Arkiv för kategori Häng med Aftonbladet

- Sida 2 av 2

Så föder SVT de amerikanska jättarna

av Magnus Ringman

Klockan 17.28 i måndags publicerade SVT en video på Facebook. Det var en bra nyhet, en intervju med nyss sparkade hockeytränaren Pelle Hånberg i Karlskrona.
Redaktören i tv-huset tryckte på publicera strax efter att kollegan på Blekinge Läns Tidning lagt ut samma nyhet på BLT:s Facebooksida med länk till artikeln.
Det kan tyckas vara en struntsak.
Det är det inte.
Det är jackpot för Facebook – och ett slag mot medieföretag som kämpar för sin överlevnad.
Det är dags för femte avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.
I dag: Om ett SVT som tänjer på regler och snedvrider konkurrensen – med licensbetalarnas pengar.

balk_hangmed

Mediaföretag över hela världen kämpar i dag för sin överlevnad. Allt fler konsumerar allt mer nyheter online – men allt färre betalar för journalistiken.
Strukturomvandlingen – från betald journalistik i papperstidningar till gratis journalistik på nätet – har redan skördat sina första svenska offer. Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna har gått graven.
Parallellt med kampen om att få läsarna att betala för journalistiken, slåss mediaföretagen om de annonspengar som till en del kan finansiera gratisjournalistiken.
Ett slag som just nu leds av två amerikanska globala onlinejättar, Google och Facebook.
Allt det här känner vi till.
Men hoten mot de svenska mediaföretagen kommer inte bara från Google och Facebook.
Det kommer också från två svenska public service-företag, SVT och Sveriges Radio.
Både SVT och SR, vars uppdrag egentligen är att sända tv och radio, har börjat arbeta som klassiska tidningsredaktioner. De skriver texter tar bilder och publicerar i mobilen. Och gör allt de kan för att sprida sitt nya innehåll i sociala medier.

Erik Carlsson
Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet. Foto: Carolina Byrmo

Erik Carlsson, sociala medier-chef på Aftonbladet, ser det varje dag. Hur SVT gång på gång publicerar inlägg på Facebook, Snapchat och Instagram.
Och han ser inga problem med att public service-företagen marknadsför sina program i sociala medier. Det står dem fritt och är inget direkt hot mot andra mediaföretag.
Det är när de skickar ut sina nyheter, snarlika och i konkurrens med andra mediaaktörers, i det sociala nätverket det blir ett problem.
För Aftonbladet.
Och alla andra tidningar i Media-Sverige.
SVT har i dag runt 60 Facebook-sidor och är just i detta nu en av de mest aktiva leverantörerna av innehåll till den amerikanske onlinejätten.
De publicerar video-inslag och sänder live. De erbjuder tittarna att ta del av nyheter från världen, Sverige och sina lokala stationer utan att tittaren ens behöva lämna Facebook.
Och utan att tittarna tvingas titta på annonser för att betala journalistiken.
För allt finansieras med licenspengar.
I dag får SVT, SR och UR tillsammans 8,1 miljarder kronor.

Så vad är det egentligen som händer när ett public service-företag som SVT lierar sig med en jätte som Facebook?

Låt oss gå tillbaka till nyheten om hockeytränaren Pelle Hånberg som exempel.
Klockan 16.20 i måndags lägger redaktören på Blekinge Läns tidning ut nyheten på BLT:s Facebooksida.

BLT & SVT
BLT:s länkade artikel om Pelle Hånberg till vänster. Till höger: SVT:s inslag om samme Hånberg som publiceras direkt på Facebooks plattform.

Texten är länkad i inlägget.
Med ett knapptryck hamnar BLT:s följare på tidningens sajt.
En timme senare är reportern på SVT Nyheter Blekinge klara med sin story.
Klockan 17.28 publicerar SVT videointervjun på Facebooks plattform.
Inslaget spelas upp på Facebook. Tittaren behöver inte klicka vidare.
Här i ligger skillnaden.
Facebookföljaren som nås av SVT:s inlägg är hela tiden kvar på Facebook.
BLT:s följare hamnar på tidningens hemsida för att kunna ta del av innehållet.
I BLT-fallet går trafiken, annonspengarna och den så viktiga kunskapen om läsaren till BLT.
I SVT-fallet stannar trafiken, annonspengarna och kunskapen om tittaren – hos Facebook.
Här är problemets kärna.

Mimmi Karlsson-Bernfalk
Mimmi Karlsson Bernfalk, chefredaktör för Blekinge läns tidning. FOTO: Marcus Palmgren

Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör på BLT, är kluven inför konkurrensen från SVT. Å ena sidan, säger hon, är det bra ju fler journalister det finns på en ort.
– Men det blir ett problem när SVT är så här offensiva. Det blir en konflikt, vi måste kämpa för vår överlevnad. Vi måste ha trafik på vår sajt och synas i sociala medier för att nå ut och få pengar till vår journalistik.
– Men public service behöver inte kämpa på våra villkor. De gör livet svårare för oss, de behöver inte ha många klick eller många likes för att överleva. För oss är det en krass verklighet. Det känns som vi spelar på två olika planhalvor.
Hon beskriver lokaltidningen som den lilla mörten i ekosystemet.
– Det är ofta lokaltidningarna som bidrar till journalistiken i lokalradio och lokal-tv. Vi tar fram nyheter, de kan göra rewrites på det vi publicerar.

Exemplet från Blekinge är förstås en något förenklad bild av en mycket komplex verklighet.
Men faktum kvarstår.
SVT pumpar ut material snarlikt det som tidningar som Aftonbladet och BLT producerar på Mark Zuckerbergs Facebook-plattform.
En del av de licenspengar SVT får in betalas dessutom direkt till Zuckerberg för att locka över publik från konkurrenterna.
Erik Carlsson tar upp ett exempel som ligger honom nära.
Sportbladet.
SVT köpte nyligen utrymme på Facebook och riktade det rakt till den målgrupp de just då ville nå ut till och locka över till SVT – Sportbladets 213 000 Facebook-följare.
– Är det ok? frågar han retoriskt.
Erik Carlsson har också sett hur SVT sponsrat mängder med inlägg det senaste året. Alltså betalat en amerikansk onlinejätte för att nå svenska Facebook-användare och i ett längre perspektiv slå undan benen för svenska mediaföretag.
Ibland sponsrar SVT nyheter, ibland direktvideo, ibland sporträttigheter. En gång sponsrade SVT en Facebook-bild till minne för offren av terrorattacken i Trollhättan.

Det här är en ytterst känslig fråga för public service. SVT har att förhålla sig till sitt sändningstillstånd.
I ett internt SVT-dokument Aftonbladet Inifrån tagit del av ger SVT-ledningen instruktioner till medarbetarna hur de ska svara på den kritik som nu riktas mot företaget.
Ur dokumentet:
”Den här frågan dyker upp då och då. Så här svarade jag på apropå just den här tweeten häromdan:
Generellt ger SVT inte bort innehåll i sociala medier – det vi publicerar på Facebook, Twitter, Instagram och Youtube läggs ut där i marknadsföringssyfte.
Det fyller i stort sett samma funktion som annat material vi tar fram i marknadsföringssyfte; som traliers, stortavlor och annonskampanjer.”
Det är mot den här bakgrunden vi ska se SVT:s Facebookinlägg om Pelle Hånberg i Karlskrona.

SVT:s sociala medier-strategi är framgångsrik.
Lokaltidningar tvingas konkurrera med SVT:s lokala stationer om att locka tittare – och läsare – till nyheter i sina närområden.
Rikstidningar tvingas konkurrera med SVT om breaking news, sport- och nöjesnyheter.
Medan Facebook tjänar pengar på SVT:s innehåll och vid en del tillfällen driver läsare till SVT:s sajter.
SVT fortsätter att utveckla samarbetet.
Bara den senaste månaden har SVT vid minst fem tillfällen använt sig av Facebooks nya tjänst livevideo.
Erik Carlsson räknar upp USA-valet, Melodifestivalens startfält, JVM, lokala nyheter och X games.
Bra för Facebook och kul för SVT.
Men på sikt en katastrof för alla de mediaföretag som inte kan finansiera sin journalistik med trygga licenspengar.

Att SVT lägger ut sitt innehåll i sociala medier är guld för Facebook vars svaga punkt är just att de inte har något eget innehåll – men nu får det gratis, betalt av svenska licensavgifter.
SVT bygger sitt varumärke och Facebook knyter SVT:s publik allt hårdare till sig.
– SVT levererar ju exakt vad Facebook vill ha. De vill ju att mediaföretag ska lägga sina nyheter direkt på deras plattform och att de aldrig ska behöva lämna Facebook, säger Erik Carlsson.
Facebook blir ett internet i internet. En plats där alla hänger och som ingen behöver lämna – för allt finns ju där.
Och i takt med att SVT lägger ut sitt innehåll direkt på Facebook stryper den amerikanska onlinejätten med algoritmer trafiken till de medieföretag som förvisso publicerar sig hos dem – men länkar till sina egna sajter i en stilla förhoppningen om att den vägen nå läsare och tittare.

Det finns ytterligare en amerikansk onlinejätte som SVT, men också Sveriges Radio, nu närmat sig – Google.
– Det är kanske det värsta av allt. Att public service gått med i Google AMP. Det är som att de skulle publicera Instant articles hos Facebook och helt omöjligt för oss andra att konkurrera mot, säger Erik Carlsson.
Google erbjuder med AMP tidningar och tv-stationer en deal: Skicka ditt innehåll till oss, vi lägger det högt, låter det laddas upp snabbare – och så delar vi 70/30 på annonspengarna.
Kan låta lockande, men är en riskfylld affär för tidningar som behöver varje annonskrona för att producera journalistik.
För SVT – som inte har några annonspengar att ta hänsyn till – är Google AMP dock helt riskfritt.

Petter Ovander


balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Ryktet om papperstidningens död är starkt överdrivet

av Petter Ovander
foto : jonas forsberg : 170202 chauffšren tony nilsson kšr lŠngsta strŠckan šrnskšldsvik luleŒ 82 mil tor fšr att distribuera ut aftonbladet. foto: jonas forsberg / www.jfp.se
Örnsköldsvik kvart över tre i morse. Tony Nilsson lastar in 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Norrbotten. FOTO: Jonas Forsberg

Kvart över tre i morse lastade Tony Nilsson in nattens sista tidningsbunt i bilen och svängde ut på E4:an.

Framför honom låg 80 mil norrländsk landsväg och i lastrummet bakom 7 800 Aftonbladet-tidningar till läsare i Kiruna, Haparanda, Jokkmokk, ja en stor del av Norrbotten.

Ryktet om den tryckta tidningens död är starkt överdrivet. Aftonbladets papperstidning är en lönsam miljardaffär. Varje dag.

Det är dags för fjärde avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om papperstidningen, om trogna läsare och ett nytt sätt att göra tidning.

balk_hangmed

Några timmar senare och 53 mil söderut. Martin Wåhlstedt, printchef, sitter på Aftonbladets redaktion i Stockholm.

Han är nöjd.

Visst, upplagan sjunker (som för papperstidningar världen över – Indiens undantagna) men i en lite lugnare takt än för några år sedan.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt har skäl att vara nöjd. Papperstidningen är en miljardaffär som hittat sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Och genom noggranna analyser av läsarna, deras vanor och ovanor, problem och glädjeämnen, har han och gänget bakom print (branschspråk för den tryckta tidningen) hittat den grupp svenskar som fortfarande vill läsa sin tidning på papper.

De är för dem de nu varje dag gör tidningen.

Martin Wåhlstedt beskriver sina läsare som 55+. Vanliga svenska män och kvinnor som gillar Aftonbladet och älskar papperstidningen.

Han berättar om en mer mogen publik jämfört med den genomsnittlige Aftonbladetläsaren online. Folk som gillar, och i många år gillat, att köpa och bläddra i en tidning.

De vill få en välformulerad och sansad bild av verkligheten. De vill ha analyser och perspektiv – men också förströelse och underhållning.

Nu görs journalistik som engagerar dem och är relevanta för dem.

Svårare än så behöver det inte vara.

***

Papperstidningens roll som nyhetsbärare är sedan länge ett avslutat kapitel. Den rollen har övertagits av desktop och, framför allt, mobiler.

I dag är papperstidningens roll att ge läsarna en omsorgsfullt utvald och begripligt redigerad bild av verkligheten i Sverige och världen.

Inte minst viktigt i det ständiga brus av nyheter på nätet vi lever med i Sverige idag, konstaterar Martin Wåhlstedt.

– Vi överöses av så mycket spridda skurar av nyheter. I den världen fyller papperstidningen en viktig funktion.

Affärsområdet Print omsätter i dag cirka en miljard kronor per år och är en lönsam affär som bidrar starkt till Aftonbladets resultat.

Och papperstidningen går bättre än förväntat, tidningen levererar långt över förväntningarna både när det gäller upplaga och intäkter.

Därav det något överdrivna ryktet om papperstidningens död.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. linda murray, controllerchef,
Linda Murray Wennberg, controllerchef, konstaterar att papperstidningen levererar långt över förväntningarna. FOTO: Gustav Mårtensson

Linda Murray Wennberg, Aftonbladets controllerchef, är precis som Martin Wåhlstedt nöjd.

I dag ser hon hur ungefär hälften av Aftonbladets intäkter kommer från online – en mycket bra utveckling även ur ett internationellt perspektiv – men också att print är  oerhört viktig.

– Tack vara att papperstidningen är så lönsam hjälper den oss att finansiera våra digitala satsningar, den finansierar också den viktiga journalistiken som gör det möjligt för oss att vara nyhetsledande och rapportera på plats där det händer.

Lönsamheten från papperstidningen har också hjälpt till att bygga upp den digitala kundbasen i Plus, där Aftonbladet i dag är världsledande.

***

Den här affären hade förstås inte varit värd någonting utan medarbetare som just Tony Nilsson i Örnsköldsvik.

De senaste 30 åren har han kört ut tidningen till läsarna i Norrbotten. Två bilar kör från tryckeriet i Ö-vik till Luleå där tidningarna lastas om till mindre transporter för vidare färd ut över Norrbotten.

Tony Nilsson kör 80 mil tur och retur. Natt efter natt, 365 nätter om året. Jul, midsommar och nyår – tidningen ska ut.

Jo, han är ju ledig emellanåt förstås. De är flera chaufförer som delar på turen mellan Örnsköldsvik och Luleå.

Tony Nilsson går upp i svinottan. 02.20 ringer alarmet och någon halvtimme senare är han med bilen vid tryckeriet i Örnsköldsvik. Det bästa med jobbet? Friheten. Men, lägger han till, du måste ju gilla att vara för dig själv.

Han har hört om kolleger nere i Stockholm som tycker det är jobbigt att köra tio mil.

– Här uppe är det inte så. Det rullar på. Och så faller man in i böckernas värld. Man lyssnar ju på ljudböcker konstant.

Utöver tryckeriet i Örnsköldsvik trycks Aftonbladet i Göteborg och Södertälje. Totalt distribueras tidningen genom 308 billinjer ut över Sverige. De kör 3 900 mil varje dag och lämnar tidningsbuntar hos 8 500 återförsäljare.

Och i princip varje linje är lönsam.

***

Den här affären hade förstås heller inte varit värd någonting utan medarbetarna på redaktionen i Stockholm.

En printredaktion som just nu växer som en följd av det nygamla fokus som nu finns på papperstidningen.

Vid årsskiftet tillfördes sju nya nyhets- nöjesreportrar och redaktörer för att skapa och fortsätta utveckla Sveriges mest lästa kvällstidning på papper.

I dag arbetar cirka 60 personer i affärsområdet Print.

Utöver att skapa egen journalistik för sina specifika läsare tar de nu det bästa från den journalistik som görs – och fortfarande först publiceras – online på Aftonbladet.se och i mobilen och anpassar den till en klassisk prasslande kvällstidning. Det handlar om ett noga urval av välskrivna texter och en bildjournalistik som många gånger håller världsklass.

Men de gör mer än ”bara” en daglig klassisk kvällstidning.

Martin Wåhlstedt, återigen.

Han berättar om Sportbladets biblar, ”oerhört populära tidningar och starkt bidragande till de goda intäkterna”. Om specialmagasinen – och om de bilagor som återkommer vecka efter vecka, som Aftonbladet TV, Söndag och Klick!…

Biblarna
Specialmagasinen om Kent och Star Wars.

Specialmagasinen är inte något nytt, de har funnits några år, men ökat i betydelse och frekvens senaste tiden.

I dessa handlar det om att berätta om och gå på djupet i ämnen som kan intressera läsarna lite extra. Som tidningen om rockgruppen Kent inför deras sista spelning i december. Som djupdykningen i Star Wars inför premiären av Rouge One också det i december.

***

Det var i maj 2015 som papperstidningen och bilagorna blev ett eget affärsområde inom Aftonbladet. Fördelarna är flera.

• Dels ökat fokus på produkterna.

• Dels en rättvisande bild av tidningsekonomin.

foto : elvpih : foto: elvira pihl
Printchef Martin Wåhlstedt sammanfattar papperstidningen i tre ord: ”Vi mår bra”. Här med redigeraren Mattias Kling. Tillsammans med läsare och medarbetare gör de nu en tidning som engagerar och är relevant för just sina läsare. FOTO: Elvira Pihl

Martin Wåhlstedt sammanfattar det med tre meningar ”Vi mår bra. ”Vi har levererat goda resultat sedan vi skapades.” ”Vi ser en framtid.”

Så vad ligger närmast i den framtiden?

Just nu att få alla medarbetare på plats i nya lokaler strax intill Aftonbladets stora nyhetsdesk och nyhetsredaktionen på Kungsbron i Stockholm.

Ommöbleringen genomfördes i torsdags. Nu jobbar de framåt – med papperstidningens nya målgrupper i fokus.

Det kommer att synas. Redan i vår med ett nytt utvecklat Nöjesblad på fredagar, en tidning som produceras tillsammans med kulturredaktionen.

Återigen ett resultat av det senaste målgruppsarbetet där det kom fram att nöjesjournalistiken som tidigare fokuserat online inte föll papperstidningens läsare helt i smaken.

Självklart ska Aftonbladets trogna pappersläsare få vad de efterfrågar.

För papperstidningens framtid är värdefull.

Och ryktet om dess död starkt överdrivet.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Smartare annonser och helt nya möjligheter

av Petter Ovander

Låt oss gå tillbaka i tiden. Tio år till 2006. Aftonbladet var då som nu Sveriges största dagliga rikstidning.

En annons i papperstidningen kunde ses av 1 353 000 läsare. Väldigt många – men vi hade bara en vag aning om vilka.

I dag är situationen en helt annan.

Aftonbladet når dagligen över tre miljoner läsare. Och nu vet vi ganska väl vem du är.

Det är dags för tredje avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: Om annonsörerna, om nya konkurrenter – och helt nya möjligheter.

balk_hangmed

Det är gigantiska skillnader mellan då och nu.

Då stod slaget om annonspengarna – och läsarna – mellan kvällstidningarna, två morgontidningar, flera gratistidningar – och en mängd lokaltidning

Nu står slaget mellan mediekoncernen Schibsted – och de amerikanska IT-jättarna Google och Facebook.

En ojämn konkurrens kan det tyckas.

Men Aftonbladet och syskonbolagen i Schibsted är på god väg att utmana jättarna.

Kampen handlar förstås ytterst om att vinna tillbaka annonsörernas pengar från Google och Facebook – och säkra en god och trovärdig journalistik i Sverige.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Heidi Solheim började som annonssäljare på Aftonbladet. I dag har hon och Schibsteds alla säljare gått över till ett gemensamt säljbolag – med helt nya möjligheter att ge annonsörerna rätt målgrupp vid rätt tillfälle. FOTO: Elvira Pihl

En trappa upp från sorlet på Aftonbladets redaktion sitter Heidi Solheim. För fem år sedan sålde hon annonser i Aftonbladet.

Det gör hon fortfarande – men bara när det är optimalt för just den annonsören.

Det är det i och för sig ganska ofta.

Heidi Solheim och kollegerna på Aftonbladet har lämnat tidningen och gått ihop med säljarna på Svenska Dagbladet, Blocket, Omni – och kollegerna på Schibsted Sveriges övriga sajter. De jobbar nu i ett övergripande säljbolag, Schibsted Sales and Inventory, SSI.

De säljer annonser och kampanjer för alla Schibsteds svenska kanaler och utnyttjar det ekosystem som gör det möjligt att rikta rätt annonsbudskap till den mest relevanta läsaren.

Joakim Claesson är chef för strategi  på SSI och pratar lyriskt om Schibsteds ”ekosystem”.

foto : gustav mŒrtensson : 18-05-2016. stockholm. portrŠtt och grupp bild pŒ aftonbladets ledningsgrupp, schibsteds huset stockholm. joakim claesson, strategichef schibsted sales & inventory
Joakim Claesson är strategichef på Schibsted Sales and Inventory. FOTO: Gustav Mårtensson.

Där finns Aftonbladet med den stora räckvidden, där finns Svenska Dagbladet med den starka målgruppen, men också köp- och säljsajten Blocket, nyhetsleverantören Omni, kända varumärken som Tv.nu och Klart.se – och en mängd mindre men ack så viktiga bolag som gör ekosystemet effektivt och låter rätt annons träffa rätt mottagare.

Schibstedsajterna är samlade på gemensamma plattformar som kan ta upp konkurrensen med både Facebook och Google. Plattformar som kan dra nytta av en enorma mängd data om läsarnas och användarnas vanor och beteende som följer med när de surfar in på bolagens sajter.

Något 6,4 miljoner svenskar gör varje vecka – bara via de annonsbärande sajterna.

Lägger man till de användare som tillkommer via digitala tjänster – som Lendo, Bytbil, Mötesplatsen, Compricer, Servicefinder och Letsdeal – har Schibsted kontakt med ytterligare fler än så under en vecka.

Ekosystemet och den gemensamma plattformen gör att Schibsteds annonssäljare i dag vet mer än någonsin tidigare om läsarna.

Kunskap som hjälper dem rikta annonsbudskap på liknande sätt som de nya konkurrenterna, som Facebook.

Heidi Solheim berättar om ett säljarbete som både blivit roligare – och mer komplext.

Från att tidigare bara sålt för Aftonbladet – där en stor del för bara några år sedan handlade om annonser i papperstidningen – har hon i dag alla Schibsteds tidningar och sajter att erbjuda sina kunder och en närmast oändlig mängd möjligheter att skräddarsy kampanjer. Digitalt, print – och tv.

Låt oss ta Volvo som exempel, ett av de företag Heidi Solheim är ansvarig för och som i dagarna går ut med en stor kampanj för nya V90 Cross Country.

Först med helsidesannonser i Aftonbladet och Svenska Dagbladet för att få hög räckvidd snabbt. Sen med med mindre annonsformat veckorna framåt för att på riktigt sätta den nya bilmodellen i svenskarnas medvetande.

Så långt är allt som förr.

Men om ett par veckor följs kampanjen upp.

Volvo vill berätta sin historia, storyn bakom V90 CC.

De vill få människor, potentiella bilköpare, att stanna upp i livet och fundera på vad som är viktigt. Tänka tanken att den här bilmodellen kan bli ett steg mot att förverkliga just den drömmen.

För att nå ut har Volvo tagit fram poddsändningar med kända profiler som berättar storyn.

Poddarna får hjälp att spridas med native-annonsering – annonsmärkta journalistiska texter som tagits fram av Schibsteds Partnerstudio – som publiceras online på Svenska Dagbladet och Omni där de når rätt målgrupp.

Men Heidi Solheim berättar att Volvo är bättre än så på att utnyttja de nya fördelarna med Schibsteds ekosystem.

När användaren söker efter en Volvo på Blocket Bil, kan annonser för Volvofinans eller Volvia vara relevanta – och syns därför i användarens flöde.

Och med hjälp av big data kan vi hitta unika målgrupper skräddarsydda för Volvo i Schibsteds ekosystem.

Genom att samla in beteendedata från alla Schibsteds sajter kan säljarna gå djupare in i läsarnas och användarnas beteenden, intressen och vanor.

De vet vilka som planerar att köpa en bil, ny eller begagnad.

De vet vilka som funderar på att köpa en Volvo.

Vilka som är väldigt nyfikna på en Volvo V90.

De vet till och med vilka som står i valet och kvalet mellan en Volvo V90 mot Audi A6.

Detta öppnar för helt nya möjligheter att rikta relevanta annonser – annonser som både är till nytta för annonsören – och läsaren.

Och med geostyrning utnyttjar Volvo den data som finns genom geofencing och som berättar vilka mobiltelefoner som befunnit sig hos någon av Volvos återförsäljare.

heidi foss solheim foto : elvira pihl :
Det redaktionella materialet är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över. FOTO: Elvira Pihl.

– Vi vet förstås inte vilken bil användaren tittat på i butiken, bara att telefonen varit där. Men det betyder att vi senare kan skicka ut ett erbjudande från just den butiken till just den telefonen, säger Heidi Solheim.

En ny möjlighet den digitala tekniken ger är Programmatic som öppnar för annonsörer att köpa annonser i realtid.

I samma millisekunds som en relevant mottagare surfar in på en artikel på Aftonbladet startar en auktion om annonsutrymmet.

Det gör att annonsören själv kan styra hur många visningar hen vill ha – och vad det får kosta.

Det finns förstås en etik att förhålla sig till med all den data som finns om Schibsteds användare.

Som att inte låta Volvo geofenca Audis återförsäljare, i syfte att skicka ut Volvoannonser till Audi-spekulanter.

Och viktigt att slå fast. Vi vet användarens beteende, men sällan dess identitet.

Det gör Facebook.

Facebook vet ju allt om oss, konstaterar Heidi Solheim. I det avseendet har de en fördel jämfört med Schibsted, även om allt mer id-data kommer in via tjänster som Aftonbladet Plus och betalssystemet SPiD.

Men Facebook har inte innehållet. Det är deras stora bekymmer.

Det redaktionella materialet från Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Omni är en enorm styrka när Heidi Solheim möter kunderna och något Facebook och Google nu gör allt för att komma över från mediehus världen runt.

Läsarnas integritet är därför en fråga som engagerar Joakim Claesson. Fel hanterad kan den kunskap som finns om Schibsteds 6,4 miljoner veckoanvändare riskera att slå tillbaka.

Joakim Claesson pratar om risker att bygga in läsaren i informationsbubblor där redaktionellt och kommersiellt material skräddarsys för hårt efter användarens intresse – och risken att allt för massiv annonsering kan irritera läsaren.

Integritetsfrågan är, säger han, helt avgörande för att långsiktigt nå framgång i strategin med Schibsteds ekosystem och användandet av big data.

För att inte missbruka de nya insikterna om läsarna tittar därför Schibsted ständigt på frågan.

Ur två perspektiv:

Vad får vi ha koll på – rent juridiskt?

Och det andra:

Vad vill vi ha koll på?

De digitala annonserna ska tillföra något för användaren.

De ska kännas – och vara – relevanta.

Att läsa Aftonbladet, Omni eller Svenska Dagbladet ska ge en positiv användarupplevelse.

Schibsted Sales and Inventory har tillsammans med Handelshögskolan tagit fram ny kunskap just om hur annonsörerna upplevs av läsaren.

Det visar att 50 procent fler av läsarna av de datamålgruppsriktade annonserna kommer ihåg att de sett annonsen jämfört med om samma annons visats utan målgruppsstyrning.

Undersökningen visar också att datastyrda annonser upplevs som  över dubbelt så relevanta för användarna jämfört med annonser där big data inte använts.

En win-win-situation således.

Effektivare kampanjer för annonsören – och en bättre användarupplevelse för läsaren.

Petter Ovander

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Se upp för trixande med statistiken

av Magnus Ringman

Det handlar inte om vem som är störst.

Det slaget vann Aftonbladet för länge sedan.

Det handlar om hur siffror redovisas. Om vad som är en äkta läsare av kött och blod – och vad som är en ”unik webbläsare”.

Det är dags för andra avsnittet av ”Häng med Aftonbladet”.

I dag: om statistiken som korrumperar.

balk_hangmed

Deras beslut lockar dagligen över tre miljoner läsare till Aftonbladet.

Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horney vid onlinedesken ser till att Aftonbladet alltid är snabbast – och bäst – på nyheter.

De är den ”primära nyhetskällan” personifierade.

foto : elvira pihl :
Karolina Strömbäck Horney och Victor Lindbom. Foto: Elvira Pihl

Det är förvånansvärt tyst runt desken. Reportrar och redaktörer tittar stint in i skärmarna och scannar av alla nyhetssajter och konkurrenter för att fånga upp det senaste i Sverige och världen – samt för att publicera Aftonbladets egen journalistik.

Victor Lindbom är onlineredaktör och publicerar texter så fort reportrarna levererar. Karolina Strömbäck Horney skickar ut flashar till läsarnas mobiler för att informera om när något stort hänt.

Stressiga jobb som kräver noggrannhet och omdöme.

Men hur vet vi hur många läsarna egentligen är?

Hittills har Aftonbladet använt sig av KIA-index. Branschorganisationen Sveriges Annonsörer mäter antalet unika webbläsare som kommer till sajten varje dag. Resultatet visar hur attraktiv sajten är.

I december berättade Schibsted-koncernen – som äger Aftonbladet – att Schibsted lämnar KIA-index. Orsak: Antalet unika webbläsare är ett alldeles för trubbigt mått.

STOCKHOLM 2017-01-19 Nyheter Inifrån Bloggen PÅ BILD: Isak Edvinsson med sin mobil vid busshållplatsen. till inifrån-bloggen med Magnus Ringman. FOTO: CAROLINA BYRMO ________________ CAROLINA BYRMO PHOTOGRAPHY AB +46705168456 carolina@photocarolina.se
Isak Edvinsson loggar in på Aftonbladet via sin browser. En unik webbläsare registreras. FOTO: Carolina Byrmo

Vi träffar Isak Edvinsson, 25. Han är copywriter på reklambyrån Humblestorm i Stockholm och en av landets alla hundratusentals nyhetsfreaks. Han surfar in på Aftonbladet flera gånger dagligen för att uppdatera sig om det senaste. ”Aftonbladet är top-of-mind”, som han själv säger.

På väg till jobbet tar Isak fram mobilen.

Han loggar in på Aftonbladet via sin vanliga browser, Safari.

En unik webbläsare registreras.

Fem minuter senare – på parkbänken strax intill jobbet – är det dags igen. En flash i mobilen. Stor lavin har rasat i Italien. 30-tal människor saknade. Nu går Isak in via Aftonbladets egen app – med samma mobil som tidigare.

En ny webbläsare registreras. Nummer två.

Isak får tips om en artikel via Twitter. Och ja, han sitter ju ändå på…. så Isak tar fram mobilen, trycker på länken och hamnar på Aftonbladet.

En ny webbläsare registreras. Nummer tre.

En timme senare. Isak går nu in via Facebooks app, varpå den öppnas i Facebooks egen webbläsare. Med samma mobil.

En ny webbläsare registreras. Nummer fyra.

Allt med samma mobiltelefon.

Det är inte svårt för en och samma person att dagligen gå in sex – åtta gånger från olika unika webbläsare på en och samma mobil.

En Isak Edvinsson kan således uppfattas som åtta Isak Edvinsson.

Inget bra mått med andra ord. Unika webbläsare har ingenting med antal människor att göra.

Dessutom går det att påverka siffrorna ytterligare genom att köpa trafik från Facebook. Så kan du pressa trafiken upp och ner, precis som du önskar och din plånbok tillåter.

Exakt så var det på den gamla papperstiden, fram till 2008.

Då var det TS-statistik som levererade siffrorna.

Problemet var snarlikt. Även TS var enkelt att manipulera. Genom att trycka ”gratisexemplar” av tidningen – som sedan distribuerades till Silja Line, Arlanda eller andra platser där mycket människor samlas trycktes upplagan uppåt. Tidningarna som inte delades ut – och det var många – kastades, men räknades ändå in i upplagan.

Borde det inte finnas någon ärlig mätmetod?

Något som går att lita på.

En metod som är transparent, lika för alla och som mäter det viktiga – det vill säga människor och hur de agerar i olika kanaler.

En metod som annonsörerna vet är korrekt, viktig för finansieringen av journalistiken i framtiden.

Vi frågar Antoaneta Nikolaeva. Hon är analyschef på Aftonbladet, expert på statistik och mätmetoder.

Antoanet_Aftonbladet
Antoaneta Nikolaeva

Antoaneta är nöjd med beslutet att lämna KIA-index. Men vad ska nu ta vid?

Hon suckar. Det är en snårskog med alla siffror och metoder.

Men visst finns alternativ.

Ett stavas Orvesto Internet.

Här mäts räckvidd – hur många svenska internetanvändare mellan 16-80 år som säger att de dagligen surfar in på respektive sajt.

Ett ärligare mått. De mäter räckvidd – hur många sajten når  och inte unika webbläsare.

Ett annat stavas MMS.

Och då handlar det om webb-tv.

KIA-index valde att sätta taggen som räknar tittning före reklamen, då det faktiska programinnehållet startar. Aftonbladet krävde att den skulle räknas först efter reklamen, men KIA vägrade ändra på det.

Det innebär att siffran är falsk. I KIA räknas tittning innan visningen har genomförts, vilket kan tyckas märkligt. KIA-index räknar enbart reklamexponeringar och säger ingenting om hur många som tittat på innehållet.

Då ger MMS ett ärligare besked. Det är en teknisk mätning som mäter antal annonsexponeringar samt ”startade strömmar” och tittartid. Det blir dessutom lättare för branschen att jämföra tittande på webb-tv med vanlig linjär tv.

Hur gör internetgiganterna, Facebook och Google?

De väljer att inte redovisa någon statistik alls. Facebook fokus är ”time spent” – hur länge läsaren är inne på deras sajt. 2014 ändrade de sina algoritmer så att länkar med nyheter prioriterades jämfört med bilder och statusuppdateringar i newsfeeden. Det ingick i strategin att ta över hela relationen med läsaren. Att skapa ett internet i internet – så att läsaren kan stanna kvar på Facebook utan att behöva surfa någon annanstans.

I fjol var det dags igen. Åter ändrade Facebook sina algoritmer, så att video prioriteras. Strategi: rörlig bild ska konsumeras hos Facebook och ingen annanstans.

Det är således en djungel av statistik.

Och frågan är hur viktiga siffrorna egentligen är, speciellt när de blir urvattnade av trixande som undergräver förtroendet för mätningarna.

Det viktigaste måste väl ändå vara läsarna och det innehåll som vi producerar?

Det faktum att 3,2 miljoner svenskar dagligen söker sig till aftonbladet.se för att uppdatera sig om det senaste.

Det som gör Aftonbladet till Sveriges primära nyhetskälla.

Det är Victor Lindbom och Karolina Strömbäck Horneys drivkraft.

Att vara först och bäst.

Och nå flest.

Med det senaste.

Magnus Ringman

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Jättarna som hotar svenska medier

av Magnus Ringman

Aftonbladet eller Expressen?

En svensk klassiker. Gösta Ekmans berömda sketch från revyn “Lådan” 1967.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-12-kl-14-45-51
Gösta Ekman och Tage Danielsson i Aftonbladet eller Expressen?

En konflikt som är barnsligt enkel att förstå. Det saknas alternativ. Den ena papperstidningen – eller den andra.

Det senaste decenniet har konkurrensen helt förändrats.

Två amerikanska jättar – Google och Facebook – går som fram som slåttermaskiner världen över och skördar offer i form av medier som inte följer utvecklingen.

I “Häng med Aftonbladet” berättar vi om mediebranschens nya utmaningar.

I dag del 1: de amerikanska jättarna Facebook och Google.

balk_hangmed

Det finns en siffra, viktigare för Aftonbladet än någon annan tillgänglig statistik:

Direkttrafiken.

Nu uppe i 83 %.

Sannolikt bäst bland alla världens medier.

Måndag morgon. Frukosten står på bordet. Du greppar mobilen för att via Aftonbladet få reda på vad som hänt i världen under natten.

Hur gör du?

Skriver “Aftonbladet” i Googles sökfält och trycker enter? Surfar in på en intressant artikel via Facebook? Eller skriver in www.aftonbladet.se, alternativt trycker på ett bokmärke, för att komma direkt till din favoritsajt? Eller kanske med appen i mobilen?

Google och Facebook har förändrat beteendet på internet. En stor del av trafiken till nyhetssajterna världen över går nu oftast via Facebook eller via en sökmotor. 

FAKTA SOCIALA MEDIER:

I Sverige använder i dag 58 procent av alla svenskar över 12 år sociala medier. De senaste sex åren har andelen som använder sociala nätverk mer än fördubblats – från 28 procent 2010 till 58 procent 2016.

Källa: Svenskarna och internet 2016

Med ett tydligt undantag. Aftonbladet. 83 procent av våra läsare – en vanlig dag mer än tre miljoner – surfar direkt till vår startsida eller app. Det är även ur ett internationellt perspektiv en m y c k e t hög nivå.

Direkttrafiken är guldet som ska vara med och betala journalistiken i framtiden.

Men vad hände egentligen?

Det är den 4 september 1998. Hemma i Sverige var Ekots huvudnyhet att det hittats en hemlig spritkassa på ett tvätteri i Alingsås.

Samma dag på andra sidan jordklotet, i San Francisco, skrevs internethistoria. Studiekamraterna Larry Page och Sergey Brin, båda 25, hade känt varandra i tre år och denna soliga fredagsförmiddag registrerades deras gemensamma företag Google – idag världens mest använda sökmotor på nätet.

Sex år senare, onsdagen den 4 augusti 2004, grundade Mark Zuckerberg och ett par av hans studiekamrater Facebook.

Det blev en sagolik framgångsresa för båda bolagen.

seiner

I rask takt ritades kartan om. Annonsörerna fick nu ett nytt sätt att nå sina kunder. Google erbjuder bilhandlaren annonsering som når direkt till den kund som är intresserad av en Opel. Facebook lockar företagen med direkt access till specifika målgrupper – allt tack vare den data som vi alla medlemmar frivilligt lämnat ifrån oss till bolagen.

Det brukar kallas “Big data”.

Vi tror att vi är anonyma bakom skärmen.

Men de vet allt om oss.

En ödslig parkeringsplats i norra Stockholm. Snöblandat regn. Temperatur runt nollan. I förarhytten på en lastbil konfronterar Aftonbladets Lisa Röstlund chauffören med det som hon och kollegorna har grävt fram: att han laddat ned omfattande barnpornografiskt material.

Stämningen i hytten är först pressad, sedan börjar mannen berätta och för första gången någonsin erkänner han för en annan människa sin sexuella dragning till unga flickor.

ska%cc%88rmavbild-2017-01-10-kl-15-52-13
Lisa Röstlund på väg till konfrontationen.

I tre månader har Lisa Röstlund och hennes tre andra kollegor från Aftonbladet och Svenska Dagbladet arbetat på heltid med att bearbeta ett material omfattande 36 miljoner rader med nedladdningar för att hitta de svenska pedofilerna.

Resultatet blev artikelserien #användarna.

Justitieminister Morgan Johansson reagerade redan första publiceringsdagen: Lagen ska ses över.

Ett bevis på viktig journalistik – som är mycket dyr att producera.

Det går att bli högtravande och påstå att demokratin är hotad. Demokrati förutsätter att medborgaren är informerad om vad som händer i samhället. Yttrandefrihet och tryckfrihet skyddas i två grundlagar.

Samtidigt blir den granskande reportern allt ovanligare. Faktum är att antalet journalister i Sverige blir färre. Enligt statistik från branschorganisationen Tidningsutgivarna har 1 600 journalister försvunnit de senaste tio åren.

Kommuner lämnas utan daglig, lokal journalistisk bevakning.

Stålbadet, omstruktureringen av mediemarknaden, är ett ofrånkomligt faktum. Konsekvensen vid uteblivna intäkter: färre journalister.

Papperstidningens gamla affärslogik är enkel. Läsaren betalar för tidningen i butiken. Annonsören betalar för att nå läsaren. Det är och har varit en god affär.

Med digitaliseringen har det blivit svårare. Materialet på nätet är gratis.

Medierna tvingas därför till nya affärsmodeller. Aftonbladets Plus-tjänst för den fördjupade journalistiken är ett sätt. Nya annonsformat på sajt och mobil ett annat.

Men det stora guldet finns i kunskapen om våra läsare. Återigen ”Big data” = all information som en läsare lämnar efter sig på nätet.

Med kunskap om våra läsare kan annonserna styras rätt, rapporteringen anpassas efter läsarnas intresse. Och så kan journalistiken finansieras, även i framtiden.

Men det förutsätter direkttrafik. Att det är vi själva – och ingen annan – som får data om våra läsare.

För lite mer än ett år sedan erbjöd Facebook världens tidningar: gå med i “instant articles”.

Den enkla idén: artikeln publiceras samtidigt på Facebooks plattform som på den egna sajten.

Många mediechefer – som länge kämpat med färre läsare – andades ut. Nu återvände läsarna till tidningen, om än via Facebook.

Men det fanns tre stora problem:

  • Facebook fick direkttrafiken och behöll den värdefulla datan om läsarna.
  • Läsarna stannade inte kvar på den egna tidningens sajt utan läste artikeln som lockat in hen och surfade sedan tillbaka till Facebook.
  • Facebook ändrade i vissa fall algoritmerna. Vips försvann läsarna, som nu fått nya medievanor och därför inte kom tillbaka till den gamla tidningen.

Det finns svenska tidningar som i desperation över att öka läsarantalet betalar mycket stora pengar för att Facebook ska länka artiklar till deras sajt.

Så blåses statistiken upp.

Läsare – som inte bidrar till finansieringen av framtidens journalistik, utan tvärtom tär på densamma – köps till sajten. Helt under radarn.

Aftonbladet och Schibsted Sverige har valt en annan strategi för framtiden.

Det finns två olika slags konkurrens: den om tidningsekonomin och den om journalistiken.

Journalistiskt ser det ut som vanligt. Aftonbladet konkurrerar dagligen med redaktioner som sätter dagordningen; Svenska Dagbladet, SVT, Ekot, DN med flera.

Kampen om pengarna – tidningsekonomin –  förs på en annan spelplan.

Här stavas konkurrensen Google och Facebook.

Två amerikanska jättar som inte ens betalar skatt i Sverige.

Vi tar fighten.

Magnus Ringman

balk_hangmed

Alla avsnitt i artikelserien:

Jättarna som hotar svenska medier

Se upp för trixande med statistiken

Smarta annonser och helt nya möjligheter

Ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet

Så föder SVT de amerikanska jättarna

Unga väljer Aftonbladet  – unik  position i världen

Sida 2 av 2
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB