Så kan unga tjejer möta näthat och trakasserier

av Petter Ovander
Linnéa Claeson ledde paneldebatten om att stärka unga tjejer, i panelen fanns Plan International Sveriges generalsekreterare Mariann Eriksson och Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén och Mina Dennert, grundare av #jagärhär. Foto: BJÖRN LINDAHL
Linnéa Claeson ledde paneldebatten om att stärka unga tjejer, i panelen fanns Plan International Sveriges generalsekreterare Mariann Eriksson och Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén och Mina Dennert, grundare av #jagärhär. Foto: BJÖRN LINDAHL

ALMEDALEN, Gotland. I morse kom nyheten: Svenska Hjältar och Plan instiftar tillsammans ett nytt Hjälte-pris: ”Årets kämpe för flickor”.

Ett par timmar senare diskuterades frågan under en paneldebatt i Almedalen. 

– Det är avgörande för demokratin att vi står upp för flickors lika värde som pojkar, säger Plan International Sveriges generalsekreterare Mariann Eriksson.

Svenska Hjältar och Plan International Sverige presenterade på måndagmorgonen nyheten om ett nytt Svenska Hjältar-pris – ”Årets kämpe för flickor”.

Helena Mastberg, redaktör för Svenska Hjältar.
Helena Mastberg, projektchef för Svenska Hjältar.

– Det betyder att vi nu kan vi sätta större fokus på människor som kämpar för att stärka flickors rättigheter och självkänsla, säger Svenska Hjältars projektchef Helena Mastberg.

Det är en priskategori som – dessvärre – behövs.

I ett globalt perspektiv, där många flickor får inte gå i skolan, tvingas gifta sig unga, utsätts för våld och får barn medan de själva är barn. Men också i ett svenskt, där flickor dagligen drabbas av sexuella övergrepp och nättrakasserier. Ett problem som inte minst kom i dagen under Bråvallafestivalen i helgen.

Debatten i Aftonbladets tält i Almedalen i måndags eftermiddag hade rubriken Så stärker vi unga tjejer och tangerar den nya priskategorin i Svenska Hjältar. Den leddes av Linnéa Claeson, handbollsspelare och grundare av Instagramkontot Assholesonline. Linnea Claeson använder sin plattform för att med humor (och ilska) berättar om sexuella trakasserier, hot och hat mot kvinnliga idrottare – och slå tillbaka.

I panelen fanns Plan International Sveriges Mariann Eriksson, Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén och nätverket #jagärhär:s grundare Mina Dennert, som arbetar för att stoppa näthat och skapa en bättre debatt.

Fyra kvinnor med olika bakgrund men med ett gemensamt – de har alla själva mötts av näthat och trakasserier och brinner för att motverka lyfta frågan och verka mot.

Mina Dennert tog upp vad vad unga tjejer möts av i sociala medier i dag och vad som ändå går att göra åt det.

– En sak jag själv ofta möts av är att man hittar på nyheter om mig. Man hittar på för att dra ner trovärdigheten för mig och gruppen. Men jag har också märkt att det går att prata med nästan alla, sa hon.

Samma erfarenhet Sofia Olsson Olsén har:

– När jag lyckas ta mig tid att svara på hatmejl och går in trevligt och sakligt ser jag att det faktiskt kan gå att vrida om diskussionen och på riktigt möta de människor, oftast män, som hör av sig. Det kan vända så kapitalt, från att jag först är en jävla kärring till att dagen efter får tillbaka ett trevligt svar om att jag faktiskt har rätt.

– Ja, så är det. Om någon är trevlig dämpar det oftast hetsen, konstaterade Mina Dennert.

Paneldebattens rubrik, Så stärker vi unga tjejer avslutades med att panelen fick ge konkreta ord på vägen till flickor som möts av trakasserier och näthat.

• Stå upp för flickors lika värde som pojkar, sa Mariann Eriksson.

• Jag vill att unga tjejer ställer krav på oss som varit med ett tag. Kräv att vi stöttar er, sa Sofia Olsson Olsén.

• Visa solidaritet, håll ihop, sa Mina Dennert.

Och Linnéa Claeson hade sitt råd klart:

Molly Nutley
Skådespelaren Molly Nutley tar plats i Svenska Hjältars jury.

• Be folk som beter sig illa att dra åt helvete, ge oss tjejer större utrymme att göra och säga vad vi vill. Flickor ska inte agera enligt någon given mall.

Samtidigt som Svenska Hjältar tillsammans med Plan International Sverige instiftar det nya Hjältepriset för att hylla personer som brinner för flickors rättigheter och långsiktigt gör skillnad, så tar skådespelaren och Plan-ambassadören Molly Nutley plats i Svenska Hjältars jury.

– Ett pris som premierar arbetet för flickors rättigheter är ett viktigt steg på vägen i kampen mot orättvisor, våld och kränkningar. Det känns fantastiskt bra att få möjlighet att delta i det arbetet i juryn, säger hon.

Petter Ovander

Mellin och Aschberg nya radarparet

av Magnus Ringman
FullSizeRender 8
Minuten före utfrågningen.

ALMEDALEN, Gotland. Bilden är bokstavligen tagen bakom kulisserna.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt träffar Aftonbladets Lena Mellin minuten innan utfrågningen startar.

– Det är min 14:e intervju i dag, pustar han.

Samma visa varje år. Politiker, lobbyister, journalister, poliser, forskare och nyfikna samlas i Almedalen i samband med politikerveckan. Den startades här av Olof Palme som 1968 ställde sig på ett lastbilsflak och talade till folket.

Aftonbladet är på plats. Som alltid.

Tidningens grand old lady, den politiska kommentatorn Lena Mellin, är taggad för veckan.

Är det bara ett jippo eller fyller Almedalen någon praktisk betydelse?

– Det har funnits tillfällen då Almedalen har haft stor betydelse. 2006 är ett sådant år, då Alliansen gjorde ett utspel om att avskaffa fastighetsskatten och det blev tongivande för hela valrörelsen. Det tippade över till Alliansens vinst i det valet. Men det finns fler exempel, säger Lena Mellin.

Vad tycker du själv om Almedalen?

– Jag är ingen fan av den här tillställningen. Jag skulle hellre göra något annat under de här julidagarna. Samtidigt är det ändå kul att vara här med alla trevliga arbetskamrater.

Hela Aftonbladetgänget i Almedalen.
Aftonbladets delegation i Almedalen.

Aftonbladet har ett fyrtiotal medarbetare på plats som bevakar veckan för våra läsare. Under ledning av Almedals-generalen Olivia Svenson samlades alla för fotografering nere vid den lilla dammen.

olivia svenson
Olivia Svenson

– Det känns fantastiskt att vara i gång. Det är redan fullt med folk i tältet. Köerna ringlar långa utanför oss, säger Olivia Svenson.

Nytt för i år är att det är programledarduon Lena Mellin och Robert Aschberg som genomför partiledarintervjuerna för Aftonbladet. Ett lyckat grepp. Publiken både tjoade och applåderade under den lite annorlunda utfrågningen.

Jonas Sjöstedt var först ut.

Efteråt såg han nöjd ut. 14:e och sista intervjun för dagen var avklarad. Nu bar det till hotellet och uppladdning inför kvällens stora tal i Almedalen.

IMG_8812
Robert Aschberg och Lena Mellin frågar ut vänsterledaren Jonas Sjöstedt.

I dag fortsätter politikerveckan med att finansminister Magdalena Andersson och folkpartiledaren Jan Björklund utfrågas i Aftonbladets tält.

Magdalena Andersson mellan klockan 14.00 och Jan Björklund klockan 16.00.

– Jag känner mig trygg med årets uppställning. Dock känner jag mig något pirrigt inför tisdagens mingel i vårt tält, säger Olivia Svenson.

Varför det?

– Får vi bra väder? Kommer det roliga människor som gör att vi får dansa lite? Eller blir det stelt och trist? Det finns mycket som kan gå fel.

Vilken programpunkt får inte missas?

– Jag kommer att lyssna noga när Oisin Cantwell samtalar med rikspolischef Dan Eliasson och Säkerhetspolisens generaldirektör Anders Thornberg på tisdag. Det handlar då om terrorism, säger Olivia Svenson.

Magnus Ringman

FÖLJ LENA MELLINS BOT

FullSizeRender 9Aftonbladet lanserar en Facebook Messenger-bot under Almedals-veckan. Lena Mellin-boten är din personliga guide i Almedalen med politiska analyser, dagens program i Aftonbladets tält och Lenas bästa Almedalen-tips med allt från de godaste luncherna till de undangömda smultronställena.

GÖR SÅ HÄR:

Starta Messenger i din telefon.

Tryck på ”personer”, längst ner i navigeringsfältet.

Tryck på ”scanna kod”.

Fotografera av koden härintill. Du har då Lenas tips och träffsäkra inlägg i din mobil.

 

 

 

 

 

1,4 miljoner barn riskerar att dö – nu sätter vi fokus på svältkatastrofen

av Petter Ovander
Whats on the plate
Onsdagen den 5 juli publiceras första delarna av reportageserien från svältkatastrofen i östra Afrika, What’s on the platt. Samma dag öppnar utställningen med samma namn på Fotografiska i Stockholm. Samproduktionen sker till förmån för Rädda Barnen.

Aftonbladet TV och Fotografiska riktar i sommar fokus på svältkatastrofen på Afrikas horn, till förmån för Rädda Barnen. Reportageserien What’s on the plate – vad barnen äter börjar publiceras i Aftonbladets kanaler den 5 juli och då öppnar utställningen med samma namn på Fotografiska i Stockholm.

Aftonbladets prisbelönade fotograf Magnus Wennman och reportern Erik Wiman har mött människorna som lever och dör i den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Med bild, text, video och VR tar de med oss till Somalia och Sydsudan och visar vad som ligger på barnens tallrikar: riskornen, råttan, getblodet, vattnet som sprider kolera.

– Det är helt avgörande att omvärlden nu får upp ögonen för den pågående svältkatastrofen på Afrikas horn. Magnus Wennman och Erik Wiman skildrar en desperat situation och deras reportage stärker mig i min övertygelse att vi måste göra allt som står i vår makt för att ge de här barnen en chans. Det är en kamp mot klockan och vi är tacksamma över att Aftonbladet TV och Fotografiska uppmärksammar situationen, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

I samband med publiceringarna i Aftonbladet och utställningen på Fotografiska, som båda översätts till engelska, öppnar Rädda Barnen en svensk och internationell insamlingskampanj.

– Denna svältkatastrof som just nu skördar så många människoliv behöver absolut hamna högst upp på dagordningen över hela världen. Både beslutsfattare och alla vi andra måste göra vad vi kan för att bidra. Utställningen What’s on the plate – vad barnen äter, kommer att skapa det engagemang som krävs för att denna vidriga katastrof ska uppmärksammas mer, säger Fotografiskas vd Per Broman.

Erik Wiman och Magnus Wennman, som hyllats världen över för sin nyskapande bildjournalistik, visar i What’s on the plate, genom elva tallrikar och en VR-film om den lille råttjägaren Lochebe, vad de svältande barnen får att äta när all mat tagit slut.

– Det här är kanske årets viktigaste reportage. Att kunna genomföra det i en samproduktion med Fotografiska och till förmån för Rädda barnen känns oerhört angeläget. 20 miljoner människor på Afrikas horn är drabbade och var tredje minut dör ett barn av hunger. 1,4 miljoner barn riskerar att svälta ihjäl före nyår. Det motsvarar ett helt Stockholm, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Petter Ovander

Linnéa Claeson – ny kolumnist i Aftonbladet

av Petter Ovander
foto : carbyr : stockholm 2017-06-22 kršnikšr pŒ bild: linnéa classon, aftonbladets nya kršnikšr. bild: carolina byrmo
Linnéa Claeson blir ny kolumnist i Aftonbladet . – Mina hjärtefrågor är civilkurage, medmänsklighet och jämlikhet, säger hon. Ämnen som på olika sätt kommer att speglas i hennes texter. Foto: CAROLINA BYRMO

Hon har uppmärksammats för sin kamp mot näthat, mobbning och sexuella trakasserier – och sin vassa humor.

Nu blir Linnéa Claeson, 25, kolumnist i Aftonbladet.

Linnéa Claeson gör skillnad. Hon slåss engagerat för kvinnors rättigheter och människors rätt att få vara som de är, och hon gör det med en smart mix av allvar och humor, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.

Linnéa Claeson är elitspelaren i handboll som på olika sätt engagerat sig mot övergrepp och diskriminering. För sitt engagemang har hon fått stor uppmärksamhet i såväl traditionella som sociala medier i Sverige och utomlands och utsågs i maj till “Framtidens mäktigaste svensk” av Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Jag är väldigt glad över att hon ansluter till vårt starka kolumnistgäng, säger Sofia Olsson Olsén.

Linnéa Claeson engagerar sig starkt i ämnen som antirasism, hbtq-frågor, feminism och hemlöshet. Hon grundade Instagramkontot Assholesonline för att visa hur mycket sexuella trakasserier, hot och hat som kvinnliga idrottare får ta emot. På kontot synliggör hon sexuella inviter och nedvärderande meddelanden olika män skickat till henne och kommenterar kränkningarna med humor. På två år har kontot fått 220 000 följare.

I Aftonbladet tänker hon skriva om sina hjärtefrågor för sin hittills största publik.

– Jag kommer att agitera för civilkurage, medmänsklighet och jämlikhet. Att skriva i Aftonbladet är ett väldigt bra sätt att nå ut med mitt budskap och samtidigt lära av andra, genom att diskutera med de som håller med mig eller inte håller med mig alls, säger Linnéa Claeson.

I höst blir Linnéa Claeson professionell handbollsspelare i den danska klubben Ringkøbing, hon har tidigare spelat tre raka SM-finaler för Nackaklubben Skuru och är landslagsspelare med VM-guld för både U-18 och U20-landslaget på meritlistan.

Vid sidan av handbollen studerar Linnéa Claeson juridik vid Stockholms universitet. Hon är medgrundare av de ideella organisationerna Omtanke Stockholm för hemlösa och Refugee Relief för människor på flykt. Hon är också goodwill-ambassadör för organisationen Kvinna till kvinna som arbetar för att stärka kvinnors rättigheter i krig och konflikter.

– Om alla människor vore som Linnéa Claeson så vore världen en mycket bättre plats att leva på. Jag bidrar med glädje och stolthet till att ge denna modiga, unga kvinna ännu en kraftfull och bred plattform som Aftonbladet, säger Sofia Olsson Olsén.

Linnéa Claesons kolumner publiceras i Aftonbladet varannan lördag med start den 29 juli. Den 17 juli är hon värd för radioprogrammet Sommar i Sveriges Radios P1.

Petter Ovander

Ett svårt reportage – med ett oerhört genomslag

av Petter Ovander

I söndags publicerade Aftonbladet reportaget Barn till salu – om hur barn öppet säljs som sexslavar i Indiens huvudstad New Delhi.

Ett oerhört svårt reportage att göra, både mänskligt och praktiskt på plats.

Men ett reportage med ett oerhört genomslag som mötts av stort engagemang av läsarna.

Skärmavbild 2017-06-20 kl. 15.32.15
Verkligheten för 100 000-tals barn. Aftonbladets Staffan Lindberg och Andreas Bardell reste till Indien och skildrade barnsexhandeln. Deras reportage har fått ett enormt genomslag. Foto: Andreas Bardell

Idéen till granskningen av barnsexhandeln i Indien kom från reportern Staffan Lindberg och fotografen Andreas Bardell.

– Det här är en historia vi tyckte kändes otroligt viktig att berätta. Ibland måste vi kliva ur det vanliga nyhetsflödet – IS, Trump och Putin – och berätta andra historier som är minst lika viktiga, säger Staffan Lindberg.

De förstod att verkligheten de skulle möte var illa. Men den var ännu värre.

Longreaden som skapade ett enormt läsarengagemang.

– Barnsexhandeln i Indien är otroligt omfattande och det har blivit värre på senare år och gått ännu lägre ner i åldrarna. Det är så otroligt många barn som är där. Inte alla säljs, men bara att växa upp i den miljön. Det är fasansfullt att se.

Som utrikesreporter har Staffan Lindberg många gånger bevakat otäcka och hemska platser – krig och konflikter – men han har nästan alltid kunnat använda yrkesrollen som skydd.

– Den här gången var det värre. Det är så svårt att förstå, de försökte sälja barn till oss. Det är så svårt att hantera att man helst bara vill kräkas… Det är så orimligt.

Efter två dygn hade Barn till salu över 680 000 sidvisningar och nått 575 000 unika webbläsare. Det är i sig väldigt höga siffror, men det som framför allt sticker ut är läsarnas engagemang och intresse för reportaget. De ”longread” som tidigare haft längst lästid har legat på omkring sex minuter, den här gången ligger lästiden på det dubbla, 13 minuter.

– Det gör Barn till salu till en av Aftonbladets mest framgångsrika longread. Det visar verkligen att många av våra läsare har läst texten från början till slut och även sett tv-klippen, säger Titti Jersler, redaktör för Digital story-redaktionen som arbetat med att presentera materialet i mobil och dator.

Läsarnas engagemang syns också tydligt i antalet delningar på Facebook, som nu är uppe i 11 000.

Svårighet att göra reportaget visar sig inte bara i det rent mänskliga att på plats se barnens verklighet. Det var också svårt för teamet att hantera maffian som styr områdena där barnen säljs. Det var svårt att ta sig in och svårt att ta bilder.

– Därför är det glädjande att så många läsare har tagit till sig reportagen och velat engagera sig, trots att ämnet är tungt, säger Staffan Lindberg.

Många har hört av sig till redaktionen och frågat hur de kan hjälpa barnen. En del har berättat att de pratat med sina egna barn om vilken verklighet andra barn lever i. Andra har sagt att de kramat om sina egna barn lite extra efter att ha läst reportaget.

– De som vill hjälpa kan stödja de organisationer som vi vet gör ett bra jobb på plats, Ecpat, Freedom Firm, Unicef och Rädda barnen, säger Staffan Lindberg.

Petter Ovander

Så kan du hjälpa

Ecpat

Internationell organisation som arbetar för en värld fri från barnsexhandel. På plats bland annat i Indien. Plusgiro 90 34 34-9.

http://www.ecpat.se/vad-du-kan-gora/ge-en-gava

Freedom Firm

Amerikansk-indisk hjälporganisation som fritar flickor från bordeller i Indien. Saknar svenskt 90-konto, men tar emot donationer i euro genom Paypal.

International Donations

Unicef

Arbetar för barns rättigheter i världen, utifrån Barnkonventionen. Har stor organisation på plats i Indien. Plusgiro 90 20 01-7

https://unicef.se/stod-oss

Rädda barnen

Stödjer barn på plats i Indien. Plusgiro: 90 20 03-3

https://www.raddabarnen.se/stod-oss/

De skickas in i krig – så ska säkerheten stärkas för journalister

av Petter Ovander
Niclas och Magnus återförenas i Beirut
Magnus Falkehed och Niclas Hammarström återförenas på hotellet i Beirut efter att ha suttit instängda över 40 dygn i en mörk källare i Syrien – ­utan att veta när de skulle få mat eller vatten nästa gång. Eller om de skulle få leva. Nu är sju ledande medieföretag överens om en gemensam policy med syfte att stärka säkerheten för medarbetare i högrisk-områden.

När människor flyr krig, svält och katastrofer skickar svenska mediehus in medarbetare i samma riskfyllda områden.

Det är journalistikens uppdrag – att på plats berätta om krigets verklighet, svältens konsekvenser och katastrofens offer.

I dag har sju ledande svenska medieföretag enats om en gemensam policy för att stärka säkerheten för medarbetare som skickas till högrisk-områden.

2001 rånmördades TV4-fotografen Ulf Strömberg när han bevakade kriget i Afghanistan.

2006 sköts Aftonbladets frilansjournalist Martin Adler till döds i Somalias huvudstad Mogadishu.

2011 överfölls, knivskars och misshandlades SVT-reportern Bert Sundström svårt när han rapporterade från revolutionen i Egypten.

2014 mördades Sveriges Radios korrespondent Nils Horner på gatan i Afghanistans huvudstad Kabul.

2015 kidnappades frilansarna Magnus Falkehed (reporter, DN) och Niclas Hammarström (fotograf, Aftonbladet) på en reportageresa i Syrien. Hammarström skottskadades vid ett flyktförsök.

2016 skottskadades DN-fotografen Paul Hansen utanför Mosul i Irak. Han träffades av två skott, ett i hjälmen och ett i sin skyddsväst, och skadades i ryggen.

Det blir allt farligare att arbeta som utrikeskorrespondent. Och med det allt viktigare att svenska medieföretag, och medarbetare, har en gemensam syn på hur man bäst arbetar för att göra arbetssituationen på fältet säkrare.

Avsiktsförklaringen
Avsikstförklaringen är undertecknad av Sveriges sju ledande medieföretag.

Med det yttersta målet att stärka säkerheten för utsända medarbetare och uppdragstagare har i dag Sveriges sju ledande medieföretag enats om en gemensam hållning när medarbetare skickas till högrisk-områden. Det är en avsiktsförklaring, en checklista i sju punkter, som varje mediehus förbinder sig att hålla sig till vid varje resa som bedöms vara riskfylld.

Så här ska det gå till:

1. Varje resa till högriskområde ska föregås av en genomlysande riskanalys innan beslut om resa fattas.

  • Det åligger respektive företag att genomföra riskanalysen på det sätt man finner bäst.

2. Varje medarbetare som sänds till högriskområde ska ha genomgått en kvalificerad säkerhetsutbildning där bl a fältmässig akutsjukvårdsutbildning är en viktig komponent.

  • Det åligger företagen att säkerställa att samtliga medarbetare verksamma i högriskområde har relevant utbildning.

3. Varje medarbetare som sänds till högriskområde ska ha relevant och uppdaterad fältmässig akutsjukvårdsutrustning och annan lämplig skyddsutrustning.

  • Det åligger företagen att säkerställa att samtliga resenärer har relevant utrustning.

4. Det åligger varje medarbetare som sänds till ett högriskområde att följa de överenskommelser som görs med arbetsledningen. Det innefattar även användandet av sociala medier, också privata sådana.

5. Varje medarbetare som sänds till högriskområde ska hålla kontakt med hemmaredaktionen på det sätt som har bestämts i och med den aktuella resan beslutats

  • Det åligger företagen att säkerställa att det finns en fungerande organisation som har kapacitet att kommunicera med medarbetare i högriskområde

6. Vid allvarlig och livshotande säkerhetsincident, exempelvis kidnappning eller personskada, kan ansvaret komma att flyttas från redaktionen till en representant för företagsledningen

7. I de fall företagen skickar kontrakterade frilansande journalister eller fotografer till högriskdestinationer tar företagen samma ansvar för dem, och ställer samma krav på dem, som för anställd personal

De sju medieföretagen har också för avsikt att gemensamt fortsätta utveckla säkerhetsarbetet i olika arbetsgrupper.

Avsiktsförklaringen är undertecknad av Casten Almqvist, vd, TV4, Cilla Benkö, vd, Sveriges Radio, Lotta Edling, chefredaktör, Dagens Industri, Fredric Karén, chefredaktör, Svenska Dagbladet, Thomas Mattsson, chefredaktör, Expressen, Sofia Olsson Olsén, publisher, Aftonbladet, Hanna Stjärne, vd, SVT och Peter Wolodarski, chefredaktör, Dagens Nyheter.

Petter Ovander

JK lägger ner – inget brott att avslöja Egor Putilovs rätta identitet

av Petter Ovander

Alexander Fridback, alias Egor Putilov, anmälde i höstas Aftonbladet till JK för brott mot tystnadsplikten.

Bakgrunden var att Aftonbladet avslöjat Egor Putilovs rätta identitet och hans anställning på SD:s riksdagskansli.

Nu lägger JK ner förundersökningen. Tidningen har inte brutit mot tystnadsplikten.

Putilov och JK
JK Anna Skarhed beslöt i dag att lägga ner förundersökningen mot Aftonbladet. Det var inte brott mot tystnadsplikten att publicera Egor Putilovs rätta identitet.

Det var i början av september som Aftonbladet kunde avslöja den verkliga identiteten bakom pseudonymen Egor Putilov. Det var Alexander Fridback, tjänsteman på Sverigedemokraternas riksdagskansli, som under det tagna namnet frekvent skrivit debattartiklar och tagit uppdrag som frilansjournalist på flera stora redaktioner.

Avslöjandet blev upprinnelsen till en lång rad andra avslöjanden i flera medier kring Egor Putilovs många alias och hans kopplingar till Ryssland.

Alexander Fridback anmälde Aftonbladet till Justitiekanslern, JK. Han menade att tidningen gjort sig skyldig till brott mot Tryckfrihetsförordningen genom att berätta om hans rätta identitet. Han vände sig också emot att Aftonbladet benämnt honom som ”SD:s hemliga desinformatör.”

Justitiekanslern Anna Skarhed beslutade att inleda en förundersökning mot tidningen och dess medarbetare för brott mot tystnadsplikten. Hon gav kammaråklagare Fredrik Ingblad uppdraget att leda utredningen.

Och i dag kom beslutet från JK. Aftonbladet har inte brutit mot tystnadsplikten. Förundersökningen läggs ner.

JK gör bedömningen att anmälaren genom att ha samtyckt till att Aftonbladet publicerat hans porträtt i så kallade byline-bilder har uppträtt öppet. Fridback har också i namnet Egor Putilov lagt ut bilder på sig själv på sin blogg och sitt twitterkonto. ”För en inte helt begränsad krets av personer kan det int ha funnit några svårigheter att utifrån fotografierna slå fast Egor Putilovs rätta identitet”, skriver JK i beslutet.

Sammantaget, skriver JK, får situationen anses ha varit sådan att någon tystnadsplikt avseende anmälarens namn inte gällde för redaktionen.

Aftonbladets publisher och ansvarige utgivare Sofia Olsson Olsén säger:

– Jag har hela tiden tyckt att vi gjorde rätt och det är bra att JK utredde det och nu har kommit till samma slutsats.

Petter Ovander

Läs hela JK:s beslut här

Åklagare kräver skärpt straff för hot mot journalister

av Petter Ovander

Skådespelaren hotade att döda tre journalister på Aftonbladet och tingsrätten dömde mannen till en månads fängelse.

Nu överklagar åklagaren och kräver att straffet skärps.

Också skådespelaren har överklagat. Han vill frikännas – i andra hand att straffet lindras.

Faximile skådespelaren
Aftonbladet Inifrån, den 11 maj 2017.

Det var i början av maj domen avkunnades i Stockholms tingsrätt mot den 49-årige skådespelaren. På Twitter hade han hotat  Aftonbladet-reportrarna Oisin Cantwell, Fredrik Virtanen och Daniel Swedin.

Skådespelaren skrev bland annat att han skulle hoppa på Fredrik Virtanens skalle så att ”hjärnsubstansen sprutar”.

Mannen åtalades också för hot mot ett kvinnligt hovrättsråd, som dömt i en vårdnadstvist där mannen var part, och en manlig hög polischef i Stockholm, som aldrig haft något med skådespelaren att göra. Han fälldes för hotet mot hovrättsrådet, men friades för hotet mot polischefen.

Nu yrkar kammaråklagare Katarina Bergström att hovrätten skärper straffet mot skådespelaren.

– Jag yrkar att /skådespelarens namn/ ska dömas till ett längre fängelsestraff än vad tingsrätten bestämt, skriver hon och motiverar kravet med att den samlade brottsligheten har ett högre straffvärde än vad tingsrätten bestämt.

Också skådespelaren har valt att överklaga tingsrättens dom. Han vill att att åtalet ogillas, i andra hand att straffet lindras. Han medger de faktiska omständigheterna, men menar att målsägarna inte kan förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Hoten var inte allvarligt menade.

Samma vecka som skådespelaren dömdes av tingsrätten dömdes också en 55-årig kvinna från norra Sverige till villkorlig dom och dagsböter efter att ha hotat Aftonbladet-journalisterna Lisa Röstlund och Lisa Bjurwald. Den domen har vunnit laga kraft.

Petter Ovander

Läs också: De skulle halshuggas – mejlen dryper av hat och hot

Aftonbladets Kerstin Weigl nominerad till Wendelapriset

av Petter Ovander
Flickan bakom OCH Weigjl
Kerstin Weigls reportage ”Flickan bakom pansarglaset” är nominerad till Wendelapriset 2017 för bästa socialreportage.

Aftonbladets Kerstin Weigl är nominerad till Wendelapriset 2017 för bästa tryckta socialreportage.

Det är reportaget om Josefin, ”Flickan bakom pansarglaset”, som är ett av åtta nominerade reportage.

– Det är ett väldigt fint pris som jag mycket gärna skulle vilja få, eftersom Wendela Hebbe var journalist på Aftonbladet – och först med att skriva socialreportage, säger Kerstin Weigl.

Wendela Hebbe

Detta är Wendela Hebbe

Wendela Hebbe, 1808-1988, var författare, tonsättare, journalist och översättare. Hon kom till Aftonbladet 1841, anställd av tidningens  grundare Lars Johan Hierta. Wendela Hebbe anses vara Sveriges första kvinnliga journalist och den svenska journalist som skapade socialreportaget.

Källa: Wendelas Vänner

och Wikipedia

Bakom Wendelapriset står  föreningen Wendelas Vänner, som i år delar ut priset för tionde gången. Sedan 2016 sker prisutdelningen i samarbete med medieinstitutet Fojo som är en del av Linnéuniversitetet.

Och konkurrensen om priset är hårt. Totalt är åtta bidrag nominerade, utifrån 41 föreslagna kandidater.

– Man kan säga att ”Flickan bakom pansarglaset” är ett modernt socialreportage, det handlar om samhällets svek mot barn som omhändertagits men istället mår allt sämre, säger Kerstin Weigl.

”Flickan bakom pansarglaset” publicerades i Aftonbladet i februari i år och fick ett enormt gensvar – efter ett dygn hade två miljoner läsare och tittare tagit del av historien om 14-åriga Josefin som placerats och omplacerats 33 gånger sedan hon var bara ett år gammal.

Reportaget om Josefin är resultatet av ett par månaders arbete med att kartlägga den 14-åriga flickans liv i socialtjänstens vård. En granskning som avslöjar systemfel och hur landsting och kommuner misslyckats med att ge ett barn i Sverige den vård det behöver.

Publiceringen ledde till att en särskilt utredning inleddes av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Den ansvariga kommunen Eskilstuna har stämts.

Wendelapriset kan antingen ges för ett av de nominerade reportagen eller delas av flera. Prissumman är 50 000 kronor. Vinnaren tillkännages vid en ceremoni den 10 september.

Petter Ovander

Här är övriga nominerade till Wendelapriset 2017 (utan inbördes rangordning).

1. ”En mammas kamp för att få träffa sin son”, reportageserie av Karin Sjöberg, Norrbottens-Kuriren om en handikappad son och hans mammas hopplösa kamp.

2. ”Flickan bakom pansarglas”, artikelserie om en 14-årig flicka som sedan ett och ett halvt års ålder bollats runt mellan 33 familjehem och vårdinrättningar runt om i landet. Av Kerstin Weigl, Aftonbladet.

3. ”Från Raqqa till Borås” en reportageserie i Svenska Dagbladet om syriska flyktingar som räddas ur Medelhavet, under medverkan av bl a reportern Jonas Fröberg och fotografen Malin Hoelstad som sedan också dokumenterar de räddades fortsatta öden i uppföljningsartiklar.

4. ”Hemlöshet, det är så jävla otryggt” av Karin Samuelsson, Borås Tidning, ett reportage om en 63-årig uteliggare som reflekterar över både egen och många unga människors hemlöshet.

5. ”Den dolda hemlösheten”, reportageserie av Tina Gerdien och Johan Sieverts, Östgöta Correspondenten, om en hemlöshet som drabbar brett i alla samhällsklasser.

6. ”Asylrapporten”, Expressens stora reportagesatsning utifrån en enkät bland 1691 asylsökande. Reportrar: Matilda Nyberg, Malin Roos samt Diamant Salihu.

7. ”Passens förmedlare”, reportage i tidningen Re:public#39 om passförmedlare, människosmugglare och ljusskygg internationell handel. Av Christopher Holmbäck, Mahmoud Keshavarz och Alexander Mahmoud.

8. ”Monstren i garderoben” av My Nygren, tidningen Filter. Ett reportage om en ”digital skuggvärld” där huvudpersonen är en hackare som utvecklat ett system för att identifiera internetpedofiler. Men som inte lyckas få polisen intresserad av att använda hans system.

Juryn består av journalisterna Ami Lönnroth (ordf), Kersti Forsberg, Mattias Göransson, Kristina Mattsson, Åke Pettersson och Kerstin Vinterhed.

Trippel guld till Sportbladets Erik Niva

av Petter Ovander
Guldskölden
Erik Niva tar hem Guldskölden – igen.

För sjunde året i rad tar Sportbladets Erik Niva hem Guldskölden – fotbollsfansens eget pris till Sveriges bästa fotbollsjournalister.

I år prisas han som Årets sportjournalist, Årets sportkrönikör och som författare till Årets sportbok ”Känner ni vibbarna?”.

– Jag är extra glad att vinna 2017 jämfört med 2009 för jag tycker att svensk sportjournalistik har utvecklats ordentligt från den tiden, säger han till SvenskaFans.com.

Svenska folket har sagt sitt. När Svenskafans Guldskölden 2017 nu är avgjord kan Sportbladets Erik Niva räkna hem tre priser.

Erik Niva försvarade titeln som ”Årets sportjournalist” och ”Årets sportkrönikör”, men tog som författare också hem priset till ”Årets sportbok”: ”Känner ni vibbarna?”.

– Jag blir mer och mer överraskad av att jag vinner år efter år. Man funderar ju ibland över om man riskerar att bli blasé och avtrubbad. Jag finns ju med där år efter år och skriver och pratar ungefär om samma saker. Men jag är glad för läsarnas fortsatta förtroende och att de fortfarande står ut med mig…, säger Erik Niva till Sportbladet:

Erik Niva tycker det är roliga att vinna i dag, jämfört med 2009.

– Jag tycker svensk sportjournalistik har utvecklats ordentligt från den tiden. Det finns många fler duktiga journalister i dag vilket gör det extra stort att få det här priset. Mediebranschen mår uselt, men sportjournalistiken lyckas på något sätt ändå att förnya och förbättra sig.

Totalt röstade 11 200 personer i finalomgången av Guldskölden.

Även Sportbladets Johanna Frändén kan räkna hem en prispallssplats, med sin andraplats i kategorin ”Årets sportkrönikör” och Sportbladets Premier League-podd kom trea i ”Årets sportpodd”.

Petter Ovander

Sida 3 av 18
  • Tjänstgörande redaktörer: Erik Melin och Anna-Cajsa Torkelsson
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB