Startsida / Inlägg

Läser läsarna en miljon tecken, Maria Trägårdh?

av Magnus Ringman

I måndags lanserades Det svenska hatet.

Ett samarbete mellan Gellert Tamas och Aftonbladet.

Men hur har det gått? Hur har reaktionerna varit?

Och hur funkar en sådan här megasatsning kommersiellt?

Vi lät Maria Trägårdh, biträdande redaktionschef på Aftonbladet, besvara de frågorna. 

Först och främst; hur har reaktionerna varit på Det svenska hatet?

–  Väldigt bra. Många fina mejl  och kommentarer om att man inte kan sluta läsa när man väl börjat. Gellerts förmåga att så spännande berätta ett så omfattande och komplicerat skeende hyllas av många.

mariatragardh
Maria Trägårdh

Hatarna själva – har de mobiliserat mot Aftonbladet nu?

– Nej, faktiskt förvånansvärt lite av den varan. Chefredaktörens mejlbox har tagit emot en hel del – men mindre än vi trott.

Det är en ganska djärv satsning – att erbjuda läsarna en miljon tecken i sina mobiler och be dem att betala för det. Hur har det gått?

– Ja, det är en modig satsning på flera plan, men det går mycket bra! Jag tror att vi kan nå ett nytt rekord i plusförsäljning med Det svenska hatet. Kan vi bara hålla i exponeringen och har tålamod tror jag att många kommer att upptäcka storyn och plus.

Det svenska hatet tar avstamp i ett Sverige för 25 år sedan. På vilka sätt skulle du säga att Sverige förändrats sedan dess?

– Enormt mycket. Det är precis vad storyn handlar om. Framförallt är det  polariseringen i debatten, den uppskruvade tonen i samhällsdebatten och som i förlängningen skapar en rädsla som sprider sig

– För 25 år sedan stod vi i Kungsträdgården och bevakade nynazistiska demonstrationer, grupper som Bevara Sverige svenskt (BSS) och Vitt ariskt motstånd. Det var små extrema rörelser som spred sin propaganda med egenhändigt kopierade stenciler. I dag är hatgrupper betydligt större och organiserade och sprider sina budskap blixtsnabbt i stor omfattning på internet.

hatettopp

Du har varit yrkesverksam journalist ungefär lika länge. Hur har yrket ändrats, skulle du säga?

– På alla sätt. Men mest påtagligt är att journalister är mycket mer utsatta och inte sällan måltavlor för angrepp och hat. Vi tvingas lägga ner stora resurser på säkerhet inför många uppdrag. Naturligtvis råkade journalister illa ut även för 25 år sedan, jag levde själv med polisbevakning i månader efter att ha granskat en grupp nynazister.  Men det var betydligt mer sällsynt med konkreta angrepp och floder av hot och hat. Då fick vi hot och hat på pappersbrev och i telefonsamtal. I dag väller det in hundratals mejl till reportrar efter granskningar. De blir uthängda på diverse sajter med hemadresser och anhöriga. Det här anonyma hatandet och hotandet har blivit så enkelt att genomföra.

200px-Gellerttamas
Gellert Tamas

Om du fick välja en sak, vad med Det svenska hatet är du själv mest nöjd med?

–  Själva storyn; att Gellert har lyckats bygga en otroligt viktig och spännande historia samtidigt som han så skickligt skildrar en omfattande samhällsförändring. Och att det faktiskt är en fristående fortsättning på Lasermannen som var ett slags startskott i hela förändringen som ger svaret på frågan; hur hamnade vi här?

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Självklart att så många som möjligt ska hitta och läsa storyn, Det svenska hatet. En av de viktigaste texterna vi har publicerat på länge. Den som läser, kommer garanterat att fatta varför vi hamnat där vi är.

Martin Söderström

  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB