Inlägg av Petter Ovander

Dubbelt upp i Stora Journalistpriset

av Petter Ovander
Niva och Bunnel
Aftonbladets Erik Niva och Jenny Svenberg Bunnel är båda förnyare av journalistiken. Vilket gjort att båda nominerats till Stora Journalistpriset.

Det blev dubbelt upp för Aftonbladet när nomineringarna till Stora Journalistpriset blev kända. Både Erik Niva och Jenny Svenberg Bunnel kan vinna – men bara en av dem. De är båda förnyare av journalistiken och nominerade i samma kategori.

På tisdagen stod det klart att Aftonbladet har två medarbetare nominerade till Stora Journalistpriset.

Erik Niva som Årets Förnyare för #jag är och Jenny Svenberg Bunnel, också hon som Årets Förnyare för sitt sätt att förnya det dokumentära berättandet och skapa en brygga mellan konst och nyhetsjournalistik.

Juryns motivering för Erik Niva slår mitt i prick: ”För att han sätter en av vår tids största frågor, migration, i nytt ljus på fotbollsplanen och därmed förnyar sportjournalistiken, valjournalistiken och sig själv.”

Juryn ser också storheten i det Jenny Svenberg Bunnel gjort med Aftonbladets videojournalistik de  senaste åren: ”Hon vitaliserar nyhetsjournalistiken och vecklar ut berättelserna med ett eget tecknat formspråk som överraskar och berör. Det är innovativt och modigt.”

Så sent som i juni i år tog Jenny emot första pris – tillsammans med reportern Kerstin Weigl och fotografen Magnus Wennman – vid det som kallats medievärldens egen Oscarsgala i Washington – Global Media Awards. Det var för reportaget Flickan bakom pansarglaset. Ett gräv om en ung flicka som omplaceras 33 gånger innan hon sätts i ett säkerhetshus med åtta vårdare. Och redan 2016 var hon med och skapade Aftonbladet Perspektiv. Under Akilovs rättegång tecknade hon i direktsändning. Aftonbladet sände nonstop från hennes Ipad, till TT:s ljud.

Exakt en månad före valet i september startade Erik Niva en ny serie på Instagram. Han skrev: ”Om prick 31 dagar lär Sverige förändras för gott, och när vi nu bestämt oss för att vara fixerade vid migrationsdebatten är det en sak jag vill passa på att få sagt innan dess.” Sedan fick följarna ett människoöde om dagen, en fotbollsspelare och en person vars familj lämnat hemlandet och etablerat sig i ett nytt. Varje inlägg bildsattes med en fotbollströja ur hans privata samling bestående av totalt 700 fotbollströjor. Med den Instagram-serien tog Erik Niva ännu en gång ut det journalistiska berättandet med ny metodik och på nya vägar – men fortsätter samtidigt berätta om omvärlden genom fotbollen. Som han alltid gjort.

Petter Ovander

Här är alla nominerade till Stora Journalistpriset 2018

Nominerade i kategorin Årets berättare:
• Robert Barkman och Daniel Velasco, Sveriges Radio, för dokumentären Hästgården.
• Kattis Ahlström, Niklas Källner, Lisa Jarenskog och Anna Jaktén, Sveriges Television, för Pojken som lämnades kvar ur programserien Arvinge Okänd.
•  Jessika Ziegerer, Jens Mikkelsen och Hussein El-Alawi, Sydsvenskan, för När ska mamma komma hem.

Nominerade i kategorin Årets förnyare:
• Erik Niva, Aftonbladet, för hashtaggen #Jagär…
• Jenny Svenberg Bunnel, Aftonbladet, för sin tecknade nyhetsjournalistik.
• Oskar Nyqvist, Ola Hjalmarsson, Fredrik Edgren och Linnea Heppling, Sveriges television, för datajournalistik under valet 2018.

Nominerade i kategorin Årets röst:
• David Baas, Expressen.
• Alexander Mahmoud, frilansare.
• Malin Andersson, Kristoffer Fransson och Aida Pourshahidi, Lilla Aktuellt, SVT.

Nominerade i kategorin Årets avslöjande:
• Kristina Lagerström, Linda Larsson Kakuli, Johan Zachrisson Winberg (SVT Nyheter), Ola Westerberg (TT), och Sven Bergman, Joachim Dyfvermark, Fredrik Laurin och Karin Mattisson (SVT Uppdrag granskning), för Paradisläckan.
• Anna Gustafsson och Lisa Röstlund, Dagens Nyheter, för granskningen av Nya Karolinska.
• Matilda Gustavsson, Dagens Nyheter, för granskningen av Kulturprofilen.

Till Lukas Bonniers stora journalistpris nomineras ingen, utan vinnaren avslöjas tillsammans med vinnarna i de andra kategorierna den 22 november.

Politiska spelet trappas upp – nu gör Partiprogrammet comeback

av Petter Ovander
Partiprogrammet och Benedelle
Partiprogrammet har nypremiär i kväll – och sällan har väl tillfället varit bättre. Programledare Cecilia Benedelle med gäster reder ut det politiska spelet om regeringsmakten.

Läget är låst. Det politiska spelet trappas upp. Insatserna är höga och regeringsmakten står på spel.

I kväll gör Partiprogrammet comeback i en ny och uppdaterad tappning.

Aftonbladets politikprogram behövs – om sanningen ska fram.

Klockan 19 i kväll har Partiprogrammet nypremär från studio ett på Aftonbladet. Programledare är Cecilia Benedelle och gäster i kväll är Svend Dahl, Fredrik Segerfeldt och Aftonbladets Lena Mellin.

– Vi ska göra allt vi kan för att reda ut det politiska spel som just nu pågår i riksdagen och på partihögkvarteren. Det är spännande, men också oerhört viktigt, säger Cecilia Benedelle.

Programmet är skräddarsytt för uppdraget. Mottet är ”färre – men värre”.

– Vi kommer att ha lite färre gäster än vanligt, men djupare diskussioner. Det är vad som behövs om vi ska förstå läget i politiken den här hösten, säger Cecilia Benedelle.

I kvällens program diskuteras hur borgerligheten ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Programmet kommer också att presentera färska siffror som visar vilken partiledare som var viktigast under valrörelsen.

Partiprogrammet kommer att analysera och ta tempen på det politiska läget varje onsdag under hösten. Med relevanta gäster, analyser och kommentarer.

Aftonbladets politiska kolumnist Lena Mellin följer dagligen vad som händer i politiken och finns naturligtvis på plats i Partiprogrammet för att ge tittarna en korrekt bild av vad som händer, men också analyser av vad som sägs av gästerna i programmet.

Petter Ovander

15 år med Plus: ”Därför gick vi med direkt”

av Petter Ovander
Tre trogna Plusmedlemmar
Pauli, Britt-Marie och Revi. Tre av Plus mest trogna medlemmar. Läs vad som gjort att de stannat år efter år – och varför de gick med.

Från 0 till 250 000 digitala prenumeranter på 15 år. Det är den resa Plus har gjort de senaste 15 år.

Läsare har kommit och gått – och några har varit med från starten.

Här berättar tre av dem, Pauli, Britt-Marie och Revi, vad som gjorde att de gick med och vad som fick dem att stanna?


Pauli Kokonen, 73, i Sundsvall har varit prenumerant på Plus sedan starten i november 2003. Han är vad man kan kalla en early adopter.

Pauli Kokonen
Pauli Kokonen gick med redan i november 2003. Det bästa med Plus? – Jag får det nyhetsflöde som jag vill ha och behöver för att hänga med. Foto: Olle Melkerhed

Nu är det länge sen, men minns du vad det var som gjorde att du gick med?

– Jag tycker att det finns bra fördjupningar där jag får reda på mer. Förut köpte jag tidningen 365 dagar om året. Med Plus blev det billigare och jag fick ut samma sak.

Hur har den här 15-åringen utvecklats genom åren, tycker du?

– I dag är det fler artiklar än vad det var tidigare. En nackdel är att det är mer reklam, men så ser det ju ut överallt.

Vad har du för relation till Aftonbladet?

– Det är en mer arbetarvänlig tidning än Expressen.

Vad läser du mest i dag?

– Sista tiden har det varit politiska spel. Jag följer det som händer och tycker om allt som har ett nyhetsvärde.

Har du koll på alla erbjudanden som finns i Plus?

– Nej, det har jag nog inte.

Läser du papperstidningen som E-tidning?

– Nej. När jag går ut på nätet får jag det aktuella händelseförloppet. Om jag köper en dagstidning får jag inte någon uppdatering förrän nästa dag.

Prenumererar du på andra tjänster på nätet?

– Nej, det är bara Aftonbladet som jag betalar för.

Vad är det bästa med Plus, tycker du?

– Jag får det nyhetsflöde som jag vill ha och behöver för att hänga med.

”Det var min son som
fick mig att gå med”

Britt-Marie Govik, 60, undersköterska i Lysekil, gick precis som Pauli Kokonoen med i Plus redan i november 2003. Det var en insiktsfull son fick henne att redan då upptäcka fördelen med att vara medlem i Plus.

Britt-Marie Govik
Britt-Marie Govik gick med tack vare sin son. Han sa att det var bra. 15 år senare är hon kvar. Sonen hade rätt. Foto: Privat

– Han tvingade mig. Han sa att det var bra.

Hur har den här 15-åringen utvecklats genom åren, tycker du?

– Det måste ju ha utvecklats, men jag kommer inte håg hur det var förut. Så det är svårt att svara på.

Vad har du för relation till Aftonbladet?

– Jag läser Aftonbladet varje dag på min platta. Det är min nyhetskälla.

Och vad läser du mest?

– Det vet jag inte riktigt, jag är nyfiken på det mesta, men ni har bra tester. Kräfttestet har jag fått användning av. Man kan köpa frysta kräftor även om man bor i Bohuslän.

Har du koll på alla erbjudanden som finns i Plus?

– Jag vet att det finns erbjudanden, men jag har inte koll på det.

Läser du papperstidningen som E-tidning?

– Nej, det gör jag inte. Jag har Aftonbladets app. Den öppnar jag varje morgon till frukost.

Prenumererar du på andra tjänster på nätet?

– Ja, Bohusläningen, eftersom jag bor i Lysekil.

Vad är det bästa med Plus, tycker du?

– Att man får läsa hela artikeln. Det kan jag ju inte om jag inte har Plus. Det är skönt att vara medlem och veta att man kan läsa allt.

”Collin skrev en hel del
som gjorde att jag gick med”

Uppsalabon Revi Biglarian, 38, Sverigechef för ett It-säkerhetsföretag, gick med i Plus 2004, när han var några och 20 och kort efter att Plus startat.

Revi Biglarian
Robert Collins texter om bilar fick Revi Biglarian att gå med i Plus när han var lite över 20. Sen dess har han blivit kvar och läser Aftonbladet varje dag. Ofta Plus-artiklar. Foto: Privat

– Jag minns att jag nappade ganska snabbt. En av anledningarna var att det fanns bra artiklar om bilar. Collin skrev en hel del som gjorde att jag gick med.

Hur har den här 15-åringen utvecklats genom åren, tycker du?

– Det finns mer artiklar, och det är väldigt bra innehåll.

Vad har du för relation till Aftonbladet?

– Jag läser Aftonbladet varje dag, flera gånger om dagen. Det är underhållande på många olika sätt.

Vad läser du mest i dag?

– Det är väldigt blandat. De artiklar som jag vill läsa är oftast Plus.

Har du koll på alla erbjudanden som finns i Plus? Vad utnyttjar du?

– Jag har faktiskt nappat på en hel del erbjudanden när det har varit Sverigematcher…. men man borde kanske utnyttja det mer.

Läser du papperstidningen som E-tidning?

– Jag gjorde det ett tag, men inte numera. Jag använder appen för det mesta.

Prenumererar du på andra tjänster på nätet?

– Nej, ingen alls! Det är bara Aftonbladet.

Vad är det bästa med Plus, tycker du?

– Det bästa med Plus är det är ett sådant brett utbud. Det passar alla åldrar och intressen. Det passar nog de allra flesta. Sedan finns det väldigt många artiklar!

15 år med Plus – så blev det en framgångssaga

av Petter Ovander
Plus firar 15 år 2018
I höst är det 15 år sedan Plus föddes. Det är 15 år av framgång. I dag har Aftonbladet 250 000 digitala prenumeranter. – Vi utvecklar tjänsten tillsammans med dem. Det är nog därför det går bra, säger Pluschef Ted Kudinoff. Faksimil från lanseringen 2003.

15 framgångsrika år. 250 000 prenumeranter.

Aftonbladet Plus är en svensk – och internationell – succéstory.

– Vi utvecklar Plus tillsammans med våra läsare. Det är nog därför det går så bra, säger Pluschefen Ted Kudinoff.

Det får du med Plus

Plus – 59 kronor i månaden

+ 500 Plus-artiklar varje månad, med nyhetsfördjupning, artikelserier och analyser.

+ Tester och guider – allt från surdegsbröd till högtalare, restips till alla världens hörn och Plus reseguider.

+ Unika erbjudanden och rabatter, som att gå två för en på en sportmatch – samt halva priset på skidhyran i Sälen och Åre.

Plus Premium – 99 kronor i månaden

Allt som ingår i Plus

+ Dagens e-tidning – Aftonbladets tidning och Sportbladet direkt i mobilen eller surfplattan klockan 06 varje morgon.

+ Alla Aftonbladets magasin, bilagor och biblar, fria att ladda ner digitalt. Samt även andra magasin som ex. populära magasinet Filter.

+ Olika satsningar på Livesport, till exempel fotboll och hockey.

+ Ett gratislag i Sportbladets samtliga Managertävlingar, ca 10 st/år.

+ Månadens e-bok/ljubok. Plus Premium-kunder kan varje månad ladda ner och läsa en av tre handplockade e-böcker från Bokon.

+ Halva priset på samtliga av Sportbladets populära Sportbiblar, direkt hem i lådan.

En gråkulen höstdag för 15 år sedan föddes Aftonbladet Plus. Det var tidigt, det var framsynt och det var nödvändigt.

– Det här är viktigt för hela branschen. Fler borde följa efter och satsa så att inte verksamheten självdör, sa Kalle Jungkvist, på den tiden chefredaktör för Aftonbladets nättidning när han intervjuades i tidningen i samband med Plus lansering.

Han fick rätt.

Även om det tog några år inser i dag så gott som alla stora mediehus att de måste lyckas ta betalt av sina läsare och tittare på nätet för att säkra sin överlevnad och fortsätta ha möjlighet att leverera kvalitetsjournalistik.


Hitta Plus här!


Aftonbladet var så tidigt ute, och har kommit så långt, att det än i dag kommer internationella delegationer på studiebesök för att få svar på frågan: Hur gör man?

Vad är framgångsformeln som gör att Aftonbladet i 15 år lyckats ta betalt på nätet?

Det handlar förstås i grunden om att vinna läsarnas förtroende och att förtjäna deras lojalitet. En del av framgångsfaktorn ligger just i det faktum att Aftonbladet var tidigt ute och fortsatte satsa på nätet när alla andra drog sig undan efter IT-kraschen 2001.

Med 15 års erfarenhet, där en och annan satsning också gått fel, känner medarbetarna på Plus-redaktionen i dag sina läsare och tittare väl. De vet vad de vill ha för journalistik, vad de önskar för service och vad de värdesätter så högt att de är beredda att betala för det.

– De här 15 åren har gjort att vi i dag har en ovärderlig kunskap på redaktionen och att vi ständigt, hela tiden, vill utveckla vår tjänst, säger Ted Kudinoff, chef för Plus.

I praktiken betyder det att Plus ger sina prenumeranter daglig nyhetsfördjupning inom nyheter, sport, nöje och hälsa, totalt 500 artiklar per månad. Till det kommer över 200 uppdaterade reseguider, återkommande tester av prylar, mat och dryck och, inte minst, unika erbjudanden som kompletterar journalistiken. Bland annat.

– Det är fortfarande en av våra största utmaningar – att få våra 250 000 prenumeranter att förstå hur mycket de faktiskt får för pengarna, säger Plus affärschef Peter Nelander.

Vid sidan om nyhetsfördjupningarna, guider och erbjudanden räknar han upp en del av allt annat som ingår i en Plusprenumeration.

– Olika satsningar inom livesport, till exempel har vi visat hockey, innebandy och skidor, vi har våra E-magasin med de populära Sportbiblarna, Aftonbladets e-tidning, Managerspel, Månadens film, Månadens ljudbok, gå 2för1 på SHL och landslagen i fotboll, halva priset på skidhyran i Sälen och Åre. Och så vidare…

Ted Kudinoff och Peter Nelander. Foto: Naina Helén W. Jåma
Pluschef Ted Kudinoff och Plus affärschef Peter Nelander. Foto: Naina Helén W. Jåma

En annan förklaring till Plus framgång är också den typiska kvällstidnings-mix av högt och lågt som läsarna erbjuds i Plus. Låt vara att viktiga nyheter och fördjupningar ligger högt på prioriteringen, men de utesluter inte underhållning och förströelse som läsarna också vill ha.

– Vi vet när vi pratar med våra läsare att de vill ha ännu mer fördjupning och ännu fler Plus-artiklar. De vill ha just högt och lågt och det är vår uppgift att leverera. Vi är en kvällstidning som ska underhålla och beröra. För oss är det oerhört viktigt att vi fortsätter ligga i täten när det gäller betald journalistik online och att vi inte tappar fokus på läsarna, säger Ted Kudinoff.

Efter 15 år står Plus idag för en relativt stor del av Aftonbladets intäkter online. Plus är också viktig strategiskt för att Aftonbladet ska fortsätta vara en ledande kraft i både svenskt och internationellt medielandskap.

Under hösten kommer därför den här lite bångstyriga 15-åringen med många spännande nyheter som utvecklar betaltjänsten och förnyar journalistiken. Ted Kudinoff igen:

– Vi kommer bland annat ganska snart att kunna gå ut med en väldigt fin sportsatsning som jag är övertygad kommer att göra de prenumeranter som älskar sport glada. Vi utvecklar Plus hela tiden och gör det tillsammans med våra läsare, det är nog därför det går så bra.

Petter Ovander


Häng med Aftonbladet – om Plus: Så får vi läsarnas förtroende – och en oberoende journalistik

Hitta Plus här!


Prisas för sin journalistik – #bytomkomut kan bli Årets förnyare

av Petter Ovander
Tärnhuvud och Söderlund
Anna Tärnhuvud och Frida Söderlund gjorde i somras artikelserien Byt om, kom ut. De förnyade sportjournalistiken och kan nu få pris – som årets förnyare.

Ännu en gång har Aftonbladet chansen att ta hem priset på Megaward.

Ännu en gång är det reportern Frida Söderlund som ligger bakom framgången.

Tillsammans med fotograf Anna Tärnhuvud är hon i final för artikelserien från i somras, #bytomkomut.

Förra året tog Frida Söderlund och hennes kolleger på Aftonbladet hem förstapris som Årets normbrytare för satsningen Mitt ID. I år kan hon göra om bedriften i mediatävlingen som i år valt att lyfta fram Årets förnyare. Den här gången tillsammans med Anna Tärnhuvud.

Byt om kom ut

Med artikelserien Byt om kom ut utmanade och förnyade Frida Söderlund och Anna Tärnhuvud sportjournalistiken och de gängse strukturerna inom idrotten genom att sätta fokus på ett ämne som inte tidigare fått något större utrymme i svenska medier: Det faktum att det inte finns några öppna manliga homosexuella idrottare inom fotboll och hockey.

De fick också några av Sveriges största idrottsprofiler att inte bara ta sig tid att berätta om sina erfarenheter utan också aktivt delta i spridandet av journalistiken – och det tydliga budskap som journalistiken innehåll – till en stor grupp nya läsare.

Frida Söderlund är glad över finalplatsen.

– Det känns så himla fint eftersom det innebär att vi nådde ut. Att det vi gjorde faktiskt betydde någonting och kan komma att förändra någonting för väldigt många killar i idrottsvärlden. Och det var det jag ville, säger Frida Söderlund till Sportbladet.

Utöver Aftonbladet är också Svenska Dagbladet och Sveriges Radios Ekot nominerade. Svenska Dagbladet för skådespelaruppropet #tystnadtagning och Ekot för projektet #tiomiljoner.

Anna Tärnhuvud blev tidigare i år den första kvinna hittills att vinna prestigepriset Årets Bild, för den bild hon tog strax efter terrorattacken på Drottninggatan.

Petter Ovander

Efter 29 år – Maria Trägårdh lämnar ett drömjobb för ett nytt

av Petter Ovander
foto : stemat : maria trŠgŒrdh, aftonbladet
Maria Trägårdh personifierar över ett kvarts sekel av grävande journalistik på Aftonbladet. Ny byter hon sitt drömjobb på Aftonbladet mot ett nytt på SVT Dokumentär. Foto: STEFAN MATTSSON

Aftonbladet är en del av hennes DNA. Här har Maria Trägårdh tillbringat större delen av sitt yrkesliv, först som prisad grävreporter, sen som lika prisad arbetsledare.

Nu lämnar hon tidningen för Sveriges Televisions dokumentärredaktion.

– Jag går från ett drömjobb till ett annat. Det känns helt rätt att efter 29 år på Aftonbladet få chansen till ett nytt drömjobb.

Maria Trägårdh var 24 år när hon i mars 1989 första gången klev in på Aftonbladets redaktion på Vattugatan i Klara. Då såg hon, som många andra nyblivna journalister, en lång vikariesväng på olika Stockholmsredaktioner framför sig.

Men Maria Trägårdh blev fast – i nästan 30 år.

– Jag har varit på världens roligaste arbetsplats. Jag kan ärligt säga att jag med ganska få undantag har gått till jobbet och haft roligt varje dag.

Hon beskriver arbetsplatsen Aftonbladet som ett enda stort mingelparty med intressanta, kloka och drivna människor.

– Och antingen det varit som reporter eller arbetsledare har jag nästan hela tiden fått jobba med det jag brinner för, grävande journalistik.

— Jag har haft glädjen att följa Maria Trägårdh genom alla åren på Aftonbladet, som kollega och läsare och nu som del av min redaktionsledning. Hon har gjort ett verkligt avtryck i svensk journalistik och det ska bli spännande att se vad hon kan skapa på SVT. Vi har fått ha henne i 29 år, så det är bara att gratulera SVT och önska henne varmt lycka till. Världen behöver fler journalister som tar sig an de allra svåraste jobben, det är viktigare än konkurrensen i det här sammanhanget, säger Lena K Samuelsson, Aftonbladets chefredaktör och vd.

Maria Trägårdh personifierar över ett kvarts sekel av grävande journalistik på Aftonbladet. Att snabbt sammanfatta de åren låter sig inte göras. Men vi kan göra några nedslag.

Skärmavbild 2018-09-13 kl. 08.56.12
1992. Medarbetare bakom Vi och dom, Maria Trägårdhs första grävjobb på Aftonbladet. Främre raden Magnus Ringman och Thorbjörn Larsson. Bakre raden Kalle Jungkvist, Thabo Motsieloa, Maria Trägårdh och Åke Ericson.

Som när det började 1991, då hon tillsammans med Magnus Ringman och fotograf Åke Ericson arbetade med artikelserien Vi och Dom.

– Det var dåvarande chefredaktör Thorbjörn Larsson som satte ihop mig och Magnus, två unga reportrar, för att satsa på undersökande journalistik.

Hon beskriver Vi och Dom som mer av ett tidsdokument, men serien prisades året därpå med Guldspaden och Maria Trägårdh blev därmed första kvinna att ta emot det prestigefulla grävpriset från föreningen Grävande Journalister.

Stora Journalistpriset
1999. Maria Trägårdh får Stora Journalistpriset tillsammans med Magnus Ringman för granskningen Biobankerna.

Sju år senare fick hon Stora Journalistpriset – också det tillsammans med vapendragaren Magnus Ringman – för granskningen ”Biobankerna” som avslöjade hur utländska läkemedelsföretag hade fri tillgång till svenskars DNA. En granskning som ledde till en lagändring som sen dess säger att du måste samtycka om det ska få forskas på dig.

Efter 15 år som reporter gick Maria Trägårdh i mitten av 00-talet över till att arbetsleda kollegorna i olika grävprojekt. Det är en roll hon haft sedan dess, med olika titlar och i olika organisatoriska former.

– Att vara på Aftonbladet är att befinna sig i en snabb och konstant förändring mot något nytt – det enda du vet är att du inte vet. Jag älskar det och den obändiga tron på att hitta lösningarna.

Maria Trägårdh har varit drivande i att utveckla den undersökande journalistiken i en digital värld och hon har haft mod att bryta ny mark för att hitta nya sätt som engagerar publiken när en viktig historia ska berättas.

Hur kommer grävande journalistik se ut om fem år?

– Jag har alltid gett samma svar och hittills haft rätt. Grävande journalistik blir bara viktigare och viktigare. Det finns massor av skäl till det, men framförallt för att det är helt nödvändigt i det enorma informationssamhället vi lever i.

Tjänsten hon nu lämnar är som chef för Aftonbladets relativt nyinrättade redaktion för Gräv och Story.

– Jag har ett drömjobb. Jag jobbar med dröm-människor. Men SVT gav ett erbjudande jag bara inte kunde tacka nej till. Jobbet som projektledare innehåller så otroligt många spännande delar och skickliga kollegor. Det var oemotståndligt, helt enkelt.

Det är en välmeriterad arbetsledare SVT Dokumentär tar över.

Skärmavbild 2018-09-13 kl. 13.45.17
2015 får Maria Trägårdh Grävande journalisters pris Den Gyllene Dynamon som årets arbetsledare. Foto: ERIC TAGESSON

2015 fick Maria Trägårdh Grävande journalisters pris som årets arbetsledare, Den Gyllene Dynamon och förra året utsågs hon av samma förening till Sveriges mäktigaste grävare.

– Det är naturligtvis roligt att få priser. Men sanningen är ju att en ensam arbetsledare inte är någonting utan fantastiska medarbetare. Och jag har jobbat med de allra skickligaste, de flesta prisbelönta journalister. Tänk Richard Aschberg och hans häpnadsväckande  avslöjande om Kommunal för några år sedan, Kerstin Weigls och Jenny Svenberg Bunnels granskning av Flickan bakom Pansarglas, Magnus Wennmans fotoprojekt Där barnen sover och What’s on the Plate som han gjorde med Erik Wiman. Och det helt banbrytande  projektet som jag fått vara med och driva med Kristina Edblom och Kerstin Weigl om kvinnor som mördas av sina män. Nästa år är det tio år sedan de inledde den granskningen.

– Det har varit ett privilegium att få jobba med alla de här människorna och så många fler. De står och faller inte med mig.

Petter Ovander

Fotnot: Aftonbladet kommer nu att rekrytera en ny chef för Gräv & Story. Under tiden leds arbetet av redaktionschef Karin Schmidt Hellsing.

Trendbrottet dagen efter valet – Aftonbladet större än SVT online

av Petter Ovander
Trailer Valet 2018 P√Ö bilden: Cecilia Benedelle, Matilda Wennerholm och Malvina Britts. Foto:Magnus Sandberg
Cecilia Benedelle ledde Aftonbladets valsändning natten till måndagen, Matilda Wennerholm och Malvina Britts tog över och programledarskapet under dagen. Tillsammans gick de om SVT i att engagera tittare online. Foto: MAGNUS SANDBERG

I måndags, dagen efter valet, gick Aftonbladet om konkurrenterna i total tittartid online.

Ett tydligt trendbrott som visar på ett stort engagemang i Aftonbladets sändningar efter valet.

– Jag tror att vi håller på att se ett helt nytt beteende hos tv-tittarna online, säger Martin Ekelund, videochef på Aftonbladet.

Martin Ekelund, porträtt
Martin Ekelund, videochef på Aftonbladet ser ett trendbrott.

Aftonbladet och SVT är ungefär lika stora när man mäter startade videoströmmar online. Vid stora nyhetshändelser, som valet i söndags, brukar Aftonbladet skjuta i höjden – men SVT, som erbjuder många längre program och har ett annat tittarbeteende, har hittills haft förstaplatsen när det gäller total tittartid i ett fast grepp. Tittartiden mäts som den totala tiden konsumerad video och tv på svt.se och SVT Play respektiver på aftonbladet.se.

I måndags bröts den trenden.

Spenderade timmar
Grafen visar tittartiden. SVT har traditionellt en förstaplats. I måndags gick Aftonbladet om.

Med undantag för vid två nyhetshändelser, terrorattentatet  den 7 april förra året och terrorattacken i Manchester i maj 2017, har SVT alltid haft den längsta genomsnittliga tittartiden.

– Det vi sett från tidigare stora nyhetshändelser är att Aftonbladet är stort under händelsen, men att SVT och public service haft en starkare position när fokus är analys och förklaring. När vi nu tittar på siffrorna från MMS från i måndags ser vi för första gången en helt annan rörelse. Svenska folket har vänt sig till Aftonbladet TV för guidning i den stökiga situation som uppstod efter valet, säger Aftonbladets redaktionschef Karin Schmidt Hellsing.

Karin Schmidt Hellsing
Karin Schmidt Hellsing, redaktionschef, Aftonbladet.

Aftonbladet hade, enligt det officiella mätinstitutet MMS, totalt 860 302 timmar konsumerad video under måndagen. Mot svt.se och SVT Plays 731 273 timmar. TV4 hade sammanlagt 459 616 timmar total tittartid online. Övriga aktörer som mäts av MMS hade betydligt lägre lägre total tittartid.

Starter totalt
Grafen visar antalet startade strömmar, enligt MMS. Aftonbladet kniper förstaplatsen med sju miljoner i måndags.

Snittitiden för sändningen ”Dagen efter valet” var 33 minuter, med över 932 000 starter ger det en total tittartid på över en halv miljon timmar.

Och Aftonbladet Morgons specialsändningar runt valet hade i söndags och måndags i snitt drygt 20 minuters tittartid och nästan 400 000 respektive 700 000 starter.

– Vi har anklagats av branschen för att vår storlek som tv-aktör beror på autostarter. För oss har det alltid handlat om att skapa det bästa innehållet och den bästa videoupplevelsen för användaren och annonsörer. Att vi nu är störst även när man mäter tittartid visar att det här har varit rätt väg, säger Martin Ekelund.

Petter Ovander

Rekordsommar för Aftonbladet – över 3,9 miljoner läsare varje dag

av Petter Ovander
Orvesto Internet juni-juli 2018
Idag offentliggörs Orvesto Internet för sommarmånaderna juni och juli. I juli nådde tidningen varje dag mer än varannan svensk. – En oerhört stark position, säger analyschef Robin Hjelte (nederst till vänster). Daglig räckvidd är det mått som bäst visar vår styrka i relation till läsare och annonsörer, säger publisher Lena K Samuelsson (överst till vänster).

En nyhetsintensiv sommar har befäst Aftonbladets position som svenska folkets primära nyhetskälla. Aldrig förr har tidningen nått så många – i juli över 3,9 miljoner dagliga läsare och tittare.

Det är mer än varannan svensk i åldern 16 till 80 år.

– Det visar att svenska folket litar på oss vid stora och engagerande nyhetshändelser som vi sett många av i sommar, inte minst fotbolls-VM, skogsbränderna och extremvärmen, säger Aftonbladets publisher Lena K Samuelsson.

I juni nådde Aftonbladet 3,8 miljoner dagliga läsare och tittare, och i juli slogs rekordet med ytterligare omkring 100 000 – till 3 909 000 dagliga läsare. Det visar den senaste mätningen från Orvesto Internet som offentliggörs i dag.

– Jämfört med samma period 2017 är det en ökning med nära en halv miljon individer. Det är de högsta siffror vi hittills uppmätt för en enskild månad och innebär att Aftonbladet varje dag i juli nådde mer än hälften av alla svenskar i åldersgruppen 16 till 80. Det är en oerhört stark position, säger Robin Hjelte, analyschef på Aftonbladet.

Den dagliga räckvidden är ett viktigt mått för att ge inte minst annonsörerna den bästa bilden av läsarnas och tittarnas engagemang.

– Det är det mått som bäst visar vår styrka i relation till läsare och annonsörer och som bäst hjälper oss att utveckla journalistiken i den riktning våra användare går, säger Lena K Samuelsson.

3,9 miljoner är den totala dagliga räckvidden i juli. Den omfattar läsare både online (desktop, mobil och läsplatta) och av papperstidningen.

Under sommaren har även läsningen av Aftonbladets Plus-innehåll slagit rekord, framför allt har det starka sporterbjudandet lockat många nya kunder.

– Vi är extra stolta över alla våra digitala prenumeranter i Plus, eftersom digitala användarintäkter är en förutsättning för lönsamhet i den strukturella omvandling som branschen just nu går igenom, säger Lena K Samuelsson.

Aftonbladets egna mätningar visar även att engagemanget från läsarna är större än tidigare, genom att antalet sidvisningar per besökare ökar – läsarna stannar längre, läser mer och lägger mer tid på video-klipp.

Det märktes inte minst vid Aftonbladets partiledardebatt förra vecka som var en publicsuccé med ”all time high” i startade strömmar samma kväll och som dessutom lyckades nå en yngre målgrupp.

Att sidvisningarna ökar är ett bra betyg för nyhetsjournalistiken som också får betydelse för annonsörerna. Det bekräftar att den digitala annonsmarknaden når en stor, lojal och bred målgrupp i Aftonbladet. Varje dag.

Nyheter är en färskvara som skapar engagemang dagligen. Inte minst därför är det viktigt att Aftonbladet kan redovisa en hög daglig räckvidd.

För att säkerställa att Aftonbladet fortsatt är svenska folkets primära nyhetskälla, med ett brett och relevant innehåll varje dag, har Aftonbladet under sommaren gjort om organisationen för att fullt ut vara ett digitalt mediehus. Den nya organisationen är på plats från och med i dag.

Tidigare strategiska satsningar inom online video har varit med och bidragit till sommarens rekordsiffror. Aftonbladet tar i höst ännu ett steg för att stärka den här utvecklingen genom att lansera den nya Videoakademien, som erbjuder hela personalen utbildning inom rörlig bild.

– För Aftonbladets läsare och tittare är det varken strategier eller ökade räckviddssiffror som betyder något, utan att vi levererar aktuell och engagerande journalistik som speglar vårt samhälle – och att vi publicerar denna journalistik i de kanaler där människor finns, säger Lena K Samuelsson.

Petter Ovander

FAKTA / Orvesto Internet

Orvesto Internet består av en representativ panel med deltagare mellan 16 – 80 år som mäter svenska folkets digitala beteende. Undersökningen redovisas månadsvis. Enligt den senaste undersökningen hade Aftonbladet en digital räckvidd på 3,65 miljoner unika besökare per dag i juli. Totalräckvidden för Aftonbladet (papperstidningen inräknad) var 3,9 miljoner läsare och tittare per dag i juli.

 

”Vi går vår egen väg och skapar den nya tidens tv”

av Petter Ovander

Byline Lena K

Aftonbladets publisher Lena K Samuelsson om succéveckan och nya satsningen.

Aftonbladet och Viafree får Sveriges finaste tv-pris, Kristallen, för det granskande programmet ”200 sekunder”. Aftonbladets Partiledardebatt blev en publiksuccé, inte minst gillade många yngre tittare det hyllade konceptet. Vi drog i gång det nya stora samarbetet kring ”Efterlyst” mellan TV3 och Aftonbladet. Dessutom passade vi på att lansera en utbildning som ska göra alla på Aftonbladet ännu bättre på video.

Under flera år har Aftonbladet byggt upp sin satsning på tv och video. Aftonbladet är i dag den största rörliga nyhetskanalen online. Numer är succén AB Morgon en självklar del av svenska folkets morgonvana, här fångas dagens stora nyheter och snackisar, här möter du dagens mest spännande och intressanta personer. Hela dagen kan våra läsare och tittare sedan följa nyheterna i livesändningar från studion i Stockholm och från våra team på plats runt om i Sverige och världen.

När det sker riktigt stora nyhetshändelser följer våra tittare rapporteringen timme efter timme. Vi ser att engagemanget ökar och hur tittarna följer oss allt längre och oftare. Det ger oss ordentligt med energi att fortsätta framåt. Det är också en satsning som prisats ett flertal gånger, både internationellt och här hemma, Aftonbladet fick pris i Årets Dagstidning i våras för Sveriges främsta livesändning under terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Innovativt berättande i rörlig bild som What’s on the plate och storytelling i videoformat hyllas.

Därför är det så roligt att se att satsningen fortsätter ge oss både större publik och fler priser. Aftonbladets Partiledardebatt under ledning av Maria Bjaring och Robert Aschberg lockade rekordmånga tittare, under kvällen startades sändningen och klipp från debatten nära 1,2 miljoner gånger på aftonbladet.se.

Aschberg och Bjaring
Robert Aschberg och Maria Bjaring ledde Aftonbladets partiledardebatt förra veckan. Foto: Urban Andersson
Det är troligen ”all time high” för partiledardebatter online, enligt Magnus Anshelm, vd på mätinstitutet MMS. Det är vi såklart stolta och glada över. Men också över att vi kunde nå så många yngre tittare, en målgrupp som är starkt engagerad i politiska frågor men ofta väljer bort vanliga tv-debatter. Aftonbladet partiledardebatt däremot startades 328 645 gånger av personer i åldersgruppen 15-29 år att jämföra med gruppen 30-44 år där sändningen startade 268 473 gånger.

I Inizios tittarundersökning efter sändningen svarade 4 av 5 av de tillfrågade att de tyckte debatten var bra. Och så började veckan.

Bäckström Lerneby och Aro
Johanna Bäckström Lerneby är redaktör och Hasse Aro programledare när Efterlyst nu drar igång, i samarbete med Aftonbladet. Foto: Lina Larsson

Sedan var det dags för en efterlängtad comeback, Efterlyst fick nypremiär i regi av TV3 och Aftonbladet. När vi lägger samman Aftonbladets digitala kraft och Efterlysts starka journalistik och varumärke kan vi tillsammans skapa den nya tidens krimbevakning.

Programledare Hasse Aro menar att fler brott kommer att kunna klaras upp och Aftonbladets redaktör Johanna Bäckström Lerneby säger att tittarna och läsarna kan förvänta sig både initierad kriminaljournalistik och häpnadsväckande efterlysningar.

Efterlyst sänds i TV3 och Viafree på torsdagar 20.00, hela veckan publiceras material och efterlysningar i Aftonbladets kanaler och Hasse Aro berättar varje torsdag om aktuella fall i AB Morgon. Missa inte!

Hela tv-Sverige samlas en gång om året till den stora Kristallengalan och i fredags var det dags. Aftonbladets och Viafrees program ”200 sekunder” tog hem priset för Årets granskning för programmet ”Stjärnadvokaten”, en granskning som ledde till att advokat Elisabeth Massi Fritz varnats av Advokatsamfundet. ”200 sekunder” är ett innovativt, kort format för grävande journalistik som når en stor publik via oss och vår partner.

Redaktör Kristina Edblom tog emot priset tillsammans med sitt team och programledare Robert Aschberg. Att det inte längre bara är de stora broadcastkanalerna som prisas i Kristallengalan är ett tecken på hur tv och video blir alltmer integrerat i allt berättande och hur de gamla kanalerna luckras upp.

Edblom och Aschberg mfl
Aftonbladets och Viafress ”200 sekunder” fick pris på Kristallengalan i kategorin ”Årets granskning” för programmet ”Stjärnadvokaten”, här tar bland andra redaktör Kristina Edblom och programledare Robert Aschberg emot priset. Foto: Carolina Byrmo
För Aftonbladet är video en självklar del av och uttryck för vår journalistik. Vi har en unikt stark digital position som gett oss starka och kreativa samarbeten som ger möjlighet att bygga ännu bättre upplevelser för våra tittare.

Svenska folket väljer Aftonbladet när de vill veta vad som har hänt, video blir en allt viktigare del i det berättande – vi ser hur allt fler väljer att ta till sig både nyheter och annat i rörligt format. Därför har vi på Aftonbladet nu tagit steget fullt ut, i stället för att låta bara en del av redaktionen jobba med video så integreras nu video i hela vårt nyhetsarbete – för att ge dig en ännu bättre upplevelse av Aftonbladet.

Samtidigt fokuserar vi ännu mer på att utveckla våra samarbeten med partners och kunder så att vi tillsammans kan hitta nya spännande initiativ och affärer.

För att lyckas så startar vi nu Videoakademien – en skräddarsydd videoutbildning för alla som jobbar hos oss. Vi hoppas att det ska ge oss alla en starkare grund att stå på och att vi ska ge våra specialister ännu mer kraft. Så att vi tillsammans kan fortsätta leverera Sveriges bästa nyhetstjänst till dig.
I dag kickar vi i gång vår nya organisation, hela Aftonbladet har tagit ett nytt tag. För video ser vi en tydlig väg framåt och det är inte att bli en ny broadcastkanal utan att bli Sveriges bästa online tv. Därför är vårt grävprogram ”bara” 200 sekunder och därför väljer vi hellre samarbete med stora traditionella tv-bolag än att försöka göra precis samma sak som de, fast online.

Vi går vår egen väg och skapar den nya tidens tv. Nytt, annorlunda och med hög kvalitet. Det visar inte minst de 14 internationella nomineringarna Aftonbladet TV fått senaste året och alla priser.

 Lena K Samuelsson
Chefredaktör och vd

”Vår publik klarar och uppskattar att se längre filmer”

av Petter Ovander
29Jenny&Martin
Martin Aagård och Jenny Svenberg Bunnel – duon bakom Aftonbladet Kulturs animerade film ”Ideologiernas återkomst – eller därför blev alla konservativa”. Foto: Jerker Ivarsson

Ett ögonblick Jenny Svenberg Bunnel och Martin Aagård. I en animerad film från Aftonbladets kulturredaktion tar ni pulsen på de politiska ideologierna.

Hur kommer det sig, Martin?

– Vi tycker att det behövs en sån här film, inte minst så här inför valet. Vi lever i en tid när alla framgångsrika politiska ledare tycks vara konservativa. Vi ville ta reda på hur det kommer sig och varför alla andra ideologier kämpar för sin överlevnad. Resultatet blev ”Ideologiernas återkomst – eller därför blev alla konservativa”.

Och filmen är tecknad. Det är vi inte vana vid, Jenny.

Aftonbladet perspektivs filmer var visserligen också animerade, men de var korta. Den här är lång, 15 minuter. Det är faktiskt första gången jag gör en så här lång animerad film.

Ideologiernas återkomst, the movie

Hur kom det sig?

– Jag försöker hela tiden testa grepp som inte är så beprövade på nyhetsredaktioner. Långa tecknade filmer med journalistiskt och engagerande innehåll tror jag till exempel inte är så vanligt. Jag har aldrig sett det i alla fall. Och jag är ganska säker på att en stor del av vår publik klarar och uppskattar att se längre filmer. Även i mobilen. Den snabba konsumtionen vi har i dag hoppas jag kommer skapa efterfrågan av format med mer innehåll. Filmer som är långa och långsamma. Det ger utrymme för tittarens egna tankar.

Hur reagerar publiken?

– Vi har fått väldigt positiva reaktioner. Framför allt på sociala medier där filmen delats flitigt trots sitt lite udda format. Med tanke på att det är en hyfsat lång, animerad film, med frijazz så är vi nöjda med responsen. Det går inte att jämföra med ett kort klipp på en vit älg som attackerar en gräsklippare. En del tycker kanske att Martins flugröst är enerverande. Men tanken med filmen är att den ska vara störig – inte behagfull…

Ni menar, för att hårddra det, att alla idag blivit konservativa. Varför blev det så?

– Det får man ju svar på när man ser filmen, men kort kan man säga att konservatismen är en oerhört flexibel ideologi. Även om den är fenomenalt framgångsrik just nu så kämpar många om att definiera vad den egentligen betyder. För många ledare, som Trump, Orban och Løkke Rasmussen så betyder det i stort sett ”stängda gränser”. Och det finns för tillfället en stor splittring inom högern som vi kanske inte belyst tillräckligt mycket.

Jenny, som art director och illustratör förnyade du förra året socialreportaget genom att delvis animera ett avslöjande, ”Flickan bakom pansarglas”, som prisats internationellt. I den här filmen tar du steget fullt ut i en helt animerad produktion – betyder det att vi kommer att få se mer animerad film i Aftonbladet?

–  Väldigt gärna om du frågar mig.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Fred på jorden 🙂

Och du Martin?

– En kopp kaffe och fler tecknade filmer till folket.

Petter Ovander

Sida 1 av 11
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB