Arkiv för kategori Häng med Aftonbladet

- Sida 1 av 1

Sanningen finns – i den grävande journalistiken

av Petter Ovander

Trollen finns på nätet.

Sanning finns i journalistiken.

Och en del av den kommer från ett litet rum strax till vänster bakom Aftonbladets nyhetsdesk.

Det är dags för tionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om granskande journalistik. En journalistisk som kostar och tar tid, men som stärker demokratin – och bygger på fakta.

balk_hangmedFrån skrivbordet i det lilla rummet där Aftonbladets grävredaktion håller till ser Lisa Röstlund tågen komma och gå från Stockholms central.

Hon är en av tidningens fyra dedikerade grävreportrar – en liten redaktion, men en redaktion som gjort stora avtryck i samhällsdebatten bara senaste året.

För att nämna några; Användarna, Kommunalskandalen, Guds fifflare, och Miljardnotan.

Men låt oss återkomma till dem.

Vi stannar kvar vid trollen, sanningen, demokratin och journalistiken.

lisa ršstlund
Lisa Röstlund är en av reportrarna på Aftonbladets grävredaktion. – Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten. Foto: Peter Wixtröm

Lisa Röstlund har arbetat med grävande journalistik från och till sedan 2005.

– Just nu när faktaresistensen blommar är det viktigare än någonsin med grävande och granskande journalistik. Både vi som journalister och våra läsare möts allt oftare av desinformation, falska uppgifter och dolda agendor, i stort och smått. Tillsammans med tidningsdöden och allt färre verksamma journalister blir det en dödscocktail för demokratin, säger hon.

– Vår roll blir smärtsamt tydlig när världens mäktigaste man är det värsta trollet av alla. Journalistiken måste väga upp med underbyggda fakta och ett balanserat återgivande av verkligheten.

Lisa Röstlund var en av fyra reportrar bakom Användarna – två reportrar var från Svenska Dagbladet, Joachim Kerpner och Lisa Röstlund från Aftonbladet – som avslöjade och konfronterade pedofiler på nätet. Ett avslöjande som fick stort genomslag.

– Vi kunde berätta saker som aldrig tidigare berättats. Och reaktionerna blev omedelbara. Till exempel gick justitieministern samma eftermiddag ut och konstaterade att lagstiftningen måste ses över. Det hade ju inte hänt om vi inte avslöjat användarna och bristerna i lagen. Först när vi publicerade fakta och exempel kom frågan upp på agendan.

***

Grävande journalistik, eller undersökande journalistik som det också ofta benämns, är och har alltid varit journalistik som tar tid.

Det kräver tålamod.

Och det kräver resurser. Att ge två reportrar tid att göra en första studie om uppgifterna i ett tips är sanna och relevanta kan ta en månad, eller mer. Och om tipset inte stämmer – då blir det inget avslöjande. Ingen publicering.

Att fortsätta gräva i en historia som är sann och relevant men som kan bli lite bättre, avslöja lite mer, om vi ger den ytterligare någon månad kostar också på.

Dels i pengar. Dels i risken att någon annan redaktion ska sitta med samma material och komma före.

Det här är vardag att hantera för Lisa Röstlund och hennes kolleger.

– Jag tycker arbetet polariserats. Antingen går vi in i väldigt stora projekt, vi får tid och vi kan gå väldigt djupt. Men ibland ska det gå väldigt snabbt. Jag tror det är viktigt att vi jobbar både med långa gräv och snabba granskningar – men också de mellanlånga projekt som kan bli klara på några dagar, en vecka. De jobben gör vi också, men kanske mer sällan än vi borde, säger Lisa Röstlund.

***

Aftonbladets grävredaktionen startade för knappt två år sedan, men även innan dess gjorde tidningen grävjobb. Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter och i dag chef för grävredaktionen och biträdande redaktionschef, minns hur det var.

mariatragardh
Maria Trägårdh, flerfaldigt prisbelönt grävreporter, leder i dag Aftonbladets grävredaktion. – Det är dyrt, men lönsamt, säger hon.

Hon berättar om olika konstellationer genom åren. Hur reportrar från olika avdelningar lyftes in i projekt för enskilda granskningar. Det blev avslöjanden, men sällan någon kontinuitet och inget fokus.

2015 organiserades hela redaktionen om.

Uppdraget Maria Trägårdh då fick var att bygga en grävredaktion som kontinuerligt skulle leverera tunga avslöjanden. Att se till att Aftonbladet med kvalificerad, faktabaserad och korrekt journalistik var med och bidrog till en viktigt och saklig samhällsdebatt, det som på journalistspråk kallas att vara med och sätta agendan.

– Det är dyrt, men lönsamt, säger Maria Trägårdh.

Det fokus på undersökande journalistik tidningen satt sedan två år har gett ett otroligt resultat. Grävgruppens uppdrag är att jobba med stora avslöjanden, de snabba och de mer tidskrävande – och att jobba med berättande.

Grunden är fyra reportrar på heltid. Men även i dag ansluter andra reportrar från andra avdelning vid behov till grävredaktionen.

Grävgruppen består av mycket rutinerade och erfarna reportrar som drar sina jobb själva. De jobbar tätt tillsammans med Aftonbladets Digital Story-redaktion som oftast är med redan tidigt i arbetsprocessen, för att när underlaget är klart presentera avslöjandena för Aftonbladets läsare i mobilen och sajten.

***

Avslöjandena kan vara hur bra som helst, men hur journalistiken presenteras för läsarna har stor betydelse för genomslaget. Det svenska hatet var en sådan utmaning – en text på en miljon tecken. Digital Story hade kompetensen att göra den avslöjande berättelsen tillgängligt i mobiltelefonen.

hatettopp
Det svenska hatet, Gellert Tamas avslöjande berättelse om vad som ligger bakom till att Sverige är i den situation vi är i i dag.

En relevant fråga är om det i dagens medialandskap ens är möjligt för en redaktion att sätta agendan för samhällsdebatten.

– Det är väldigt svårt, konstaterar Maria Trägårdh. Det är så många aktörer som slåss om publikens uppmärksamhet. Agenda är genomslaget, lyckas du få människor att samlas kring något som är väldigt viktigt, då har du varit med och satt agendan. Agendasättande journalistik handlar om att förändra något i samhället som inte är bra. Att peka på systemfel.

Hur? Maria Trägårdhs svar är enkelt – och komplicerat – att skapa agendasättande journalistik  handlar om att välja de typer av granskningar som engagerar många människor.

Gräv m digital story
Aftonbladets grävredaktion tillsammans med gänget i Digital Story. I år nominerade till Årets Redaktion.

Avslöjandena om festande facktoppar i Kommunal, Kommunalskandalen är ett sådant exempel. Användarna som avslöjade 72 män – och konfronterade 33 – är ett annat. Det svenska hatet är ett tredje och Guds fifflare – skandalerna inom utlandskyrkan, ett fjärde. Guds fifflare avslöjade lyxresor, dyra middagar och privata resor på kyrkans bekostnad och fick toppchefer att sparkas och medlemmar att fly Svenska Kyrkan.

Fyra stora gräv, med stora olikheter, som alla fick stora genomslag i samhällsdebatten.

***

Sanningen finns i journalistiken. Maria Trägårdh igen:

– Vi vet att det Aftonbladets grävgrupp publicerar är sant och relevant. Vi kontrollerar våra källor, vi dubbelkollar och trippelkollar. Vi använder en mängd metoder för att få bekräftat att det vi till slut går ut med är sant.

Aftonbladet, tillsammans med andra dagstidningar, är tydliga avsändare och har alla en ansvarig utgivare. Att slira på sanningen skulle direkt slå tillbaka mot mediehusen.

Det gäller de stora genomarbetade granskningarna.

– Det vi måste förhålla oss till nu är riskerna som kommer med den snabba nyhetsproduktionen. När alla, tidningar, radio, tv, vill vara först ökar också riskerna att utsättas för falska nyheter och källor med dolda agendor. Media publicerar allt oftare andrahandskällor, ibland till och med tredjehands. Man skriver på pressmeddelanden och citerar andra mediehus.

Maria Trägårdh tar exemplet Putilov-affären som exempel.

Putilov-affären

”Egor Putilov” arbetade under flera år som journalist för flera av Sveriges största nyhetsredaktioner, bland annat Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio. I september förra året kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att mannen arbetade under falskt namn och var anställd tjänsteman vid Sverigedemokraternas riksdagskansli.

– Där var vi naiva. Vi såg att han var publicerad i en mängd andra media. Vi kände oss trygga med det, men det var fel. Dock bör poängteras att vi lät honom arbeta tillsammans med en erfaren grävreporter och att allt dubbelkollades före publicering.

Senare kunde Aftonbladets grävredaktion avslöja att Putilov inte var den journalist han utgett sig för att vara utan arbetade som tjänsteman för Sverigedemokraterna på partiets riksdagskansli.

Putilov-affären visade med brutal tydlighet riskerna i en värld av dolda agendor och falska nyheter – men också kraften i en kompetent grävgrupp som kunde berätta sanningen.

– Det är styrkan med att jobba långsiktigt och med skickliga reportrar. Vi har tid att kontrollera fakta och kunskap att ta fram vilka intressen som ligger bakom.

***

I tider när trycket utifrån ökar, när falska – och sanna – uppgifter snabbt får spridning och räckvidd på sociala medier, ökar också kraven på journalistiken. Kompetensen hos de som granskar måste hela tiden måste höjas.

Aftonbladets grävreportrar fortbildas en hel del internt och åker på grävkonferenser, både internationellt och i Sverige, så fort möjlighet ges, de diskuterar kontinuerligt frågor om källornas trovärdighet och tar hjälp av tekniker och IT-utvecklare för att kommer åt uppgifter som annars varit dolda.

– Vi måste hela tiden bli duktigare för att kunna verka i en värld där vi drabbas av påverkan och möts av fake news, säger Maria Trägårdh.

I den allt mer komplexa verkligheten med en allt snabbare nyhetsförmedling gäller det att också ha is i magen i jobb som kräver långsiktighet och uthållighet.

Har vi is i magen?

– Om du frågar reportrarna kommer de alltid säga att det är hets på slutet. Det ligger i sakens natur. Som grävreporter blir man aldrig riktigt klar. Men den dagen vi publicerar måste vi ha alla rätt och det vi publicerar ska vara sant och relevant. Jag tycker att reportrarna har rimliga möjligheter att genomföra ett bra gediget jobb. Det har vi visat många gånger.

Hur lång tid tar ett grävjobb?

– Det beror på. De stora granskningar vi gör innebär som regel minst två månaders jobb. Sen kan det vara tydliga tips och snabbare premisser för att dra fram storyn. Andra gånger kan det ta tre fyra månader. Gellert Tamas höll på i ett och ett halvt år med Det svenska hatet. Han berättade om 25 års utveckling i Sverige, vad som ligger bakom till att vi i Sverige är i den situation vi är i i dag. Så det är väldigt olika.

***

Just nu arbetar Lisa Röstlund med en längre och mer omfattande granskning av ett ämne där ingen grundforskning finns.

– Det är en oerhört viktigt granskning och ett samhällsproblem. Men det finns inga siffror, ingen vet omfattningen, det finns ingen grundfakta att börja gräva i. Det är det hon nu arbetar med att ta fram, säger Maria Trägårdh.

reporter: kerstin weigl plats: aftonbladet stockholm beskrivning: kerstin weigl och kristina edblom studio! by-line till ny blogg som ska sjšsŠttas snarast
Kristina Edbloms och Kerstin Weigls unika kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med har förändrat samhället och definierat ett samhällsproblem.

Exakt vad den här granskningen landar i är därför helt omöjligt att svara på. Men för nio år sedan inledde reportrarna Kerstin Weigl och Kristina Edblom en liknande satsning – en kartläggning av kvinnor som mördats av män de haft en relation med, Dödade kvinnor.

Reportrarna satte med det arbetet fokus på en fråga ingen tidigare hade brytt sig om. De tog fram uppgifter ingen tidigare hade sett och visade att omkring 17 kvinnor varje år mördas av män de har en relation till.

Hittills har de kunnat berätta om 251 mord de senaste femton åren.

– När vi började den här granskningen kallades de här morden för familjetragedier, vissa mord utreddes inte alls. I dag har de en egen brottskod. Samhället har lyft frågan och öppnat för flera åtgärdsprogram, bland annat tillsatt en nationell samordnare för våld i nära relation, säger Maria Trägårdh.

Det är en granskning som förändrat samhället, definierat ett samhällsproblem och satt ord på det.

Det är journalistik som sätter agendan, bygger på fakta, och gör demokratin starkare.

Petter Ovander

balk_hangmed

Tidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Möt politikern som inte finns

av Magnus Ringman

Vad händer med journalistiken om, låt säga, tio år?

I en vecka har Aftonbladet inifrån följt världens största mediekonferens South by southwest i Austin, Texas. Vi har rapporterat om dystopiker – men viktigare: också om människor med brinn och tro på journalistikens kraft.

Det är dags för nionde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag: den sista spaningen från Austin. Den fascinerande historien om två amerikanska medelålders män och ”fake news”.

balk_hangmed

Steven Smith, med datorAUSTIN, Texas. Möt republikanen Steven Smith.

Han finns inte.

Han är påhittad.

Steven Smith är ”fake news” personifierad.

Jo, vi är i USA. Och kanske är det bara just här som verkligheten kan bli så skruvad att två män träder fram på världens största mediekongress och erkänner att de medvetet manipulerat det amerikanska folket genom att hitta på nyheter.

Skärmavbild 2017-03-15 kl. 15.52.33Jeffery Marty är advokat i Tampa och mannen bakom den påhittade, republikanska politikern Steven Smith. Den 30 oktober 2013 köpte Jeffery Marty 5 600 anhängare från en rysk man på sajten Fiverr.com. Sedan surfade han ut på nätet och laddade ner en bild av en genreperson som såg ut som en genomsnittlig republikansk politiker. En man i 50-60-års åldern. Kostym. Grå slips.

Steven Smith var ”född”.

Republikansk kongressledamot från ett valdistrikt som inte finns, 15:e distriktet i Georgia.

Med 5 600 existerande följare och en seriös twitterprofil ser det mycket trovärdigt ut.

Steven Smith, twitterkonto

CNN:s nyhetsankare Christiane Amanpour gick direkt i fällan.

Hon retweetade Steven Smiths twitterinlägg som han skrev inför hennes intervju med Tysklands dåvarande försvarsminister Guido Westerwelle.

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.24.17

Och så var cirkusen i gång. Christiane Amanpours retweet spreds vidare av aningslösa twittrare som inte kollade upp att Steven Smith existens. Men redan inom ett dygn fanns andra twittrare som genomskådade bluffen och ifrågasatte varför Christiane Amanpour inte själv hade gjort det.

Signaturen ”Brad_D80” skriver:

Skärmavbild 2017-03-16 kl. 12.33.36

Den andre mannen som producerar ”fake news” heter Jestin Coler, en man i 40-års åldern med fru och två barn. Han är registrerad ägare av bolaget ”Disinfomedia”. Hans Linkedin-profil visade att han arbetar med databaser, sålde tidigare tidningsprenumerationer och är frilansskribent i magasinet International Yachtsman.

b0aa232a538e5b1def7de83a2d3f37c7
Jestin Coler

Jestin Coler bor i en pastellfärgad envåningsbungalow i ett medelklassområde i Los Angeles. När en reporter från sajten NPR, som lyckats avslöja hans identitet, konfronterade honom i hemmet ville han först inte ställa upp på en intervju. Men gav med sig och träffade journalisten vid ett senare tillfälle.

Nu står han här. I en föreläsningssal på South by Southwest och berättar – stolt?, tror faktiskt det – om hans hittills största ”fake news-kupp.”

Det var den 5 november i fjol, bara dagar före presidentvalet. En sensationell nyhet kablades ut över USA med tidningen Denver Guardian som källa:

IMG_7677
Artikeln i den påhittade tidningen Denver Guardian.

Enligt artikeln skulle FBI-agenten Michael Brown, 45, hittats död i sin bostad. Han hade dödat 33-åriga hustrun Susan, satt huset i brand och sedan skjutit sig själv till döds. Michael Brown påstods vara den källa som läckt uppgifter i den e-mailaffär som förföljt Hillary Clinton under presidentvalskampanjen.

Problemet var bara att det inte finns någon tidning som heter Denver Guardian.

Och viktigare: det har aldrig inträffat något mord eller brandattentat.

Och naturligtvis: Vare sig Michael eller Susan Brown existerar i verkligheten.

Påhitt med andra ord.

”Nyheten” delades på Facebook över en halv miljon gånger.  Den fick också spridning i amerikanska medier innan sanningen avslöjades.

Enligt Jestin Coler själv fick hans sajt över 1,6 miljoner besök de följande tio dygnen efter att ”nyheten” publicerats.

I den intervju som senare ägde rum med NPR:s reporter Laura Sydell förklarar Jestin Coler sitt tilltag så här:

– Från början var idén att bygga en webbplats som skulle publicera flagrant eller fiktiva berättelser och sedan offentligt fördöma dessa historier och påpeka att de var ren fiktion.

– Amerikanerna ville höra det här. Allt som behövdes var att skriva historien. Allt var påhittat; staden, människorna, sheriffen och FBI-killen. Sedan såg vi till att placera ut nyheten på diverse grupper och forum som var länkade till Donald Trump. Jisses, det spreds som en löpeld, säger Jestin Coler som själv är registrerad demokrat.

Nu tjänar han pengar på sina falska nyheter. Enligt egen utsago 10 – 30 000 dollar per månad.

– Men jag gör det inte för pengarnas skull. Jag vill visa hur enkelt falska nyheter sprids, säger han.

I fem avsnitt har Aftonbladet inifrån rapporterat om föreläsarna och trenderna på årets upplaga av South by Southwest i Austin, Texas.

Den stora poängen med att resa hit är att förstå vart mediemarknaden är på väg. Trenderna i USA kommer så småningom till Sverige. Och det går allt snabbare.

Nu börjar arbetet med att ”översätta” intrycken till svenska förhållanden.

– Vi har fått mycket viktig inspiration som vi ska genomföra i Aftonbladet, i stort och smått, säger Aftonbladets Publisher Sofia Olsson Olsén.

– Det har varit en mycket givande konferens som givit oss många nya idéer som snart kommer läsarna till del.

Magnus Ringman

Aftonbladets utsända i Austin svarar på frågan:

Vilken är din viktigaste lärdom som du tar med dig från South by southwest?

IMG_7621Andreas Aspegren, onlinechef:

– Min viktigaste spaning från Austin är att människor+maskiner tillsammans skapar magi. Den kombon kommer – även i framtiden – alltid vara bättre än bara människor eller bara maskiner.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktšör och vd.

Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och vd:

– Den för mig absolut viktigaste insikten är journalistikens enorma betydelse i en tid av anklagelser om lögner och en ström av fake news. Vilken kraft vi har i sanningen, att vi aldrig får vika från vårt grunduppdrag i journalistiskens och sanningens tjänst, som oberoende och fri press.
Och samtidigt alla möjligheter AI (artificiell intelligens) och allt vad maskiner kan göra för oss för att därmed kunna prioritera kraft och fördela resurser till den journalistik som verkligen gör skillnad.

IMG_7624Michael Poromaa, nyhetschef:

– Bekräftelsen att vi på Breakingdesken redan är och har varit i framtiden sedan den startades. Vi jobbar på rätt sätt med snabbhet, pushar, tv och liverapportering med läsarna i samma flöde. Tre viktiga steg som vi måste ta:
– Få ännu mer hjälp av data i sekunden för att förstå läsarna, tittarna och plusköparna.
– Prata med läsarna i alla flöden, ger ett otroligt mervärde och bygger lojalitet.
– Striden mot fejknews.
IMG_7651Linda Murray Wennberg, finanschef:

– Journalistikens makt och hur vi säkerställa den genom att sätta användarna i fokus och få dem att förstå vikten att de ska vara med betala journalistiken. Vi på Aftonbladet måste anamma tekniken för att skapa en ännu bättre upplevelse för användaren. 

IMG_7632Håkan Andreasson, redaktionschef:

– Jag har fått se digital storytelling i absolut världsklass och känner mig ivrig att komma tillbaka till redaktionen och visa upp vad jag har sett. Det har också varit intressant att se hur all amerikansk media vi mött totalt gett upp kampen mot Facebook. För dem är det inte ens en fråga längre.

IMG_7644Ingrid Schöerner, HR-chef:

– Aldrig har behovet av den fria och oberoende media varit större än nu och självrannsakan och diskussionerna efter det amerikanska valet har ju fått till resultat att det det grundläggande journalistiska uppdraget har förtydligats. Medierna kraftsamlar för att ge sina läsare den bästa möjliga rapporteringen och granskningen av det som händer i vår tid. Vi har också, från Ny Times, sett exempel på vad tydliga mål och ett tydligt ledarskap betyder för möjligheten att genomföra god och relevant journalistik.

Lotta Folcker , byline

Lotta Folcker, TV-chef

– The revival of journalism – och behovet av rannsakning för att gå vidare. Men det har aldrig varit viktigare med fri och obereonde journalistik. Det är vårt ansvar att ta fajten mot fejk news. Vi måste redan nu börja fundera på hur vi kan använda den nya tekniken och vad det kommer innebära för vårt företag. Engagemang. Journalistiken är inte längre en ensidig rapportering. vi måste kunna kommunicera med våra tittare och läsare. Nu har även marknaden förstått effekten av engagera sin publik och varumärkena ser en helt ny framtid framför sig där mediebyråer inte längre existerar.

IMG_7670Lena Mellin, kolumnist:

– Att journalistiken aldrig varit viktigare än nu. Gammelmedia regerar när det gäller att skilja på sant och falskt. Men också att vi kan bli betydligt bättre på att driva vår egen trafik. Det finns många knep.

photoMagnus Ringman, stabschef

– Journalistiken tycks ha fått förnyad kraft efter valet av Donald Trump till amerikansk president. Det finns en insikt om att journalistiken måste försvaras mot fenomen som fake news och andra osanna påhopp. Även i svensk kontext är det viktigt. Svenska massmedier utmanas nu av de amerikanska jättarna Google och Facebook på ett mycket obehagligt sätt. Bolagen, som inte ens betalar skatt i Sverige, tar över annonsmarknaden och i närtid hotas många mediers ekonomi. Samtidigt får mörka krafter ett allt större grepp över även över det svenska samhället. Då måste journalistiken försvaras.

balk_hangmed

Tidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

av Petter Ovander

Spotify har gjort det. Netflix och HBO likaså.

Lyckats ta betalt på nätet.

Men journalistiken släpar efter – även om Aftonbladet Plus var först och i dag anses ligga i framkant också i ett internationellt perspektiv.

Det är dags för åttonde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om betaljournalistik på nätet. Om en kamp om läsarnas förtroende och lojalitet – och om hur en oberoende journalistik ska finansieras.

balk_hangmedKanske är det ett tidens tecken. När en president i Vita huset spyr sin galla över en journalistik som inte visar den egna världsbilden, talar om ”fake news”, myntar uttryck som ”alternative facts” och utmålar journalisterna som folkets fiende, så kommer en motreaktion.

Redaktörerna på New York Times såg det tydligt redan dagen efter presidentvalet.

Läsarna kom till dem.

Och den här gången var de villiga att betala för kvalitetsjournalistik.

Med Donald Trump i Vita huset efter en valkampanj till viss del orkestrerad av troll i sociala medier var det som att proppen gick ur.

Första veckorna efter presidentvalet ökade New York Times antalet betalande prenumeranter med 132 000 och sett över hela sista kvartalet fick New York Times 276 000 nya digitala prenumeranter – en ökning tio gånger större än motsvarande period året före.

***

ted-kudinoff
Plus redaktionelle chef Ted Kudinoff: – Vi har i dag ett kunnande i huset om hur vi kan driva Plus som är helt ovärderligt.

För Ted Kudinoff, redaktionell Pluschef på Aftonbladet, är steget mellan New York Times och Aftonbladet kortare än det i förstone kan synas.

Både New York Times och Aftonbladet har på sina marknader – och med olika modeller – varit framgångsrika. Båda anses vara pionjärer när det gäller att ta betalt för journalistik på nätet.

Aftonbladet var tidigt ute. Redan 2003, för snart 14 år sedan, skapades Plus i det som då hette Aftonbladet Nya Medier.

– Det har gett oss ett försprång gentemot konkurrenter och ett kunnande i huset som jag skulle säga är ovärderligt i dag, säger Ted Kudinoff.

Plus-redaktörerna har hunnit testa mycket – och gått på många smällar.

Kunskapen om läsarna, vad de vill ha och vad de är beredda att betala för, är i dag både djup och bred.

Aftonbladet har genom åren fått bra analyser av läsarna. Redaktörerna vet när artiklar om hälsa, bilar eller nyheter säljer bäst. De kan nu bryta ner den här kunskapen på timmar över dygnet och över veckans alla dagar.

***

Det finns två spår att välja för tidningar som vill låta läsarna betala för journalistik online. Den  ena, den Aftonbladet har i dag, kallas Freemium.

Freemium är ett teleskopord som bildats av engelskans free (gratis) och premium. Företag som tillämpar modellen är exempelvis Google, Spotify, Flickr och Pandora Internet Radio. Affärsmodellen fungerar genom att en bastjänst erbjuds gratis, möjligen reklamfinansierad. Därefter ser produktägaren till att tjänsten får stor spridning, och då tillhandahålls en premiumtjänst med fler funktioner och andra fördelar mot en kostnad. Uttrycket myntades i mars 2006 av riskkapitalisten Fred Wilson, som i ett blogginlägg beskrev modellen och sedan bad sina läsare om namnförslag. Källa: Wikipedia

Alla nyheter är gratis, öppna för alla.

All, nåja inte riktigt all, fördjupning är bakom en betalvägg – Plus.

– Det är den modell som de flesta kvällstidningar världen runt väljer. Aftonbladet har så stor direkttrafik och så stor annonsaffär, att vi skulle förlora på att sätta allt bakom en betalvägg. Med den här modellen kan vi kombinera att vara nyhetsledande och primär nyhetskälla med att ta betalt för journalistik som ligger lite utanför det direkta nyhetsflödet, säger Ted Kudinoff.

Den andra modellen kallas Metered.

Den finns i flera varianter men går i korthet ut på att några nyheter är gratis, säg sex i veckan, och vill du läsa fler du betala. Det är en modell som många morgontidningar väljer. Tidningar som inte har lika hög direkttrafik till sajten, bygger sin historia på prenumerationer, men har ett starkt varumärke som kan locka till köp.

Egentligen är det inget konstigt. Aftonbladet har allt sedan den första tidningen kom ut 1830 tagit betalt för journalistiken. Pengar som finansierat löner, distribution, produktutveckling och, så klart, sett till att tidningens journalister kunnat rapportera oberoende och initierat från hela världen, när det händer och där det händer.

Det är förstås kostnader som finns också i en digital värld och som omöjligt helt kan finansieras med annonser – allra minst när hela annonsaffären i dag utmanas av en handfull amerikanska IT-jättar.

***

peter-nelander
Peter Nelander, kommersiell chef för Aftonbladet Plus.

I dag arbetar 25 personer enbart med Aftonbladet Plus, med att skapa artiklar, reportage och guider och driva prenumerationsaffären. 16 journalister på redaktionen och ett tiotal medarbetare med specialistkompetens som stöd på affärssidan.

Redaktionen samarbetar också med ett tiotal frilansjournalister – och dagligen med reportrar på Aftonbladets övriga redaktioner.

Tillsammans producerar de omkring 500 artiklar i månaden, bara för Aftonbladets Plus-läsare.

De vårdar ömt relationen med läsarna och utvecklar teknik och marknadsföring för att få kunderna att stanna.

Plus – 59 kronor

i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sport- och nöjesevenemang och fria månader i streamingtjänster.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Magasinet Filter – digitalt magasin med populärkultur, långreportage och personporträtt.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt.

+ Månadens bok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

– Här är kanske den största utmaningen vi ser just nu, säger Peter Nelander, kommersiell Pluschef.

– Att få våra 250 000 prenumeranter att förstå allt de får. Alla nyhetsfördjupningar, guider, erbjudanden, bilagor, sport- och nöjesbiblar, e-tidningen, e-böcker. Allt…

De flesta nya prenumeranter kommer till Aftonbladet för att de vill läsa en specifik artikel. För att få  tillgång till denna betalar de en krona. Efter första månaden rullar prenumerationen till en kostnad av 59 kronor i månaden för Plus-kunder och 99 kronor för de som tecknat sig för Plus Premium.

Och det är först då det blir en affär för Aftonbladet.

Det betyder att Aftonbladets Plus-medarbetare har en månad på sig att övertyga den nya kunden om att det är värt att fortsätta som prenumerant.

Den prenumerant som inte tar del av innehållet i Plus hoppar nämligen lätt av.

Den prenumerant som inte ens ser innehållet i Plus hoppar med stor säkerhet av.

– Första månaden måste vi hinna upplysa kunden inte bara om allt de får, vi måste också få dem att ta del av vår journalistik, använda våra erbjudanden och se vilken nytta de har av att vara med i Plus, säger Peter Nelander.

***

Efter 14 år har man förstås hittat flera vägar för att få läsarna att stanna och fortsätta betala.

En väg är den datadrivna. Den bygger på analyser av läsarnas beteenden och vanor som grupp. Det gör att redaktörerna vet vilken typ av journalistik som funkar bäst vid olika tillfällen.

Det är stora skillnader i vad som fungerar en måndag klockan 7, en fredag klockan 20 och en lördag klockan 10.

– Vi vet att hälsa funkar tidigt på morgonen, att bil säljer bra på lördagar och relationstexter gärna läses på kvällar och nätter. Detta stämmer förstås inte 100 procent och bra grejer funkar ju jämt, men det är ändå något vi kan förhålla oss till, säger plusredaktören Elvira S Barsotti.

elivra barosotti
Plusredaktören Elvira S Barsotti publicerar artiklar, reportage och guider enligt en modell som syftar till att optimera läsning och försäljning. De analyser Aftonbladet kunnat göra av läsarnas vanor de senaste 14 åren är i dag ovärderliga och en förutsättning för att Plus har en ledande position i dag. Plus reporter Svante Lidén får i dag omedelbart svar på hur hans texter tas emot av läsarna. Foto: URBAN ANDERSSON

Ted Kudinoff ser tillbaka på åren han var ny på Aftonbladet. När han kom 2005 gjorde redaktörerna löp och banderoller (tidningsspråk för löpsedlar och förstasidor, red amn) men hade bara en vag aning om varför folk köpte på just de budskapen.

– I dag vet vi på sekunden om det vi gör går hem hos läsarna eller inte. Det kan vara tufft för reportrar att så direkt och brutalt få ett kvitto på om det som de skrivit funkar eller inte. Men det är fantastiskt roligt och spännande, säger han.

Nyhetsbrev, sportbladet
Nyhetsbrevet. Plus sportredaktör Emil K Lagnelius berättar för läsarna vad som är på gång. Ett viktigt sätt att skapa lojalitet för att behålla Plusläsarna.

En annan väg att behålla Plusläsare är nyhetsbrev från redaktörer och reportrar, brev som hjälper till att skapa lojalitet. Medarbetarnas engagemang smittar av sig på läsarna som tipsas om vad som är på gång och vad som.

Ted Kudinoff konstaterar att det är oerhört viktigt att prata med läsarna och, allra helst, få en dialog.

– En läsare som glömmer bort oss säger upp sin prenumeration. Om vi inte tagit hand om våra läsare hade vi inte varit där vi är i dag.

I dag har Plus en kvarts miljon prenumeranter. I ett internationellt perspektiv oerhört många. Och väldigt många fler än för bara några år sedan. De senaste tre åren har Aftonbladet satt fokus på Plus-affären, utökat både redaktionen och affärssidan och lyckats öka antalet prenumeranter med 30 000 om året.

– Men vi har utmaningar framåt. Konkurrenterna börjar vakna nu. Vi var länge ensamma på marknaden, säger Peter Nelander.

***

Det är på gott och ont. Att allt fler mediehus, i världen och i Sverige, börjar ta betalt för journalistik online gynnar branschen i stort och Aftonbladet Plus.

– Det ökar acceptansen att betala och det speglas i en helt annan optimism i dag hos våra kolleger i mediehus runt om i Europa. Det är stor skillnad jämfört med för bara ett par år sedan, säger Ted Kudinoff.

Samtidigt är det förstås fler tidningar som slåss om läsarna, vilket tvingar Aftonbladet att ytterligare vässa erbjudandet till läsarna.

Den spirande optimismen har lett till en ökad öppenhet och möjlighet till nya samarbeten. Aftonbladet jobbar i dag tätt tillsammans med flera andra mediehus i Europa, både med journalistisk och med att lära av varandra på affärssidan.

– Det är fantastiskt – men närmast otänkbart för några år sedan. Egentligen är det självklart. Vi delar samma utmaningar och det finns ju journalistik som kan publiceras i flera länder. Vi konkurrerar ju inte på den tyska marknaden, eller den danska och norska, säger Ted Kudinoff.

I dag samarbetar Aftonbladet Plus med norska VG, danska Ekstrabladet och tyska Bild. Men också med Svenska Dagbladet i Sverige.

– Det är självklart att det är bättre att samarbeta än konkurrera. Alla vinner ju på det.

***

Samtidigt. Både Peter Nelander och Ted Kudinoff återkommer till de utmaningarna som går parallellt med framtidstro, samarbete och optimism.

För verkligheten är komplex.

Och konkurrenterna i dag långt fler än de vi tidigare vant oss vid i tidningsbranschen.

Som de som redan lyckats – Spotify, Netflix och HBO.

De hjälpte till att bana väg för Plus. De såg till att köpviljan blev accepterad hos användarna. I dag är de också nya konkurrenter om konsumenternas pengar online.

Aftonbladet Plus är i dag en bärande digital affär – och en viktig väg för att säkra en fri oberoende journalistik i framtiden.

– Det är helt nödvändigt för oss och hela mediebranschen att också få intäkter från läsarna på nätet. Annars skulle vi vara helt beroende av annonskonjunkturer – som vi vet går upp och ner, säger Peter Nelander.

Petter Ovander

balk_hangmed

Ett helt nytt sätt att tänka tv

av Petter Ovander

Det här med att titta på tv på tv. Vem gör det?

Tillräckligt många för att tv-bolagen kan tjäna pengar på att sända vanlig tv och spetsa tablåer med publikdragare.

Men samtidigt. Allt färre sätter sig i soffan och slår på tv:n halv åtta. Tittandet förändras nu på ett sätt som allt mer liknar den utveckling som fick läsarna att överge papperstidningen för nätet.

– Det mest avgörande nu är att vi hittat ett helt nytt sätt att tänka tv, säger Lotta Folcker.

Det är dags för sjunde avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om en tv-värld i förändring. Om siffror som dalar – och siffror som stiger.

balk_hangmedFör tidningsbranschen, men också för musikbranschen, började det vid mitten av 00-talet. Upplagorna sjönk. Folk slutade köpa skivor.

Nyheter och musik fanns ju där några musklick bort, fritt att läsa och ladda ner. Skivbranschen ropade på förbud. Tidningarna, de flesta, blundade. Sa ”det händer inte”.

Men det hände.

Jan Scherman, då vd på TV4, ser en likhet mellan hur de här branscherna reagerade då med hur hans bransch, tv-branschen, reagerar i dag. Hur alla ropar ”vargen kommer” – men ingen gör något. Han använder ordet förnekelse.

Men låt oss återkomma till det lite senare och först uppdatera oss på situationen som den är i dag.

***

Lotta Folcker är tv-chef på Aftonbladet och har precis som Jan Scherman ett förflutet på TV4. Hon beskriver det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år. Hur användarna går från text till rörlig bild online. Hur inget annat media just nu växer så snabbt som rörlig bild.

Lotta Folcker , byline
– Det som nu händer i mediabranschen som den största transformeringen på många år, säger Lotta Folcker, tv-chef på Aftonbladet.

Det är förstås en enorm utmaning, som inte längre bara handlar om att slåss mot andra svenska mediahus, utan än mer om att förhålla sig till helt nya konkurrenter: Facebook, Youtube och Google.

Efter några år med stora strategiska investeringar sitter Lotta Folcker ändå i en situation bättre än många av hennes tv-kolleger.

• Aftonbladet TV har hittat en framgångsstrategi för online-tv.

• Tittarna väljer Aftonbladet för att se tv online.

• Och i dag finansierar Aftonbladet TV sina egna redaktionella kostnader och IT-investeringar.

Det sista inte minst viktigt.

Att Aftonbladet TV i dag, som en del av ett traditionellt mediehus, kommit så långt beskriver Lotta Folcker som unikt.  Det är resultatet av flera års hårt slit, långsiktiga investeringar – och de senaste åren en ständig utvärdering av vilken typ av rörligt material publiken vill se online.

När andra mediehus i dag tvingas bygga stora tv-studios är Lotta Folcker och hennes medarbetare redan där, tack vare tidiga investeringar. I dag kan de i stället lägga kraften på att utveckla nya tv-format och investera i nytänkande.

Livesändning ABTV
Aftonbladet TV går live. – Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av, säger Lotta Folcker.

– Nu vet vi när vi ska gå live och inte. Vi sänder inte bara för att sända. Vi gör ett urval när vi går live eftersom vi vet vad tittarna är intresserade av.

Hon menar att ett mediehus måste ligga steget före för att klara strukturomvandlingen. Att det är helt avgörande för Aftonbladet TV att inte följa marknaden utan leder den.

Den strategi som utkristalliserats bygger i Aftonbladets fall på två ben: Nyheter och Affär.

Publiken kommer till Aftonbladet för att bli uppdaterade, för att få nyheter.

Aftonbladet TV:s uppgift är att ta med tittaren till platserna där det händer och när det händer. När Donald Trump talar vill tittarna se och höra honom. När Zlatan spelar vill tittarna se honom göra mål.

Onlinepubliken vill också ha fördjupning och förståelse i det som sker. Där har minidokumentärer visat sig vara en framgångsfaktor.

Oscarsgalan
Aftonbladet TV var förra året först i världen att sända Oscarsgalan online. Till helgen är det dags igen.

Och nöjesjournalistik som håller sig inom fältet uppdatering är också något tittarna älskar. Som Oscarsgalan. Förra året var Aftonbladet först i världen att sända galan online. Till helgen är det dags igen.

– Den här strategin är något vi lärt oss fram till genom de senaste åren. Tittarna kommer till oss i dag eftersom vi efter några år av trevande hittat en väg som fungerar för online video, säger Lotta Folcker.

***

Vi ser nu en dramatisk förflyttning av reklampengarna.

Förra året var reklaminvesteringarna rekordhöga, 34,9 miljarder kronor. Det låter förstås bra. Men internet, inklusive mobil, tog hem 45,1 procent av reklamkakan. Medan tv, radio och bio tillsammans tog hem 18,5 procent.

De digitala medierna accelererar nu tillväxttakten och snabbaste är ökningen inom sökordsmarknadsföring, sociala nätverk – och webb-tv.

Nästan hälften av reklamköpen går alltså i dag till det som inte är linjärt.

Och vem finns där att ta emot pengarna? Facebook, Youtube och Google. De amerikanska jättarna tar nästan allt på marknaden.

Att reklampengarna flyttas mot online har en given orsak: Där är tittarna. Den yngre publiken (under 40 år) har på några år minskat sitt tittande på tablå-lagd tv med ungefär 30 procent. Under samma tid har tittandet på rörlig bild på nätet ökat explosivt.

När Jan Scherman väger samman statistik från källor som MMS och Ericsson Consumerlab ser han en ökning på ungefär 50 procent. I tv-världen är detta revolutionära förändringar.

35 procent av veckotiden för tittandet är i dag på traditionell linjär tv. Medan gruppen screen-shifter – de som är helt ointresserade av var och när de kan se rörlig bild – totalt dominerar. Snart har gruppen 70 procent av tittandet.

Den tiden vi lägger på traditionellt tv-tittandet har sjunkit från 166 minuter om dagen 2010 till 149 minuter i dag. Bland 15- till 44-åringar är utvecklingen än mer dramatisk. Från 134 minuter till 88.

***

Jan Scherman, halvfigur
Jan Scherman. – Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra.

Jan Scherman menar att tv-branschen alldeles för sent sett utvecklingen och väntat alldeles för länge med att agera. Visst, många är i dag snabba med att lägga över erbjudanden på sina play-tjänster. Och visst det finns – fortfarande – en affär för linjär tv.

Det går  att hitta publik – och reklam – till stora tv-satsningar. Men dessa tillfällen blir allt färre och förflyttningen av reklampengarna allt tydligare.

Lägg till detta de nya konkurrenterna. Den ökning som nu sker på reklammarknaden, tillväxten, tillfaller Youtube och Facebook. Inte de traditionella mediehusen.

– Den tiden är borta när man på svensk mediemarknad kan slåss mot varandra. Det är en förlegad kamp. Aftonbladet mot Expressen, TV3 mot TV4, glöm det. Mediahusen måste hitta gemensamma samarbetsytor och bestämma sig för vilka som verkligen är konkurrenterna om den nya tv-publiken, säger Jan Scherman.

***

På Aftonbladets redaktion har Lotta Folcker redan gjort den analysen – och hittat nya samarbeten. Som med SBS, TV3 och Viasat.

– Det är i grunden roligt. Traditionella tv-hus kommer nu till oss, men vi kan också gå till dem. Den dramatiska utvecklingen nu öppnar för nya samarbeten och det är nödvändigt. Vi måste hitta nya sätt att ta oss fram i denna omvälvande tid, säger hon.

Men det krävs inte bara nya samarbeten. Det mest avgörande är ett nytt sätt att tänka tv.

Online video är något helt annat än linjär tv.

Online video handlar om att anpassa innehållet till olika plattformar och tittarnas beteenden. Hur fångar man tittarnas intresse på bussen? Och hur ser man till att ha ett tv-innehåll som passar i mobilen? I en del situationer utan ljud?

Och hur får vi tittarna att acceptera reklamen som krävs för att betala journalistiken? Det som är det andra benet i Aftonbladet TV:s strategi, affären.

Stockholm 2016-10-14 PÅ BILD: Anders Wallner FOTO: CAROLINA BYRMO, carolina@photocarolina.se, 0705-168456
Anders Wallner sålde slut på annonserna förra året. FOTO: Carolina Byrmo

Anders Wallner, head of TV på Schibsted Sales and Inventory och ansvarig för reklamintäkterna till Aftonbladet TV, konstaterar att trycket på att köpa tv-annonser i Aftonbladet aldrig varit högre än i dag. Slutsålt förra året och 200 nya annonsörer som kom in till Aftonbladet TV.

Det borde förstås göra vilken annonssäljare som helst glad. Och Anders Wallner är nöjd, men han ser också utmaningar.

Det tvingar honom att hitta nya sätt att få ut den reklam han och kollegerna säljer och att hitta nya videoannonslösningar.

– Vi måste också säkra att reklamen ger effekt. Vi kan inte bygga vidare på pre-rolls. Vi vet att annonserna som går före varje videoklipp stör tittarna. Vi måste ha andra annonslösningar parallellt med pre-rolls, säger Anders Wallner.

Här finns en del av svaren i AFP, annonsfinansierad tv-produktion. Men svaren finns också i att utveckla de sociala kanalerna får att nå en annan och bredare räckvidd. Och i att möta konkurrensen från Google, Facebook och Youtube.

– Vi har tagit de första stegen ut från startblocken, men vi har en gigantisk resa framför oss. Google och Facebook tar marknaden – och den är snart dominerad av rörlig bild.

***

Vägen fram är ännu mer samarbeten, mer av att identifiera den gemensamma fineden och slåss tillsammans mot den. Ska olika svenska tv-aktörer  konkurrera sinsemellan på den lilla svenska marknaden, eller ska de se till att de ökade reklamintäkterna som nu finns att ta hem stannar i Sverige?

– Om de nationella medierna bestämde sig för att komma med gemensamma erbjudanden till den gemensamma reklammarknaden. Då händer det något. Om de bestämmer sig för att få stopp på det kaos som nu råder när det gäller att mäta tittandet av tv, linjärt och online, och går med i MMS och får en gemensam valuta kan det smälla till rejält, säger Jan Scherman.

Men det är bråttom. För det går fort nu.

Tv-tittandet förändras på ett revolutionerande sätt. Det har ökat totalt – men minskat linjärt.

– Aftonbladet har i dag en fantastisk position som primär nyhetskälla för svenska folket och har petat ner SVT, säger Jan Scherman.

Men ingenting är självklart.

För bland unga ligger Facebook på andra plats efter Aftonbladet när det gäller att följa stora händelser live.

Petter Ovander

balk_hangmedTidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Missa inte nästa avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag 10 mars.

Unga väljer Aftonbladet – unik position i världen

av Petter Ovander

Det är möjligt att du just nu sitter och läser den här texten i mobilen.

Om du är lite yngre är det högst sannolikt.

Och om du är tonåring kanske du önskar att den här texten aldrig skrivits. Du vill helst ta del av det här i ett videoklipp.

Det är dags för sjätte avsnittet i Häng med Aftonbladet.

I dag om våra medievanor. Var vi står i dag – och om medias utmaningar i en ständigt förändrad framtid.

balk_hangmedEn sak vet vi säkert. Vi vet ingenting om framtiden. Den redaktör som i dag har svaret på frågan hur vi tar del av nyheter och journalistik om, låt säga, fem år kan sova lugnt.

Men det är det ingen som vet och därför heller ingen som gör.

Det är bara att blicka tillbaka några år. Hur hade du läst den här texten för fem år sedan?

Och var?

Och när?

Inte som i dag. Förmodligen hade du då läst texten på din datorskärm. Som var placerad på ett bord. I dag läser de flesta den här texten i sin mobil. Kanske i bussen på väg hem från jobbet. Eller i sängen. Eller på en bänk i solen. Eller framför tv:n. Eller…

Frågan blir då: Hur tar du del av innehållet i den här texten 2022? Och var? Och när?

***

Skärmavbild 2017-02-17 kl. 09.55.31
Ungdomsbarometern ger en del av svaren på våra medievanor i dag – och vart vi är på väg.

Vi kan ana några av svaren på frågorna om framtiden i den senaste kartläggningen från Ungdomsbarometern, som under vintern tittat närmare på hur unga och vuxna i Sverige tar del av nyheter.

Först bara lite grundläggande fakta.

Det är som vanligt fler vuxna än unga som dagligen läser eller tittar på nyheter. Så långt inget nytt.

Samtidigt förändras nu våra vanor snabbt från år till år.

Allt fler väljer att titta och lyssna på nyheter, i stället för att läsa dem.

Det gäller både unga och vuxna.

Vi går alltså mot att allt mer ta del av nyheter i form av rörlig bild och ljud och från att läsa skrivna artiklar.

Peder Gunnarsson, Ungdomsbarometern
Konkurrensen om läsarna har aldrig har varit hårdare än i dag, konstaterar Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern. Men han ser samtidigt Aftonbladets förmåga att förändra sig i takt med publiken hittills har skapat en fantastisk position.

– Det är för tidigt att säga hur stor den här förflyttningen mot rörlig bild blir – men helt klart är att våra vanor redan har påverkats av ett snabbt växande utbud, säger Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern.

Och konstaterar samtidigt att Facebook vet att rörlig bild får människor att stanna längre på plattformen och därför agerar på det.

Peder Gunnarson ser också att podcasts ökar, särskilt bland unga. Det formatet börjar mogna, bland annat som fördjupning.

– Men vanligaste svaret är fortfarande att man helst läser nyheter. Texter har ju en fördel i att man kan skumma den. Det är tidseffektivt, säger Peder Gunnarson.

***

Aftonbladet jobbade under 176 år med papperstidningen i fokus, man kan säga att strategin var Print First allt sedan Lars Johan Hiertas dagar.

2011 ställdes denna strategi på ända.

Det var inte längre papperstidningen som sattes främst och devisen ändrades till Online First.

Det funkade något år. Nu är det Mobile First som gäller.

Det är – i dag – en bra strategi.

Utvecklingen mot mobilen bekräftas av Ungdomsbarometern. Mobilen är i dag den solklart viktigaste källan till nyheter för unga nyhetskonsumenter.

41 procent i åldern 15 till 24 år föredrar i dag att läsa nyheter i mobilen. Och de blir stadigt fler. 2016 ökade de med tre procentenheter och Ungdomsbarometern ser samma ökning hos vuxna mellan 25 och 49 år, även om det är från en lägre nivå.

Att läsa nyheter på datorn gör vi samtidigt allt mer sällan. Tydligast är den här minskningen hos vuxna där datorn klart tappar attraktionskraft. Bland de yngsta har den aldrig ens varit attraktiv.

Vi går alltså alltmer mot att använda mobilen som primär nyhetskälla.

27 procent av de unga i dag får i princip alla sina nyheter först i mobilen.

Räknar vi dessutom in de unga som får de flesta nyheter först i mobilen är siffran 65 procent.

Vuxna är ännu inte lika mobila, men ändå nås 41 procent av de vuxna av alla eller de flesta nyheterna först i mobilen.

Hisnande siffror jämfört med för några år sedan.

Och allt fler använder sig av så kallade push-notiser, nyhetsflashar, för att hålla sig uppdaterade på vad som händer i världen.

– Att mobilen blivit en viktig nyhetskälla är naturligt, mobilen har vi ju alltid med oss, säger Peder Gunnarson. Det är genom den vi först nås av nyheter.

Facebook, och till viss del andra sociala medier, driver samtidigt på utvecklingen mot mobilen som nyhetskälla.

– Det gäller särskilt bland unga och särskilt för att det pratas mycket om nyheter i sociala medier. För många är Facebook ett viktigt redskap att hålla koll på nyhetshändelser i Sverige och ännu mer i världen. Och hela Facebooks grundtanke är ju att ge användarna svar på frågan ”vad händer nu?”.

***

Samtidigt som mobilen blir allt viktigare som redskap för att få nyheter blir alltså sociala medier allt viktigare som källa.

I dag använder sig 82 procent av läsarna av Facebook – ännu fler bland de yngre. 39 procent av de unga säger att de i dag får alla eller de flesta av sina nyheter via sociala medier. Och för tre av tio svenskar mellan 15 och 49 är Facebook ganska eller mycket viktigt för att hålla koll på nyheter.

Påfallande många använder också Youtube, Messenger, Instagram och Snapchat.

En del av publiken har gått från att surfa in på tidningarnas hemsidor eller appar mot att nöja sig med att få de nyheter som dyker upp i deras flöden i sociala medier.

– Facebook är ingenting utan användare och innehåll. Därför är det avgörande för Facebook att fylla sin plattform med relevant innehåll. Men vad många uppfattar som relevant innehåll, är inte nödvändigtvis objektiv – eller ens sann – nyhetsrapportering. Vi har ju ett presidentval som fått ett utfall som till del beror på att människor lever i olika bilder av verkligheten. När en aktör som Facebook inte tar ett tydligt publicistiskt ansvar är det exempelvis lätt att osanningar sprids och får fotfäste snabbt, säger Peder Gunnarson.

– Vi ser nu att vi är på väg mot en punkt där faktagranskning och objektivitet får en mer framskjuten position i mångas medvetande och som nu ger traditionella medier en allt viktigare roll att fylla.

***

Möjligen en mörk framtid för traditionella media som är vana att sälja sina tidningar och prenumerationer och den vägen betala sin journalistik.

Men inte nattsvart.

Ungdomsbarometern har grottat ner sig i vilken roll svenska nyhetsaktörer fyller för svenska folkets nyhetsinhämtning.

Och nio av tio säger sig uppleva att minst en aktör fortfarande fyller en viktigt roll.

Aftonbladet toppar listan utan konkurrens.

Och allra mest bland de yngre.

För 54 procent av Sveriges unga mellan 15 och 24 år fyller just Aftonbladet en viktig roll för att få nyheter.

– Aftonbladet har en unik position i sin starka direktrelation till sina läsare. Den positionen är det få andra mediehus i världen som har. Många är i stället helt beroende av Facebook för att få trafik, konstaterar Peder Gunnarson.

På andra plats kommer – licensfinansierade – Sveriges Television (31 procent av de unga), följt av TV4 och DN (28 procent) på delad tredjeplats.

När Ungdomsbarometern tittar närmare på hur unga huvudsakligen kommer i kontakt med innehåll från olika nyhetsaktörer en typisk dag svarar 63 procent att de i huvudsak besöker Aftonbladets sajt eller app.

14 procent svarar att de främst följer Aftonbladet i sociala medier och ytterligare 22 procent säger att Aftonbladet syns mycket utan att de följer tidningen aktivit.

– Den direktkontakt med publiken som Aftonbladet har är oerhört viktig, annars blir man som nyhetskälla lätt bara en i mängden. Det är inte många som kommer ihåg vem som var avsändaren på Facebook. Samtidigt är det viktigt, också för Aftonbladet, att möta publiken i sociala medier, säger Peder Gunnarson.

Om svenska folket bara får välja en svensk nyhetsförmedlare väljer var fjärde ung Aftonbladet och 16 procent av de äldre.

Lägger vi in alla åldrar toppar SVT listan på förstahandsvalet med 19 procent, följt av Aftonbladet med 18 procent.

Frågan är: Varför väljer de unga att gå till Aftonbladet?

Om du bara får välja en svensk nyhetskälla – vad väljer du?

Aftonbladet: 25 procent

SVT: 16 procent

TV4: 12 procent

DN: 12 procent

Omni: 7 procent

P3: 5 procent

SvD: 4 procent

G-P: 3 procent

Expressen: 2 procent

(Unga 15-24. Källa: Ungdomsbarometern 2016)

26 procent säger att det beror på att Aftonbladet alltid är först med de stora nyheterna.

Men det handlar också om en väl invand rutin för 48 procent av de unga (40 av de äldre), många väljer också Aftonbladet för att tidningen ger en bra överblick och har en bra sajt och app.

***

De yngre väljer också påfallande ofta att följa stora nyhetshändelser live, det vill säga: De håller sig uppdaterade om nyheten samtidigt som den inträffar och utvecklas.

Exemplen sådana nyheter har varit många senaste året. De tre största, när de unga rankar är:

  • Attentaten i Paris.
  • Attentatet i Nice
  • Presidentvalet i USA

Jämfört med äldre både läser yngre mer liveuppdateringar och ser mer rörligt innehåll vid stora nyhetshändelser. 71 procent följer stora nyhetshändelser via artiklar, uppdateringar och chattar, 56 procent ser livesändningar.

Också vid de här tillfällena tar Aftonbladet en tätposition. Vid stora nyhetshändelser väljer 47 procent av de unga att följa händelsen live hos Aftonbladet (38 av de äldre).

– Här visar Aftonbladet verkligen sina muskler. Unga söker sig i högre grad än vuxna till Aftonbladet vid stora nyhetshändelser, men samtidigt flåsar Facebook Aftonbladet i nacken.

I den äldre publiken kommer SVT som god tvåa – 31 procent väljer SVT – och TV4 tar tredjeplatsen med 23 procent.

Hos de yngre är bilden en annan. Både TV4 och SVT slås ut – av Facebook.

37 procent av 15- till 24-åringarna håller sig liveuppdaterade via den amerikanska onlinejätten.

Sex procentenheter fler än vad som går till SVT.

Vem kunde tro det för fem år sedan?

Petter Ovander

balk_hangmedTidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Missa inte nästa veckas avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag.

Så föder SVT de amerikanska jättarna

av Magnus Ringman

Klockan 17.28 i måndags publicerade SVT en video på Facebook. Det var en bra nyhet, en intervju med nyss sparkade hockeytränaren Pelle Hånberg i Karlskrona.
Redaktören i tv-huset tryckte på publicera strax efter att kollegan på Blekinge Läns Tidning lagt ut samma nyhet på BLT:s Facebooksida med länk till artikeln.
Det kan tyckas vara en struntsak.
Det är det inte.
Det är jackpot för Facebook – och ett slag mot medieföretag som kämpar för sin överlevnad.
Det är dags för femte avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.
I dag: Om ett SVT som tänjer på regler och snedvrider konkurrensen – med licensbetalarnas pengar.

balk_hangmed

Mediaföretag över hela världen kämpar i dag för sin överlevnad. Allt fler konsumerar allt mer nyheter online – men allt färre betalar för journalistiken.
Strukturomvandlingen – från betald journalistik i papperstidningar till gratis journalistik på nätet – har redan skördat sina första svenska offer. Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna har gått graven.
Parallellt med kampen om att få läsarna att betala för journalistiken, slåss mediaföretagen om de annonspengar som till en del kan finansiera gratisjournalistiken.
Ett slag som just nu leds av två amerikanska globala onlinejättar, Google och Facebook.
Allt det här känner vi till.
Men hoten mot de svenska mediaföretagen kommer inte bara från Google och Facebook.
Det kommer också från två svenska public service-företag, SVT och Sveriges Radio.
Både SVT och SR, vars uppdrag egentligen är att sända tv och radio, har börjat arbeta som klassiska tidningsredaktioner. De skriver texter tar bilder och publicerar i mobilen. Och gör allt de kan för att sprida sitt nya innehåll i sociala medier.

Erik Carlsson
Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet. Foto: Carolina Byrmo

Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet, ser det varje dag. Hur SVT gång på gång publicerar inlägg på Facebook, Snapchat och Instagram.
Och han ser inga problem med att public service-företagen marknadsför sina program i sociala medier. Det står dem fritt och är inget direkt hot mot andra mediaföretag.
Det är när de skickar ut sina nyheter, snarlika och i konkurrens med andra mediaaktörers, i det sociala nätverket det blir ett problem.
För Aftonbladet.
Och alla andra tidningar i Media-Sverige.
SVT har i dag runt 60 Facebook-sidor och är just i detta nu en av de mest aktiva leverantörerna av innehåll till den amerikanske onlinejätten.
De publicerar video-inslag och sänder live. De erbjuder tittarna att ta del av nyheter från världen, Sverige och sina lokala stationer utan att tittaren ens behöva lämna Facebook.
Och utan att tittarna tvingas titta på annonser för att betala journalistiken.
För allt finansieras med licenspengar.
I dag får SVT, SR och UR tillsammans 8,1 miljarder kronor.

Så vad är det egentligen som händer när ett public service-företag som SVT lierar sig med en jätte som Facebook?

Låt oss gå tillbaka till nyheten om hockeytränaren Pelle Hånberg som exempel.
Klockan 16.20 i måndags lägger redaktören på Blekinge Läns tidning ut nyheten på BLT:s Facebooksida.

BLT & SVT
BLT:s länkade artikel om Pelle Hånberg till vänster. Till höger: SVT:s inslag om samme Hånberg som publiceras direkt på Facebooks plattform.

Texten är länkad i inlägget.
Med ett knapptryck hamnar BLT:s följare på tidningens sajt.
En timme senare är reportern på SVT Nyheter Blekinge klara med sin story.
Klockan 17.28 publicerar SVT videointervjun på Facebooks plattform.
Inslaget spelas upp på Facebook. Tittaren behöver inte klicka vidare.
Här i ligger skillnaden.
Facebookföljaren som nås av SVT:s inlägg är hela tiden kvar på Facebook.
BLT:s följare hamnar på tidningens hemsida för att kunna ta del av innehållet.
I BLT-fallet går trafiken, annonspengarna och den så viktiga kunskapen om läsaren till BLT.
I SVT-fallet stannar trafiken, annonspengarna och kunskapen om tittaren – hos Facebook.
Här är problemets kärna.

Mimmi Karlsson-Bernfalk
Mimmi Karlsson Bernfalk, chefredaktör för Blekinge läns tidning. FOTO: Marcus Palmgren

Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör på BLT, är kluven inför konkurrensen från SVT. Å ena sidan, säger hon, är det bra ju fler journalister det finns på en ort.
– Men det blir ett problem när SVT är så här offensiva. Det blir en konflikt, vi måste kämpa för vår överlevnad. Vi måste ha trafik på vår sajt och synas i sociala medier för att nå ut och få pengar till vår journalistik.
– Men public service behöver inte kämpa på våra villkor. De gör livet svårare för oss, de behöver inte ha många klick eller många likes för att överleva. För oss är det en krass verklighet. Det känns som vi spelar på två olika planhalvor.
Hon beskriver lokaltidningen som den lilla mörten i ekosystemet.
– Det är ofta lokaltidningarna som bidrar till journalistiken i lokalradio och lokal-tv. Vi tar fram nyheter, de kan göra rewrites på det vi publicerar.

Exemplet från Blekinge är förstås en något förenklad bild av en mycket komplex verklighet.
Men faktum kvarstår.
SVT pumpar ut material snarlikt det som tidningar som Aftonbladet och BLT producerar på Mark Zuckerbergs Facebook-plattform.
En del av de licenspengar SVT får in betalas dessutom direkt till Zuckerberg för att locka över publik från konkurrenterna.
Erik Carlsson tar upp ett exempel som ligger honom nära.
Sportbladet.
SVT köpte nyligen utrymme på Facebook och riktade det rakt till den målgrupp de just då ville nå ut till och locka över till SVT – Sportbladets 213 000 Facebook-följare.
– Är det ok? frågar han retoriskt.
Erik Carlsson har också sett hur SVT sponsrat mängder med inlägg det senaste året. Alltså betalat en amerikansk onlinejätte för att nå svenska Facebook-användare och i ett längre perspektiv slå undan benen för svenska mediaföretag.
Ibland sponsrar SVT nyheter, ibland direktvideo, ibland sporträttigheter. En gång sponsrade SVT en Facebook-bild till minne för offren av terrorattacken i Trollhättan.

Det här är en ytterst känslig fråga för public service. SVT har att förhålla sig till sitt sändningstillstånd.
I ett internt SVT-dokument Aftonbladet Inifrån tagit del av ger SVT-ledningen instruktioner till medarbetarna hur de ska svara på den kritik som nu riktas mot företaget.
Ur dokumentet:
”Den här frågan dyker upp då och då. Så här svarade jag på apropå just den här tweeten häromdan:
Generellt ger SVT inte bort innehåll i sociala medier – det vi publicerar på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube läggs ut där i marknadsföringssyfte.
Det fyller i stort sett samma funktion som annat material vi tar fram i marknadsföringssyfte; som traliers, stortavlor och annonskampanjer.”
Det är mot den här bakgrunden vi ska se SVT:s Facebookinlägg om Pelle Hånberg i Karlskrona.

SVT:s sociala medier-strategi är framgångsrik.
Lokaltidningar tvingas konkurrera med SVT:s lokala stationer om att locka tittare – och läsare – till nyheter i sina närområden.
Rikstidningar tvingas konkurrera med SVT om breaking news, sport- och nöjesnyheter.
Medan Facebook tjänar pengar på SVT:s innehåll och vid en del tillfällen driver läsare till SVT:s sajter.
SVT fortsätter att utveckla samarbetet.
Bara den senaste månaden har SVT vid minst fem tillfällen använt sig av Facebooks nya tjänst livevideo.
Erik Carlsson räknar upp USA-valet, Melodifestivalens startfält, JVM, lokala nyheter och X games.
Bra för Facebook och kul för SVT.
Men på sikt en katastrof för alla de mediaföretag som inte kan finansiera sin journalistik med trygga licenspengar.

Att SVT lägger ut sitt innehåll i sociala medier är guld för Facebook vars svaga punkt är just att de inte har något eget innehåll – men nu får det gratis, betalt av svenska licensavgifter.
SVT bygger sitt varumärke och Facebook knyter SVT:s publik allt hårdare till sig.
– SVT levererar ju exakt vad Facebook vill ha. De vill ju att mediaföretag ska lägga sina nyheter direkt på deras plattform och att de aldrig ska behöva lämna Facebook, säger Erik Carlsson.
Facebook blir ett internet i internet. En plats där alla hänger och som ingen behöver lämna – för allt finns ju där.
Och i takt med att SVT lägger ut sitt innehåll direkt på Facebook stryper den amerikanska onlinejätten med algoritmer trafiken till de medieföretag som förvisso publicerar sig hos dem – men länkar till sina egna sajter i en stilla förhoppningen om att den vägen nå läsare och tittare.

Det finns ytterligare en amerikansk onlinejätte som SVT, men också Sveriges Radio, nu närmat sig – Google.
– Det är kanske det värsta av allt. Att public service gått med i Google AMP. Det är som att de skulle publicera Instant articles hos Facebook och helt omöjligt för oss andra att konkurrera mot, säger Erik Carlsson.
Google erbjuder med AMP tidningar och tv-stationer en deal: Skicka ditt innehåll till oss, vi lägger det högt, låter det laddas upp snabbare – och så delar vi 70/30 på annonspengarna.
Kan låta lockande, men är en riskfylld affär för tidningar som behöver varje annonskrona för att producera journalistik.
För SVT – som inte har några annonspengar att ta hänsyn till – är Google AMP dock helt riskfritt.

Petter Ovander


balk_hangmed

Tidigare avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Ryktet om papperstidningens död är starkt överdrivet

av Petter Ovander
foto : jonas forsberg : 170202 chauffšren tony nilsson kšr lŠngsta strŠckan šrnskšldsvik luleŒ 82 mil tor fšr att distribuera ut aftonbladet. foto: jonas forsberg / www.jfp.se
Örnsköldsvik kvart över tre i morse. Tony Nilsson lastar in 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Norrbotten. FOTO: Jonas Forsberg

Kvart över tre i morse lastade Tony Nilsson in nattens sista tidningsbunt i bilen och svängde ut på E4:an.

Framför honom låg 80 mil norrländsk landsväg och i lastrummet bakom 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Kiruna, Haparanda, Jokkmokk, ja en stor del av Norrbotten.

Ryktet om den tryckta tidningens död är starkt överdrivet. Aftonbladets papperstidning är en lönsam miljardaffär. Varje dag.

Det är dags för fjärde avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om papperstidningen, om trogna läsare och ett nytt sätt att göra tidning.

balk_hangmed

Några timmar senare och 53 mil söderut. Martin Wåhlstedt, printchef, sitter på Aftonbladets redaktion i Stockholm.

Han är nöjd.

Visst, upplagan sjunker (som för papperstidningar världen över – Indiens undantagna) men i en lite lugnare takt än för några år sedan.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt har skäl att vara nöjd. Papperstidningen är en miljardaffär som hittat sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Och genom noggranna analyser av läsarna, deras vanor och ovanor, problem och glädjeämnen, har han och gänget bakom print (branschspråk för den tryckta tidningen) hittat den grupp svenskar som fortfarande vill läsa sin tidning på papper.

De är för dem de nu varje dag gör tidningen.

Martin Wåhlstedt beskriver sina läsare som 55+. Vanliga svenska män och kvinnor som gillar Aftonbladet och älskar papperstidningen.

Han berättar om en mer mogen publik jämfört med den genomsnittlige Aftonbladetläsaren online. Folk som gillar, och i många år gillat, att köpa och bläddra i en tidning.

De vill få en välformulerad och sansad bild av verkligheten. De vill ha analyser och perspektiv – men också förströelse och underhållning.

Nu görs journalistik som engagerar dem och är relevanta för dem.

Svårare än så behöver det inte vara.

***

Papperstidningens roll som nyhetsbärare är sedan länge ett avslutat kapitel. Den rollen har övertagits av desktop och, framför allt, mobiler.

I dag är papperstidningens roll att ge läsarna en omsorgsfullt utvald och begripligt redigerad bild av verkligheten i Sverige och världen.

Inte minst viktigt i det ständiga brus av nyheter på nätet vi lever med i Sverige idag, konstaterar Martin Wåhlstedt.

– Vi överöses av så mycket spridda skurar av nyheter. I den världen fyller papperstidningen en viktig funktion.

Affärsområdet Print omsätter i dag cirka en miljard kronor per år och är en lönsam affär som bidrar starkt till Aftonbladets resultat.

Och papperstidningen går bättre än förväntat, tidningen levererar långt över förväntningarna både när det gäller upplaga och intäkter.

Därav det något överdrivna ryktet om papperstidningens död.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. linda murray, controllerchef,
Linda Murray Wennberg, controllerchef, konstaterar att papperstidningen levererar långt över förväntningarna. FOTO: Gustav Mårtensson

Linda Murray Wennberg, Aftonbladets controllerchef, är precis som Martin Wåhlstedt nöjd.

I dag ser hon hur ungefär hälften av Aftonbladets intäkter kommer från online – en mycket bra utveckling även ur ett internationellt perspektiv – men också att print är  oerhört viktig.

– Tack vara att papperstidningen är så lönsam hjälper den oss att finansiera våra digitala satsningar, den finansierar också den viktiga journalistiken som gör det möjligt för oss att vara nyhetsledande och rapportera på plats där det händer.

Lönsamheten från papperstidningen har också hjälpt till att bygga upp den digitala kundbasen i Plus, där Aftonbladet i dag är världsledande.

***

Den här affären hade förstås inte varit värd någonting utan medarbetare som just Tony Nilsson i Örnsköldsvik.

De senaste 30 åren har han kört ut tidningen till läsarna i Norrbotten. Två bilar kör från tryckeriet i Ö-vik till Luleå där tidningarna lastas om till mindre transporter för vidare färd ut över Norrbotten.

Tony Nilsson kör 80 mil tur och retur. Natt efter natt, 365 nätter om året. Jul, midsommar och nyår – tidningen ska ut.

Jo, han är ju ledig emellanåt förstås. De är flera chaufförer som delar på turen mellan Örnsköldsvik och Luleå.

Tony Nilsson går upp i svinottan. 02.20 ringer alarmet och någon halvtimme senare är han med bilen vid tryckeriet i Örnsköldsvik. Det bästa med jobbet? Friheten. Men, lägger han till, du måste ju gilla att vara för dig själv.

Han har hört om kolleger nere i Stockholm som tycker det är jobbigt att köra tio mil.

– Här uppe är det inte så. Det rullar på. Och så faller man in i böckernas värld. Man lyssnar ju på ljudböcker konstant.

Utöver tryckeriet i Örnsköldsvik trycks Aftonbladet i Göteborg och Södertälje. Totalt distribueras tidningen genom 308 billinjer ut över Sverige. De kör 3 900 mil varje dag och lämnar tidningsbuntar hos 8 500 återförsäljare.

Och i princip varje linje är lönsam.

***

Den här affären hade förstås heller inte varit värd någonting utan medarbetarna på redaktionen i Stockholm.

En printredaktion som just nu växer som en följd av det nygamla fokus som nu finns på papperstidningen.

Vid årsskiftet tillfördes sju nya nyhets- nöjesreportrar och redaktörer för att skapa och fortsätta utveckla Sveriges mest lästa kvällstidning på papper.

I dag arbetar cirka 60 personer i affärsområdet Print.

Utöver att skapa egen journalistik för sina specifika läsare tar de nu det bästa från den journalistik som görs – och fortfarande först publiceras – online på Aftonbladet.se och i mobilen och anpassar den till en klassisk prasslande kvällstidning. Det handlar om ett noga urval av välskrivna texter och en bildjournalistik som många gånger håller världsklass.

Men de gör mer än ”bara” en daglig klassisk kvällstidning.

Martin Wåhlstedt, återigen.

Han berättar om Sportbladets biblar, ”oerhört populära tidningar och starkt bidragande till de goda intäkterna”. Om specialmagasinen – och om de bilagor som återkommer vecka efter vecka, som Aftonbladet TV, Söndag och Klick!…

Biblarna
Specialmagasinen om Kent och Star Wars.

Specialmagasinen är inte något nytt, de har funnits några år, men ökat i betydelse och frekvens senaste tiden.

I dessa handlar det om att berätta om och gå på djupet i ämnen som kan intressera läsarna lite extra. Som tidningen om rockgruppen Kent inför deras sista spelning i december. Som djupdykningen i Star Wars inför premiären av Rouge One också det i december.

***

Det var i maj 2015 som papperstidningen och bilagorna blev ett eget affärsområde inom Aftonbladet. Fördelarna är flera.

• Dels ökat fokus på produkterna.

• Dels en rättvisande bild av tidningsekonomin.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt sammanfattar papperstidningen i tre ord: ”Vi mår bra”. Här med redigeraren Mattias Kling. Tillsammans med läsare och medarbetare gör de nu en tidning som engagerar och är relevant för just sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Martin Wåhlstedt sammanfattar det med tre meningar ”Vi mår bra. ”Vi har levererat goda resultat sedan vi skapades.” ”Vi ser en framtid.”

Så vad ligger närmast i den framtiden?

Just nu att få alla medarbetare på plats i nya lokaler strax intill Aftonbladets stora nyhetsdesk och nyhetsredaktionen på Kungsbron i Stockholm.

Ommöbleringen genomfördes i torsdags. Nu jobbar de framåt – med papperstidningens nya målgrupper i fokus.

Det kommer att synas. Redan i vår med ett nytt utvecklat Nöjesblad på fredagar, en tidning som produceras tillsammans med kulturredaktionen.

Återigen ett resultat av det senaste målgruppsarbetet där det kom fram att nöjesjournalistiken som tidigare fokuserat online inte föll papperstidningens läsare helt i smaken.

Självklart ska Aftonbladets trogna pappersläsare få vad de efterfrågar.

För papperstidningens framtid är värdefull.

Och ryktet om dess död starkt överdrivet.

Petter Ovander

balk_hangmed

Tidigare avsnitt:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smartare annonser och helt nya möjligheter

Missa inte nästa veckas avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag.

Smartare annonser och helt nya möjligheter

av Petter Ovander

Låt oss gå tillbaka i tiden. Tio år till 2006. Aftonbladet var då som nu Sveriges största dagliga rikstidning.

En annons i papperstidningen kunde ses av 1 353 000 läsare. Väldigt många – men vi hade bara en vag aning om vilka.

I dag är situationen en helt annan.

Aftonbladet når dagligen över tre miljoner läsare. Och nu vet vi ganska väl vem du är.

Det är dags för tredje avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om annonsörerna, om nya konkurrenter – och helt nya möjligheter.

balk_hangmed

Det är gigantiska skillnader mellan då och nu.

Då stod slaget om annonspengarna – och läsarna – mellan kvällstidningarna, två morgontidningar, flera gratistidningar – och en mängd lokaltidning

Nu står slaget mellan mediekoncernen Schibsted – och de amerikanska IT-jättarna Google och Facebook.

En ojämn konkurrens kan det tyckas.

Men Aftonbladet och syskonbolagen i Schibsted är på god väg att utmana jättarna.

Kampen handlar förstås ytterst om att vinna tillbaka annonsörernas pengar från Google och Facebook – och säkra en god och trovärdig journalistik i Sverige.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Heidi Solheim började som annonssäljare på Aftonbladet. I dag har hon och Schibsteds alla säljare gått över till ett gemensamt säljbolag – med helt nya möjligheter att ge annonsörerna rätt målgrupp vid rätt tillfälle. FOTO: Elvira Pihl

En trappa upp från sorlet på Aftonbladets redaktion sitter Heidi Solheim. För fem år sedan sålde hon annonser i Aftonbladet.

Det gör hon fortfarande – men bara när det är optimalt för just den annonsören.

Det är det i och för sig ganska ofta.

Heidi Solheim och kollegerna på Aftonbladet har lämnat tidningen och gått ihop med säljarna på Svenska Dagbladet, Blocket, Omni – och kollegerna på Schibsted Sveriges övriga sajter. De jobbar nu i ett övergripande säljbolag, Schibsted Sales and Inventory, SSI.

De säljer annonser och kampanjer för alla Schibsteds svenska kanaler och utnyttjar det ekosystem som gör det möjligt att rikta rätt annonsbudskap till den mest relevanta läsaren.

Joakim Claesson är chef för strategi  på SSI och pratar lyriskt om Schibsteds ”ekosystem”.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. joakim claesson, strategichef schibsted sales & inventory
Joakim Claesson är strategichef på Schibsted Sales and Inventory. FOTO: Gustav Mårtensson.

Där finns Aftonbladet med den stora räckvidden, där finns Svenska Dagbladet med den starka målgruppen, men också köp- och säljsajten Blocket, nyhetsleverantören Omni, kända varumärken som Tv.nu och Klart.se – och en mängd mindre men ack så viktiga bolag som gör ekosystemet effektivt och låter rätt annons träffa rätt mottagare.

Schibstedsajterna är samlade på gemensamma plattformar som kan ta upp konkurrensen med både Facebook och Google. Plattformar som kan dra nytta av en enorma mängd data om läsarnas och användarnas vanor och beteende som följer med när de surfar in på bolagens sajter.

Något 6,4 miljoner svenskar gör varje vecka – bara via de annonsbärande sajterna.

Lägger man till de användare som tillkommer via digitala tjänster – som Lendo, Bytbil, Mötesplatsen, Compricer, Servicefinder och Letsdeal – har Schibsted kontakt med ytterligare fler än så under en vecka.

Ekosystemet och den gemensamma plattformen gör att Schibsteds annonssäljare i dag vet mer än någonsin tidigare om läsarna.

Kunskap som hjälper dem rikta annonsbudskap på liknande sätt som de nya konkurrenterna, som Facebook.

Heidi Solheim berättar om ett säljarbete som både blivit roligare – och mer komplext.

Från att tidigare bara sålt för Aftonbladet – där en stor del för bara några år sedan handlade om annonser i papperstidningen – har hon i dag alla Schibsteds tidningar och sajter att erbjuda sina kunder och en närmast oändlig mängd möjligheter att skräddarsy kampanjer. Digitalt, print – och tv.

Låt oss ta Volvo som exempel, ett av de företag Heidi Solheim är ansvarig för och som i dagarna går ut med en stor kampanj för nya V90 Cross Country.

Först med helsidesannonser i Aftonbladet och Svenska Dagbladet för att få hög räckvidd snabbt. Sen med med mindre annonsformat veckorna framåt för att på riktigt sätta den nya bilmodellen i svenskarnas medvetande.

Så långt är allt som förr.

Men om ett par veckor följs kampanjen upp.

Volvo vill berätta sin historia, storyn bakom V90 CC.

De vill få människor, potentiella bilköpare, att stanna upp i livet och fundera på vad som är viktigt. Tänka tanken att den här bilmodellen kan bli ett steg mot att förverkliga just den drömmen.

För att nå ut har Volvo tagit fram poddsändningar med kända profiler som berättar storyn.

Poddarna får hjälp att spridas med native-annonsering – annonsmärkta journalistiska texter som tagits fram av Schibsteds Partnerstudio – som publiceras online på Svenska Dagbladet och Omni där de når rätt målgrupp.

Men Heidi Solheim berättar att Volvo är bättre än så på att utnyttja de nya fördelarna med Schibsteds ekosystem.

När användaren söker efter en Volvo på Blocket Bil, kan annonser för Volvofinans eller Volvia vara relevanta – och syns därför i användarens flöde.

Och med hjälp av big data kan vi hitta unika målgrupper skräddarsydda för Volvo i Schibsteds ekosystem.

Genom att samla in beteendedata från alla Schibsteds sajter kan säljarna gå djupare in i läsarnas och användarnas beteenden, intressen och vanor.

De vet vilka som planerar att köpa en bil, ny eller begagnad.

De vet vilka som funderar på att köpa en Volvo.

Vilka som är väldigt nyfikna på en Volvo V90.

De vet till och med vilka som står i valet och kvalet mellan en Volvo V90 mot Audi A6.

Detta öppnar för helt nya möjligheter att rikta relevanta annonser – annonser som både är till nytta för annonsören – och läsaren.

Och med geostyrning utnyttjar Volvo den data som finns genom geofencing och som berättar vilka mobiltelefoner som befunnit sig hos någon av Volvos återförsäljare.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Det redaktionella materialet är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över. FOTO: Elvira Pihl.

– Vi vet förstås inte vilken bil användaren tittat på i butiken, bara att telefonen varit där. Men det betyder att vi senare kan skicka ut ett erbjudande från just den butiken till just den telefonen, säger Heidi Solheim.

En ny möjlighet den digitala tekniken ger är Programmatic som öppnar för annonsörer att köpa annonser i realtid.

I samma millisekunds som en relevant mottagare surfar in på en artikel på Aftonbladet startar en auktion om annonsutrymmet.

Det gör att annonsören själv kan styra hur många visningar hen vill ha – och vad det får kosta.

Det finns förstås en etik att förhålla sig till med all den data som finns om Schibsteds användare.

Som att inte låta Volvo geofenca Audis återförsäljare, i syfte att skicka ut Volvoannonser till Audi-spekulanter.

Och viktigt att slå fast. Vi vet användarens beteende, men sällan dess identitet.

Det gör Facebook.

Facebook vet ju allt om oss, konstaterar Heidi Solheim. I det avseendet har de en fördel jämfört med Schibsted, även om allt mer id-data kommer in via tjänster som Aftonbladet Plus och betalssystemet SPiD.

Men Facebook har inte innehållet. Det är deras stora bekymmer.

Det redaktionella materialet från Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över från mediehus världen runt.

Läsarnas integritet är därför en fråga som engagerar Joakim Claesson. Fel hanterad kan den kunskap som finns om Schibsteds 6,4 miljoner veckoanvändare riskera att slå tillbaka.

Joakim Claesson pratar om risker att bygga in läsaren i informationsbubblor där redaktionellt och kommersiellt material skräddarsys för hårt efter användarens intresse – och risken att allt för massiv annonsering kan irritera läsaren.

Integritetsfrågan är, säger han, helt avgörande för att långsiktigt nå framgång i strategin med Schibsteds ekosystem och användandet av big data.

För att inte missbruka de nya insikterna om läsarna tittar därför Schibsted ständigt på frågan.

Ur två perspektiv:

Vad får vi ha koll på – rent juridiskt?

Och det andra:

Vad vill vi ha koll på?

De digitala annonserna ska tillföra något för användaren.

De ska kännas – och vara – relevanta.

Att läsa Aftonbladet, Omni eller Svenska Dagbladet ska ge en positiv användarupplevelse.

Schibsted Sales and Inventory har tillsammans med Handelshögskolan tagit fram ny kunskap just om hur annonsörerna upplevs av läsaren.

Det visar att 50 procent fler av läsarna av de datamålgruppsriktade annonserna kommer ihåg att de sett annonsen jämfört med om samma annons visats utan målgruppsstyrning.

Undersökningen visar också att datastyrda annonser upplevs som  över dubbelt så relevanta för användarna jämfört med annonser där big data inte använts.

En win-win-situation således.

Effektivare kampanjer för annonsören – och en bättre användarupplevelse för läsaren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Tidigare avsnitt:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Missa inte nästa veckas avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag.

Se upp för trixande med statistiken

av Magnus Ringman

Det handlar inte om vem som är störst.

Det slaget vann Aftonbladet för länge sedan.

Det handlar om hur siffror redovisas. Om vad som är en äkta läsare av kött och blod – och vad som är en ”unik webbläsare”.

Det är dags för andra avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: om statistiken som korrumperar.

balk_hangmed

Deras beslut lockar dagligen över tre miljoner läsare till Aftonbladet.

Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horney vid onlinedesken ser till att Aftonbladet alltid är snabbast – och bäst – på nyheter.

De är den ”primära nyhetskällan” personifierade.

foto : elvira pihl :
Karolina Strömbäck Horney och Victor Lindbom. Foto: Elvira Pihl

Det är förvånansvärt tyst runt desken. Reportrar och redaktörer tittar stint in i skärmarna och scannar av alla nyhetssajter och konkurrenter för att fånga upp det senaste i Sverige och världen – samt för att publicera Aftonbladets egen journalistik.

Victor Lindbom är onlineredaktör och publicerar texter så fort reportrarna levererar. Karolina Strömbäck Horney skickar ut flashar till läsarnas mobiler för att informera om när något stort hänt.

Stressiga jobb som kräver noggrannhet och omdöme.

Men hur vet vi hur många läsarna egentligen är?

Hittills har Aftonbladet använt sig av KIA-index. Branschorganisationen Sveriges Annonsörer mäter antalet unika webbläsare som kommer till sajten varje dag. Resultatet visar hur attraktiv sajten är.

I december berättade Schibsted-koncernen – som äger Aftonbladet – att Schibsted lämnar KIA-index. Orsak: Antalet unika webbläsare är ett alldeles för trubbigt mått.

STOCKHOLM 2017-01-19 Nyheter Inifrån Bloggen PÅ BILD: Isak Edvinsson med sin mobil vid busshållplatsen. till inifrån-bloggen med Magnus Ringman. FOTO: CAROLINA BYRMO ________________ CAROLINA BYRMO PHOTOGRAPHY AB +46705168456 carolina@photocarolina.se
Isak Edvinsson loggar in på Aftonbladet via sin browser. En unik webbläsare registreras. FOTO: Carolina Byrmo

Vi träffar Isak Edvinsson, 25. Han är copywriter på reklambyrån Humblestorm i Stockholm och en av landets alla hundratusentals nyhetsfreaks. Han surfar in på Aftonbladet flera gånger dagligen för att uppdatera sig om det senaste. ”Aftonbladet är top-of-mind”, som han själv säger.

På väg till jobbet tar Isak fram mobilen.

Han loggar in på Aftonbladet via sin vanliga browser, Safari.

En unik webbläsare registreras.

Fem minuter senare – på parkbänken strax intill jobbet – är det dags igen. En flash i mobilen. Stor lavin har rasat i Italien. 30-tal människor saknade. Nu går Isak in via Aftonbladets egen app – med samma mobil som tidigare.

En ny webbläsare registreras. Nummer två.

Isak får tips om en artikel via Twitter. Och ja, han sitter ju ändå på…. så Isak tar fram mobilen, trycker på länken och hamnar på Aftonbladet.

En ny webbläsare registreras. Nummer tre.

En timme senare. Isak går nu in via Facebooks app, varpå den öppnas i Facebooks egen webbläsare. Med samma mobil.

En ny webbläsare registreras. Nummer fyra.

Allt med samma mobiltelefon.

Det är inte svårt för en och samma person att dagligen gå in sex – åtta gånger från olika unika webbläsare på en och samma mobil.

En Isak Edvinsson kan således uppfattas som åtta Isak Edvinsson.

Inget bra mått med andra ord. Unika webbläsare har ingenting med antal människor att göra.

Dessutom går det att påverka siffrorna ytterligare genom att köpa trafik från Facebook. Så kan du pressa trafiken upp och ner, precis som du önskar och din plånbok tillåter.

Exakt så var det på den gamla papperstiden, fram till 2008.

Då var det TS-statistik som levererade siffrorna.

Problemet var snarlikt. Även TS var enkelt att manipulera. Genom att trycka ”gratisexemplar” av tidningen – som sedan distribuerades till Silja Line, Arlanda eller andra platser där mycket människor samlas trycktes upplagan uppåt. Tidningarna som inte delades ut – och det var många – kastades, men räknades ändå in i upplagan.

Borde det inte finnas någon ärlig mätmetod?

Något som går att lita på.

En metod som är transparent, lika för alla och som mäter det viktiga – det vill säga människor och hur de agerar i olika kanaler.

En metod som annonsörerna vet är korrekt, viktig för finansieringen av journalistiken i framtiden.

Vi frågar Antoaneta Nikolaeva. Hon är analyschef på Aftonbladet, expert på statistik och mätmetoder.

Antoanet_Aftonbladet
Antoaneta Nikolaeva

Antoaneta är nöjd med beslutet att lämna KIA-index. Men vad ska nu ta vid?

Hon suckar. Det är en snårskog med alla siffror och metoder.

Men visst finns alternativ.

Ett stavas Orvesto Internet.

Här mäts räckvidd – hur många svenska internetanvändare mellan 16-80 år som säger att de dagligen surfar in på respektive sajt.

Ett ärligare mått. De mäter räckvidd – hur många sajten når  och inte unika webbläsare.

Ett annat stavas MMS.

Och då handlar det om webb-tv.

KIA-index valde att sätta taggen som räknar tittning före reklamen, då det faktiska programinnehållet startar. Aftonbladet krävde att den skulle räknas först efter reklamen, men KIA vägrade ändra på det.

Det innebär att siffran är falsk. I KIA räknas tittning innan visningen har genomförts, vilket kan tyckas märkligt. KIA-index räknar enbart reklamexponeringar och säger ingenting om hur många som tittat på innehållet.

Då ger MMS ett ärligare besked. Det är en teknisk mätning som mäter antal annonsexponeringar samt ”startade strömmar” och tittartid. Det blir dessutom lättare för branschen att jämföra tittande på webb-tv med vanlig linjär tv.

Hur gör internetgiganterna, Facebook och Google?

De väljer att inte redovisa någon statistik alls. Facebook fokus är ”time spent” – hur länge läsaren är inne på deras sajt. 2014 ändrade de sina algoritmer så att länkar med nyheter prioriterades jämfört med bilder och statusuppdateringar i newsfeeden. Det ingick i strategin att ta över hela relationen med läsaren. Att skapa ett internet i internet – så att läsaren kan stanna kvar på Facebook utan att behöva surfa någon annanstans.

I fjol var det dags igen. Åter ändrade Facebook sina algoritmer, så att video prioriteras. Strategi: rörlig bild ska konsumeras hos Facebook och ingen annanstans.

Det är således en djungel av statistik.

Och frågan är hur viktiga siffrorna egentligen är, speciellt när de blir urvattnade av trixande som undergräver förtroendet för mätningarna.

Det viktigaste måste väl ändå vara läsarna och det innehåll som vi producerar?

Det faktum att 3,2 miljoner svenskar dagligen söker sig till aftonbladet.se för att uppdatera sig om det senaste.

Det som gör Aftonbladet till Sveriges primära nyhetskälla.

Det är Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horneys drivkraft.

Att vara först och bäst.

Och nå flest.

Med det senaste.

Magnus Ringman

balk_hangmed

Tidigare avsnitt:

Jättarna som hotar svenska medier

Missa inte nästa veckas avsnitt av ”Häng med Aftonbladet”. Publicering: fredag.

Jättarna som hotar svenska medier

av Magnus Ringman

Aftonbladet eller Expressen?

En svensk klassiker. Gösta Ekmans berömda sketch från revyn “Lådan” 1967.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-12-kl-14-45-51
Gösta Ekman och Tage Danielsson i Aftonbladet eller Expressen?

En konflikt som är barnsligt enkel att förstå. Det saknas alternativ. Den ena papperstidningen – eller den andra.

Det senaste decenniet har konkurrensen helt förändrats.

Två amerikanska jättar – Google och Facebook – går som fram som slåttermaskiner världen över och skördar offer i form av medier som inte följer utvecklingen.

I “Häng med Aftonbladet” berättar vi om mediebranschens nya utmaningar.

I dag del 1: de amerikanska jättarna Facebook och Google.

balk_hangmed

Det finns en siffra, viktigare för Aftonbladet än någon annan tillgänglig statistik:

Direkttrafiken.

Nu uppe i 83 %.

Sannolikt bäst bland alla världens medier.

Måndag morgon. Frukosten står på bordet. Du greppar mobilen för att via Aftonbladet få reda på vad som hänt i världen under natten.

Hur gör du?

Skriver “Aftonbladet” i Googles sökfält och trycker enter? Surfar in på en intressant artikel via Facebook? Eller skriver in www.aftonbladet.se, alternativt trycker på ett bokmärke, för att komma direkt till din favoritsajt? Eller kanske med appen i mobilen?

Google och Facebook har förändrat beteendet på internet. En stor del av trafiken till nyhetssajterna världen över går nu oftast via Facebook eller via en sökmotor. 

FAKTA SOCIALA MEDIER:

I Sverige använder i dag 58 procent av alla svenskar över 12 år sociala medier. De senaste sex åren har andelen som använder sociala nätverk mer än fördubblats – från 28 procent 2010 till 58 procent 2016.

Källa: Svenskarna och internet 2016

Med ett tydligt undantag. Aftonbladet. 83 procent av våra läsare – en vanlig dag mer än tre miljoner – surfar direkt till vår startsida eller app. Det är även ur ett internationellt perspektiv en m y c k e t hög nivå.

Direkttrafiken är guldet som ska vara med och betala journalistiken i framtiden.

Men vad hände egentligen?

Det är den 4 september 1998. Hemma i Sverige var Ekots huvudnyhet att det hittats en hemlig spritkassa på ett tvätteri i Alingsås.

Samma dag på andra sidan jordklotet, i San Francisco, skrevs internethistoria. Studiekamraterna Larry Page och Sergey Brin, båda 25, hade känt varandra i tre år och denna soliga fredagsförmiddag registrerades deras gemensamma företag Google – idag världens mest använda sökmotor på nätet.

Sex år senare, onsdagen den 4 augusti 2004, grundade Mark Zuckerberg och ett par av hans studiekamrater Facebook.

Det blev en sagolik framgångsresa för båda bolagen.

seiner

I rask takt ritades kartan om. Annonsörerna fick nu ett nytt sätt att nå sina kunder. Google erbjuder bilhandlaren annonsering som når direkt till den kund som är intresserad av en Opel. Facebook lockar företagen med direkt access till specifika målgrupper – allt tack vare den data som vi alla medlemmar frivilligt lämnat ifrån oss till bolagen.

Det brukar kallas “Big data”.

Vi tror att vi är anonyma bakom skärmen.

Men de vet allt om oss.

En ödslig parkeringsplats i norra Stockholm. Snöblandat regn. Temperatur runt nollan. I förarhytten på en lastbil konfronterar Aftonbladets Lisa Röstlund chauffören med det som hon och kollegorna har grävt fram: att han laddat ned omfattande barnpornografiskt material.

Stämningen i hytten är först pressad, sedan börjar mannen berätta och för första gången någonsin erkänner han för en annan människa sin sexuella dragning till unga flickor.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-10-kl-15-52-13
Lisa Röstlund på väg till konfrontationen.

I tre månader har Lisa Röstlund och hennes tre andra kollegor från Aftonbladet och Svenska Dagbladet arbetat på heltid med att bearbeta ett material omfattande 36 miljoner rader med nedladdningar för att hitta de svenska pedofilerna.

Resultatet blev artikelserien #användarna.

Justitieminister Morgan Johansson reagerade redan första publiceringsdagen: Lagen ska ses över.

Ett bevis på viktig journalistik – som är mycket dyr att producera.

Det går att bli högtravande och påstå att demokratin är hotad. Demokrati förutsätter att medborgaren är informerad om vad som händer i samhället. Yttrandefrihet och tryckfrihet skyddas i två grundlagar.

Samtidigt blir den granskande reportern allt ovanligare. Faktum är att antalet journalister i Sverige blir färre. Enligt statistik från branschorganisationen Tidningsutgivarna har 1 600 journalister försvunnit de senaste tio åren.

Kommuner lämnas utan daglig, lokal journalistisk bevakning.

Stålbadet, omstruktureringen av mediemarknaden, är ett ofrånkomligt faktum. Konsekvensen vid uteblivna intäkter: färre journalister.

Papperstidningens gamla affärslogik är enkel. Läsaren betalar för tidningen i butiken. Annonsören betalar för att nå läsaren. Det är och har varit en god affär.

Med digitaliseringen har det blivit svårare. Materialet på nätet är gratis.

Medierna tvingas därför till nya affärsmodeller. Aftonbladets Plus-tjänst för den fördjupade journalistiken är ett sätt. Nya annonsformat på sajt och mobil ett annat.

Men det stora guldet finns i kunskapen om våra läsare. Återigen ”Big data” = all information som en läsare lämnar efter sig på nätet.

Med kunskap om våra läsare kan annonserna styras rätt, rapporteringen anpassas efter läsarnas intresse. Och så kan journalistiken finansieras, även i framtiden.

Men det förutsätter direkttrafik. Att det är vi själva – och ingen annan – som får data om våra läsare.

För lite mer än ett år sedan erbjöd Facebook världens tidningar: gå med i “instant articles”.

Den enkla idén: artikeln publiceras samtidigt på Facebooks plattform som på den egna sajten.

Många mediechefer – som länge kämpat med färre läsare – andades ut. Nu återvände läsarna till tidningen, om än via Facebook.

Men det fanns tre stora problem:

  • Facebook fick direkttrafiken och behöll den värdefulla datan om läsarna.
  • Läsarna stannade inte kvar på den egna tidningens sajt utan läste artikeln som lockat in hen och surfade sedan tillbaka till Facebook.
  • Facebook ändrade i vissa fall algoritmerna. Vips försvann läsarna, som nu fått nya medievanor och därför inte kom tillbaka till den gamla tidningen.

Det finns svenska tidningar som i desperation över att öka läsarantalet betalar mycket stora pengar för att Facebook ska länka artiklar till deras sajt.

Så blåses statistiken upp.

Läsare – som inte bidrar till finansieringen av framtidens journalistik, utan tvärtom tär på densamma – köps till sajten. Helt under radarn.

Aftonbladet och Schibsted Sverige har valt en annan strategi för framtiden.

Det finns två olika slags konkurrens: den om tidningsekonomin och den om journalistiken.

Journalistiskt ser det ut som vanligt. Aftonbladet konkurrerar dagligen med redaktioner som sätter dagordningen; Svenska Dagbladet, SVT, Ekot, DN med flera.

Kampen om pengarna – tidningsekonomin –  förs på en annan spelplan.

Här stavas konkurrensen Google och Facebook.

Två amerikanska jättar som inte ens betalar skatt i Sverige.

Vi tar fighten.

Magnus Ringman

Missa inte nästa fredags avsnitt i Häng med Aftonbladet”

balk_hangmed

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktör: Micke Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: http://support.aftonbladet.se/
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB