Vi har i dag ett kunnande i huset om hur vi kan driva Plus som är helt ovärderligt.

För Ted Kudinoff, redaktionell Pluschef på Aftonbladet, är steget mellan New York Times och Aftonbladet kortare än det i förstone kan synas.

Både New York Times och Aftonbladet har på sina marknader – och med olika modeller – varit framgångsrika. Båda anses vara pionjärer när det gäller att ta betalt för journalistik på nätet.

Aftonbladet var tidigt ute. Redan 2003, för snart 14 år sedan, skapades Plus i det som då hette Aftonbladet Nya Medier.

– Det har gett oss ett försprång gentemot konkurrenter och ett kunnande i huset som jag skulle säga är ovärderligt i dag, säger Ted Kudinoff.

Plus-redaktörerna har hunnit testa mycket – och gått på många smällar.

Kunskapen om läsarna, vad de vill ha och vad de är beredda att betala för, är i dag både djup och bred.

Aftonbladet har genom åren fått bra analyser av läsarna. Redaktörerna vet när artiklar om hälsa, bilar eller nyheter säljer bäst. De kan nu bryta ner den här kunskapen på timmar över dygnet och över veckans alla dagar.

***

Det finns två spår att välja för tidningar som vill låta läsarna betala för journalistik online. Den  ena, den Aftonbladet har i dag, kallas Freemium.

Freemium är ett teleskopord som bildats av engelskans free (gratis) och premium. Företag som tillämpar modellen är exempelvis Google, Spotify, Flickr och Pandora Internet Radio. Affärsmodellen fungerar genom att en bastjänst erbjuds gratis, möjligen reklamfinansierad. Därefter ser produktägaren till att tjänsten får stor spridning, och då tillhandahålls en premiumtjänst med fler funktioner och andra fördelar mot en kostnad. Uttrycket myntades i mars 2006 av riskkapitalisten Fred Wilson, som i ett blogginlägg beskrev modellen och sedan bad sina läsare om namnförslag. Källa: Wikipedia

Alla nyheter är gratis, öppna för alla.

All, nåja inte riktigt all, fördjupning är bakom en betalvägg – Plus.

– Det är den modell som de flesta kvällstidningar världen runt väljer. Aftonbladet har så stor direkttrafik och så stor annonsaffär, att vi skulle förlora på att sätta allt bakom en betalvägg. Med den här modellen kan vi kombinera att vara nyhetsledande och primär nyhetskälla med att ta betalt för journalistik som ligger lite utanför det direkta nyhetsflödet, säger Ted Kudinoff.

Den andra modellen kallas Metered.

Den finns i flera varianter men går i korthet ut på att några nyheter är gratis, säg sex i veckan, och vill du läsa fler du betala. Det är en modell som många morgontidningar väljer. Tidningar som inte har lika hög direkttrafik till sajten, bygger sin historia på prenumerationer, men har ett starkt varumärke som kan locka till köp.

Egentligen är det inget konstigt. Aftonbladet har allt sedan den första tidningen kom ut 1830 tagit betalt för journalistiken. Pengar som finansierat löner, distribution, produktutveckling och, så klart, sett till att tidningens journalister kunnat rapportera oberoende och initierat från hela världen, när det händer och där det händer.

Det är förstås kostnader som finns också i en digital värld och som omöjligt helt kan finansieras med annonser – allra minst när hela annonsaffären i dag utmanas av en handfull amerikanska IT-jättar.

***

peter-nelander
Peter Nelander, kommersiell chef för Aftonbladet Plus.

I dag arbetar 25 personer enbart med Aftonbladet Plus, med att skapa artiklar, reportage och guider och driva prenumerationsaffären. 16 journalister på redaktionen och ett tiotal medarbetare med specialistkompetens som stöd på affärssidan.

Redaktionen samarbetar också med ett tiotal frilansjournalister – och dagligen med reportrar på Aftonbladets övriga redaktioner.

Tillsammans producerar de omkring 500 artiklar i månaden, bara för Aftonbladets Plus-läsare.

De vårdar ömt relationen med läsarna och utvecklar teknik och marknadsföring för att få kunderna att stanna.

Plus – 59 kronor

i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sport- och nöjesevenemang och fria månader i streamingtjänster.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Magasinet Filter – digitalt magasin med populärkultur, långreportage och personporträtt.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt.

+ Månadens bok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

– Här är kanske den största utmaningen vi ser just nu, säger Peter Nelander, kommersiell Pluschef.

– Att få våra 250 000 prenumeranter att förstå allt de får. Alla nyhetsfördjupningar, guider, erbjudanden, bilagor, sport- och nöjesbiblar, e-tidningen, e-böcker. Allt…

De flesta nya prenumeranter kommer till Aftonbladet för att de vill läsa en specifik artikel. För att få  tillgång till denna betalar de en krona. Efter första månaden rullar prenumerationen till en kostnad av 59 kronor i månaden för Plus-kunder och 99 kronor för de som tecknat sig för Plus Premium.

Och det är först då det blir en affär för Aftonbladet.

Det betyder att Aftonbladets Plus-medarbetare har en månad på sig att övertyga den nya kunden om att det är värt att fortsätta som prenumerant.

Den prenumerant som inte tar del av innehållet i Plus hoppar nämligen lätt av.

Den prenumerant som inte ens ser innehållet i Plus hoppar med stor säkerhet av.

– Första månaden måste vi hinna upplysa kunden inte bara om allt de får, vi måste också få dem att ta del av vår journalistik, använda våra erbjudanden och se vilken nytta de har av att vara med i Plus, säger Peter Nelander.

***

Efter 14 år har man förstås hittat flera vägar för att få läsarna att stanna och fortsätta betala.

En väg är den datadrivna. Den bygger på analyser av läsarnas beteenden och vanor som grupp. Det gör att redaktörerna vet vilken typ av journalistik som funkar bäst vid olika tillfällen.

Det är stora skillnader i vad som fungerar en måndag klockan 7, en fredag klockan 20 och en lördag klockan 10.

– Vi vet att hälsa funkar tidigt på morgonen, att bil säljer bra på lördagar och relationstexter gärna läses på kvällar och nätter. Detta stämmer förstås inte 100 procent och bra grejer funkar ju jämt, men det är ändå något vi kan förhålla oss till, säger plusredaktören Elvira S Barsotti.

elivra barosotti
Plusredaktören Elvira S Barsotti publicerar artiklar, reportage och guider enligt en modell som syftar till att optimera läsning och försäljning. De analyser Aftonbladet kunnat göra av läsarnas vanor de senaste 14 åren är i dag ovärderliga och en förutsättning för att Plus har en ledande position i dag. Plus reporter Svante Lidén får i dag omedelbart svar på hur hans texter tas emot av läsarna. Foto: URBAN ANDERSSON

Ted Kudinoff ser tillbaka på åren han var ny på Aftonbladet. När han kom 2005 gjorde redaktörerna löp och banderoller (tidningsspråk för löpsedlar och förstasidor, red amn) men hade bara en vag aning om varför folk köpte på just de budskapen.

– I dag vet vi på sekunden om det vi gör går hem hos läsarna eller inte. Det kan vara tufft för reportrar att så direkt och brutalt få ett kvitto på om det som de skrivit funkar eller inte. Men det är fantastiskt roligt och spännande, säger han.

Nyhetsbrev, sportbladet
Nyhetsbrevet. Plus sportredaktör Emil K Lagnelius berättar för läsarna vad som är på gång. Ett viktigt sätt att skapa lojalitet för att behålla Plusläsarna.

En annan väg att behålla Plusläsare är nyhetsbrev från redaktörer och reportrar, brev som hjälper till att skapa lojalitet. Medarbetarnas engagemang smittar av sig på läsarna som tipsas om vad som är på gång och vad som.

Ted Kudinoff konstaterar att det är oerhört viktigt att prata med läsarna och, allra helst, få en dialog.

– En läsare som glömmer bort oss säger upp sin prenumeration. Om vi inte tagit hand om våra läsare hade vi inte varit där vi är i dag.

I dag har Plus en kvarts miljon prenumeranter. I ett internationellt perspektiv oerhört många. Och väldigt många fler än för bara några år sedan. De senaste tre åren har Aftonbladet satt fokus på Plus-affären, utökat både redaktionen och affärssidan och lyckats öka antalet prenumeranter med 30 000 om året.

– Men vi har utmaningar framåt. Konkurrenterna börjar vakna nu. Vi var länge ensamma på marknaden, säger Peter Nelander.

***

Det är på gott och ont. Att allt fler mediehus, i världen och i Sverige, börjar ta betalt för journalistik online gynnar branschen i stort och Aftonbladet Plus.

– Det ökar acceptansen att betala och det speglas i en helt annan optimism i dag hos våra kolleger i mediehus runt om i Europa. Det är stor skillnad jämfört med för bara ett par år sedan, säger Ted Kudinoff.

Samtidigt är det förstås fler tidningar som slåss om läsarna, vilket tvingar Aftonbladet att ytterligare vässa erbjudandet till läsarna.

Den spirande optimismen har lett till en ökad öppenhet och möjlighet till nya samarbeten. Aftonbladet jobbar i dag tätt tillsammans med flera andra mediehus i Europa, både med journalistisk och med att lära av varandra på affärssidan.

– Det är fantastiskt – men närmast otänkbart för några år sedan. Egentligen är det självklart. Vi delar samma utmaningar och det finns ju journalistik som kan publiceras i flera länder. Vi konkurrerar ju inte på den tyska marknaden, eller den danska och norska, säger Ted Kudinoff.

I dag samarbetar Aftonbladet Plus med norska VG, danska Ekstrabladet och tyska Bild. Men också med Svenska Dagbladet i Sverige.

– Det är självklart att det är bättre att samarbeta än konkurrera. Alla vinner ju på det.

***

Samtidigt. Både Peter Nelander och Ted Kudinoff återkommer till de utmaningarna som går parallellt med framtidstro, samarbete och optimism.

För verkligheten är komplex.

Och konkurrenterna i dag långt fler än de vi tidigare vant oss vid i tidningsbranschen.

Som de som redan lyckats – Spotify, Netflix och HBO.

De hjälpte till att bana väg för Plus. De såg till att köpviljan blev accepterad hos användarna. I dag är de också nya konkurrenter om konsumenternas pengar online.

Aftonbladet Plus är i dag en bärande digital affär – och en viktig väg för att säkra en fri oberoende journalistik i framtiden.

– Det är helt nödvändigt för oss och hela mediebranschen att också få intäkter från läsarna på nätet. Annars skulle vi vara helt beroende av annonskonjunkturer – som vi vet går upp och ner, säger Peter Nelander.

Petter Ovander

balk_hangmed

Grattis till nomineringen – Guldspaden kan bli er!

av Petter Ovander
Mattias och Richard
Aftonbladets grävreportrar Richard Aschberg och Mattias Sandberg nomineras båda till Grävande journalisters pris Guldspaden. Richard för granskningen av Kommunal och båda tillsammans för granskningen av Svenska Kyrkan. Bilden är ett montage.

Grattis Richard Aschberg och Mattias Sandberg, som båda nominerats till Guldspaden, Grävande Journalisters pris till bästa undersökande reportage.

– Tack.

Richard nomineras för Kommunal-granskningen och tillsammans nomineras ni för er granskning av Svenska kyrkan i utlandet. Hur känns det?

– Det känns bra att hårt arbete uppmärksammas. Vi tycker att vi har gjort ett bra jobb och det här är kvitto på det, säger Richard Aschberg.

– Instämmer. Det är roligt att få den här bekräftelsen efter flera månaders arbete, säger Mattias Sandberg. 

Vad ligger bakom ett framgångsrikt grävjobb?

– Ibland kan det vara ett tips. Det var det i båda de här fallen. Men när det gäller Kommunal var det en andrahandskälla och tipset om Svenska kyrkan i utlandet handlade delvis om saker som vi valde att inte ta med, säger Richard Aschberg.

– Oavsett tips eller inte så krävs det ett systematiskt arbete som ofta tar väldigt lång tid, säger Mattias.

– Man måste vara envis och stå emot, inte minst chefer som vill publicera innan vi tycker att vi är klara. Det kan vara svårt i dag när allt går så snabbt. Vi måste ofta vänta in för att kunna säkerställa att allt stämmer. Det får inte bli fel i det vi gör eftersom grävjobb får så stort genomslag, säger Richard.

– Sen startar vi förstås grävjobb helt utan tips. Miljardnotan, som avslöjade omfattande pengarullning inom offentlig verksamhet, är ett sånt exempel, säger Mattias.

Kommunalskandalen, berätta vad var det du avslöjade, Richard?

–Ett omfattande fiffel med förbundets pengar och konferensbolag, hur ledningen semestrade gratis, delades ut paradvåningar till vänner, bröt mot alkoholtillstånd och festade för medlemmarnas pengar. Förbundets konferensbolag sysslade med svartbyggen och drev en lyxkrog där det visades nakenshower och där även en porrstjärna fick uppträda. Både kassör och ordförande tvingades avgå. Det ledde också till en medlemsflykt och att förbundet nu har ändrat en hel del regler och gjort sig av med tvivelaktiga verksamheter.

Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, gjorde ni tillsammans. Vad visade ni där, Mattias?

Vi kunde bland annat avslöja hur flera toppchefer använde kyrkans resurser till lyxresor, dyra middagar och privata resor. Vår granskning fick enormt genomslag. Högste chefen och hans andrechef sparkades. Kyrkan inledde även en genomlysning av hela verksamheten och förändrade en rad rutiner. Avslöjandena ledde även till en historiskt stor medlemsflykt.

– Vi avslöjade även missförhållanden i församlingar runt om i världen och just nu granskar Svenska kyrkan faktiskt samtliga utlandsförsamlingar.

Priser och nomineringar har regnat över Aftonbladets grävredaktion.

– Vi startade grävredaktionen för knappt två år sedan med förhoppningen om att leverera fler tunga avslöjanden. Och alla priser är väl ett kvitto på att Aftonbladet och vår grävchef Maria Trägårdh gjorde rätt som vågade satsa på journalistik som tar tid, säger Mattias Sandberg.

– Kommunalskandalen har gett oss Pelle Wendels journalistpris, Schibsted Journalism Awards och nominerades till Stora Journalistpriset och nu Guldspaden, säger Richard Aschberg.

– Och sedan har vi Miljardnotan som nominerades till det nordiska journalistpriset NODA och vi har även nominerats till Årets redaktion tillsammans med Digital story. Samarbetet med Digital Story är en stor anledning till att vi har fått ett så stort genomslag för grävprojekt som Kommunal, Svenska kyrkan i utlandet och Soldiers of Odin. Men även mer berättande journalistik som Klassresan, säger Mattias Sandberg.

– Det är viktigt med grävande journalistik där man verkligen går till botten med saker, i synnerhet i dag när falska nyheter och lösa rykten kan spridas så snabbt på nätet, säger Richard Aschberg.

Vinnarna av Guldspadarna avslöjas på Grävseminariet i Uppsala den 8 april. Läs mer om Guldspadenomineringen här.

Petter Ovander

”Vi är väldigt stolta att så många ville se Oscarsgalan”

av Petter Ovander

Totalt 76 500 personer följde livesändningen av Oscarsgalan på Aftonbladet TV natten till i måndags.

I genomsnitt tittade de 56 minuter – och positiva tittarreaktioner strömmade in under hela natten.

AB TV Oscarsgalan
Under själva galanatten sände Aftonbladet TV nio timmar i sträck. Totalt har materialet kring Oscarsgalan hittills fått 1 439 000 visningar

– Det är fantastiskt att så många tittar så länge på en sändning som pågår mitt i natten. Vi är väldigt stolta och glada över det förtroendet, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.
Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Under de senaste veckorna har Aftonbladet TV sänt flera specialprogram inför Oscarsgalan och även där har tittarna varit engagerade.

Totalt har materialet kring Oscarsgalan hittills fått 1 439 000 visningar under perioden – och siffran fortsätter att stiga på on demand-klippen och på den 90 minuter långa sammanfattningen av galan som går att titta på i två veckor till.

– Det här visar att vår redaktion är suverän på att skapa engagerande journalistisk kring Oscarsgalan. De har jobbat stenhårt med detta, inte minst under själva galanatten då de sände nio timmar i sträck. Tittarreaktionerna var fantastiska, mängder av människor hörde av sig med positivt beröm under hela natten.

Oscarsgalan är en viktigt händelse för Aftonbladet TV som för andra året i rad fått det stora förtroendet att ha de exklusiva rättigheterna och att få sända galan för den svenska publiken.

– Aftonbladet TV är en av få distributörer i världen som sänder Oscarsgalan enbart online. Det är vi stolta över, säger Mia Lindqvist.

Petter Ovander

Ett helt nytt sätt att tänka tv

av Petter Ovander

Det här med att titta på tv på tv. Vem gör det?

Tillräckligt många för att tv-bolagen kan tjäna pengar på att sända vanlig tv och spetsa tablåer med publikdragare.

Men samtidigt. Allt färre sätter sig i soffan och slår på tv:n halv åtta. Tittandet förändras nu på ett sätt som allt mer liknar den utveckling som fick läsarna att överge papperstidningen för nätet.

– Det mest avgörande nu är att vi hittat ett helt nytt sätt att tänka tv, säger Lotta Folcker.

Det är dags för sjunde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om en tv-värld i förändring. Om siffror som dalar – och siffror som stiger.

balk_hangmedFör tidningsbranschen, men också för musikbranschen, började det vid mitten av 00-talet. Upplagorna sjönk. Folk slutade köpa skivor.

Nyheter och musik fanns ju där några musklick bort, fritt att läsa och ladda ner. Skivbranschen ropade på förbud. Tidningarna, de flesta, blundade. Sa ”det händer inte”.

Men det hände.

Jan Scherman, då vd på TV4, ser en likhet mellan hur de här branscherna reagerade då med hur hans bransch, tv-branschen, reagerar i dag. Hur alla ropar ”vargen kommer” – men ingen gör något. Han använder ordet förnekelse.

Men låt oss återkomma till det lite senare och först uppdatera oss på situationen som den är i dag.

***

Lotta Folcker är tv-chef på Aftonbladet och har precis som Jan Scherman ett förflutet på TV4. Hon beskriver det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år. Hur användarna går från text till rörlig bild online. Hur inget annat media just nu växer så snabbt som rörlig bild.

Lotta Folcker , byline
– Det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år, säger Lotta Folcker, tv-chef på Aftonbladet.

Det är förstås en enorm utmaning, som inte längre bara handlar om att slåss mot andra svenska mediahus, utan än mer om att förhålla sig till helt nya konkurrenter: Facebook, Youtube och Google.

Efter några år med stora strategiska investeringar sitter Lotta Folcker ändå i en situation bättre än många av hennes tv-kolleger.

• Aftonbladet TV har hittat en framgångsstrategi för online-tv.

• Tittarna väljer Aftonbladet för att se tv online.

• Och i dag finansierar Aftonbladet TV sina egna redaktionella kostnader och IT-investeringar.

Det sista inte minst viktigt.

Att Aftonbladet TV i dag, som en del av ett traditionellt mediehus, kommit så långt beskriver Lotta Folcker som unikt.  Det är resultatet av flera års hårt slit, långsiktiga investeringar – och de senaste åren en ständig utvärdering av vilken typ av rörligt material publiken vill se online.

När andra mediehus i dag tvingas bygga stora tv-studios är Lotta Folcker och hennes medarbetare redan där, tack vare tidiga investeringar. I dag kan de i stället lägga kraften på att utveckla nya tv-format och investera i nytänkande.

Livesändning ABTV
Aftonbladet TV går live. – Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av, säger Lotta Folcker.

– Nu vet vi när vi ska gå live och inte. Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av.

Hon menar att ett mediehus måste ligga steget före för att klara strukturomvandlingen. Att det är helt avgörande för Aftonbladet TV att inte följa marknaden utan leder den.

Den strategi som utkristalliserats bygger i Aftonbladets fall på två ben: Nyheter och Affär.

Publiken kommer till Aftonbladet för att bli uppdaterade, för att få nyheter.

Aftonbladet TV:s uppgift är att ta med tittaren till platserna där det händer och när det händer. När Donald Trump talar vill tittarna se och höra honom. När Zlatan spelar vill tittarna se honom göra mål.

Onlinepubliken vill också ha fördjupning och förståelse i det som sker. Där har minidokumentärer visat sig vara en framgångsfaktor.

Oscarsgalan
Aftonbladet TV var förra året först i världen att sända Oscarsgalan online. Till helgen är det dags igen.

Och nöjesjournalistik som håller sig inom fältet uppdatering är också något tittarna älskar. Som Oscarsgalan. Förra året var Aftonbladet först i världen att sända galan online. Till helgen är det dags igen.

– Den här strategin är något vi lärt oss fram till genom de senaste åren. Tittarna kommer till oss i dag eftersom vi efter några år av trevande hittat en väg som fungerar för online video, säger Lotta Folcker.

***

Vi ser nu en dramatisk förflyttning av reklampengarna.

Förra året var reklaminvesteringarna rekordhöga, 34,9 miljarder kronor. Det låter förstås bra. Men internet, inklusive mobil, tog hem 45,1 procent av reklamkakan. Medan tv, radio och bio tillsammans tog hem 18,5 procent.

De digitala medierna accelererar nu tillväxttakten och snabbaste är ökningen inom sökordsmarknadsföring, sociala nätverk – och webb-tv.

Nästan hälften av reklamköpen går alltså i dag till det som inte är linjärt.

Och vem finns där att ta emot pengarna? Facebook, Youtube och Google. De amerikanska jättarna tar nästan allt på marknaden.

Att reklampengarna flyttas mot online har en given orsak: Där är tittarna. Den yngre publiken (under 40 år) har på några år minskat sitt tittande på tablå-lagd tv med ungefär 30 procent. Under samma tid har tittandet på rörlig bild på nätet ökat explosivt.

När Jan Scherman väger samman statistik från källor som MMS och Ericsson Consumerlab ser han en ökning på ungefär 50 procent. I tv-världen är detta revolutionära förändringar.

35 procent av veckotiden för tittandet är i dag på traditionell linjär tv. Medan gruppen screen-shifter – de som är helt ointresserade av var och när de kan se rörlig bild – totalt dominerar. Snart har gruppen 70 procent av tittandet.

Den tiden vi lägger på traditionellt tv-tittandet har sjunkit från 166 minuter om dagen 2010 till 149 minuter i dag. Bland 15- till 44-åringar är utvecklingen än mer dramatisk. Från 134 minuter till 88.

***

Jan Scherman, halvfigur
Jan Scherman. – Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra.

Jan Scherman menar att tv-branschen alldeles för sent sett utvecklingen och väntat alldeles för länge med att agera. Visst, många är i dag snabba med att lägga över erbjudanden på sina play-tjänster. Och visst det finns – fortfarande – en affär för linjär tv.

Det går  att hitta publik – och reklam – till stora tv-satsningar. Men dessa tillfällen blir allt färre och förflyttningen av reklampengarna allt tydligare.

Lägg till detta de nya konkurrenterna. Den ökning som nu sker på reklammarknaden, tillväxten, tillfaller Youtube och Facebook. Inte de traditionella mediehusen.

– Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra. Det är en förlegad kamp. Aftonbladet mot Expressen, TV3 mot TV4, glöm det. Mediahusen måste hitta gemensamma samarbetsytor och bestämma sig för vilka som verkligen är konkurrenterna om den nya tv-publiken, säger Jan Scherman.

***

På Aftonbladets redaktion har Lotta Folcker redan gjort den analysen – och hittat nya samarbeten. Som med SBS, TV3 och Viasat.

– Det är i grunden roligt. Traditionella tv-hus kommer nu till oss, men vi kan också gå till dem. Den dramatiska utvecklingen nu öppnar för nya samarbeten och det är nödvändigt. Vi måste hitta nya sätt att ta oss fram i denna omvälvande tid, säger hon.

Men det krävs inte bara nya samarbeten. Det mest avgörande är ett nytt sätt att tänka tv.

Online video är något helt annat än linjär tv.

Online video handlar om att anpassa innehållet till olika plattformar och tittarnas beteenden. Hur fångar man tittarnas intresse på bussen? Och hur ser man till att ha ett tv-innehåll som passar i mobilen? I en del situationer utan ljud?

Och hur får vi tittarna att acceptera reklamen som krävs för att betala journalistiken? Det som är det andra benet i Aftonbladet TV:s strategi, affären.

Stockholm 2016-10-14 PÅ BILD: Anders Wallner FOTO: CAROLINA BYRMO, carolina@photocarolina.se, 0705-168456
Anders Wallner sålde slut på annonserna förra året. FOTO: Carolina Byrmo

Anders Wallner, head of TV på Schibsted Sales and Inventory och ansvarig för reklamintäkterna till Aftonbladet TV, konstaterar att trycket på att köpa tv-annonser i Aftonbladet aldrig varit högre än i dag. Slutsålt förra året och 200 nya annonsörer som kom in till Aftonbladet TV.

Det borde förstås göra vilken annonssäljare som helst glad. Och Anders Wallner är nöjd, men han ser också utmaningar.

Det tvingar honom att hitta nya sätt att få ut den reklam han och kollegerna säljer och att hitta nya videoannonslösningar.

– Vi måste också säkra att reklamen ger effekt. Vi kan inte bygga vidare på pre-rolls. Vi vet att annonserna som går före varje videoklipp stör tittarna. Vi måste ha andra annonslösningar parallellt med pre-rolls, säger Anders Wallner.

Här finns en del av svaren i AFP, annonsfinansierad tv-produktion. Men svaren finns också i att utveckla de sociala kanalerna får att nå en annan och bredare räckvidd. Och i att möta konkurrensen från Google, Facebook och Youtube.

– Vi har tagit de första stegen ut från startblocken, men vi har en gigantisk resa framför oss. Google och Facebook tar marknaden – och den är snart dominerad av rörlig bild.

***

Vägen fram är ännu mer samarbeten, mer av att identifiera den gemensamma fineden och slåss tillsammans mot den. Ska olika svenska tv-aktörer  konkurrera sinsemellan på den lilla svenska marknaden, eller ska de se till att de ökade reklamintäkterna som nu finns att ta hem stannar i Sverige?

– Om de nationella medierna bestämde sig för att komma med gemensamma erbjudanden till den gemensamma reklammarknaden. Då händer det något. Om de bestämmer sig för att få stopp på det kaos som nu råder när det gäller att mäta tittandet av tv, linjärt och online, och går med i MMS och får en gemensam valuta kan det smälla till rejält, säger Jan Scherman.

Men det är bråttom. För det går fort nu.

Tv-tittandet förändras på ett revolutionerande sätt. Det har ökat totalt – men minskat linjärt.

– Aftonbladet har i dag en fantastisk position som primär nyhetskälla för svenska folket och har petat ner SVT, säger Jan Scherman.

Men ingenting är självklart.

För bland unga ligger Facebook på andra plats efter Aftonbladet när det gäller att följa stora händelser live.

Petter Ovander

balk_hangmedTidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Missa inte nästa avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag 10 mars.

Robert Aschberg till Aftonbladet Morgon

av Petter Ovander
Aftonbladet-kolumnisten och TV3-profilen Robert Aschberg tar nu klivet in i Aftonbladets tv-värld.

Tillsammans med Maria Bjaring och Claes Åkeson blir han en av programledarna för Aftonbladet Morgon.

– Det är ett jäkla bra program att vakna till, säger Robert Aschberg.

foto : sofnah : robert aschberg.
– Aftonbladet Morgon håller inte på med vinprovning och tårtor och sådant, utan det är nyheter av alla slag som gäller. Det är ett jäkla bra program att vakna till, säger Robert Aschberg som på fredag premiärsänder som programledare för morgonshowen. FOTO: Sofia Nahringbauer

Aftonbladet Morgon inleder nyhetsdygnet på Aftonbladet varje vardag och har på ett par år etablerat tv som en omistlig del av Aftonbladets nyhetsjournalistik.

Maria & Claes
Maria Bjaring och Claes Åkeson, programledare för Aftonbladet Morgon.

Maria Bjaring och Claes Åkeson var med och satte tonen redan från starten för drygt två år sedan. Nu kommer tv-profilen Robert Aschberg in som programledare en morgon i veckan. Han gör sin första sändning i morgon, fredag.

– Det ska bli jäkligt kul! Aftonbladet Morgon håller inte på med vinprovning och tårtor och sådant, utan det är nyheter av alla slag som gäller. Det är ett jäkla bra program att vakna till. Dessutom är det en riktigt skön redaktion som inte bara är professionell, alla har kul tillsammans också, säger Robert Aschberg.

I Aftonbladet Morgon förenas den klassiska kvällstidningsmixen med online-tv. Det blir: korta nyhetsuppdateringar varje kvart varvas med studiosnack, nyhetsfördjupning och gäster.

Hur känns det att ta klivit in i online-tv?

– Numera är det ingen skillnad  mellan online-tv och linjär-tv, utöver distributionsformen. Det är livesändningar som gäller på Aftonbladet TV och det gillar jag. Direktsändningar är mer på riktigt! säger Robert Aschberg.

Det nära samarbetet mellan morgonshowen och Aftonbladets nyhetsdesk har också gjort att programmet oerhört snabbt kan planeras om och sända live från stora nyhetshändelser.

– ABTV är rappt och snabbt och visar att man kan göra väldigt bra tv med betydligt enklare medel än de traditionella mediehusen sitter på.

Vad kommer du att tillföra showen?

– Det får tittarna avgöra. Man ska aldrig bedöma sig själv, då ljuger man alltid medvetet eller omedvetet.

Krohnman, foto David Lagerlöf
Fredrik Krohnman, exekutiv producent . FOTO: David Lagerlöf

Fredrik Krohnman är exekutiv producent för morgonshowen och väldigt nöjd med att få in Rober Aschberg som programledare tillsammans med Maria Bjaring och Claes Åkeson:

– Han är känd hos både Aftonbladets läsare och TV3:s tittare och en av landets mest erfarna programledare. Robert Aschberg har en unik programledarstil och en tonalitet som passar morgonshowens tittare, säger han.

Petter Ovander

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Micke Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB