Arkiv för kategori Häng med Aftonbladet

- Sida 1 av 2

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

av Petter Ovander
foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Sportbladets nyhetsreporter Kristoffer Bergström vid sitt skrivbord. Dagarna före publicering är det kaotiskt. Så många bollar att ta ner. Så många fakta att kolla igen och igen. Foto: MARCUS ERICSSON

 

Det finns två sätt att börja berättelsen om Sportbladet. Antingen en måndag i maj för 17 år sen. Dagen då Sportbladet föddes.

Den storyn är fantastisk – men berättad.

I stället börjar vi den här gången en måndag i maj 2017, med en story ingen ännu känner till.

Vi börjar vid sportreportern Kristoffer Bergströms lätt kaotiska skrivbord.

Det är dags för femtonde avsnittet av Häng med Aftonbladet. I dag om en rosaskimrande framgångssaga.

balk_hangmed

Sportis. Banderollerna med ordet hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om att sportisen är en prioriterad målgrupp bland Aftonbladets 3,5 miljoner dagliga läsare och tittare.

Sportis-banderoll
Banderollerna hänger lite varstans på Aftonbladets redaktion. Som en påminnelse om våra mest engagerade läsare.

Det är i mångt och mycket för sportisen som Kristoffer Bergström, profilerad nyhetsreporter på Sportbladet, skriver. Den här måndagen är han i slutfasen av ett större grävprojekt. Kristoffer Bergström ska, innan veckan är slut, avslöja hur små idrottsförbund bluffar till sig miljoner i bidrag från Riksidrottsförbundet.

Ett par dagar före publicering är och får det vara kaotiskt. Så många bollar i luften att ta ner. Så många fakta att kolla igen. Och igen. Så många kanaler att leverera till för att optimera spridningen av avslöjandet.

– För några år sedan var det enklare. Då var det ett rakt knäck med tillägg. Sen var det klart, säger Kristoffer Bergström.

Eller med andra ord: Det som krävdes var en väl underbyggd nyhetsartikel med en eller ett par faktarutor, illustrerat med bilder som pulicerades i den rosa tidningen och på Sportbladets sajt.

Det räckte då. Så är det inte längre.

***

Hos Kristoffer Bergström har måndag blivit tisdag, blivit onsdag. Tiden rusar iväg, han har 400 telefonsamtal bakom sig och fortfarande ligger fokus på att ta hem de sista intervjuerna, kommentarerna, på att ställa Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson till svars. Skriva ut och skriva om för att ge avslöjandet rättvisa.

Göra storyn begriplig.

På fredag förmiddag är alla texter skrivna. Klart ligger också sedan ett par dagar ett inslag från värmländska Väse, ett exempel på hur det ser ut när ett förbund – som egentligen inte har rätt att vara med i Riksidrottsförbundet – kan plocka ut pengar från Riksidrottsförbundet.

foto : marcus : stockholm 20170519 kristoffer bergstršm till aftonbladet inside foto: marcus ericsson
Studion i Sportbladets rosa färg. Christoffer Bodin och Kristoffer Bergström förbereder sändningen. Foto: MARCUS ERICSSON

Vid lunchtid går Kristoffer Bergström och kollegan Christoffer Bodin in i tv-studion för att spela in en live-on-tape där nyheten presenteras för tittarna.

Nu har också ”balken” för avslöjandet satts: #orentspel – Sportbladet granskar miljonbidragen.

balkgranskning2

Redaktören Nils Paulsson har under förmiddagen tagit fram en 56 sekunder lång trailer som lanserar avslöjandet i sociala medier.

Strax före klockan 13 är alla tv-inslag klara och utkodade för publicering.

Live-on-tape. Kristoffer Bergström och Christoffer Bodin går igenom avslöjandet i en tv-sändning, som publiceras när nyheten går ut.

Publiceringsplanen är nu klar. Det blir ett avslöjande över två dagar, med start fredag eftermiddag.

Klockan 14.30 går de första delarna ut på sajten och i sociala medier.

I anslutning till huvudtexten läggs också en Cover it live, en live-feed där Kristoffer Bergström pratar med läsarna om avslöjandet och tar hand om reaktionerna.

***

Så många kanaler att ta hänsyn till för att optimera spridningen av ett enda avslöjande. Ändå har alla, den här gången, inte använts.

Totalt har Sportbladet ett 50-tal medarbetare och verksamhet dygnet runt. Navet är förstås nyhetsdesken. Sportbladet ska – precis som Aftonbladet – vara först med nyheter och svenska folkets primära nyhetskälla online. Genom att satsa på live-rapportering fortsätter Sportbladet bygga en nära relation med läsarna.

Nyheter ska kompletteras med de bästa krönikörerna. Där finns Niva, Bank och Frändén, Wennerholm, Leifby och Kappelin. Också de viktiga när Sportbladet vårdar relationen med läsarna. De starka rösterna och profilerna är oerhört viktiga för tidningen.

Och nyheter ska fördjupas med bloggar. Just nu är ett tiotal i gång, om allt från NHL, till trav, till innebandy.

imgres
Pontus Carlgren, sportchef.

– Det är ju så, säger sportchef Pontus Carlgren.

– Ska vi vinna alla matcher om läsarnas tid gäller det att han organisation som håller ihop och spetskompetens som levererar. Sportläsarna är oerhört kräsna och vana vid att vi håller en hög kvalitet och att vi går på djupet.

Allt fler av Sportbladets läsare väljer i dag också att titta på de tv-sändningar redaktionen dagligen producerar.

Bakom skrivborden på Sportbladets redaktion, med utsikt över Klara sjö, ligger egna tv-studion. Flera gånger om dagen sänds härifrån Sportbladet News – ett av Aftonbladets mest sedda och bredaste tv-format, med höjdpunkter från SHL, Allsvenskan, Serie A, La Liga, Bundesliga, Hockeyallsvenskan. You name it.

Och strax intill tv-studion ligger podcast-studion, där Patrik Syk producerar Sportbladets poddar, som premier leauge-podden, handbollspodden och NHL-podden. För att nämna några.

Tv och podcast är varje dag viktiga delar i Sportbladets erbjudande till läsarna.

***

Det rosa Sportbladet, papperstidningen, förvaltar förstås fortfarande arvet av att vara Sveriges största, mest lästa, sporttidning. En tidning som allt sedan premiären den där måndagen i maj 2000 bygger på trovärdighet, kvalitet, seriositet och fördjupning – men också på spets, svulst och ett finurligt tilltal.

Det är bara det att kanalerna ut till läsarna i dag är så många fler, men fortfarande kräver samma omsorg som papperstidningen när det gäller tonalitet.

– Det har inte alltid varit lätt att föra över våra svulstiga tidningsuppslag till online-världen. Jag tycker ändå vi har lyckats, säger Pontus Carlgren.

Vägen fram online har bland annat varit att ta vara på det unika tidnings-makande som burits upp av medarbetarna runt sportdesken och varit kärnan i Sportbladets framgång.  Sportbladets redigerare och redaktörer har utvecklats mot att också jobba online, inte minst att bygga Sportbladet i sociala medier.

Sporten, instagram
Sportbladet på Instagram.

– Vi har fantastiska redigerare som kan kvällstidning. Tack vare dem har vi också på riktigt lyckats föra över det Sportbladet står för till sociala medier, säger Pontus Carlgren.

Ta Instagram som exempel. Sportbladet har närmare 100 000 trogna följare. Av konkurrenterna är det ingen som ens är i närheten.

Sociala medier är en prioriterad kanal. Men inte – som för många andra tidningshus – för att driva läsare till Sportbladet. Sociala medier används i stället för att marknadsföra tidningen och bygga lojalitet och engagemang med läsarna och tittarna.

Läsarna söker sig oftast direkt till Sportbladet, antingen via Aftonbladet.se eller Sportbladet.se.

***

En sak skiljer Sportbladets publik från andra nyhetskonsumenter. Engagemanget. För sitt lag. Men också för tidningen.

Det märks inte minst på viljan hos Sportbladets läsare att prenumerera på journalistiken. Sportredaktionen samarbetar intensivt – och framgångsrikt – med Aftonbladets Plus-redaktion för att ta fram bra erbjudanden till läsarna.

EM-bibeln från förra sommaren.
EM-bibeln från förra sommaren.

Ett exempel är de många sport-biblar som skrivs och redigeras av en liten dedikerad redaktion med Johan Larsson i främsta ledet. EM-bibeln från i somras till exempel, 228 sidor om sommarens fotbollsfest, initierad och fullmatad med reportage, statistik och analyser. Precis det de engagerade läsarna frågar efter.

Biblarna finns att köpa i butiken – men också online för Aftonbladets Plus Premium-prenumeranter. Många prenumererar just för sport-biblarna.

– Det är viktigt att vi kan sälja på vår journalistik. Och genom att jobba nischat, med riktade erbjudanden, lyckas vi. Det nischade sportmaterialet blir allt viktigare för oss, säger Pontus Carlgren.

Sportbladet möter förstås också strukturomvandlingen, från print till online. Och nya konkurrenter, från gamla mediehus till nya amerikanska jättar, som Google och Facebook. Men också konkurrens från helt andra och nya aktörer på mediemarknaden som slåss om läsarnas tid och intresse.

Klubbarna har blivit bättre på information, lokaltidningarna har blivit bättre på att bevaka sina lag – och spelbolagen bättre på att producera service. En Hammarby-fan kan i dag lägga 70-80 procent av sin vakna tid på bara läsa om Hammarby.

– ATG och Svenska Spel satsar enormt på att bygga upp egna redaktioner. I dag är ATG vår största konkurrent när det gäller spelservice på hästar. Så var det inte för några år sedan, säger Pontus Carlgren.

***

Tillbaka till Kristoffer Bergström och avslöjandet om miljonrullningen från Riksidrottsförbundet. Hur gick det?

Nyheten publicerades samma dag som förbundet hade möte i Karlstad. Vi vet nu att avslöjandet ändrade dagordningen för mötet.

På bara ett par timmar hade hundratusentals läsare tagit del av texterna och sett tv-inslagen. Responsen var massiv. En timme efter publiceringen hörde idrottsminister Annika Strandhäll (S) av sig. Hon var arg och skickade en medarbetare i sin stab till Karlstad för att kräva svar på varför det ser ut så här.

Fem förbund hörde av sig. Ytterligare två riksdagspartier. Och mejl och kommentarer från läsare strömmade in.

– Vi avslöjade ett systemfel inom svensk idrott. Fel sporter får pengar, säger Kristoffer Bergström.

*** EPILOG ***

Pontus Carlgren hade jobbat på Sportbladet i tre år när dåvarande chefredaktören Anders Gerdin en söndag eftermiddag kallade till presskonferens.

Ryktet gick, skulle han avgå?

Anders Gerdin hälsade välkommen. Sen släppte han nyheten ingen av reportrarna på plats anat.

– Om tolv timmar börjar pressarna rulla. Då trycker vi Sveriges första dagliga sporttidning.

Sportlöpet
Den 8 maj 2000 fick Sverige sin första dagliga sporttidning.

Dagen därpå, måndagen den 8 maj 2000, låg en rosa tidning instucken i Aftonbladet. 24 sidor bara om sport och spel.

Pontus Carlgren var nattchef då. Han var en av några få medarbetare som bara ett par dagar tidigare fått information om satsningen – mot löfte att inte yppa ett ord. Allt skulle till varje pris hållas hemligt till söndagens presskonferens.

Tajmingen var perfekt. Under 90-talet hade sport växt som fenomen och tv-utbudet för sport exploderat.

Men ingen daglig tidning hade hängt med. Förrän nu.

– Folk skrek efter en mer kvalificerad sportjournalistik. Det blev en sällan skådad succé när vi plötsligt kom ut med en hel tidning om sport. När vi ökade antalet sidor från fyra-fem om dagen till 24 i en egen tidning, minns Pontus Carlgren.

Den rosa färgen, som tagit sin inspiration i ansedda Gazzetta dello Sport i Italien, signalerade att Aftonbladet tog sport på allvar. Med Sportbladet gick Aftonbladet från klassisk sportrapportering till analys och fördjupning.

– Färgen satte sig direkt i folks medvetande. Alla som ryckte ut Sportbladet skyltade med vår rosa färg och marknadsförde tidningen. I dag förstår läsarna direkt vad det handlar om när de ser vår färg, säger Pontus Carlgren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sportbladet – en rosa succé i en ny verklighet

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

av Petter Ovander

De skulle dö. Halshuggas. Deras underliv skäras sönder.

Mejlen dryper av hat och hot. Den anonyma mejlaren nämner barnen och skriver: Vi ska döda er, vår tid kommer.

Det är dags för fjortonde avsnittet av Häng med Aftonbladet.

I dag om hoten mot journalister.

balk_hangmedSöndag den 28 augusti 2016. I Stockholm går sommaren mot sitt slut, det är 15 grader i luften och en svag vind sveper in över stan när första mejlet når Aftonbladets kolumnist Lisa Bjurwald.

17.55. Ska bli underbart att se er jälva lenininstluder halshuggas.

17.58. Skär sönder fittan på dig så behöver inte MITT LAND ta emot mer PK-slödder din urblåsta bortskämda glappfitta fitta fitta!!!

17.59. Så blir du neger-politiskt kooooo-rekt! Muuuu!!

19.47. Ja sätt mig i fängelse så jag kan hata er ännu mer!!!

19.48. Ondsinta…i Sverige får man inte tycka olika….men helst se olik ut!

19.51. Vi ska vara beväpnade, ni är HATADE!

Så här kan hat se ut. Här saxat ur sex mejl som skickades från en adress på Live.se den här sensommarkvällen.

Vem var brevskrivaren?

Vi kommer tillbaka till det. Låt oss först bara kort beskriva situationen så som den är just nu för svenska journalister.

***

Stockholms tingsrätt en torsdag i maj. På väg in i rättssalen är en 49-årige skådespelare. Han hotade på twitter att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”. Foto: STEFAN MATTSSON
Stockholms tingsrätt en torsdag i maj. På väg in i rättssalen är en 49-årige skådespelare. Han hotade på twitter att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”. Foto: STEFAN MATTSSON

Vi ställde frågan till medarbetarna på Aftonbladets redaktion: Har du någon gång i din roll som journalist på Aftonbladet utsatts för hot eller hat?

73 procent har det.

Vi ställde frågan: Har hot eller hat mot dig som journalist på Aftonbladet på något sätt – i stort eller smått – påverkat dina livsval?

24 procent svarade; ja, det har påverkat mina livsval.

Jag funderar på min framtid och mina barn, och om jag orkar vara journalist i längden.

Jag lever med skyddade personuppgifter.

Jag har hemligt nummer.

Jag ser mig om i trappen.

Jag har ändrat mitt namn.

Jag väljer att inte befinna mig på vissa ställen vid vissa tider.

Jag har valt bort boende på bottenvåning.

Jag väljer att inte skriva om vissa grupperingar.

Jag tog in på hotell och bodde hos en flickvän några nätter.

Jag har upplevt en allmän oro och rädsla för att hoten ska bli verklighet.

73 procent har utsatts för hat eller hot. Det är en oerhört hög siffra. Men verkligheten är värre än så. För när vi plockar bort de journalister som inte syns i offentligheten med namn i tidningen eller på sajten – mer anonyma chefer, redigerare och redaktörer – blir andelen hotade medarbetare högre.

89 procent.

Totalt 130 journalister svarade på enkäten.

***

Aftonbladets grävreporter Lisa Röstlund är ledig den här söndagen men har som vanligt koll på mobilen. Hon ser mejlet bara en kort stund efter att det skickats.

Datum: 28 aug. 2016 19:16.

Ämne: Nazist: Jag lär barnen att vår ras är mer värd

Och så kommer meddelandet:

Om dina barn överlever vårt besatta Europa så ska du få ångra dig för hur du skadat oss, din naiva fitta!

Vi ska döda er, vår tid kommer!

Hade gärna skurit sönder dig så du inte avlat horungar.

Återigen. Så kan hatet och hoten se ut.

Det är samma Live.se-adress varifrån det samtidigt denna kväll skickas mejl efter mejl till kollegan Lisa Bjurwald. Men om detta vet förstås Lisa Röstlund just då ingenting.

I en liten sal i tingsrätten i Stockholms rådhus åtta månader senare sitter hon på målsägarsidan med Lisa Bjurwald bredvid sig. Hon berättar att det var något som brast i henne när hon läste brevet. Hon berättar hur hon tänkte på sina barn. Hur hon inte kunde värja sig från att läsa in hot mot barnen i det här mejlet.

– Jag var säker på att det var en man som skrev eftersom det var ett så sexualiserat språk.

Hon blir rädd. Och låt oss anta att det är ett av målen för hatarna så måste det medges: I just det perspektivet har hatet den här gången lyckats.

– Som reporter bär man på en fördämning av hat och hot som riktats mot en. Och när det blir så här explicit… Jag blir rädd att någon ska göra slag i saken, säger Lisa Röstlund.

***

Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hatmejlen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON
Han ångrar sig. Han skulle inte skickat hot-tweetsen. Men han gjorde det – och hans försvar: Aftonbladet är en feministisk tidning. Foto: STEFAN MATSSON

Två dagar senare, i samma tingsrätt men i en annan sal. Mannen som sitter på den åtalades bänk tittar snett ner i bordet och gör allt för att undvika deras blickar. På andra sidan rättegångssalen sitter de tre Aftonbladet-journalister som den 49-årige skådespelaren hotade på twitter för ungefär ett år sedan.

Fredrik Virtanen. Han skulle hoppa på hans skalle ”tills den krossas och hjärnsubstansen sprutar”.

Oisin Cantwell och Daniel Swedin vars huvuden också skulle sparkas sönder efter att de ätit bajs.

Nu ångrar sig mannen. Påstår han.

– Jag har kränkt dem. Det är oacceptabelt och det ber jag om ursäkt för, säger han.

Fortfarande utan att möta deras blickar.

– Det är kompetenta män, men de skriver på en feministisk tidning.

Det är hans enda förklaring, att han hatar det ”feministiska samhället”.

Han säger att hoten formulerades på fyllan, att han skulle aldrig skriva så i nyktert tillstånd.

– Det finns ett raseri och en vanmakt hos mig. Jag blir ett patetiskt fyllo som far runt på twitter.

I botten finns en vårdnadstvist. Skådespelaren anklagar en polis för att ha kidnappat hans son. Därför hotade han också ett kvinnligt hovrättsråd i Svea hovrätt samt en högt uppsatt manlig polischef i Stockholm.

De sitter också i rätten och förklarar det obehag de kände när hoten kom.

– Jag kände oro och rädsla för min familj. Jag blev så förbannad över att behöva vidta säkerhetshöjande åtgärder i mitt privatliv, säger polischefen.

När rådmannen läser upp skådespelarens personutredning så visar den att han är alkoholist, men inte tidigare dömd för allvarligare brott.

Kammaråklagare Katrina Bergström krävde trots det fängelsestraff i slutpläderingen.

– Det är synnerliga allvarliga hot mot det öppna fria samhälle som vi alla värnar, säger hon.

***

En undersökning som gjordes av Journalistförbundet förra året visar att 30 procent av landets journalister hotades. Mest utsatta var ledarskribenter (85 procent) och kolumnister (54 procent).

På grund av hot och nedsättande kommentarer hade tre av tio journalister avstått från att bevaka vissa ämnen. 13 procent hade skaffat sig hemliga telefonnummer eller personskydd.

En annan undersökning, från i år, som branschorganisationen TU och nätverket Klara K gjort siktar in sig på kvinnliga chefredaktörer, opinionsbildare, krönikörer och analytiker. Av dem har 72 procent utsatts för hot eller trakasserier de senaste tolv månaderna. Det handlar om hot om trakasserier både på jobbet och privat, samt sexuellt våld och fysisk misshandel.

Hälften av kvinnorna säger att hoten inneburit rädsla, oro och andra psykosociala påfrestningar.

sofia olsson olsén, chefredaktšr, vd och ansvarig utgivare fšr aftonbladet.
Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén, har engagerat sig i frågan om hot och hat mot journalister. Hon vet vad hon pratar om. Hon är själv utsatt och 73 procent av hennes medarbetare som svarat på en enkät har tagit emot hot eller hat.

– Den här skiten som mina medarbetare, andra som jobbar i mediebranschen och jag själv tvingas utstå, är helt oacceptabel. Rädda journalister är dåliga journalister och ingen är betjänt av dåliga journalister, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Hon vet vad hon pratar om och får dessutom själv utstå kritik för att hon ofta väljer att lyfta frågan om hat och hot när hon berättar om det synnerligen allvarliga läget och hur det ser ut i sin och sina medarbetares mejlkorgar.

– Jag får höra att jag borde hålla käften och sitta still. Det tänker jag aldrig göra. Det handlar ytterst om vår demokrati. Yttrande- och tryckfriheten är en av grundpelarna för en stark och livskraftig demokrati. Om journalister tystnar, lämnar yrket eller väljer bort att skriva om vissa ämnen av rädsla för det hat och de hot de möter så tippar hela vårt demokratiska samhälle.

***

Tillbaka till den där augustikvällen i fjol. Vem skrev mejlen till Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund? Vem var det som ville skära sönder deras underliv, döda, halshugga?

I samband med polisanmälan spårade Aftonbladets IT-avdelning mejlen till en c/o-adress i Norrland. Där bor en 54-årig kvinna.

Tre och en halv månad senare förs hon in i Förhörsrum 1 i polishuset i sin hemstad. Klockan är 13.05 när hon delges misstanke om olaga hot.

Genom att skicka meddelanden med innebörden att målsägandena skulle dödas eller skadas har hoten varit ägnade att hos målsägarna framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet.

Hon informeras om sin rätt att ha en advokat vid förhöret. Det behövs inte, säger hon. Hon godtar att förhöret hålls utan försvarare närvarande och hon erkänner att hon skickat mejlen.

Men hon förnekar brott.

– Jag tycker att det är min rättighet att skriva så, även om man kan tycka att det är fult gjort att formulera sig som jag gjorde.

Sen berättar hon. Hur hon var frustrerad och ”jättefull” den här kvällen. Hon förklarar att hon haft personliga problem sista tiden och hon bara har ett svagt minne av vad hon skrev.

– Jag drack ovanligt mycket en period där i slutet av sommaren och en bit in på hösten. Inte så att jag drack flera dagar i veckan, men en eller två, och när jag väl drack så drack jag mycket och vart förbannad.

***

Stockholm en av de första vårvarma dagarna i maj i år. Lisa Bjurwald och Lisa Röstlund är kallade som målsägare att vittna vid huvudförhandlingen. Det är kammaråklagaren Katarina Bergström mot den 54-åriga kvinnan.

Det råder förvirring.

Var är hon?

I ett brev till tingsrätten den 10 mars i år har hon skrivit: Hej, jag kommer till Stockholm 1 maj. Jag kan vara med den 2 maj.

Hennes försvarare Johan Lindbo har inga besked att ge:
– Jag har sökt henne under helgen, men inte fått kontakt, säger han uppgivet.

Rätten har två alternativ: Genomföra rättegången utan den misstänkte – eller skjuta upp mot att kvinnan får betala ett vite på 4 000 kronor. Johan Lindbo accepterar att rättegången genomförs.

40 minuter senare har båda målsägarna vittnat. Rätten får nöja sig med kvinnans version genom det hon tidigare sagt förhör i polishuset.

I slutpläderingen säger åklagern Katarina Bergström bland annat:
– Att hota journalister är ett hot mot demokratin. Avsändaren använder ett kraftigt våldskapital. Det är oklart vem som ligger bakom. Det är uppsåt. Avsändaren vet hur det skulle uppfattas.

– Det är ett synnerligen allvarligt brott. Jag yrkar på ett kortare fängelsestraff. Det räcker inte med ett bötesbelopp.

Advokat Johan Lindbo:

– Det är en brist att min klient inte är här. Det var ytterst olämpligt att skicka de här mejlen, men det kan inte uppfattas som ett allvarligt hot som framkallar fruktan för målsägandena.

Säger han.

Han trycker på att hans klient bara dömts för småbrott. Snatteri och stöld. Att hon lever i halvmisär, har dålig ekonomi, och bor i Norrland.

– Inget talar för att detta återupprepas. Hon har erkänt men straffet bör stanna vid böter.

Petter Ovander

Epilog: Tisdagen den 9 maj föll domen mot kvinnan som hotade Lisa  Bjurwald och Lisa Röstlund. Läs mer här: 55-årig kvinna döms för hot mot journalisterTorsdagen den 11 maj föll domen mot skådespelaren som hotade Fredrik Virtanen Oisín Cantwell och Daniel Swedin. Läs mer här: Skådespelaren dömdes till fängelse

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

av Petter Ovander
sofia olsson olsén, chefredaktšr, vd och ansvarig utgivare fšr aftonbladet.
Sofia Olsson Olsén, chefredaktöšr, vd och ansvarig utgivare föšr Aftonbladet.

När larmet når Aftonbladets redaktion klockan 14.53 denna fredag eftermiddag så startar ett redaktionellt arbete där vi sänder från vår tv-studio och från olika platser under 55 timmar i ett sträck. Programledare, reportrar, fotografer, redigerare, redaktörer är bara några av de yrkesgrupper som finns i ett mediehus, alla med uppdraget att rapportera och informera om vad som sker.

Som svenskarnas första val vid stora nyhetshändelser, som Aftonbladet är, så är det viktigt att det blir rätt, sakligt och snabbt. Vi tar den uppgiften på största allvar och vi vill nu därför berätta om hur vi jobbade just denna fredag. De snabba besluten, vilka medarbetare ska vi skicka ut och vart? De lika snabba och ibland svåra publicistiska besluten, vad kan vi publicera och inte? Vilka uppgifter har vi fått bekräftade och kan offentliggöra?

Det här är Aftonbladets redaktion det dramatiska dygnet efter att en terrorist i en stulen lastbil kört i mycket hög hastighet på Drottninggatan i Stockholm och dödat fem personer. 

Ett dygn vi aldrig kommer att glömma.

Sofia Olsson Olsén, publisher

När Rakhmat Akilov svänger in lastbilen på Drottninggatan råder lugn på Aftonbladets redaktion 500 meter västerut.

Alldeles strax ska allt förändras.

Det är dags för trettonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om vad som händer på en nyhetsredaktion under en terrorattack. Om hur det är att navigera mellan rykten och sanningar medan miljontals läsare söker sig till sajten för att få veta vad som verkligen hänt – och händer.

balk_hangmedFörsta samtalet kommer bara någon minut efter attacken. Nyhetsreportern Niklas Eriksson har nyss gått på sitt pass och är den som svarar.

– Hej, det är en lastbil som kör på människor på Drottninggatan, säger en förvånansvärt lugn tipsare.

Niklas Eriksson visste inte vad han skulle tro. Han gick på rutin och ställde frågan han ställt så många gånger förr: Såg tipsaren själv det som hände, hade han bilder?

Tipsaren svarar med samma lugn att han nyss hade pratat med en väninna som befann sig på Drottninggatan.

Med samma rutin informerar Niklas Eriksson kollegerna som sitter närmast vid nyhetsdesken. Fler reportrar nås samtidigt med budskap om att en lastbil kört på människor på Drottninggatan.

Bildredaktör Mats Strand sitter vid sitt skrivbord några meter bort och småpratar med fotografen Urban Andersson. De hör vad som sägs.

– Vi tittade på varandra. Vi behövde inte säga något. Jag klappar Urban på axeln, sen är han på väg.

Drottninggatan är bara ett par minuter bort. Urban Andersson går i snabb takt Kungsgatan ner, vikar av på Vasagatan och svänger upp på Bryggargatan. Mot Drottninggatan.

***

Tipstelefonen ringer allt mer intensivt. En berättar om skadade. Varuhuset Åhléns nämns. Mats Strand skyndar ner mot fotograferna. Han ser Anna Tärnhuvud och ber henne ta sig till Drottninggatan. Lasse Allard kör ut från tidningshusets garage och styr mot Adolf Fredriks kyrkogata.

Samtidigt. Sändningsproducenten Andreas Landmark förstår genast, vad som än har hänt är det allvarligt. Han säger till programledaren Cecilia Benedelle att förbereda sig för livesändning och går själv in i kontrollrummet.

foto : elvpih : cecilia benedille bylinebild. foto: elvira pihl
När jag som programledare står i studion för att gå live vet jag ytterst lite. En lastbil, i centrum, polisens Towe Hägg bekräftar att det finns skadade, säger Cecilia Benedelle. FOTO: Elvira Pihl

En kollega kommer springande. Han har telefonkontakt med tv-reportern Robin Bornehav som av en tillfällighet befinner sig vid Åhlénsvaruhuset på Drottninggatan. Andreas Landmark tar över samtalet och försäkrar sig först om att medarbetaren är oskadd och i säkerhet.

Sedan kopplar han upp samtalet mot kontrollbordet.

Niklas Eriksson har redan lagt upp en artikel i publiceringssystemet. Han ropar på cheferna att förbereda en nyhetsflash. Samtidigt ringer han polisen och får tag på informatören Towe Hägg.

– Ja, vi har också fått de uppgifterna och har initiala uppgifter om personskador

Nu är klockan 14.58. Niklas Eriksson publicerar den första rapporten om attacken på Drottninggatan. Han skriver det han vet:

Ett fordon ska köra på Drottninggatan i Stockholm, enligt vittnen.

– Vi har också fått de uppgifterna och har initiala uppgifter om personskador, säger Towe Hägg vid Stockholmspolisen.

Enligt Aftonbladets Robin Bornehav har en lastbil kört in i Åhlens-varuhuset.

Polisen har i nuläget inga mer uppgifter att lämna, skriver de på sin hemsida.

En minut senare, 14.59, skickar onlineredaktören Erik Melin ut den första nyhetsflashen till Aftonbladets läsare:

JUST NU: Polisinsats i centrala Stockholm – larm om lastbil som kört in i folkmassa.

Den ska följas av ytterligare 27 nyhetsflashar från Aftonbladet innan fredagen nio timmar senare går över i lördag.

foto : elvpih : robin bornehav utanfšr ŒhlŽns. foto: elvira pihl
Reportern Robin Bornehav tillbaka på Drottninggatan. – Det är fortfarande svårt att ta in det som hänt, det jag upplevde de där minuterna och märkligt att höra sig själv berätta i sändningen, säger han. FOTO: Elvira Pihl

15.01 går Aftonbladet TV live. Robin Bornehav är den förste att för tv-tittarna beskriva situationen. Han berättar hur han hört en smäll och sett en lastbil köra in i varuhuset. Samtalet med Cecilia Benedelle blir kort. Vi hör honom beskriva hur poliser börja springa och människorna runt honom flyr platsen. Sen bryts linjen.

Utanför fönstret i kontrollrummet kan Andreas Landmark själv se folk som rusar i panik bort från city. Cecilia Benedelle ser det också.

I det här video-klippet visas de 17 första minuterna av Aftonbladet TV:s livesändning, men innan dess – tre tysta minuter där du kan se rörelserna runt Aftonbladets nyhetsdesk mellan 14.58 och 15.01. Minuter när ännu ingen vet omfattningen av det som just hänt bara 500 meter bort. 

***

SVT novus
Novus-undersökningen SVT beställde timmarna efter attacken på Drottninggatan.

Vi har sett det förr, vid stora och dramatiska nyhetshändelser söker sig svenska folket i första hand till Aftonbladet för att få information. Den Novus-undersökning SVT tog initiativ till bara timmar efter attacken bekräftar den verkligheten. Tolv procent av de som fick sin första information om attacken online fick den från Aftonbladet som därmed är dubbelt så stor som näst största förstakällan Facebook (sex procent) och fyra gånger större än trean SVT (tre procent).

Och för att nämna ytterligare några siffror.

Den här fredagen hade Aftonbladet 6,9 miljoner unika besökare, en dubblering jämfört med en vanlig fredag.

Läsarna kom vid totalt 15,6 miljoner tillfällen och tog del av 64,1 miljoner sidor.

Aftonbladet TV hade 8,8 miljoner startade strömmar, mot normalt 1,2 miljoner.

Att vara Sveriges primära nyhetskälla online ställer självklart enorma krav på en saklig och korrekt rapportering. En oerhörd utmaning när folk flyr centrala Stockholm i panik och rykten blandas med sanningar.

***

Nyhetsredaktören Mia Carron ska senare beskriva timmarna efter attacken som att stå mitt i ett vattenfall. Som nyhetsredaktör var det hennes uppgift att sortera all den information, alla de rykten och påståenden, som nådde redaktionen, fördela arbetsuppgifter och fatta publiceringsbeslut. Vad har vi fått bekräftat? Vad är inte bekräftat? Vad behöver vi verifiera med egna vittnesuppgifter, med polisen eller annan trovärdig källa?

När de första uppgifterna kom och man på redaktionen förstod att det var allvarligt startade kureringsspecialisten Johan Furusjö en live-rapportering. Det är en slags chatt och snabbaste sättet att publicera de senaste uppgifterna. Klockan var då 15.05, tolv minuter efter larmet till polisen. Han bjöd in en rad reportrar att vara med i chatten, både de som fanns kvar på redaktionen och de som just då tog sig till attentatsplatsen och ut på stan. De började rapportera vad de fick fram allt eftersom. Fram till midnatt kommer bara den här chatten att ha 4 062 860 sidvisningar.

Skärmavbild 2017-04-27 kl. 10.49.15
15.18. Erik Melin skickar flashen från Aftonbladet om att flera personer är döda.

Klockan 15.19 skriver Johan Furusjö i live-rapporteringen att ”flera människor dödats i kraschen, enligt flera källor till Aftonbladet”. Det är också budskapet i den tredje flash som Erik Melin skickar ut från Aftonbladet.

– Vid det laget hade vi fått informationen från en rad håll. Jag samrådde med Mia Carron om vad vi kunde gå ut med – och vi bestämde oss för att publicera uppgifterna trots att polisen inte bekräftade dem officiellt, eftersom vi hade ett flertal trovärdiga källor som sa samma sak, säger Johan Furusjö.

Chatten, sammanfattning
15.27. Johan Furusjö sammanfattar i live-chatten vad Aftonbladet då vet.

Klockan 15.27 var omfattningen fortfarande ganska oklar. I live-rapporteringen sammanfattade Johan Furusjö vad han då visste och var informationen kom ifrån.

– Det gick ganska fort att förstå att det var allvar. Så fort uppgifterna kom om att en lastbil hade kört på folk på Drottninggatan minns jag att jag tänkte: ”Shit! Det här är antagligen ett terrordåd”. I det läget var det bara att försöka skaka bort känslorna och gå in i jobbet och börja rapportera.

***

Trycket på Aftonbladets nyhetsredaktion är nu, en halvtimme efter attacken enormt. Chockade medarbetare som råkat befinna sig på attentatsplatsen söker skydd på tidningen. Samtidigt som information flödar in.

Tipsa-redaktören Kalle Novalli har aldrig tidigare upplevt ett liknande tryck. Tipstelefonerna ringde oavbrutet, vid sidan om alla mejl och sms.

– Alla hjälptes åt att svara. Att läsa, värdera och verifiera. Att ringa hem bilder, filmer och vittnesskildringar. Det blev så tydligt att läsarna vänder sig till oss när det är skarpt läge. Det är ett förtroende vi ska vara stolta över, säger han.

Totalt tog Aftonbladet den här fredagen emot 1 437 tips (400 en normal fredag) utöver oräkneliga telefonsamtal.

Många som ringer kommer inte med tips, de vill själva ha information. Är det sant att en lastbil har kört över folk på Drottninggatan? Min sambo säger att de utrymmer Åhlens, stämmer det? Skjuter de vid Hötorget? Är det säkert för min son att promenera från Sveavägen till Fridhemsplan?

– Folk var rädda. Det blev en sorts bakvänd tipstelefon, säger reportern Adam Westin som satt på redaktionen.

Han försökte hjälpa till så gott han kunde, svara på det han visste.

I livechatten nålade han fast rekommendationen från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: ”Följ polisens order, undvik city om möjligt, lyssna på P4”.

***

Trycket på de servrar som levererar ut Aftonbladets är även det nu – halvtimmen efter attacken – enormt. 15.39 fattar onlinechefen Andreas Aspegren beslutet att rensa hela sajten och mobilappen från annonser. Det lättar belastningen på servrarna tillräckligt för att säkra att läsarna och tv-tittarna snabbt ska kunna ta del av den senaste informationen på sajten och mobilappen.

– Det finns en annan aspekt också. Vid sådana här extremt allvarliga nyhetshändelser är ingen intresserad av att ta del av annonser, säger han.

Först ett dygn senare kan enkla, mindre tunga, annonser släppas på och först på måndag förmiddag återgår Aftonbladet till normalt annonsläge.

***

Urban Andersson
Urban Andersson.

Fotograf Urban Andersson är en av de första journalisterna på Drottninggatan. Han beskriver vad som mötte honom:

– Det var väldigt tyst.

De döda var redan täckta med filtar. Polisens avspärrning var ännu bara delvis på plats.

15.25 står han vid Gamla Brogatan, lyfter kameran och tar bilden på läkaren Joakim Nordahl som fokuserat går Drottninggatan fram och kollar statusen på skadade. En bild som senare beskrivits som ikonisk. En wifi-sändare på kameran är uppkopplad mot en router i Urban Anderssons ficka. Någon minut senare är bilden på redaktionen.

39-Œrige rakhmat akilov, asylsškande frŒn uzbekistan, kapade en lastbil och mejade ner mŠnniskor pŒ drottninggatan, en hund iggy och fyra personer dog, 11-Œriga ebba, 41-Œrige chris bevington, 31-Œriga mailys dereymaeker frŒn belgien, 69-Œriga lena wahlberg och 15 personer skadades innan han kšrde in i skyltfšnstret pŒ varuhuset Œhléns city den 7 apil 2017. joakim nordahl, lŠkare sverige ortoped cityakuten, pŒ brottsplatsen
Drottninggatan 15.25. 39-åŒrige Rakhmat Akilov kapade en lastbil och körde in på Drottninggatan. Han dödade fem och skadade 14 innan han körde in i varuhuset Ōhléns. Urban Andersson tog bilden på läkaren Joakim Nordahl halvtimmen efter attacken. FOTO: Urban Andersson.

***

”Larm om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm, rapporterar DN.” Flashen går ut från Aftonbladets desk klockan 15.41.

Uppgifterna kom från DN, en tidning som Aftonbladet normalt anser vara en trovärdig källa. Den här gången var uppgiften fel.

Skärmavbild 2017-04-27 kl. 10.49.24
15.41. Aftonbladet skickar ut flash om skottlossning vid Fridhemsplan.

– Vi fick information från flera personer som vi visste var trovärdiga. Vi ställdes inför ett svårt publiceringsbeslut, har DN:s chefredaktör Peter Wolodarski senare sagt till den egna tidning.

Första gången skottlossning nämns i Aftonbladets live-rapportering är klockan 15.24. Då refereras en polis som säger: ”Backa! Det är en gärningsman som skjuter där uppe”. Aftonbladets reporter på plats, Staffan Lindberg, rapporterar samtidigt att det inte hörs något skottljud, bara sirener.

15.45 rapporteras att ett vittne uppger att det är skottlossning vid Fridhemsplans tunnelbana. 20 minuter senare, 16.05, refereras Anna Westberg vid polisens ledningscentral: ”Det finns uppgifter om att någonting ska ha hänt där men det är inget som jag kan bekräfta just nu.”

Ytterligare fyra gånger nämns uppgifterna om skottlossning i Aftonbladets liverapportering. Budskapet är att skottlossning inte bekräftats:

16.33: ”Polis på plats vid Fridhemsplan säger till TT att det inte finns några tecken på att det har förekommit skottlossning där.”

16.49: ”’Det finns uppgifter om skottlossning/smällar från olika delar av stan. Detta kan i nuläget inte bekräftas’, skriver polisen på sin webbplats.”

17:51: ”Polisen kan inte bekräfta några skottlossningar.”

21:28: ”Återigen säger polisen att de larm om smällar och skott som varit inte har bekräftats.”

***

Den information som gick ut i Aftonbladet TV:s livesändning bygger i huvudsak på den information som publiceras i live-chatten. Det är ett arbetssätt tv-redaktionen och nyhetsdesken arbetat fram de senaste åren och en metod som bättre än någon annan säkrar en sakligt och korrekt rapportering också i en snabb live-sändning.

– Jag misstänker att andra stora mediehus har ganska liten erfarenhet att att jobba på det här sättet, medan vi är rutinerade. För oss är det inget konstigt att hela tiden ta etikbeslut på lägre nivåer, att ha is i magen med osäkra uppgifter och invänta bekräftelser, säger Micke Andersson, som var tjänstgörande redaktör från klockan 15.30 och under hela kvällen.

När Andreas Landmark klockan 15.01 gav order om att gå live anade varken han eller programledaren Cecilia Benedelle att sändningen skulle pågå i 55 timmar och att de skulle bytas av av kolleger i flera omgångar.

Lasse Allard
Lasse Allard.

När fotograf Lasse Allard ungefär samtidigt parkerade sin bil på Adolf Fredriks Kyrkogata anade han inte att han sex timmar senare skulle möta den terrorist-misstänkte Rakhmat Akilovs blick bakom en tonad ruta i en civil polisbil.

För klockan 20.13 skickar Aftonbladet ut följande flash till följarna:

”JUST NU: Man gripen i Märsta – uppger sig vara skyldig till dådet i Stockholm, enligt uppgifter till Aftonbladet”.

59 minuter senare står Lasse Allard på Kungsholmen, alldeles nära infarten till Kronobergshäktet, när den mörka Volvon rullar fram. Rakhmat Akilov tittar rakt in i kameralinsen när blixten går av och tränger genom den svarta bilrutan.

39-Œrige rakhmat akilov, asylsškande frŒn uzbekistan, kapade en lastbil och mejade ner mŠnniskor pŒ drottninggatan, en hund iggy och fyra personer dog, 11-Œriga ebba Œkerlund, 41-Œrige chris bevington, 31-Œriga mailys dereymaeker frŒn belgien, 69-Œriga lena wahlberg och 15 personer skadades innan han kšrde in i skyltfšnstret pŒ varuhuset Œhléns city den 7 apil 2017. insatsstyrkan griper rakhmat akilov i mŠrsta och han fšrs till stockholm. *** exclusive ***
Kungsholmen 21.12. Den svarta civila polisbilen med tonade rutor kör ner i garaget under Kronobergshäktet. Lasse Allard har ett par sekunder på sig att ta bilden på den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. En bild som publicerats av tidningar över hela världen. FOTO: Lasse Allard

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén befinner sig på en strategikonferens i Paris med ägarkoncernen Schibsted när terrorn slår till mot Stockholm, bara 500 meter från hennes redaktion. Hon har under eftermiddagen, kvällen och natten kontakt med redaktionen och klockan 8.16 på lördag morgon är hon klar med ett mejl som går till alla medarbetare. Hon är stolt och imponerad när hon trycker på skicka:

”Imponerad av kylan och närvaron att inte publicera felaktiga och ännu ej bekräftade uppgifter.

Imponerad av den ytterst proffsiga förmågan att välja rätt vinklar och flashar när vi dränks i information.

Just det – att bibehålla den journalistiska kompetensen och etiska kompassen även i pressade lägen – är grundläggande för att vi ska vara och förbli svenskarnas främsta nyhetskälla.”, skriver hon.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken

av Petter Ovander
foto : robal : 2017-04-06. bloggaren siri barje lagar vŒrmat. foto: robin lorentz-allard

När Aftonbladets reporter Clara Öhrn träffar kocken och bloggaren Siri Barje för ett reportage om mat och vin är det klassisk kvällstidningsjournalistik.

Samtidigt är det något helt nytt.

Det är dags för tolfte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om ett digitalt ekosystem. Om när helheten blir större än summan av de enskilda delarna och ett reportage om mat bidrar till att stärka demokratin.

balk_hangmedDet har gått några veckor nu sedan Aftonbladet startade den nya featureredaktionen som, när den är fullt utbyggd, ska ha fokus på livsstilsfrågor. På privatekonomi och motor, hus och hem, resa och prylar.

Och mat och dryck.

Det är just inget märkligt med det. Det är en oberoende och nyhetsdriven journalistik som behövs för att ge Aftonbladets läsare och tittare den mix av nyheter och förströelse en riktig kvällstidning ska erbjuda.

Reportrarna har sina bevakningsområden. Josefin Westin skriver om privatekonomi, Kristofer Gustafsson om resa, Stefan Hesserud Persson varvar motor med privatekonomi.

Och Clara Öhrn om mat och vin.

Men den här redaktionen är också något mer. Den är en del av ett ekosystem.

***

Ett ord som för många för tankarna till en skog eller sjö. För Martin Frey, Head of Market Places, Strategy and Business Development på Schibsted Sverige, för det tankarna till mediakoncernens dotterbolag. Aftonbladet är ett av dem. Blocket ett annat. Vinguiden ett tredje.

Martin Frey
Ekosystemet. Schibsteds dotterbolagen lever och utvecklas tillsammans för att växa och öka nyttan för läsarna och användarna av bolagens tjänster. Eller som Martin Frey säger: – Helheten blir större än de enskilda delarna.

Ett ekosystem definieras som ett avgränsat område där arter lever och utvecklas tillsammans. Det är också principen för Schibsteds ekosystem.

Enkelt beskrivet, dotterbolagen lever och utvecklas tillsammans för att växa. Eller som Martin Frey säger: Det handlar om hur våra bolag samarbetar. Hur helheten blir större än de enskilda delarna.

Ta annonssajten Blocket till exempel. 2003 köptes den lilla prylsajten i Skåne som hade sett potentialen i eftertextannonser på nätet.

Men Blocket hade förmodligen inte blivit den succé det är i dag utan Aftonbladet. Genom kvällstidningens miljonpublik på nätet kunde Blocket på några år växa till Sveriges största köp- och säljmarknad. Den skånska prylmarknaden har sedan dess utvecklats till en global aktör och lanserats i 36 länder.

Ett resultat av ett digitalt ekosystemet – innan vi visste att det fanns.

– Vi talade inte om det här samarbetet mellan Aftonbladet och Blocket som ekosystem på den tiden. Det började vi först med 2014 och det är först nu vi börjar få bitarna på plats, säger Martin Frey.

***

Blocket var ett av de första bolagen, men har följts av många fler. I dag är ”Growth”, tillväxt, ett eget affärsområde i Schibsted Sverige med uppgift att hitta digitala uppstickare som bedöms kunna växa och som kompletterar de andra Schibsted-bolagen på den svenska marknaden. Totalt ett 20-tal bolag.

Magnus Bergqvist, vinguiden
På ett par år har Vinguiden växt från att bara vara Magnus Bergqvist till att i dag sysselsätta åtta personer. Tack vare ekosystemet.

Vinguiden till exempel. Företaget som köptes vintern 2015 är i dag en del av Schibsted Sveriges ekosystem.

– Schibsteds ekosystem är naturligtvis en enorm räckviddskanal för oss att nå ut till hela Sverige; att fler än endast det uttalat ”vinintresserade” faktiskt kan få ta del av våra erbjudanden, säger vd Magnus Bergqvist.

På ett par år har Vinguiden växt från att bara vara Magnus Bergqvist till att i dag sysselsätta åtta personer.

Med Vinguiden kvar i tanken, låt oss gå tillbaka till Aftonbladetreportern Clara Öhrn och hennes intervju med kocken Siri Barje.

De pratar mat, Siri Barje bjuder på recept på bra middagar som passar nu i vår och de diskuterar vilka drycker som funkar bäst till vad. Klassisk och inspirerande konsumentjournalistik. Och, naturligtvis, en journalistik som görs helt oberoende av annonsörer.

foto : robal : 2017-04-06. bloggaren siri barje lagar vŒrmat. foto: robin lorentz-allard
När reportern Clara Öhrn har avslutat intervjun, skrivit klart sin artikel och publicerat den tillsammans med Siri Barjes recept händer det något. I ekosystemet. FOTO: Robin Lorentz-Allard

Clara Öhrn har en fil kand i kommunikations- och medievetenskap och har studerat trend watching vid högskolan i Amsterdam. Hon har dessutom jobbat i krogbranschen. Mat och dryck är hennes passion. Det bildar tillsammans på sitt sätt en perfekt bakgrund till rollen som reporter på dem nystartade redaktionen.

För när Clara Öhrn har avslutat intervjun, skrivit klart sin artikel och publicerat den tillsammans med Siri Barjes recept händer det något. I ekosystemet.

Där vi vanligtvis ser vanliga annonser från vanliga annonsörer ser vi nu en annan typ av annons –  från något av Schibsteds dotterbolag. I det här fallet från Vinguiden.com.

Artikeln om Siri Barje, recepten och vintipsen, passar Vinguidens målgrupp. Med Aftonbladets räckvidd i ryggen når systerbolaget rätt läsare vid rätt tillfälle, med tydligt uppmärkta annonser. Det kan locka nya kunder – och Vinguiden växer.

Samtidigt får läsaren av Clara Öhrns artikel ett annonsbudskap som kanske kan intressera och kompletterar artikeln. Läsarna får något mer.

Reportrarna på den nya redaktionen styrs av journalistiska principer och inte på något sätt av annonsörerna. Men deras ämnen passar flera av företagen i Schibsteds ekosystem och det är det som utnyttjas i ekosystemet.

Helheten blir, som Martin Frey säger, större än de enskilda delarna.

***

Det här är en del av ekosystemet.

En del av strategin för att möta mediahusens nya konkurrenter, Google och Facebook.

Och ett sätt att samarbeta.

Det handlar om att tillsammans bygga tillväxtbolag som kan vara med och finansiera en fri och oberoende journalistik i framtiden. I förlängningen handlar det om att säkra demokratin.

En annan väg framåt är det Schibsted kallar trafikfonden. Alla dotterbolag som är med i fonden, bidrar med pengar – som sedan fördelas tillbaka till bolagen utifrån hur mycket trafik, läsare och användare, de lyckats slussa vidare till andra bolag i ekosystemet. En drivkraft för varje bolag i ekosystemet att hjälpa varandra.

Stora sajter med mycket trafik, som Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Blocket, Hitta och TV.nu hjälper bolag med mindre trafik (men med värdefulla besökare) som Prisjakt, Kundkraft, Lendo och Compricer.se att hitta nya kunder.

Med all den data den digitala tekniken gör det möjligt att samla in går det att sätta ett pris på varje användare. Det går att räkna ut hur värdefull en läsare från Aftonbladet är för Lendo. Och en del av det värdet går tillbaka till Aftonbladet via trafikfonden.

***

Också de vanliga annonserna är en del av ekosystemet. För ett par år sedan gick alla annonssäljare i de olika bolagen över till ett gemensamt bolag, SSI.

– Det är också en viktigt del i hur vi med gemensamma styrka kan nå mer än varje enskilt bolag kan göra ensam. SSI är en central del i ekosystemet, säger Martin Frey.

När all den data användarna av Schibsteds sajter lämnar efter sig används rätt, och delas gemensamt av bolagen, skapar det smartare annonser och öppnar för helt nya möjligheter och nya intäkter.

När allt fler användare dessutom loggar in – som alla måste göra på Facebook – ökar möjligheterna ytterligare. Och det här är viktigt. Det är i detta grunden ligger för att på allvar kunna utmana de amerikanska jättarna som just nu tar en allt större del av de pengar som tidigare gick till att finansiera journalistik i Sverige. Både lokaljournalistik och rikstäckande tidningar.

– Om vi inte samlar våra krafter och inte har ett gemensamt erbjudande och inte tar tillvara på datan från våra användare, då kommer det att vara svårt att stå sig mot de globala konkurrenterna. För det är ju de, inte de traditionella medierna, som är våra konkurrenter i dag, konstaterar Martin Frey

Men har verkligen Schibsted musklerna att stå emot jättarna? När så många andra redan gett upp mot Google och Facebook?

Martin Frey tror det. Schibsted har, säger han, en unik position i Sverige med de varumärken och tjänster koncernen nu har.

– Tänk på att när man slår ihop allting vi gör i Sverige, då är vi väldigt stora. Vi är den största svenska aktören på den svenska marknaden. Om vi arbetar i ett ekosystem kan vi göra skillnad.

Användarperspektivet är en viktig del i ekosystemet. Samarbetet mellan bolagen ska vara till nytta för läsarna, tittarna – och dotterbolagens användare.

– Användarupplevelsen är oerhört viktig. Nöjda användare kommer tillbaka. Ju bättre vi kan utnyttja vårt ekosystem, desto större nytta kan vi göra för användarna. Vi vill med ekosystemets hjälp göra livet lite enklare för folk, säger Martin Frey.

***

Mycket är förstås kvar att göra. Organisationen är i många delar på plats, men de gemensamma tekniska plattformarna ännu inte i full schvung.

Många idéer har ännu inte testats.

Och kulturen – att se Schibsted Sveriges många olika bolag med olika människor med olika drivkrafter – som ett företag ännu inte satt sig.

Fröet till att låta skillnaderna mellan bolagen blomma och samtidigt se en gemenskap finns ändå där, i en helt vanlig intervju med kocken Siri Barje.

– Det är klart att det här är spännande. Jag jobbar med matjournalistik på samma sätt och med samma oberoende som alltid. Det är bara annonserna som är nya, säger Clara Öhrn.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Grunden för all framgång – att våga vara först

av Petter Ovander

Det handlar om att utmana sig själv. Om att våga älska ögonblicket när allt du jobbat för vänds på ända och blir tvärtom.

I en del fall är det galet. Men i fallet Aftonbladet är det grunden för en framgång som inspirerat mediehus världen över.

Det är dags för elfte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag en internationell utblick. Om en tidning som vågar vara först – och tack vare det är störst.

balk_hangmedDen här texten ska berätta om Aftonbladet ur ett internationellt perspektiv så låt oss börja så här: Med ”The Tipping Point”.

Ett uttryck många i mediebranschen svänger sig med just nu och som i den anglosaxiska världen förklaras som: the critical point in an evolving situation that leads to a new and irreversible development.

Alltså den kritiska punkt i en föränderlig situation som leder till en ny och oåterkallelig utveckling.

Många är där nu. Eller på väg dit.

Aftonbladet var där för länge sen och har det senaste decenniet mött ”The Tipping Point” åtskilliga gånger.

***

Fredrik Rogberg, analyschef i Schibsteds annonsbolag SSI, lever med siffror och tar fram ett diagram i datorn. Han pekar på 2007.

Fredrik Rogberg
Aftonbladet har det senaste decenniet mött ”The Tipping Point” åtskilliga gånger. SSI:s analyschef Fredrik Rogberg visar i diagramen: – Där fick sajten fler läsare än papperstidningen. Nätet var plötsligt större än pappret. En första Tipping Point. FOTO: Magnus Wennman

– Där fick Aftonbladets sajt fler läsare än papperstidningen. Nätet var plötsligt större än pappret.

En första Tipping Point.

Han pekar vidare.

2012. Aftonbladet når fler läsare i mobilen än i papperstidningen.

2014. Aftonbladet når fler läsare i mobilen – än på sajten.

– Och här, säger han och håller kvar fingret på 2014.

– Aftonbladet TV har nu en större publik än papperstidningen.

Ännu en viktig Tipping Point.

I många ögon är det här också skrämmande, inte minst i ett företag som sedan 1830 levt på att varje dag göra och ge ut en papperstidning. Allt vänds ju på ända. Verkligheten är sig inte längre lik.

Fredrik Rogberg tar fram fler diagram. Han visar intäkterna från mobil, sajt och video i förhållande till papperstidningen.

– När Aftonbladet nådde 50/50 i digitala annonsintäkter var det en viktig Tipping Point. Men det var längesen, fem år sedan. För vår koncern är nu redan två tredjedelar av alla våra intäkterna från nätet. Och det är riktigt starkt, både ur ett svenskt och ur ett internationellt perspektiv.

***

Den här berättelsen om Aftonbladets Tipping Points är viktig. De är unika i Sverige, men också internationellt. Få andra mediehus i världen, om ens något, nådde de här kritiska punkterna så tidigt som Aftonbladet. Många har, som sagt, inte nått dem än.

Historien visar att de varit avgörande för Aftonbladets position i dag, absolut i Sverige men också internationellt.

foto : joneng : 20160520 stockholm. kalle jungkvist. foto: jonas eng
Kalle Jungkvist var tidigare chefredaktör på Aftonbladet.se och en av dem som tog de strategiska beslut som lagt grunden för den position mediehuset har i dag. Sen några år är han Senior Adviser i Schibsted. FOTO: Jonas Eng

Kalle Jungkvist var tidigare chefredaktör på Aftonbladet.se. Han var med och tog de strategiska beslut som lagt grunden för den position mediehuset har i dag. Sen några år är han Senior Adviser i ägarkoncernen Schibsted.

I den rollen reser han världen runt för att fånga trenderna, utvecklingen och hitta vägar få andra ser. Och, inte minst, berätta om Aftonbladets resa för utländska mediechefer som inspireras av exemplet från Sverige.

Var står Aftonbladet i dag? Kalle Jungkvist tvekar inte på svaret.

– Man kan mäta på två sätt. Om vi tittar på räckvidd i förhållande till befolkningen är Aftonbladet antingen etta eller tvåa i världen. Det beror på var vi är i förhållande till VG (Aftonbladets norska systertidning, red anm). Ingen annan än VG är ens i närheten av en så hög räckvidd.

Aftonbladet når i dag 45 procent av svenskarna varje dag.

– Det andra sättet att mäta är direkttrafiken till en tidning. Och där är det tydligt att Aftonbladet – som tidigare bara varit ett komplement i tidningsvärlden – i dag är den primära nyhetskällan för en majoritet av befolkningen. Det visar sig i direkttrafiken och i frekvensen hos besökarna. Aftonbladet har väldigt många sidvisningar per unik individ. Det ger en position som faktiskt är världsunik.

83 procent av Aftonbladets läsare läser i dag tidningen genom att gå direkt till Aftonbladet.se eller Aftonbladet i mobilen. Att jämföra med många andra mediesajter – till exempel amerikanska The Atlantic som ligger på mellan fem och sju procent – som är helt beroende av trafik från sociala medier.

***

Journalistik är en sak. Affären, pengarna, en annan.

Digitala intäkter, rödad
Tipping point. Intäkterna online är för första gången större än intäkterna offline.

Kalle Jungkvist konstaterar att Aftonbladets andel digitala intäkter i förhållande till totala intäkter är bland de högsta i världen. Sista kvartalet 2016 var intäkterna online för första gången större än intäkterna från papperstidningen. Återigen, en Tipping Point.

De digitala intäkterna kommer från annonser, men i Aftonbladets fall också från prenumeranter.

Aftonbladet har i dag en kvarts miljon digitala Plus-prenumeranter. I förhållande till papperstidningens storlek är det en av de högsta siffrorna i världen.

– Jag vill påstå att Aftonbladet ligger om inte etta så absolut väldigt, väldigt högt, säger Kalle Jungkvist.

***

En snabb rekapitulation. En direkttrafik i världsklass, en räckvidd i världsklass, digitala intäkter i världsklass.

Hur tog sig en liten tidning långt upp i norr, som var nära att gå under för 30 år sedan, till positionen som ett av världens mest framgångsrika mediahus?

Svaret finns någonstans där. I tidningens kris på 1980-talet.

Kalle Jungkvist var med då.

– Vi skulle med mindre resurser ett; överleva och två; successivt utveckla tidningen. Där och då skapades en underdog-kultur och en förståelse för att framgång kräver ständig förnyelse och ständig förbättring.

Han listar fem framgångsfaktorer.

Första AB-sajten
1994 fanns knappt internet. Så här såg Aftonbladet.se ut i tidernas begynnelse.

Starten av www.aftonbladet.se. 1994 fanns knappt internet. Men att vara första stora svenska tidning på nätet har senare visat sig vara avgörande viktigt för fortsättningen.

Starten av Aftonbladet Nya Medier AB. 1999 bröts nättidningen ut från Aftonbladet och blev ett eget dotterbolag. Chefer, journalister, säljare och tekniker kunde fokusera på digitalt på ett sätt som inte varit möjligt i en avdelning inom tidningen.

Nyhetsfokus. Aftonbladet Nya Medier definierade redan i starten vad Aftonbladet.se skulle vara: Sveriges snabbaste nyhetssajt, med snabba förklaringar och snabba analyser.

– Den definitionen gjorde att Aftonbladet.se blev Sveriges primära nyhetskälla. Vi var före många internationella kolleger och definitivt först i Sverige, säger Kalle Jungkvist.

IT-bubblan sprack. 2001 drog sig många konkurrenter tillbaka. De trodde inte på en framtid för journalistik på nätet. Aftonbladet gjorde tvärtom och tog det strategiska beslutet att driva satsningen på nätet ännu hårdare. Den digitala journalistiken utvecklades. Annonserna utvecklades. Ny teknik utvecklades. Och ett och ett halvt år senare lanserades Viktklubb och Plus.

Småannonser på nätet. Aftonbladet såg möjligheten för eftertextannonser på nätet och köpte sajterna Byt bil och Blocket.

***

Fem framgångsfaktorer som la grunden. Lägg därtill det viktigaste av allt och det som föddes redan i krisen på 1980-talet: Modet att utmana sig själv och de produkter man levererar och lever på.

Återigen. The Tipping Points.

– De sattes inte upp som mål i sig. Vi förutsatte bara att desktop skulle gå om print. Den stora frågan var: Ska vi tillåta oss att kannibalisera på oss själva? säger Kalle Jungkvist.

I klartext: Att fokuserat utveckla nättidningen till att bli så bra att den tar läsare från en vinstgivande papperstidning.

– Det fanns så klart spänningar om hur det skulle påverka tidningen. Och den här frågan var lika väsentlig när mobiltelefonerna plötsligt utvecklades. Men inte heller då hämmade den vår utveckling. Vi drev på och var inte rädd för att mobilen skulle ta läsare från sajten.

Det handlade om att följa dit användarna var på väg. Att ligga steget före.

Nu är det snart åtta år sedan Aftonbladets ledning fattade det kanske lika avgörande som kontroversiellt beslutet att alltid vara online i första hand och print i andra hand. Det blev en mental och kulturell – och omvälvande – resa under ett antal år. Bland annat skapades Aftonbladet Online Academy. Alla medarbetare fick utbildning i digitala arbetssätt och digitala verktyg.

Även det en framgångsfaktor.

***

Hur ser framtiden ut? Kalle Jungkvist lever med frågan. Och han säger att det är inte så långt man kan blicka. Men en trend är tydlig just nu, för nyhetsmedier över hela världen. Användarnas betalning.

– Utan att kunna ta betalt för journalistiken på nätet klarar man sig inte. Det är ytterst få som bara kan överleva med annonsfinansiering. Annonser kommer inte att kunna finansiera riktigt god journalistik i framtiden.

Kalle Jungkvist uppgift är att fånga trenderna, utvecklingen och hitta de vägar få andra tar. Vem är Aftonbladets inspiratör i dag?

– Jag ser inte en enskild inspiratör. Och Aftonbladet är nog snarare en inspiratör för många andra. Vad Aftonbladet ska titta på är heller inte en enda inspiratör utan hela tiden ha koll på vad som händer i omvärlden Det finns en lång rad aktörer vi kan lära av, både traditionella mediahus och uppstickare. Testa nytt och ha koll på omvärldsutvecklingen.

Den stora utmaningen nu är att hitta rätt gentemot Facebook och Google – mediahusens nya konkurrenter om annonspengar och läsarnas möjlighet att hålla sig uppdaterade.

– Att utveckla en strategi i förhållande till den nya världen är otroligt viktigt. Att hamna på efterkälken, att försvara det gamla, går inte. Då blir man inte en överlevare och absolut inte framgångsrik.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sanningen finns – i den grävande journalistiken

av Petter Ovander

Trollen finns på nätet.

Sanning finns i journalistiken.

Och en del av den kommer från ett litet rum strax till vänster bakom Aftonbladets nyhetsdesk.

Det är dags för tionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om granskande journalistik. En journalistisk som kostar och tar tid, men som stärker demokratin – och bygger på fakta.

balk_hangmedFrån skrivbordet i det lilla rummet där Aftonbladets grävredaktion håller till ser Lisa Röstlund tågen komma och gå från Stockholms central.

Hon är en av tidningens fyra dedikerade grävreportrar – en liten redaktion, men en redaktion som gjort stora avtryck i samhällsdebatten bara senaste året.

För att nämna några; Användarna, Kommunalskandalen, Guds fifflare, och Miljardnotan.

Men låt oss återkomma till dem.

Vi stannar kvar vid trollen, sanningen, demokratin och journalistiken.

lisa ršstlund
Lisa Röstlund är en av reportrarna på Aftonbladets grävredaktion. – Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten. Foto: Peter Wixtröm

Lisa Röstlund har arbetat med grävande journalistik från och till sedan 2005.

– Just nu när faktaresistensen blommar är det viktigare än någonsin med grävande och granskande journalistik. Både vi som journalister och våra läsare möts allt oftare av desinformation, falska uppgifter och dolda agendor, i stort och smått. Tillsammans med tidningsdöden och allt färre verksamma journalister blir det en dödscocktail för demokratin, säger hon.

– Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten.

Lisa Röstlund var en av fyra reportrar bakom Användarna – två reportrar var från Svenska Dagbladet, Joachim Kerpner och Lisa Röstlund från Aftonbladet – som avslöjade och konfronterade pedofiler på nätet. Ett avslöjande som fick stort genomslag.

– Vi kunde berätta saker som aldrig tidigare berättats. Och reaktionerna blev omedelbara. Till exempel gick justitieministern samma eftermiddag ut och konstaterade att lagstiftningen måste ses över. Det hade ju inte hänt om vi inte avslöjat användarna och bristerna i lagen. Först när vi publicerade fakta och exempel kom frågan upp på agendan.

***

Grävande journalistik, eller undersökande journalistik som det också ofta benämns, är och har alltid varit journalistik som tar tid.

Det kräver tålamod.

Och det kräver resurser. Att ge två reportrar tid att göra en första studie om uppgifterna i ett tips är sanna och relevanta kan ta en månad, eller mer. Och om tipset inte stämmer – då blir det inget avslöjande. Ingen publicering.

Att fortsätta gräva i en historia som är sann och relevant men som kan bli lite bättre, avslöja lite mer, om vi ger den ytterligare någon månad kostar också på.

Dels i pengar. Dels i risken att någon annan redaktion ska sitta med samma material och komma före.

Det här är vardag att hantera för Lisa Röstlund och hennes kolleger.

– Jag tycker arbetet polariserats. Antingen går vi in i väldigt stora projekt, vi får tid och vi kan gå väldigt djupt. Men ibland ska det gå väldigt snabbt. Jag tror det är viktigt att vi jobbar både med långa gräv och snabba granskningar – men också de mellanlånga projekt som kan bli klara på några dagar, en vecka. De jobben gör vi också, men kanske mer sällan än vi borde, säger Lisa Röstlund.

***

Aftonbladets grävredaktionen startade för knappt två år sedan, men även innan dess gjorde tidningen grävjobb. Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter och i dag chef för grävredaktionen och biträdande redaktionschef, minns hur det var.

mariatragardh
Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter, leder i dag Aftonbladets grävredaktion. – Det är dyrt, men lönsamt, säger hon.

Hon berättar om olika konstellationer genom åren. Hur reportrar från olika avdelningar lyftes in i projekt för enskilda granskningar. Det blev avslöjanden, men sällan någon kontinuitet och inget fokus.

2015 organiserades hela redaktionen om.

Uppdraget Maria Trägårdh då fick var att bygga en grävredaktion som kontinuerligt skulle leverera tunga avslöjanden. Att se till att Aftonbladet med kvalificerad, faktabaserad och korrekt journalistik var med och bidrog till en viktigt och saklig samhällsdebatt, det som på journalistspråk kallas att vara med och sätta agendan.

– Det är dyrt, men lönsamt, säger Maria Trägårdh.

Det fokus på undersökande journalistik tidningen satt sedan två år har gett ett otroligt resultat. Grävgruppens uppdrag är att jobba med stora avslöjanden, de snabba och de mer tidskrävande – och att jobba med berättande.

Grunden är fyra reportrar på heltid. Men även i dag ansluter andra reportrar från andra avdelning vid behov till grävredaktionen.

Grävgruppen består av mycket rutinerade och erfarna reportrar som drar sina jobb själva. De jobbar tätt tillsammans med Aftonbladets Digital Story-redaktion som oftast är med redan tidigt i arbetsprocessen, för att när underlaget är klart presentera avslöjandena för Aftonbladets läsare i mobilen och sajten.

***

Avslöjandena kan vara hur bra som helst, men hur journalistiken presenteras för läsarna har stor betydelse för genomslaget. Det svenska hatet var en sådan utmaning – en text på en miljon tecken. Digital Story hade kompetensen att göra den avslöjande berättelsen tillgängligt i mobiltelefonen.

hatettopp
Det svenska hatet, Gellert Tamas avslöjande berättelse om vad som ligger bakom till att Sverige är i den situation vi är i i dag.

En relevant fråga är om det i dagens medialandskap ens är möjligt för en redaktion att sätta agendan för samhällsdebatten.

– Det är väldigt svårt, konstaterar Maria Trägårdh. Det är så många aktörer som slåss om publikens uppmärksamhet. Agenda är genomslaget, lyckas du få människor att samlas kring något som är väldigt viktigt, då har du varit med och satt agendan. Agendasättande journalistik handlar om att förändra något i samhället som inte är bra. Att peka på systemfel.

Hur? Maria Trägårdhs svar är enkelt – och komplicerat – att skapa agendasättande journalistik  handlar om att välja de typer av granskningar som engagerar många människor.

Gräv m digital story
Aftonbladets grävredaktion tillsammans med gänget i Digital Story. I år nominerade till Årets Redaktion.

Avslöjandena om festande facktoppar i Kommunal, Kommunalskandalen är ett sådant exempel. Användarna som avslöjade 72 män – och konfronterade 33 – är ett annat. Det svenska hatet är ett tredje och Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, ett fjärde. Guds fifflare avslöjade lyxresor, dyra middagar och privata resor på kyrkans bekostnad och fick toppchefer att sparkas och medlemmar att fly Svenska Kyrkan.

Fyra stora gräv, med stora olikheter, som alla fick stora genomslag i samhällsdebatten.

***

Sanningen finns i journalistiken. Maria Trägårdh igen:

– Vi vet att det Aftonbladets grävgrupp publicerar är sant och relevant. Vi kontrollerar våra källor, vi dubbelkollar och trippelkollar. Vi använder en mängd metoder för att få bekräftat att det vi till slut går ut med är sant.

Aftonbladet, tillsammans med andra dagstidningar, är tydliga avsändare och har alla en ansvarig utgivare. Att slira på sanningen skulle direkt slå tillbaka mot mediehusen.

Det gäller de stora genomarbetade granskningarna.

– Det vi måste förhålla oss till nu är riskerna som kommer med den snabba nyhetsproduktionen. När alla, tidningar, radio, tv, vill vara först ökar också riskerna att utsättas för falska nyheter och källor med dolda agendor. Media publicerar allt oftare andrahandskällor, ibland till och med tredjehands. Man skriver på pressmeddelanden och citerar andra mediehus.

Maria Trägårdh tar exemplet Putilov-affären som exempel.

Putilov-affären

”Egor Putilov” arbetade under flera år som journalist för flera av Sveriges största nyhetsredaktioner, bland annat Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio. I september förra året kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att mannen arbetade under falskt namn och var anställd tjänsteman vid Sverigedemokraternas riksdagskansli.

– Där var vi naiva. Vi såg att han var publicerad i en mängd andra media. Vi kände oss trygga med det, men det var fel. Dock bör poängteras att vi lät honom arbeta tillsammans med en erfaren grävreporter och att allt dubbelkollades före publicering.

Senare kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att Putilov inte var den journalist han utgett sig för att vara utan arbetade som tjänsteman för Sverigedemokraterna på partiets riksdagskansli.

Putilov-affären visade med brutal tydlighet riskerna i en värld av dolda agendor och falska nyheter – men också kraften i en kompetent grävgrupp som kunde berätta sanningen.

– Det är styrkan med att jobba långsiktigt och med skickliga reportrar. Vi har tid att kontrollera fakta och kunskap att ta fram vilka intressen som ligger bakom.

***

I tider när trycket utifrån ökar, när falska – och sanna – uppgifter snabbt får spridning och räckvidd på sociala medier, ökar också kraven på journalistiken. Kompetensen hos de som granskar måste hela tiden måste höjas.

Aftonbladets grävreportrar fortbildas en hel del internt och åker på grävkonferenser, både internationellt och i Sverige, så fort möjlighet ges, de diskuterar kontinuerligt frågor om källornas trovärdighet och tar hjälp av tekniker och IT-utvecklare för att kommer åt uppgifter som annars varit dolda.

– Vi måste hela tiden bli duktigare för att kunna verka i en värld där vi drabbas av påverkan och möts av fake news, säger Maria Trägårdh.

I den allt mer komplexa verkligheten med en allt snabbare nyhetsförmedling gäller det att också ha is i magen i jobb som kräver långsiktighet och uthållighet.

Har vi is i magen?

– Om du frågar reportrarna kommer de alltid säga att det är hets på slutet. Det ligger i sakens natur. Som grävreporter blir man aldrig riktigt klar. Men den dagen vi publicerar måste vi ha alla rätt och det vi publicerar ska vara sant och relevant. Jag tycker att reportrarna har rimliga möjligheter att genomföra ett bra gediget jobb. Det har vi visat många gånger.

Hur lång tid tar ett grävjobb?

– Det beror på. De stora granskningar vi gör innebär som regel minst två månaders jobb. Sen kan det vara tydliga tips och snabbare premisser för att dra fram storyn. Andra gånger kan det ta tre fyra månader. Gellert Tamas höll på i ett och ett halvt år med Det svenska hatet. Han berättade om 25 års utveckling i Sverige, vad som ligger bakom till att vi i Sverige är i den situation vi är i i dag. Så det är väldigt olika.

***

Just nu arbetar Lisa Röstlund med en längre och mer omfattande granskning av ett ämne där ingen grundforskning finns.

– Det är en oerhört viktigt granskning och ett samhällsproblem. Men det finns inga siffror, ingen vet omfattningen, det finns ingen grundfakta att börja gräva i. Det är det hon nu arbetar med att ta fram, säger Maria Trägårdh.

reporter: kerstin weigl plats: aftonbladet stockholm beskrivning: kerstin weigl och kristina edblom studio! by-line till ny blogg som ska sjšsŠttas snarast
Kristina Edbloms och Kerstin Weigls unika kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med har förändrat samhället och definierat ett samhällsproblem.

Exakt vad den här granskningen landar i är därför helt omöjligt att svara på. Men för nio år sedan inledde reportrarna Kerstin Weigl och Kristina Edblom en liknande satsning – en kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med, Dödade kvinnor.

Reportrarna satte med det arbetet fokus på en fråga ingen tidigare hade brytt sig om. De tog fram uppgifter ingen tidigare hade sett och visade att omkring 17 kvinnor varje år mördas av män de har en relation till.

Hittills har de kunnat berätta om 251 mord de senaste femton åren.

– När vi började den här granskningen kallades de här morden för familjetragedier, vissa mord utreddes inte alls. I dag har de en egen brottskod. Samhället har lyft frågan och öppnat för flera åtgärdsprogram, bland annat tillsatt en nationell samordnare för våld i nära relation, säger Maria Trägårdh.

Det är en granskning som förändrat samhället, definierat ett samhällsproblem och satt ord på det.

Det är journalistik som sätter agendan, bygger på fakta, och gör demokratin starkare.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Möt politikern som inte finns

av Magnus Ringman

Vad händer med journalistiken om, låt säga, tio år?

I en vecka har Aftonbladet inifrån följt världens största mediekonferens South by southwest i Austin, Texas. Vi har rapporterat om dystopiker – men viktigare: också om människor med brinn och tro på journalistikens kraft.

Det är dags för nionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag: den sista spaningen från Austin. Den fascinerande historien om två amerikanska medelålders män och ”fake news”.

balk_hangmed

Steven Smith, med datorAUSTIN, Texas. Möt republikanen Steven Smith.

Han finns inte.

Han är påhittad.

Steven Smith är ”fake news” personifierad.

Jo, vi är i USA. Och kanske är det bara just här som verkligheten kan bli så skruvad att två män träder fram på världens största mediekongress och erkänner att de medvetet manipulerat det amerikanska folket genom att hitta på nyheter.

Skärmavbild 2017-03-15 kl. 15.52.33Jeffery Marty är advokat i Tampa och mannen bakom den påhittade, republikanska politikern Steven Smith. Den 30 oktober 2013 köpte Jeffery Marty 5 600 anhängare från en rysk man på sajten Fiverr.com. Sedan surfade han ut på nätet och laddade ner en bild av en genreperson som såg ut som en genomsnittlig republikansk politiker. En man i 50-60-års åldern. Kostym. Grå slips.

Steven Smith var ”född”.

Republikansk kongressledamot från ett valdistrikt som inte finns, 15:e distriktet i Georgia.

Med 5 600 existerande följare och en seriös twitterprofil ser det mycket trovärdigt ut.

Steven Smith, twitterkonto

CNN:s nyhetsankare Christiane Amanpour gick direkt i fällan.

Hon retweetade Steven Smiths twitterinlägg som han skrev inför hennes intervju med Tysklands dåvarande försvarsminister Guido Westerwelle.

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.24.17

Och så var cirkusen i gång. Christiane Amanpours retweet spreds vidare av aningslösa twittrare som inte kollade upp att Steven Smith existens. Men redan inom ett dygn fanns andra twittrare som genomskådade bluffen och ifrågasatte varför Christiane Amanpour inte själv hade gjort det.

Signaturen ”Brad_D80” skriver:

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.33.36

Den andre mannen som producerar ”fake news” heter Jestin Coler, en man i 40-års åldern med fru och två barn. Han är registrerad ägare av bolaget ”Disinfomedia”. Hans Linkedin-profil visade att han arbetar med databaser, sålde tidigare tidningsprenumerationer och är frilansskribent i magasinet International Yachtsman.

b0aa232a538e5b1def7de83a2d3f37c7
Jestin Coler

Jestin Coler bor i en pastellfärgad envåningsbungalow i ett medelklassområde i Los Angeles. När en reporter från sajten NPR, som lyckats avslöja hans identitet, konfronterade honom i hemmet ville han först inte ställa upp på en intervju. Men gav med sig och träffade journalisten vid ett senare tillfälle.

Nu står han här. I en föreläsningssal på South by Southwest och berättar – stolt?, tror faktiskt det – om hans hittills största ”fake news-kupp.”

Det var den 5 november i fjol, bara dagar före presidentvalet. En sensationell nyhet kablades ut över USA med tidningen Denver Guardian som källa:

IMG_7677
Artikeln i den påhittade tidningen Denver Guardian.

Enligt artikeln skulle FBI-agenten Michael Brown, 45, hittats död i sin bostad. Han hade dödat 33-åriga hustrun Susan, satt huset i brand och sedan skjutit sig själv till döds. Michael Brown påstods vara den källa som läckt uppgifter i den e-mailaffär som förföljt Hillary Clinton under presidentvalskampanjen.

Problemet var bara att det inte finns någon tidning som heter Denver Guardian.

Och viktigare: det har aldrig inträffat något mord eller brandattentat.

Och naturligtvis: Vare sig Michael eller Susan Brown existerar i verkligheten.

Påhitt med andra ord.

”Nyheten” delades på Facebook över en halv miljon gånger.  Den fick också spridning i amerikanska medier innan sanningen avslöjades.

Enligt Jestin Coler själv fick hans sajt över 1,6 miljoner besök de följande tio dygnen efter att ”nyheten” publicerats.

I den intervju som senare ägde rum med NPR:s reporter Laura Sydell förklarar Jestin Coler sitt tilltag så här:

– Från början var idén att bygga en webbplats som skulle publicera flagrant eller fiktiva berättelser och sedan offentligt fördöma dessa historier och påpeka att de var ren fiktion.

– Amerikanerna ville höra det här. Allt som behövdes var att skriva historien. Allt var påhittat; staden, människorna, sheriffen och FBI-killen. Sedan såg vi till att placera ut nyheten på diverse grupper och forum som var länkade till Donald Trump. Jisses, det spreds som en löpeld, säger Jestin Coler som själv är registrerad demokrat.

Nu tjänar han pengar på sina falska nyheter. Enligt egen utsago 10 – 30 000 dollar per månad.

– Men jag gör det inte för pengarnas skull. Jag vill visa hur enkelt falska nyheter sprids, säger han.

I fem avsnitt har Aftonbladet inifrån rapporterat om föreläsarna och trenderna på årets upplaga av South by Southwest i Austin, Texas.

Den stora poängen med att resa hit är att förstå vart mediemarknaden är på väg. Trenderna i USA kommer så småningom till Sverige. Och det går allt snabbare.

Nu börjar arbetet med att ”översätta” intrycken till svenska förhållanden.

– Vi har fått mycket viktig inspiration som vi ska genomföra i Aftonbladet, i stort och smått, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

– Det har varit en mycket givande konferens som givit oss många nya idéer som snart kommer läsarna till del.

Magnus Ringman

Aftonbladets utsända i Austin svarar på frågan:

Vilken är din viktigaste lärdom som du tar med dig från South by southwest?

IMG_7621Andreas Aspegren, onlinechef:

– Min viktigaste spaning från Austin är att människor+maskiner tillsammans skapar magi. Den kombon kommer – även i framtiden – alltid vara bättre än bara människor eller bara maskiner.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd:

– Den för mig absolut viktigaste insikten är journalistikens enorma betydelse i en tid av anklagelser om lögner och en ström av fake news. Vilken kraft vi har i sanningen, att vi aldrig får vika från vårt grunduppdrag i journalistiskens och sanningens tjänst, som oberoende och fri press.
Och samtidigt alla möjligheter AI (artificiell intelligens) och allt vad maskiner kan göra för oss för att därmed kunna prioritera kraft och fördela resurser till den journalistik som verkligen gör skillnad.

IMG_7624Michael Poromaa, nyhetschef:

– Bekräftelsen att vi på Breakingdesken redan är och har varit i framtiden sedan den startades. Vi jobbar på rätt sätt med snabbhet, pushar, tv och liverapportering med läsarna i samma flöde. Tre viktiga steg som vi måste ta:
– Få ännu mer hjälp av data i sekunden för att förstå läsarna, tittarna och plusköparna.
– Prata med läsarna i alla flöden, ger ett otroligt mervärde och bygger lojalitet.
– Striden mot fejknews.
IMG_7651Linda Murray Wennberg, finanschef:

– Journalistikens makt och hur vi säkerställa den genom att sätta användarna i fokus och få dem att förstå vikten att de ska vara med betala journalistiken. Vi på Aftonbladet måste anamma tekniken för att skapa en ännu bättre upplevelse för användaren. 

IMG_7632Håkan Andreasson, redaktionschef:

– Jag har fått se digital storytelling i absolut världsklass och känner mig ivrig att komma tillbaka till redaktionen och visa upp vad jag har sett. Det har också varit intressant att se hur all amerikansk media vi mött totalt gett upp kampen mot Facebook. För dem är det inte ens en fråga längre.

IMG_7644Ingrid Schöerner, HR-chef:

– Aldrig har behovet av den fria och oberoende media varit större än nu och självrannsakan och diskussionerna efter det amerikanska valet har ju fått till resultat att det det grundläggande journalistiska uppdraget har förtydligats. Medierna kraftsamlar för att ge sina läsare den bästa möjliga rapporteringen och granskningen av det som händer i vår tid. Vi har också, från Ny Times, sett exempel på vad tydliga mål och ett tydligt ledarskap betyder för möjligheten att genomföra god och relevant journalistik.

Lotta Folcker , byline

Lotta Folcker, TV-chef

– The revival of journalism – och behovet av rannsakning för att gå vidare. Men det har aldrig varit viktigare med fri och obereonde journalistik. Det är vårt ansvar att ta fajten mot fejk news. Vi måste redan nu börja fundera på hur vi kan använda den nya tekniken och vad det kommer innebära för vårt företag. Engagemang. Journalistiken är inte längre en ensidig rapportering. vi måste kunna kommunicera med våra tittare och läsare. Nu har även marknaden förstått effekten av engagera sin publik och varumärkena ser en helt ny framtid framför sig där mediebyråer inte längre existerar.

IMG_7670Lena Mellin, kolumnist:

– Att journalistiken aldrig varit viktigare än nu. Gammelmedia regerar när det gäller att skilja på sant och falskt. Men också att vi kan bli betydligt bättre på att driva vår egen trafik. Det finns många knep.

photoMagnus Ringman, stabschef

– Journalistiken tycks ha fått förnyad kraft efter valet av Donald Trump till amerikansk president. Det finns en insikt om att journalistiken måste försvaras mot fenomen som fake news och andra osanna påhopp. Även i svensk kontext är det viktigt. Svenska massmedier utmanas nu av de amerikanska jättarna Google och Facebook på ett mycket obehagligt sätt. Bolagen, som inte ens betalar skatt i Sverige, tar över annonsmarknaden och i närtid hotas många mediers ekonomi. Samtidigt får mörka krafter ett allt större grepp över även över det svenska samhället. Då måste journalistiken försvaras.

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

av Petter Ovander

Spotify har gjort det. Netflix och HBO likaså.

Lyckats ta betalt på nätet.

Men journalistiken släpar efter – även om Aftonbladet Plus var först och i dag anses ligga i framkant också i ett internationellt perspektiv.

Det är dags för åttonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om betaljournalistik på nätet. Om en kamp om läsarnas förtroende och lojalitet – och om hur en oberoende journalistik ska finansieras.

balk_hangmedKanske är det ett tidens tecken. När en president i Vita huset spyr sin galla över en journalistik som inte visar den egna världsbilden, talar om ”fake news”, myntar uttryck som ”alternative facts” och utmålar journalisterna som folkets fiende, så kommer en motreaktion.

Redaktörerna på New York Times såg det tydligt redan dagen efter presidentvalet.

Läsarna kom till dem.

Och den här gången var de villiga att betala för kvalitetsjournalistik.

Med Donald Trump i Vita huset efter en valkampanj till viss del orkestrerad av troll i sociala medier var det som att proppen gick ur.

Första veckorna efter presidentvalet ökade New York Times antalet betalande prenumeranter med 132 000 och sett över hela sista kvartalet fick New York Times 276 000 nya digitala prenumeranter – en ökning tio gånger större än motsvarande period året före.

***

ted-kudinoff
Plus redaktionelle chef Ted Kudinoff: – Vi har i dag ett kunnande i huset om hur vi kan driva Plus som är helt ovärderligt.

För Ted Kudinoff, redaktionell Pluschef på Aftonbladet, är steget mellan New York Times och Aftonbladet kortare än det i förstone kan synas.

Både New York Times och Aftonbladet har på sina marknader – och med olika modeller – varit framgångsrika. Båda anses vara pionjärer när det gäller att ta betalt för journalistik på nätet.

Aftonbladet var tidigt ute. Redan 2003, för snart 14 år sedan, skapades Plus i det som då hette Aftonbladet Nya Medier.

– Det har gett oss ett försprång gentemot konkurrenter och ett kunnande i huset som jag skulle säga är ovärderligt i dag, säger Ted Kudinoff.

Plus-redaktörerna har hunnit testa mycket – och gått på många smällar.

Kunskapen om läsarna, vad de vill ha och vad de är beredda att betala för, är i dag både djup och bred.

Aftonbladet har genom åren fått bra analyser av läsarna. Redaktörerna vet när artiklar om hälsa, bilar eller nyheter säljer bäst. De kan nu bryta ner den här kunskapen på timmar över dygnet och över veckans alla dagar.

***

Det finns två spår att välja för tidningar som vill låta läsarna betala för journalistik online. Den  ena, den Aftonbladet har i dag, kallas Freemium.

Freemium är ett teleskopord som bildats av engelskans free (gratis) och premium. Företag som tillämpar modellen är exempelvis Google, Spotify, Flickr och Pandora Internet Radio. Affärsmodellen fungerar genom att en bastjänst erbjuds gratis, möjligen reklamfinansierad. Därefter ser produktägaren till att tjänsten får stor spridning, och då tillhandahålls en premiumtjänst med fler funktioner och andra fördelar mot en kostnad. Uttrycket myntades i mars 2006 av riskkapitalisten Fred Wilson, som i ett blogginlägg beskrev modellen och sedan bad sina läsare om namnförslag. Källa: Wikipedia

Alla nyheter är gratis, öppna för alla.

All, nåja inte riktigt all, fördjupning är bakom en betalvägg – Plus.

– Det är den modell som de flesta kvällstidningar världen runt väljer. Aftonbladet har så stor direkttrafik och så stor annonsaffär, att vi skulle förlora på att sätta allt bakom en betalvägg. Med den här modellen kan vi kombinera att vara nyhetsledande och primär nyhetskälla med att ta betalt för journalistik som ligger lite utanför det direkta nyhetsflödet, säger Ted Kudinoff.

Den andra modellen kallas Metered.

Den finns i flera varianter men går i korthet ut på att några nyheter är gratis, säg sex i veckan, och vill du läsa fler du betala. Det är en modell som många morgontidningar väljer. Tidningar som inte har lika hög direkttrafik till sajten, bygger sin historia på prenumerationer, men har ett starkt varumärke som kan locka till köp.

Egentligen är det inget konstigt. Aftonbladet har allt sedan den första tidningen kom ut 1830 tagit betalt för journalistiken. Pengar som finansierat löner, distribution, produktutveckling och, så klart, sett till att tidningens journalister kunnat rapportera oberoende och initierat från hela världen, när det händer och där det händer.

Det är förstås kostnader som finns också i en digital värld och som omöjligt helt kan finansieras med annonser – allra minst när hela annonsaffären i dag utmanas av en handfull amerikanska IT-jättar.

***

peter-nelander
Peter Nelander, kommersiell chef för Aftonbladet Plus.

I dag arbetar 25 personer enbart med Aftonbladet Plus, med att skapa artiklar, reportage och guider och driva prenumerationsaffären. 16 journalister på redaktionen och ett tiotal medarbetare med specialistkompetens som stöd på affärssidan.

Redaktionen samarbetar också med ett tiotal frilansjournalister – och dagligen med reportrar på Aftonbladets övriga redaktioner.

Tillsammans producerar de omkring 500 artiklar i månaden, bara för Aftonbladets Plus-läsare.

De vårdar ömt relationen med läsarna och utvecklar teknik och marknadsföring för att få kunderna att stanna.

Plus – 59 kronor

i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sport- och nöjesevenemang och fria månader i streamingtjänster.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Magasinet Filter – digitalt magasin med populärkultur, långreportage och personporträtt.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt.

+ Månadens bok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

– Här är kanske den största utmaningen vi ser just nu, säger Peter Nelander, kommersiell Pluschef.

– Att få våra 250 000 prenumeranter att förstå allt de får. Alla nyhetsfördjupningar, guider, erbjudanden, bilagor, sport- och nöjesbiblar, e-tidningen, e-böcker. Allt…

De flesta nya prenumeranter kommer till Aftonbladet för att de vill läsa en specifik artikel. För att få  tillgång till denna betalar de en krona. Efter första månaden rullar prenumerationen till en kostnad av 59 kronor i månaden för Plus-kunder och 99 kronor för de som tecknat sig för Plus Premium.

Och det är först då det blir en affär för Aftonbladet.

Det betyder att Aftonbladets Plus-medarbetare har en månad på sig att övertyga den nya kunden om att det är värt att fortsätta som prenumerant.

Den prenumerant som inte tar del av innehållet i Plus hoppar nämligen lätt av.

Den prenumerant som inte ens ser innehållet i Plus hoppar med stor säkerhet av.

– Första månaden måste vi hinna upplysa kunden inte bara om allt de får, vi måste också få dem att ta del av vår journalistik, använda våra erbjudanden och se vilken nytta de har av att vara med i Plus, säger Peter Nelander.

***

Efter 14 år har man förstås hittat flera vägar för att få läsarna att stanna och fortsätta betala.

En väg är den datadrivna. Den bygger på analyser av läsarnas beteenden och vanor som grupp. Det gör att redaktörerna vet vilken typ av journalistik som funkar bäst vid olika tillfällen.

Det är stora skillnader i vad som fungerar en måndag klockan 7, en fredag klockan 20 och en lördag klockan 10.

– Vi vet att hälsa funkar tidigt på morgonen, att bil säljer bra på lördagar och relationstexter gärna läses på kvällar och nätter. Detta stämmer förstås inte 100 procent och bra grejer funkar ju jämt, men det är ändå något vi kan förhålla oss till, säger plusredaktören Elvira S Barsotti.

elivra barosotti
Plusredaktören Elvira S Barsotti publicerar artiklar, reportage och guider enligt en modell som syftar till att optimera läsning och försäljning. De analyser Aftonbladet kunnat göra av läsarnas vanor de senaste 14 åren är i dag ovärderliga och en förutsättning för att Plus har en ledande position i dag. Plus reporter Svante Lidén får i dag omedelbart svar på hur hans texter tas emot av läsarna. Foto: URBAN ANDERSSON

Ted Kudinoff ser tillbaka på åren han var ny på Aftonbladet. När han kom 2005 gjorde redaktörerna löp och banderoller (tidningsspråk för löpsedlar och förstasidor, red amn) men hade bara en vag aning om varför folk köpte på just de budskapen.

– I dag vet vi på sekunden om det vi gör går hem hos läsarna eller inte. Det kan vara tufft för reportrar att så direkt och brutalt få ett kvitto på om det som de skrivit funkar eller inte. Men det är fantastiskt roligt och spännande, säger han.

Nyhetsbrev, sportbladet
Nyhetsbrevet. Plus sportredaktör Emil K Lagnelius berättar för läsarna vad som är på gång. Ett viktigt sätt att skapa lojalitet för att behålla Plusläsarna.

En annan väg att behålla Plusläsare är nyhetsbrev från redaktörer och reportrar, brev som hjälper till att skapa lojalitet. Medarbetarnas engagemang smittar av sig på läsarna som tipsas om vad som är på gång och vad som.

Ted Kudinoff konstaterar att det är oerhört viktigt att prata med läsarna och, allra helst, få en dialog.

– En läsare som glömmer bort oss säger upp sin prenumeration. Om vi inte tagit hand om våra läsare hade vi inte varit där vi är i dag.

I dag har Plus en kvarts miljon prenumeranter. I ett internationellt perspektiv oerhört många. Och väldigt många fler än för bara några år sedan. De senaste tre åren har Aftonbladet satt fokus på Plus-affären, utökat både redaktionen och affärssidan och lyckats öka antalet prenumeranter med 30 000 om året.

– Men vi har utmaningar framåt. Konkurrenterna börjar vakna nu. Vi var länge ensamma på marknaden, säger Peter Nelander.

***

Det är på gott och ont. Att allt fler mediehus, i världen och i Sverige, börjar ta betalt för journalistik online gynnar branschen i stort och Aftonbladet Plus.

– Det ökar acceptansen att betala och det speglas i en helt annan optimism i dag hos våra kolleger i mediehus runt om i Europa. Det är stor skillnad jämfört med för bara ett par år sedan, säger Ted Kudinoff.

Samtidigt är det förstås fler tidningar som slåss om läsarna, vilket tvingar Aftonbladet att ytterligare vässa erbjudandet till läsarna.

Den spirande optimismen har lett till en ökad öppenhet och möjlighet till nya samarbeten. Aftonbladet jobbar i dag tätt tillsammans med flera andra mediehus i Europa, både med journalistisk och med att lära av varandra på affärssidan.

– Det är fantastiskt – men närmast otänkbart för några år sedan. Egentligen är det självklart. Vi delar samma utmaningar och det finns ju journalistik som kan publiceras i flera länder. Vi konkurrerar ju inte på den tyska marknaden, eller den danska och norska, säger Ted Kudinoff.

I dag samarbetar Aftonbladet Plus med norska VG, danska Ekstrabladet och tyska Bild. Men också med Svenska Dagbladet i Sverige.

– Det är självklart att det är bättre att samarbeta än konkurrera. Alla vinner ju på det.

***

Samtidigt. Både Peter Nelander och Ted Kudinoff återkommer till de utmaningarna som går parallellt med framtidstro, samarbete och optimism.

För verkligheten är komplex.

Och konkurrenterna i dag långt fler än de vi tidigare vant oss vid i tidningsbranschen.

Som de som redan lyckats – Spotify, Netflix och HBO.

De hjälpte till att bana väg för Plus. De såg till att köpviljan blev accepterad hos användarna. I dag är de också nya konkurrenter om konsumenternas pengar online.

Aftonbladet Plus är i dag en bärande digital affär – och en viktig väg för att säkra en fri oberoende journalistik i framtiden.

– Det är helt nödvändigt för oss och hela mediebranschen att också få intäkter från läsarna på nätet. Annars skulle vi vara helt beroende av annonskonjunkturer – som vi vet går upp och ner, säger Peter Nelander.

Petter Ovander

balk_hangmed

Ett helt nytt sätt att tänka tv

av Petter Ovander

Det här med att titta på tv på tv. Vem gör det?

Tillräckligt många för att tv-bolagen kan tjäna pengar på att sända vanlig tv och spetsa tablåer med publikdragare.

Men samtidigt. Allt färre sätter sig i soffan och slår på tv:n halv åtta. Tittandet förändras nu på ett sätt som allt mer liknar den utveckling som fick läsarna att överge papperstidningen för nätet.

– Det mest avgörande nu är att vi hittat ett helt nytt sätt att tänka tv, säger Lotta Folcker.

Det är dags för sjunde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om en tv-värld i förändring. Om siffror som dalar – och siffror som stiger.

balk_hangmedFör tidningsbranschen, men också för musikbranschen, började det vid mitten av 00-talet. Upplagorna sjönk. Folk slutade köpa skivor.

Nyheter och musik fanns ju där några musklick bort, fritt att läsa och ladda ner. Skivbranschen ropade på förbud. Tidningarna, de flesta, blundade. Sa ”det händer inte”.

Men det hände.

Jan Scherman, då vd på TV4, ser en likhet mellan hur de här branscherna reagerade då med hur hans bransch, tv-branschen, reagerar i dag. Hur alla ropar ”vargen kommer” – men ingen gör något. Han använder ordet förnekelse.

Men låt oss återkomma till det lite senare och först uppdatera oss på situationen som den är i dag.

***

Lotta Folcker är tv-chef på Aftonbladet och har precis som Jan Scherman ett förflutet på TV4. Hon beskriver det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år. Hur användarna går från text till rörlig bild online. Hur inget annat media just nu växer så snabbt som rörlig bild.

Lotta Folcker , byline
– Det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år, säger Lotta Folcker, tv-chef på Aftonbladet.

Det är förstås en enorm utmaning, som inte längre bara handlar om att slåss mot andra svenska mediahus, utan än mer om att förhålla sig till helt nya konkurrenter: Facebook, Youtube och Google.

Efter några år med stora strategiska investeringar sitter Lotta Folcker ändå i en situation bättre än många av hennes tv-kolleger.

• Aftonbladet TV har hittat en framgångsstrategi för online-tv.

• Tittarna väljer Aftonbladet för att se tv online.

• Och i dag finansierar Aftonbladet TV sina egna redaktionella kostnader och IT-investeringar.

Det sista inte minst viktigt.

Att Aftonbladet TV i dag, som en del av ett traditionellt mediehus, kommit så långt beskriver Lotta Folcker som unikt.  Det är resultatet av flera års hårt slit, långsiktiga investeringar – och de senaste åren en ständig utvärdering av vilken typ av rörligt material publiken vill se online.

När andra mediehus i dag tvingas bygga stora tv-studios är Lotta Folcker och hennes medarbetare redan där, tack vare tidiga investeringar. I dag kan de i stället lägga kraften på att utveckla nya tv-format och investera i nytänkande.

Livesändning ABTV
Aftonbladet TV går live. – Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av, säger Lotta Folcker.

– Nu vet vi när vi ska gå live och inte. Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av.

Hon menar att ett mediehus måste ligga steget före för att klara strukturomvandlingen. Att det är helt avgörande för Aftonbladet TV att inte följa marknaden utan leder den.

Den strategi som utkristalliserats bygger i Aftonbladets fall på två ben: Nyheter och Affär.

Publiken kommer till Aftonbladet för att bli uppdaterade, för att få nyheter.

Aftonbladet TV:s uppgift är att ta med tittaren till platserna där det händer och när det händer. När Donald Trump talar vill tittarna se och höra honom. När Zlatan spelar vill tittarna se honom göra mål.

Onlinepubliken vill också ha fördjupning och förståelse i det som sker. Där har minidokumentärer visat sig vara en framgångsfaktor.

Oscarsgalan
Aftonbladet TV var förra året först i världen att sända Oscarsgalan online. Till helgen är det dags igen.

Och nöjesjournalistik som håller sig inom fältet uppdatering är också något tittarna älskar. Som Oscarsgalan. Förra året var Aftonbladet först i världen att sända galan online. Till helgen är det dags igen.

– Den här strategin är något vi lärt oss fram till genom de senaste åren. Tittarna kommer till oss i dag eftersom vi efter några år av trevande hittat en väg som fungerar för online video, säger Lotta Folcker.

***

Vi ser nu en dramatisk förflyttning av reklampengarna.

Förra året var reklaminvesteringarna rekordhöga, 34,9 miljarder kronor. Det låter förstås bra. Men internet, inklusive mobil, tog hem 45,1 procent av reklamkakan. Medan tv, radio och bio tillsammans tog hem 18,5 procent.

De digitala medierna accelererar nu tillväxttakten och snabbaste är ökningen inom sökordsmarknadsföring, sociala nätverk – och webb-tv.

Nästan hälften av reklamköpen går alltså i dag till det som inte är linjärt.

Och vem finns där att ta emot pengarna? Facebook, Youtube och Google. De amerikanska jättarna tar nästan allt på marknaden.

Att reklampengarna flyttas mot online har en given orsak: Där är tittarna. Den yngre publiken (under 40 år) har på några år minskat sitt tittande på tablå-lagd tv med ungefär 30 procent. Under samma tid har tittandet på rörlig bild på nätet ökat explosivt.

När Jan Scherman väger samman statistik från källor som MMS och Ericsson Consumerlab ser han en ökning på ungefär 50 procent. I tv-världen är detta revolutionära förändringar.

35 procent av veckotiden för tittandet är i dag på traditionell linjär tv. Medan gruppen screen-shifter – de som är helt ointresserade av var och när de kan se rörlig bild – totalt dominerar. Snart har gruppen 70 procent av tittandet.

Den tiden vi lägger på traditionellt tv-tittandet har sjunkit från 166 minuter om dagen 2010 till 149 minuter i dag. Bland 15- till 44-åringar är utvecklingen än mer dramatisk. Från 134 minuter till 88.

***

Jan Scherman, halvfigur
Jan Scherman. – Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra.

Jan Scherman menar att tv-branschen alldeles för sent sett utvecklingen och väntat alldeles för länge med att agera. Visst, många är i dag snabba med att lägga över erbjudanden på sina play-tjänster. Och visst det finns – fortfarande – en affär för linjär tv.

Det går  att hitta publik – och reklam – till stora tv-satsningar. Men dessa tillfällen blir allt färre och förflyttningen av reklampengarna allt tydligare.

Lägg till detta de nya konkurrenterna. Den ökning som nu sker på reklammarknaden, tillväxten, tillfaller Youtube och Facebook. Inte de traditionella mediehusen.

– Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra. Det är en förlegad kamp. Aftonbladet mot Expressen, TV3 mot TV4, glöm det. Mediahusen måste hitta gemensamma samarbetsytor och bestämma sig för vilka som verkligen är konkurrenterna om den nya tv-publiken, säger Jan Scherman.

***

På Aftonbladets redaktion har Lotta Folcker redan gjort den analysen – och hittat nya samarbeten. Som med SBS, TV3 och Viasat.

– Det är i grunden roligt. Traditionella tv-hus kommer nu till oss, men vi kan också gå till dem. Den dramatiska utvecklingen nu öppnar för nya samarbeten och det är nödvändigt. Vi måste hitta nya sätt att ta oss fram i denna omvälvande tid, säger hon.

Men det krävs inte bara nya samarbeten. Det mest avgörande är ett nytt sätt att tänka tv.

Online video är något helt annat än linjär tv.

Online video handlar om att anpassa innehållet till olika plattformar och tittarnas beteenden. Hur fångar man tittarnas intresse på bussen? Och hur ser man till att ha ett tv-innehåll som passar i mobilen? I en del situationer utan ljud?

Och hur får vi tittarna att acceptera reklamen som krävs för att betala journalistiken? Det som är det andra benet i Aftonbladet TV:s strategi, affären.

Stockholm 2016-10-14 PÅ BILD: Anders Wallner FOTO: CAROLINA BYRMO, carolina@photocarolina.se, 0705-168456
Anders Wallner sålde slut på annonserna förra året. FOTO: Carolina Byrmo

Anders Wallner, head of TV på Schibsted Sales and Inventory och ansvarig för reklamintäkterna till Aftonbladet TV, konstaterar att trycket på att köpa tv-annonser i Aftonbladet aldrig varit högre än i dag. Slutsålt förra året och 200 nya annonsörer som kom in till Aftonbladet TV.

Det borde förstås göra vilken annonssäljare som helst glad. Och Anders Wallner är nöjd, men han ser också utmaningar.

Det tvingar honom att hitta nya sätt att få ut den reklam han och kollegerna säljer och att hitta nya videoannonslösningar.

– Vi måste också säkra att reklamen ger effekt. Vi kan inte bygga vidare på pre-rolls. Vi vet att annonserna som går före varje videoklipp stör tittarna. Vi måste ha andra annonslösningar parallellt med pre-rolls, säger Anders Wallner.

Här finns en del av svaren i AFP, annonsfinansierad tv-produktion. Men svaren finns också i att utveckla de sociala kanalerna får att nå en annan och bredare räckvidd. Och i att möta konkurrensen från Google, Facebook och Youtube.

– Vi har tagit de första stegen ut från startblocken, men vi har en gigantisk resa framför oss. Google och Facebook tar marknaden – och den är snart dominerad av rörlig bild.

***

Vägen fram är ännu mer samarbeten, mer av att identifiera den gemensamma fineden och slåss tillsammans mot den. Ska olika svenska tv-aktörer  konkurrera sinsemellan på den lilla svenska marknaden, eller ska de se till att de ökade reklamintäkterna som nu finns att ta hem stannar i Sverige?

– Om de nationella medierna bestämde sig för att komma med gemensamma erbjudanden till den gemensamma reklammarknaden. Då händer det något. Om de bestämmer sig för att få stopp på det kaos som nu råder när det gäller att mäta tittandet av tv, linjärt och online, och går med i MMS och får en gemensam valuta kan det smälla till rejält, säger Jan Scherman.

Men det är bråttom. För det går fort nu.

Tv-tittandet förändras på ett revolutionerande sätt. Det har ökat totalt – men minskat linjärt.

– Aftonbladet har i dag en fantastisk position som primär nyhetskälla för svenska folket och har petat ner SVT, säger Jan Scherman.

Men ingenting är självklart.

För bland unga ligger Facebook på andra plats efter Aftonbladet när det gäller att följa stora händelser live.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken 

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Unga väljer Aftonbladet – unik position i världen

av Petter Ovander

Det är möjligt att du just nu sitter och läser den här texten i mobilen.

Om du är lite yngre är det högst sannolikt.

Och om du är tonåring kanske du önskar att den här texten aldrig skrivits. Du vill helst ta del av det här i ett videoklipp.

Det är dags för sjätte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om våra medievanor. Var vi står i dag – och om medias utmaningar i en ständigt förändrad framtid.

balk_hangmedEn sak vet vi säkert. Vi vet ingenting om framtiden. Den redaktör som i dag har svaret på frågan hur vi tar del av nyheter och journalistik om, låt säga, fem år kan sova lugnt.

Men det är det ingen som vet och därför heller ingen som gör.

Det är bara att blicka tillbaka några år. Hur hade du läst den här texten för fem år sedan?

Och var?

Och när?

Inte som i dag. Förmodligen hade du då läst texten på din datorskärm. Som var placerad på ett bord. I dag läser de flesta den här texten i sin mobil. Kanske i bussen på väg hem från jobbet. Eller i sängen. Eller på en bänk i solen. Eller framför tv:n. Eller…

Frågan blir då: Hur tar du del av innehållet i den här texten 2022? Och var? Och när?

***

Skärmavbild 2017-02-17 kl. 09.55.31
Ungdomsbarometern ger en del av svaren på våra medievanor i dag – och vart vi är på väg.

Vi kan ana några av svaren på frågorna om framtiden i den senaste kartläggningen från Ungdomsbarometern, som under vintern tittat närmare på hur unga och vuxna i Sverige tar del av nyheter.

Först bara lite grundläggande fakta.

Det är som vanligt fler vuxna än unga som dagligen läser eller tittar på nyheter. Så långt inget nytt.

Samtidigt förändras nu våra vanor snabbt från år till år.

Allt fler väljer att titta och lyssna på nyheter, i stället för att läsa dem.

Det gäller både unga och vuxna.

Vi går alltså mot att allt mer ta del av nyheter i form av rörlig bild och ljud och från att läsa skrivna artiklar.

Peder Gunnarsson, Ungdomsbarometern
Konkurrensen om läsarna har aldrig har varit hårdare än i dag, konstaterar Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern. Men han ser samtidigt Aftonbladets förmåga att förändra sig i takt med publiken hittills har skapat en fantastisk position.

– Det är för tidigt att säga hur stor den här förflyttningen mot rörlig bild blir – men helt klart är att våra vanor redan har påverkats av ett snabbt växande utbud, säger Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern.

Och konstaterar samtidigt att Facebook vet att rörlig bild får människor att stanna längre på plattformen och därför agerar på det.

Peder Gunnarson ser också att podcasts ökar, särskilt bland unga. Det formatet börjar mogna, bland annat som fördjupning.

– Men vanligaste svaret är fortfarande att man helst läser nyheter. Texter har ju en fördel i att man kan skumma den. Det är tidseffektivt, säger Peder Gunnarson.

***

Aftonbladet jobbade under 176 år med papperstidningen i fokus, man kan säga att strategin var Print First allt sedan Lars Johan Hiertas dagar.

2011 ställdes denna strategi på ända.

Det var inte längre papperstidningen som sattes främst och devisen ändrades till Online First.

Det funkade något år. Nu är det Mobile First som gäller.

Det är – i dag – en bra strategi.

Utvecklingen mot mobilen bekräftas av Ungdomsbarometern. Mobilen är i dag den solklart viktigaste källan till nyheter för unga nyhetskonsumenter.

41 procent i åldern 15 till 24 år föredrar i dag att läsa nyheter i mobilen. Och de blir stadigt fler. 2016 ökade de med tre procentenheter och Ungdomsbarometern ser samma ökning hos vuxna mellan 25 och 49 år, även om det är från en lägre nivå.

Att läsa nyheter på datorn gör vi samtidigt allt mer sällan. Tydligast är den här minskningen hos vuxna där datorn klart tappar attraktionskraft. Bland de yngsta har den aldrig ens varit attraktiv.

Vi går alltså alltmer mot att använda mobilen som primär nyhetskälla.

27 procent av de unga i dag får i princip alla sina nyheter först i mobilen.

Räknar vi dessutom in de unga som får de flesta nyheter först i mobilen är siffran 65 procent.

Vuxna är ännu inte lika mobila, men ändå nås 41 procent av de vuxna av alla eller de flesta nyheterna först i mobilen.

Hisnande siffror jämfört med för några år sedan.

Och allt fler använder sig av så kallade push-notiser, nyhetsflashar, för att hålla sig uppdaterade på vad som händer i världen.

– Att mobilen blivit en viktig nyhetskälla är naturligt, mobilen har vi ju alltid med oss, säger Peder Gunnarson. Det är genom den vi först nås av nyheter.

Facebook, och till viss del andra sociala medier, driver samtidigt på utvecklingen mot mobilen som nyhetskälla.

– Det gäller särskilt bland unga och särskilt för att det pratas mycket om nyheter i sociala medier. För många är Facebook ett viktigt redskap att hålla koll på nyhetshändelser i Sverige och ännu mer i världen. Och hela Facebooks grundtanke är ju att ge användarna svar på frågan ”vad händer nu?”.

***

Samtidigt som mobilen blir allt viktigare som redskap för att få nyheter blir alltså sociala medier allt viktigare som källa.

I dag använder sig 82 procent av läsarna av Facebook – ännu fler bland de yngre. 39 procent av de unga säger att de i dag får alla eller de flesta av sina nyheter via sociala medier. Och för tre av tio svenskar mellan 15 och 49 är Facebook ganska eller mycket viktigt för att hålla koll på nyheter.

Påfallande många använder också Youtube, Messenger, Instagram och Snapchat.

En del av publiken har gått från att surfa in på tidningarnas hemsidor eller appar mot att nöja sig med att få de nyheter som dyker upp i deras flöden i sociala medier.

– Facebook är ingenting utan användare och innehåll. Därför är det avgörande för Facebook att fylla sin plattform med relevant innehåll. Men vad många uppfattar som relevant innehåll, är inte nödvändigtvis objektiv – eller ens sann – nyhetsrapportering. Vi har ju ett presidentval som fått ett utfall som till del beror på att människor lever i olika bilder av verkligheten. När en aktör som Facebook inte tar ett tydligt publicistiskt ansvar är det exempelvis lätt att osanningar sprids och får fotfäste snabbt, säger Peder Gunnarson.

– Vi ser nu att vi är på väg mot en punkt där faktagranskning och objektivitet får en mer framskjuten position i mångas medvetande och som nu ger traditionella medier en allt viktigare roll att fylla.

***

Möjligen en mörk framtid för traditionella media som är vana att sälja sina tidningar och prenumerationer och den vägen betala sin journalistik.

Men inte nattsvart.

Ungdomsbarometern har grottat ner sig i vilken roll svenska nyhetsaktörer fyller för svenska folkets nyhetsinhämtning.

Och nio av tio säger sig uppleva att minst en aktör fortfarande fyller en viktigt roll.

Aftonbladet toppar listan utan konkurrens.

Och allra mest bland de yngre.

För 54 procent av Sveriges unga mellan 15 och 24 år fyller just Aftonbladet en viktig roll för att få nyheter.

– Aftonbladet har en unik position i sin starka direktrelation till sina läsare. Den positionen är det få andra mediehus i världen som har. Många är i stället helt beroende av Facebook för att få trafik, konstaterar Peder Gunnarson.

På andra plats kommer – licensfinansierade – Sveriges Television (31 procent av de unga), följt av TV4 och DN (28 procent) på delad tredjeplats.

När Ungdomsbarometern tittar närmare på hur unga huvudsakligen kommer i kontakt med innehåll från olika nyhetsaktörer en typisk dag svarar 63 procent att de i huvudsak besöker Aftonbladets sajt eller app.

14 procent svarar att de främst följer Aftonbladet i sociala medier och ytterligare 22 procent säger att Aftonbladet syns mycket utan att de följer tidningen aktivit.

– Den direktkontakt med publiken som Aftonbladet har är oerhört viktig, annars blir man som nyhetskälla lätt bara en i mängden. Det är inte många som kommer ihåg vem som var avsändaren på Facebook. Samtidigt är det viktigt, också för Aftonbladet, att möta publiken i sociala medier, säger Peder Gunnarson.

Om svenska folket bara får välja en svensk nyhetsförmedlare väljer var fjärde ung Aftonbladet och 16 procent av de äldre.

Lägger vi in alla åldrar toppar SVT listan på förstahandsvalet med 19 procent, följt av Aftonbladet med 18 procent.

Frågan är: Varför väljer de unga att gå till Aftonbladet?

Om du bara får välja en svensk nyhetskälla – vad väljer du?

Aftonbladet: 25 procent

SVT: 16 procent

TV4: 12 procent

DN: 12 procent

Omni: 7 procent

P3: 5 procent

SvD: 4 procent

G-P: 3 procent

Expressen: 2 procent

(Unga 15-24. Källa: Ungdomsbarometern 2016)

26 procent säger att det beror på att Aftonbladet alltid är först med de stora nyheterna.

Men det handlar också om en väl invand rutin för 48 procent av de unga (40 av de äldre), många väljer också Aftonbladet för att tidningen ger en bra överblick och har en bra sajt och app.

***

De yngre väljer också påfallande ofta att följa stora nyhetshändelser live, det vill säga: De håller sig uppdaterade om nyheten samtidigt som den inträffar och utvecklas.

Exemplen sådana nyheter har varit många senaste året. De tre största, när de unga rankar är:

  • Attentaten i Paris.
  • Attentatet i Nice
  • Presidentvalet i USA

Jämfört med äldre både läser yngre mer liveuppdateringar och ser mer rörligt innehåll vid stora nyhetshändelser. 71 procent följer stora nyhetshändelser via artiklar, uppdateringar och chattar, 56 procent ser livesändningar.

Också vid de här tillfällena tar Aftonbladet en tätposition. Vid stora nyhetshändelser väljer 47 procent av de unga att följa händelsen live hos Aftonbladet (38 av de äldre).

– Här visar Aftonbladet verkligen sina muskler. Unga söker sig i högre grad än vuxna till Aftonbladet vid stora nyhetshändelser, men samtidigt flåsar Facebook Aftonbladet i nacken.

I den äldre publiken kommer SVT som god tvåa – 31 procent väljer SVT – och TV4 tar tredjeplatsen med 23 procent.

Hos de yngre är bilden en annan. Både TV4 och SVT slås ut – av Facebook.

37 procent av 15- till 24-åringarna håller sig liveuppdaterade via den amerikanska onlinejätten.

Sex procentenheter fler än vad som går till SVT.

Vem kunde tro det för fem år sedan?

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ett digitalt ekosystem som stärker journalistiken

Kvällen vi aldrig glömmer – så arbetade vi efter terrorattacken

De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Joakim Magnå
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB