Inlägg av Petter Ovander

Åklagare kräver skärpt straff för hot mot journalister

av Petter Ovander

Skådespelaren hotade att döda tre journalister på Aftonbladet och tingsrätten dömde mannen till en månads fängelse.

Nu överklagar åklagaren och kräver att straffet skärps.

Också skådespelaren har överklagat. Han vill frikännas – i andra hand att straffet lindras.

Faximile skådespelaren
Aftonbladet Inifrån, den 11 maj 2017.

Det var i början av maj domen avkunnades i Stockholms tingsrätt mot den 49-årige skådespelaren. På Twitter hade han hotat  Aftonbladet-reportrarna Oisin Cantwell, Fredrik Virtanen och Daniel Swedin.

Skådespelaren skrev bland annat att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle så att ”hjärnsubstansen sprutar”.

Mannen åtalades också för hot mot ett kvinnligt hovrättsråd, som dömt i en vårdnadstvist där mannen var part, och en manlig hög polischef i Stockholm, som aldrig haft något med skådespelaren att göra. Han fälldes för hotet mot hovrättsrådet, men friades för hotet mot polischefen.

Nu yrkar kammaråklagare Katarina Bergström att hovrätten skärper straffet mot skådespelaren.

– Jag yrkar att /skådespelarens namn/ ska dömas till ett längre fängelsestraff än vad tingsrätten bestämt, skriver hon och motiverar kravet med att den samlade brottsligheten har ett högre straffvärde än vad tingsrätten bestämt.

Också skådespelaren har valt att överklaga tingsrättens dom. Han vill att att åtalet ogillas, i andra hand att straffet lindras. Han medger de faktiska omständigheterna, men menar att målsägarna inte kan förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Hoten var inte allvarligt menade.

Samma vecka som skådespelaren dömdes av tingsrätten dömdes också en 55-årig kvinna från norra Sverige till villkorlig dom och dagsböter efter att ha hotat Aftonbladet-journalisterna Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Den domen har vunnit laga kraft.

Petter Ovander

Läs också: De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Aftonbladets Kerstin Weigl nominerad till Wendelapriset

av Petter Ovander
Flickan bakom OCH Weigjl
Kerstin Weigls reportage ”Flickan bakom pansarglaset” är nominerad till Wendelapriset 2017 för bästa socialreportage.

Aftonbladets Kerstin Weigl är nominerad till Wendelapriset 2017 för bästa tryckta socialreportage.

Det är reportaget om Josefin, ”Flickan bakom pansarglaset”, som är ett av åtta nominerade reportage.

– Det är ett väldigt fint pris som jag mycket gärna skulle vilja få, eftersom Wendela Hebbe var journalist på Aftonbladet – och först med att skriva socialreportage, säger Kerstin Weigl.

Wendela Hebbe

Detta är Wendela Hebbe

Wendela Hebbe, 1808-1988, var författare, tonsättare, journalist och översättare. Hon kom till Aftonbladet 1841, anställd av tidningens  grundare Lars Johan Hierta. Wendela Hebbe anses vara Sveriges första kvinnliga journalist och den svenska journalist som skapade socialreportaget.

Källa: Wendelas Vänner

och Wikipedia

Bakom Wendelapriset står  föreningen Wendelas Vänner, som i år delar ut priset för tionde gången. Sedan 2016 sker prisutdelningen i samarbete med medieinstitutet Fojo som är en del av Linnéuniversitetet.

Och konkurrensen om priset är hårt. Totalt är åtta bidrag nominerade, utifrån 41 föreslagna kandidater.

– Man kan säga att ”Flickan bakom pansarglaset” är ett modernt socialreportage, det handlar om samhällets svek mot barn som omhändertagits men istället mår allt sämre, säger Kerstin Weigl.

”Flickan bakom pansarglaset” publicerades i Aftonbladet i februari i år och fick ett enormt gensvar – efter ett dygn hade två miljoner läsare och tittare tagit del av historien om 14-åriga Josefin som placerats och omplacerats 33 gånger sedan hon var bara ett år gammal.

Reportaget om Josefin är resultatet av ett par månaders arbete med att kartlägga den 14-åriga flickans liv i socialtjänstens vård. En granskning som avslöjar systemfel och hur landsting och kommuner misslyckats med att ge ett barn i Sverige den vård det behöver.

Publiceringen ledde till att en särskilt utredning inleddes av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Den ansvariga kommunen Eskilstuna har stämts.

Wendelapriset kan antingen ges för ett av de nominerade reportagen eller delas av flera. Prissumman är 50 000 kronor. Vinnaren tillkännages vid en ceremoni den 10 september.

Petter Ovander

Här är övriga nominerade till Wendelapriset 2017 (utan inbördes rangordning).

1. ”En mammas kamp för att få träffa sin son”, reportageserie av Karin Sjöberg, Norrbottens-Kuriren om en handikappad son och hans mammas hopplösa kamp.

2. ”Flickan bakom pansarglas”, artikelserie om en 14-årig flicka som sedan ett och ett halvt års ålder bollats runt mellan 33 familjehem och vårdinrättningar runt om i landet. Av Kerstin Weigl, Aftonbladet.

3. ”Från Raqqa till Borås” en reportageserie i Svenska Dagbladet om syriska flyktingar som räddas ur Medelhavet, under medverkan av bl a reportern Jonas Fröberg och fotografen Malin Hoelstad som sedan också dokumenterar de räddades fortsatta öden i uppföljningsartiklar.

4. ”Hemlöshet, det är så jävla otryggt” av Karin Samuelsson, Borås Tidning, ett reportage om en 63-årig uteliggare som reflekterar över både egen och många unga människors hemlöshet.

5. ”Den dolda hemlösheten”, reportageserie av Tina Gerdien och Johan Sieverts, Östgöta Correspondenten, om en hemlöshet som drabbar brett i alla samhällsklasser.

6. ”Asylrapporten”, Expressens stora reportagesatsning utifrån en enkät bland 1691 asylsökande. Reportrar: Matilda Nyberg, Malin Roos samt Diamant Salihu.

7. ”Passens förmedlare”, reportage i tidningen Re:public#39 om passförmedlare, människosmugglare och ljusskygg internationell handel. Av Christopher Holmbäck, Mahmoud Keshavarz och Alexander Mahmoud.

8. ”Monstren i garderoben” av My Nygren, tidningen Filter. Ett reportage om en ”digital skuggvärld” där huvudpersonen är en hackare som utvecklat ett system för att identifiera internetpedofiler. Men som inte lyckas få polisen intresserad av att använda hans system.

Juryn består av journalisterna Ami Lönnroth (ordf), Kersti Forsberg, Mattias Göransson, Kristina Mattsson, Åke Pettersson och Kerstin Vinterhed.

Trippel guld till Sportbladets Erik Niva

av Petter Ovander
Guldskölden
Erik Niva tar hem Guldskölden – igen.

För sjunde året i rad tar Sportbladets Erik Niva hem Guldskölden – fotbollsfansens eget pris till Sveriges bästa fotbollsjournalister.

I år prisas han som Årets sportjournalist, Årets sportkrönikör och som författare till Årets sportbok ”Känner ni vibbarna?”.

– Jag är extra glad att vinna 2017 jämfört med 2009 för jag tycker att svensk sportjournalistik har utvecklats ordentligt från den tiden, säger han till SvenskaFans.com.

Svenska folket har sagt sitt. När Svenskafans Guldskölden 2017 nu är avgjord kan Sportbladets Erik Niva räkna hem tre priser.

Erik Niva försvarade titeln som ”Årets sportjournalist” och ”Årets sportkrönikör”, men tog som författare också hem priset till ”Årets sportbok”: ”Känner ni vibbarna?”.

– Jag blir mer och mer överraskad av att jag vinner år efter år. Man funderar ju ibland över om man riskerar att bli blasé och avtrubbad. Jag finns ju med där år efter år och skriver och pratar ungefär om samma saker. Men jag är glad för läsarnas fortsatta förtroende och att de fortfarande står ut med mig…, säger Erik Niva till Sportbladet:

Erik Niva tycker det är roliga att vinna i dag, jämfört med 2009.

– Jag tycker svensk sportjournalistik har utvecklats ordentligt från den tiden. Det finns många fler duktiga journalister i dag vilket gör det extra stort att få det här priset. Mediebranschen mår uselt, men sportjournalistiken lyckas på något sätt ändå att förnya och förbättra sig.

Totalt röstade 11 200 personer i finalomgången av Guldskölden.

Även Sportbladets Johanna Frändén kan räkna hem en prispallssplats, med sin andraplats i kategorin ”Årets sportkrönikör” och Sportbladets Premier League-podd kom trea i ”Årets sportpodd”.

Petter Ovander

Prisregn över Aftonbladet för bästa journalistiken

av Petter Ovander
vinnarbild sm
I onsdags genomfördes The Power of Journalism i Oslo, en dag om journalistikens utmaningar i en ny värld. Power of Journalism avslutades med Schibested Journalism Awards, där Aftonbladet tog hem två av tre priser.

Aftonbladet vann förstapris i två av tre kategorier i prestigefulla Schibsted Journalism Awards.

”Klassresan” i kategorin ”Bäst innovation” och ”Det svenska hatet” i kategorin ”Bäst storytelling”.

– Det är fantastiskt och ett tydligt bevis på att vår journalistik i allra högsta grad är ledande, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Schibsted Journalism Awards är instiftat av mediakoncernen Schibsted för att hedra den bästa journalistiken som under året producerats av koncernens många mediehus.

I år tog Aftonbladet hem två av tre förstapriser.

”Klassresan”, som vann kategorin ”Bäst innovation”, ansåg juryn både var en ”inspiration för nästa generations journalister”, men också att den får oss att ”se världen i ett nytt perspektiv”.

– Det är fantastiskt. Jag har aldrig varit med om att vinna något sådant här pris tidigare. Detta är verkligen laget som har vunnit, det är en fantastisk resa som vi gjort och det känns jätteroligt, säger Joachim Kerpner, en av medarbetarna bakom ”Klassresan”.

Läs de vinnande reportagen här

Klassresan

Det svenska hatet

Advokaten och torpeden

”Det svenska hatet”, som Aftonbladet publicerade i höstas, vann förstapris för sitt unika sätt att göra en historia om Sverige på en miljon tecken tillgänglig och lättöverskådlig i mobil och dator.

Denna berättelse kan inte lämnas till historikerna, utan måste berättas nu, medan det sker!”, skriver juryn i motiveringen.

– Det är otroligt roligt och känns jättehedrande, det var väldigt starka jobb som vi tävlade mot, hög klass, säger Gellert Tamas, reportern bakom Det svenska hatet. Han vann kategorin tillsammans med Linn Ogelid som ansvarade för redaktörskap och design.

– Det känns väldigt bra att vi vinner, eftersom vi vågade satsa på ett så stort projekt, säger hon.

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén fanns på plats i Oslo under galan, tillsammans med flera medarbetare:

– Jag är väldigt glad och stolt över mina medarbetare, och väldigt stolt över att vara publisher på Aftonbladet.

– Jag trodde först inte det var sant. Jag trodde kanske inte vi skulle få två priser, men det var verkligen de bästa bidragen som vann. Jag är väldigt nöjd, sa hon strax efter att prisregnet över Aftonbladet avslöjats.

Aftonbladets norska systertidning VG fann kategorin Bästa scoop för ”Advokaten och torpeden”. Varje vinnande bidrag belönas med 100 000 norska kronor.

Petter Ovander

LÄS JURYNS MOTIVERINGAR

Klassresan (Bäst innovation)

Skärmavbild 2017-06-01 kl. 15.22.58

Vinnaren av denna kategori får oss att se världen i ett nytt perspektiv. Historierna är presenterade på ett sätt som är till inspiration för nästa generations journalister. Genom att bringa dolda historier ut i ljuset, har vinnaren gjort att vi aldrig mer kommer att uppleva våra medpassagerare på samma sätt som tidigare.

Vinnande medarbetare: Mattias Sandberg, reporter, Joachim Kerpner, reporter, Titti Jersler, editor design, Tim Holmberg, UX.

 

Det Svenska hatet (Bäst storytelling)

Skärmavbild 2017-06-01 kl. 15.23.19

Vinnaren av denna kategori har skrivet en fantastisk historia med imponerande detaljer. Historien är komplex och alarmerande, och ger oss insikt i något som berör oss alla. Denna berättelse kan inte lämnas till historikerna, utan måste berättas nu, medan det sker!

Vinnande medarbetare: Gellert Tamas, reporter, Linn Ogelid, editor, design.

Premiär för filmen om Bosse Östlin – mannen som gav kramen ett ansikte

av Petter Ovander

I morgon, den 31 maj, har filmen om Bosse Östlin, ”Lova att aldrig sluta kramas”, världspremiär på Aftonbladet TV.

Bosse Östlin, som gick bort i juli 2015, var känd från Glada Hudik-teatern – och för att han gav kramen ett ansikte. 

– I dag är det kanske viktigare än någonsin att belysa allas lika värde. Därför vill vi lyfta fram filmen om den folkkäre skådespelaren, säger Lotta Folcker, chef för Aftonbladet TV.

Statyn och Mats Melin
Vännen och skådespelarkollegan Mats Melin vid statyn av Bosse Östlin. I dag har filmen om Bosse, Lova att aldrig sluta kramas, premiär på Aftonbladet.se. Foto: PER TRANÉ

 

”Lova att aldrig sluta kramas” handlar om Bosse Östlin som föddes med en funktionsnedsättning, blev folkkär skådespelare och som efter sin bortgång nu står staty i Hudiksvall. Bronsstatyn i Kanalparken i centrum sprider, bokstavligen, värme och varje dag ses folk gå fram och ge Bosse Östlin en kram.

– Bosse var en viktig faktor i vår teaterfamilj. Han spred lugn och värme och i hans närhet fanns alltid kramar och snälla ord. Kärlek och medmänsklighet är också budskapet i filmen. Det är en film om en annorlunda man som gjorde samhället bättre genom att bara vara sig själv, säger Pär Johansson, Glada Hudik-teaterns grundare.

Bosse Östlin
Bosse Östlin gick bort i juli 2015. Han var känd från Glada Hudik-teatern – och för att han gav kramen ett ansikte.

Glada Hudik-teatern har alltid försökt välja vägar där de på ett enkelt sätt kan möta människor.

– Vi är glada över att vi kan sprida filmen om Bosse via Aftonbladet TV. Många ser TV online i dag och det vill vi så klart vara en del av, säger Pär Johansson.

Aftonbladet TV samarbetar med Glada Hudik-teatern för att lyfta fram filmen om Bosse och ge utrymme även åt goda nyheter.

– Vi hoppas att filmen också kan utmana människors fördomar, säger Lotta Folcker.

Parallellt med premiären på Aftonbladet.se sänds filmen vid statyn i Kanalparken i Hudiksvall. Flera skolklasser kommer att samlas för att titta på filmen och passa på att ge Bosse en kram.

Det har snart gått två år sedan Bosse Östlin avled i sviterna av en hjärnblödning, 63 år gammal. Den folkkäre skådespelaren lämnade ett stort tomrum efter sig bland invånarna i Hudiksvall och, inte minst, bland arbetskamraterna på Glada Hudik.

”Lova att aldrig sluta kramas” har producerats av filmaren Anna Olsson i samarbete med Glada Hudik-teatern.

 Petter Ovander

Svenska Hjältars skolturné samlar tusentals elever i Globen

av Petter Ovander
Svenska hjältar gruppbild
Den 30 maj kommer Svenska Hjältar till Ericsson Globe i Stockholm. Upp till 5 000 högstadieelever får dp möjlighet att träffa Nano, Gustav Fridolin och – inte minst – ungdomar som visat prov på stort samhällsengagemang.

På tisdag den 30 maj kommer Svenska Hjältar för första gången till Globen i Stockholm.

5 000 högstadieelever får då möjlighet att träffa Nano, succéartisten från Melodifestivalen, utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och – inte minst – ungdomar som visat prov på stort samhällsengagemang.

Mark Levengood leder evenemanget som kretsar kring teman som civilkurage, mobbning och mod.

Elever från årskurs åtta och nio från hela Stockholmsområdet får träffa ungdomar som på olika sätt utmärkt sig genom starkt personligt engagemang. De unga hjältarna berättar sina historier, blir intervjuade och svarar på elevernas frågor.

– Det är en förmån att få vara med om detta – vi behöver förebilder som kan ge framtidshopp och jag är säker på att de som kommer till Globen kommer att bli starkt berörda, säger Ingela Brimberg, grundskolesamordnare i Stockholms stad i ett pressmeddelande.

Nano
Nano är på plats i Globen för att möta högstadieelever och prata om civilkurage, mobbning och mod. Och inspirera eleverna.

Nano har en historia som berör. Hans uppväxt var turbulent, men musiken har alltid varit en stor del av hans liv. Från ett trassligt förflutet bestämde han sig för att satsa helhjärtat på musiken och i sommar är han aktuell med turné och festivalspelningar runtom i landet. Efter de stora framgångarna hoppas han kunna inspirera andra som går igenom samma resa.

På scenen medverkar också Marwa Karim och Linnéa Claeson som engagerar sig mot näthat och mobbning, Mats Melin, den folkkäre profilen från Glada Hudik-teatern, Siavosh Derakhti, före detta bråkstake som engagerat sig i ungdomar i Malmö, John Franco som tog steget från papperslös till polis och Julia Östfeldt, initiativtagare till föreningen Tillsammans som stöttar personer som utsatts för våldtäkt.

Kort om skolturnén

Evenemanget i Ericsson Globe är inledningen på Svenska Hjältars skolturné, som i år genomförs för sjätte gången. Evenemanget i Globen är det hittills största sedan skolturnéns start 2012. Turnén har sedan starten besökt skolor i ett trettiotal städer från Kiruna i norr till Trelleborg i söder och hyllats av den svenska tidningsbranschen för “nytänkande och mod”. Skolturnén är kostnadsfri för medverkande skolor och elever.

Skolturnén bevakas i text, bild och film på Svenska Hjältars sajt och i Aftonbladets kanaler.

I skolprojektet ingår en lärarhandledning, som är fri att ladda ner. Materialet är kostnadsfritt och framtaget i syfte att inspirera lärare att diskutera frågorna med sina elever. Skolturnén fortsätter i höst då högstadieskolor i minst sex städer får besök.

Svenska Hjältar, som i år genomförs för elfte gången, hyllar människor som gjort hjälteinsatser i vardagen. Det sker genom journalistik i Aftonbladet och på Svenska Hjältar-sajten under hela året och kulminerar på en tv-sänd gala på Cirkus i Stockholm i december. På galan presenteras de hjältar som utsetts av Svenska Hjältars jury med en rad namnkunniga ledamöter.

Petter Ovander

Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius i Aftonbladet TV

av Petter Ovander
Skärmavbild 2017-05-23 kl. 15.05.52
Pingis Hadenius, Maria Bjaring och Isabella Löwengrip ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor i nya programmet ”EQnomics”.

I dag är det premiär för ”EQnomics”. Programmet där Isabella Löwengrip, Pingis Hadenius och Maria Bjaring ger tittarna tips och råd i ekonomiska frågor.

– Vi hoppas att programmet ska bidra till ett större intresse för ekonomi och en sundare relation till pengar, säger Isabella Löwengrip.

Hur ska du få råd med sin drömsemestern? Hur ska du bete sig när restaurangnotan kommer in och din glupske kompis vill dela notan rakt av. I ”EQnomics” får tittarna  svar på sina frågor om pengapsykologi.

Programmet tar också upp allt från hur man skaffar sig en buffert till smart shopping och hur man kan undvika att bråka om pengar i en relation.

– Livet kan ge oss så mycket mer om vi har en sund relation till pengar. Vi vill bidra till ett bättre ekonomiskt självförtroende bland unga kvinnor och män, säger Pingis Hadenius.

Programmets experter Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius har lång erfarenhet av ekonomiska frågor. Isabella Löwengrip har sedan 2005 drivit Skandinaviens största blogg med över 1,3 miljoner läsare i veckan. Under tolv år har hon hunnit starta elva bolag, däribland det egna investmentbolaget Löwengrip Invest, skönhetsmärket Löwengrip Care & Color och skomärket Flattered.

Tillsammans med Pingis Hadenius driver hon även podden Economista.

”EQnomics” är ett samarbete mellan Aftonbladet TV och Collector Bank. Programmet har premiär onsdagen den 24 maj och sänds i sex avsnitt under försommaren och ytterligare sex avsnitt under hösten.

– Vi vill göra ett program om ekonomi som varken krånglar till det eller känns torrt och tråkigt. Här får tittaren både hårda fakta och personliga tips och råd från verkligheten genom Pingis och Isabella, säger Mia Lindqvist, program- och affärschef på Aftonbladet TV.

Petter Ovander

Digital design i världsklass ger prisregn över Aftonbladet

av Petter Ovander

Med en digital design i världsklass är Aftonbladet dubbelt nominerad till prestigefulla ”Best of Scandinavian News Design”.

Det handlar om ”Klassresan”. 

Och den otroliga historien om ”Miraklet i Ånnsjön”.

”Jag har aldrig sett en mer död person”. Med de orden mötte fjällräddaren Marcus Stålhandske Aftonbladets reporter Helena Mastberg, i dag redaktör för Svenska Hjältar, och fotograf Filip Meneses vid Ånnsjön några mil väster om Åre.

Miraklet i Ånnsjön
Reportaget Miraklet i Ånnsjön nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

Historien om de tre tonårskillarna som räddades ur det fyra-gradiga vattnet har engagerat långt utanför Sveriges gränser. Läkare världen över har kliat sig i huvudet och undrat: Hur kunde Leo överleva efter sex timmars hjärtstopp?

Storyn växte fram under lång tid. Killarna och deras familjer intervjuades, de pratade om de vaga minnesbilder de hade och resan tillbaka till livet.

Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.
Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.

– Tidigt under arbetet satte vi oss ner och gjorde en storyboard, ett slags manus för berättelsen, tillsammans i projektgruppen för att enas kring hur vi skulle berätta på bästa sätt. Historien är komplex och vi hade stor nytta av Paul Wallanders rörliga grafik som satte händelseförloppet på kartan, säger Helena Mastberg.

Arbetsgruppen gick igenom förundersökningen för att räta ut frågetecken. De pratade med läkare och insatsledare. Och de reste till Ånnsjön för att se med egna ögon: Hur kunde det gå så illa den där junidagen 2015? Och hur kom det sig att hjältarna aldrig gav upp?

Förra året utsåg Svenska Hjältars jury fjällräddarna och deltidsbrandmännen till Årets Skyddsänglar. När de tre tonårskillarna klev ut på scenen på Cirkus för att tacka sina räddare var det få som kunde hålla tårarna borta.

Sofia Boström, formgivare.
Sofia Boström, formgivare.

Storyn Miraklet vid Ånnsjön publicerades under Annandag jul och är nu en av Aftonbladets två journalistiska satsningar som nominerats till pallplats i kategorin Storytelling på Society for News Design Scandinavia.

– Det är väldigt roligt att ett sådant här feelgoodreportage blivit nominerat, säger Sofia Boström som byggde layouten.

Prisregnet över Aftonbladet stannar inte vid ”Mirkalet i Ånnsjön”. Den uppmärksammade berättelsen ”Klassresan” som visualisera inkomstskillnaderna i Sverige genom en resa längs Stockholms tunnelbanas röda linje är också nominerad.

Klassresan.
Klassresan, också nominerad som en av vinnarna i ”Best of Scandinavian News Design”.

– Jag såg den amerikanska tidningen The New Yorkers visualisering av inkomstskillnaderna längs New Yorks tunnelbana och tänkte att vi måste göra något liknande. Sedan växte idén och blev något mycket större, vid interna möten på redaktionen. Slutresultatet är en helgjuten resa genom Stockholms tunnelbana, där läsaren känner de socioekonomiska klyftorna in på bara huden, säger Aftonbladets gräv-reporter Joachim Kerpner.

Segregeringen är väldigt tydlig längs röda linjen.

foto : stemat : bylinebild anvŠndarna mark malmstršm (svd), jani pirttisalo (svd), lisa ršstlund (aftonbladet) och joachim kerpner (aftonbladet)
Joachim Kerpner, reporter.

– När man reser med tunnelbanan söderut kan man ganska enkelt avgöra vilka som ska gå av före Mälarhöjden, och vilka som ska åka vidare, till stationerna med många utlandsfödda. Det är en märklig känsla, säger Joachim Kerpner.

Klassresan är också ett av de nominerade bidragen till Schibsted Journalism Awards som avgörs i Oslo nästa vecka.

– Det här känns jättekul. Vi prisas för ett lagarbete, som visar på Aftonbladets bredd och styrka, säger Joachim Kerpner.

”Best of Scandinavian News Design” avgörs den 13 oktober. Då står det klart om Miraklet i Ånnsjön och Klassresan vinner guld, silver eller brons.

Petter Ovander

Fotnot. Också Aftonbladets papperstidning är nominerad till det prestigefulla priset, men juryn i den här kategorin har ännu inte avslöjat vilket bidrag som kommer att stå på prispallen.

Vinnarteamet bakom Miraklet i Ånnsjön

Reporter: Helena Mastberg

Foto: Filip Meneses

Form: Sofia Boström

Grafik: Paul Wallander

Projektledare: Titti Jersler

Vinnarteamet bakom Klassresan

Reporter: Joachim Kerpner och Mattias Sandberg

Grafik: Jenny Svenberg Bunnel och Maria Sand,

UX: Tim Holmberg

Redaktör: Titti Jersler

Utvecklare: John Carehag och Jonathan Norén

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

av Petter Ovander
foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Sportbladets nyhetsreporter Kristoffer Bergström vid sitt skrivbord. Dagarna före publicering är det kaotiskt. Så många bollar att ta ner. Så många fakta att kolla igen och igen. Foto: MARCUS ERICSSON

 

Det finns två sätt att börja berättelsen om Sportbladet. Antingen en måndag i maj för 17 år sen. Dagen då Sportbladet föddes.

Den storyn är fantastisk – men berättad.

I stället börjar vi den här gången en måndag i maj 2017, med en story ingen ännu känner till.

Vi börjar vid sportreportern Kristoffer Bergströms lätt kaotiska skrivbord.

Det är dags för femtonde avsnittet av Häng med Aftonbladet. I dag om en rosaskimrande framgångssaga.

balk_hangmed

Sportis. Banderollerna med ordet hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om att sportisen är en prioriterad målgrupp bland Aftonbladets 3,5 miljoner dagliga läsare och tittare.

Sportis-banderoll
Banderollerna hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om våra mest engagerade läsare.

Det är i mångt och mycket för sportisen som Kristoffer Bergström, profilerad nyhetsreporter på Sportbladet, skriver. Den här måndagen är han i slutfasen av ett större grävprojekt. Kristoffer Bergström ska, innan veckan är slut, avslöja hur små idrottsförbund bluffar till sig miljoner i bidrag från Riksidrottsförbundet.

Ett par dagar före publicering är och får det vara kaotiskt. Så många bollar i luften att ta ner. Så många fakta att kolla igen. Och igen. Så många kanaler att leverera till för att optimera spridningen av avslöjandet.

– För några år sedan var det enklare. Då var det ett rakt knäck med tillägg. Sen var det klart, säger Kristoffer Bergström.

Eller med andra ord: Det som krävdes var en väl underbyggd nyhetsartikel med en eller ett par faktarutor, illustrerat med bilder som pulicerades i den rosa tidningen och på Sportbladets sajt.

Det räckte då. Så är det inte längre.

***

Hos Kristoffer Bergström har måndag blivit tisdag, blivit onsdag. Tiden rusar iväg, han har 400 telefonsamtal bakom sig och fortfarande ligger fokus på att ta hem de sista intervjuerna, kommentarerna, på att ställa Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson till svars. Skriva ut och skriva om för att ge avslöjandet rättvisa.

Göra storyn begriplig.

På fredag förmiddag är alla texter skrivna. Klart ligger också sedan ett par dagar ett inslag från värmländska Väse, ett exempel på hur det ser ut när ett förbund – som egentligen inte har rätt att vara med i Riksidrottsförbundet – kan plocka ut pengar från Riksidrottsförbundet.

foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Studion i Sportbladets rosa färg. Christoffer Bodin och Kristoffer Bergström förbereder sändningen. Foto: MARCUS ERICSSON

Vid lunchtid går Kristoffer Bergström och kollegan Christoffer Bodin in i tv-studion för att spela in en live-on-tape där nyheten presenteras för tittarna.

Nu har också ”balken” för avslöjandet satts: #orentspel – Sportbladet granskar miljonbidragen.

balkgranskning2

Redaktören Nils Paulsson har under förmiddagen tagit fram en 56 sekunder lång trailer som lanserar avslöjandet i sociala medier.

Strax före klockan 13 är alla tv-inslag klara och utkodade för publicering.

Live-on-tape. Kristoffer Bergström och Christoffer Bodin går igenom avslöjandet i en tv-sändning, som publiceras när nyheten går ut.

Publiceringsplanen är nu klar. Det blir ett avslöjande över två dagar, med start fredag eftermiddag.

Klockan 14.30 går de första delarna ut på sajten och i sociala medier.

I anslutning till huvudtexten läggs också en Cover it live, en live-feed där Kristoffer Bergström pratar med läsarna om avslöjandet och tar hand om reaktionerna.

***

Så många kanaler att ta hänsyn till för att optimera spridningen av ett enda avslöjande. Ändå har alla, den här gången, inte använts.

Totalt har Sportbladet ett 50-tal medarbetare och verksamhet dygnet runt. Navet är förstås nyhetsdesken. Sportbladet ska – precis som Aftonbladet – vara först med nyheter och svenska folkets primära nyhetskälla online. Genom att satsa på live-rapportering fortsätter Sportbladet bygga en nära relation med läsarna.

Nyheter ska kompletteras med de bästa krönikörerna. Där finns Niva, Bank och Frändén, Wennerholm, Leifby och Kappelin. Också de viktiga när Sportbladet vårdar relationen med läsarna. De starka rösterna och profilerna är oerhört viktiga för tidningen.

Och nyheter ska fördjupas med bloggar. Just nu är ett tiotal i gång, om allt från NHL, till trav, till innebandy.

imgres
Pontus Carlgren, sportchef.

– Det är ju så, säger sportchef Pontus Carlgren.

– Ska vi vinna alla matcher om läsarnas tid gäller det att han organisation som håller ihop och spetskompetens som levererar. Sportläsarna är oerhört kräsna och vana vid att vi håller en hög kvalitet och att vi går på djupet.

Allt fler av Sportbladets läsare väljer i dag också att titta på de tv-sändningar redaktionen dagligen producerar.

Bakom skrivborden på Sportbladets redaktion, med utsikt över Klara sjö, ligger egna tv-studion. Flera gånger om dagen sänds härifrån Sportbladet News – ett av Aftonbladets mest sedda och bredaste tv-format, med höjdpunkter från SHL, Allsvenskan, Serie A, La Liga, Bundesliga, Hockeyallsvenskan. You name it.

Och strax intill tv-studion ligger podcast-studion, där Patrik Syk producerar Sportbladets poddar, som premier leauge-podden, handbollspodden och NHL-podden. För att nämna några.

Tv och podcast är varje dag viktiga delar i Sportbladets erbjudande till läsarna.

***

Det rosa Sportbladet, papperstidningen, förvaltar förstås fortfarande arvet av att vara Sveriges största, mest lästa, sporttidning. En tidning som allt sedan premiären den där måndagen i maj 2000 bygger på trovärdighet, kvalitet, seriositet och fördjupning – men också på spets, svulst och ett finurligt tilltal.

Det är bara det att kanalerna ut till läsarna i dag är så många fler, men fortfarande kräver samma omsorg som papperstidningen när det gäller tonalitet.

– Det har inte alltid varit lätt att föra över våra svulstiga tidningsuppslag till online-världen. Jag tycker ändå vi har lyckats, säger Pontus Carlgren.

Vägen fram online har bland annat varit att ta vara på det unika tidnings-makande som burits upp av medarbetarna runt sportdesken och varit kärnan i Sportbladets framgång.  Sportbladets redigerare och redaktörer har utvecklats mot att också jobba online, inte minst att bygga Sportbladet i sociala medier.

Sporten, instagram
Sportbladet på Instagram.

– Vi har fantastiska redigerare som kan kvällstidning. Tack vare dem har vi också på riktigt lyckats föra över det Sportbladet står för till sociala medier, säger Pontus Carlgren.

Ta Instagram som exempel. Sportbladet har närmare 100 000 trogna följare. Av konkurrenterna är det ingen som ens är i närheten.

Sociala medier är en prioriterad kanal. Men inte – som för många andra tidningshus – för att driva läsare till Sportbladet. Sociala medier används i stället för att marknadsföra tidningen och bygga lojalitet och engagemang med läsarna och tittarna.

Läsarna söker sig oftast direkt till Sportbladet, antingen via Aftonbladet.se eller Sportbladet.se.

***

En sak skiljer Sportbladets publik från andra nyhetskonsumenter. Engagemanget. För sitt lag. Men också för tidningen.

Det märks inte minst på viljan hos Sportbladets läsare att prenumerera på journalistiken. Sportredaktionen samarbetar intensivt – och framgångsrikt – med Aftonbladets Plus-redaktion för att ta fram bra erbjudanden till läsarna.

EM-bibeln från förra sommaren.
EM-bibeln från förra sommaren.

Ett exempel är de många sport-biblar som skrivs och redigeras av en liten dedikerad redaktion med Johan Larsson i främsta ledet. EM-bibeln från i somras till exempel, 228 sidor om sommarens fotbollsfest, initierad och fullmatad med reportage, statistik och analyser. Precis det de engagerade läsarna frågar efter.

Biblarna finns att köpa i butiken – men också online för Aftonbladets Plus Premium-prenumeranter. Många prenumererar just för sport-biblarna.

– Det är viktigt att vi kan sälja på vår journalistik. Och genom att jobba nischat, med riktade erbjudanden, lyckas vi. Det nischade sportmaterialet blir allt viktigare för oss, säger Pontus Carlgren.

Sportbladet möter förstås också strukturomvandlingen, från print till online. Och nya konkurrenter, från gamla mediehus till nya amerikanska jättar, som Google och Facebook. Men också konkurrens från helt andra och nya aktörer på mediemarknaden som slåss om läsarnas tid och intresse.

Klubbarna har blivit bättre på information, lokaltidningarna har blivit bättre på att bevaka sina lag – och spelbolagen bättre på att producera service. En Hammarby-fan kan i dag lägga 70-80 procent av sin vakna tid på bara läsa om Hammarby.

– ATG och Svenska Spel satsar enormt på att bygga upp egna redaktioner. I dag är ATG vår största konkurrent när det gäller spelservice på hästar. Så var det inte för några år sedan, säger Pontus Carlgren.

***

Tillbaka till Kristoffer Bergström och avslöjandet om miljonrullningen från Riksidrottsförbundet. Hur gick det?

Nyheten publicerades samma dag som förbundet hade möte i Karlstad. Vi vet nu att avslöjandet ändrade dagordningen för mötet.

På bara ett par timmar hade hundratusentals läsare tagit del av texterna och sett tv-inslagen. Responsen var massiv. En timme efter publiceringen hörde idrottsminister Annika Strandhäll (S) av sig. Hon var arg och skickade en medarbetare i sin stab till Karlstad för att kräva svar på varför det ser ut så här.

Fem förbund hörde av sig. Ytterligare två riksdagspartier. Och mejl och kommentarer från läsare strömmade in.

– Vi avslöjade ett systemfel inom svensk idrott. Fel sporter får pengar, säger Kristoffer Bergström.

*** EPILOG ***

Pontus Carlgren hade jobbat på Sportbladet i tre år när dåvarande chefredaktören Anders Gerdin en söndag eftermiddag kallade till presskonferens.

Ryktet gick, skulle han avgå?

Anders Gerdin hälsade välkommen. Sen släppte han nyheten ingen av reportrarna på plats anat.

– Om tolv timmar börjar pressarna rulla. Då trycker vi Sveriges första dagliga sporttidning.

Sportlöpet
Den 8 maj 2000 fick Sverige sin första dagliga sporttidning.

Dagen därpå, måndagen den 8 maj 2000, låg en rosa tidning instucken i Aftonbladet. 24 sidor bara om sport och spel.

Pontus Carlgren var nattchef då. Han var en av några få medarbetare som bara ett par dagar tidigare fått information om satsningen – mot löfte att inte yppa ett ord. Allt skulle till varje pris hållas hemligt till söndagens presskonferens.

Tajmingen var perfekt. Under 90-talet hade sport växt som fenomen och tv-utbudet för sport exploderat.

Men ingen daglig tidning hade hängt med. Förrän nu.

– Folk skrek efter en mer kvalificerad sportjournalistik. Det blev en sällan skådad succé när vi plötsligt kom ut med en hel tidning om sport. När vi ökade antalet sidor från fyra-fem om dagen till 24 i en egen tidning, minns Pontus Carlgren.

Den rosa färgen, som tagit sin inspiration i ansedda Gazzetta dello Sport i Italien, signalerade att Aftonbladet tog sport på allvar. Med Sportbladet gick Aftonbladet från klassisk sportrapportering till analys och fördjupning.

– Färgen satte sig direkt i folks medvetande. Alla som ryckte ut Sportbladet skyltade med vår rosa färg och marknadsförde tidningen. I dag förstår läsarna direkt vad det handlar om när de ser vår färg, säger Pontus Carlgren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

Hyllade podden om Samir – nu också som bok

av Petter Ovander

Han är van att skriva korta nyhetsartiklar. Oftast bara 1 800 tecken.

Men nu har Anders Johansson publicerat sin längsta text hittills – om fallet Samir.

Nästan 800 000 tecken om tonårspojken som 15 år gammal dömdes för mord på sin styvmamma. Men som var oskyldig.

Anders Johansson och Fallet Samir
Livepodden blev en bok. Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt för att skriva boken om Samir Sabri. För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

I dag vet vi sanningen. Samir Sabri mördade inte sin styvmamma den där morgonen 1986. Det visste vi inte innan Aftonbladets kriminalreporter Anders Johansson började gräva i fallet vårvintern 2015.

– Det var en öppen fråga. När vi publicerade första delen av grävjobbet i form av poddcasten, Fallet, på skärtorsdagen 2015 hade jag ingen aning om Samir var skyldig eller inte, säger Anders Johansson.

I en livegranskning kunde lyssnaren följa hur avslöjandet och sanningen sakta växte fram i avsnitt efter avsnitt.

Sakligt redovisas hur alla instanser polis, åklagare, domstol och rättspsykiatri var övertygade om att pojken var skyldig. Men – leder Anders Johansson så småningom i bevis – alla missar att det rör sig om ett falskt erkännande för att skydda den verklige gärningsmannen.

Podden Fallet blev snabbt en succé och har hittills laddats ner 2,8 miljoner gånger. Förra året belönades granskningen med Guldspaden, Grävande Journalisters pris för undersökande journalistik.

Och i december 2016 friades Samir Sabri efter att Högsta domstolen först beviljat resning och tingsrätten senare kom fram till att ”åtalet i den del som avser mord den 21 maj 1986 ogillas”.

Med den journalistiska och mänskliga segern i hamn tog Anders Johansson tjänstledigt från jobbet på Aftonbladet för att skriva boken om Samir Sabri.

För ett par veckor sedan kom den ut på Ordfront Förlag.

– Det känns jätteroligt. Inte minst därför att boken ger möjlighet för en bredare allmänhet att ta del av det här livsödet. Det som drabbat Samir är ju en tragedi. Men samtidigt visar berättelsen om Samir att det faktiskt är möjligt att använda tråkiga och negativa erfarenheter som en tillgång – som Samir gör nu i sitt jobb med ungdomar.

Fallet Samir, Ordfront Förlag.
Fallet Samir, Ordfront Förlag.

Att som 15-åring bli oskyldigt dömd för mord och hur det ledde till att Samir hamnade i en ond spiral av kriminalitet och som vuxen blev en av Sveriges mest fruktade värdetransportrånare.

– Det är upprörande att rättsväsendet hanterade den här typen av fall så lättvindigt. Det är vad boken i mycket handlar om, säger Anders Johansson.

Fallet Samir har bland annat recenserats av Bibliotekstjänst, som beskriver boken som ett mäktigt journalistiskt grävarbete som gett resultat.

Den har också uppmärksammats av i andra medier, som TV4:s Nyhetsmorgon, SVT:s Gokväll och radions P4. Anders Johansson har också intervjuats om Fallet Samir i Dagens Juridik.

Boken bygger på intervjuer med flera aktörer, inte minst Samir Sabri själv som också står som medförfattare till boken. Fallet Samir recenseras här av Joakim Palmkvist, journalist på Sydsvenskan.

Petter Ovander

Sida 2 av 5
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB